Motioner i Andra kammaren, Nr 760 (Motion 1936:760 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Nr 760.

Av herr Meyerhöffer m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 225, angående försvarsväsendets ordnande.

I proposition nr 225 har Kungl. Maj:t förelagt riksdagen förslag angående
försvarsväsendets ordnande. Då vi icke kunna ansluta oss till Kungl.
Maj:ts proposition, framlägga vi nedanstående förslag rörande försvarsväsendets
ordnande.

Sveriges utrikespolitiska läge.

Vi finna det nuvarande utrikespolitiska läget karakteriserat av motsättningar
såväl inom som utom Europa, av vilka flera äro av den allvarliga
natur att de kunna leda till ytterligare och mer komplicerade fredsbrott. I
främsta rummet kommer härvid vad Europa beträffar den starka spänningen
mellan de makter, vilka önska ett bibehållande så långt detta är möjligt
av de i de olika fredssluten 1919—1920 fastställda gränserna samt politiska
och ekonomiska villkoren, och de makter, vilka känna dessa förhållanden
såsom ett outhärdligt tvång, som måste brytas så fort tillfälle därtill
erbjuder sig. Denna motsättning har redan vid flera tillfällen tagit sig
utlopp i svårartade konflikter. Särskilt under de senaste åren har Europas
fred vid upprepade tillfällen varit allvarligt hotad.

Vi förbise härvid icke möjligheten att kunna på fredlig väg bilägga dylika
konflikter, men vilja med bestämdhet hävda, att detta förutsätter en
genomgripande sinnesändring hos de berörda folken. Härtill kommer att det
i samband med fredssluten efter världskriget skapade Nationernas Förbund
icke kommit att motsvara de förhoppningar som ställts på detsamma. Genom
det begynnande framträdande av två stora allianssystem i Europa,
vilka allt mera synas gripa omkring sig, hava möjligheterna att lokalisera
en konflikt starkt beskurits, varför — vilket närmast intresserar Sverige -—
även Östersjön och Östersjö-staterna kommit att mera direkt hotas av krigsfara.
Vi anse därför att man måste räkna med en betydande risk för att ur
de hopade konfliktämnena skall utveckla sig ett stort allmän-europeiskt
krig. En likartad uppfattning synes råda på de flesta håll i utlandet, att
döma av den starkt ökade rustningsverksamheten. Efter nedrustningskonferensens
fullständiga misslyckande ser sig varje folk stå inför nödvändigheten
av att skaffa ett säkert skydd. Tron på folkens fredsvilja, tron på
»rätten» har ersatts med litandet till makten. Rustningarna stå ej ens på
samma nivå som åren före världskriget, de överstiga dem betydligt. Även i
under kriget 1914—1918 neutrala stater, såsom Nederländerna, Schweiz och
Spanien, hava utomordentliga rustningsåtgärder vidtagits.

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 4 sami. Nr 760.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Vi anse det vidare sannolikt — och vi stödja oss härvid på de erfarenheter,
som under världskriget gjordes i vårt land och i andra neutrala länder
— att i händelse av konflikt mellan de stora allianssystemen dessa komma
att på allt sätt söka indraga neutrala makter i kriget. Därvid kommer
hänsyn till dessas intressen endast att tagas för så vitt de stödjas av tillräckliga
maktmedel. För de makter, som under en stor konflikt önska förbliva
neutrala, har emellertid läget så till vida försämrats jämfört med förhållandena
1914—1918, att de som tillhöra Nationernas Förbund på förhand
förpliktat sig att i vissa situationer deltaga i vissa kollektiva påtryck -ningsåtgärder och därigenom på förhand delvis prisgivit sin rätt till neutralitet.
Denna fara har ökats därigenom att förbundet numera väsentligen
är att uppfatta som ett organ för det ena av de ovannämnda allianssystemen.

Utom nu antydda rent politiska konfliktsanledningar vilja vi fästa uppmärksamheten
på de svårigheter, som det bristande folkutrymmet inom
vissa länder i Central- och Östeuropa kan medföra. Det kan icke förväntas
annat än att därest på grund av en kraftigt växande befolkning försörjningssvårigheter
skulle uppstå för något folk, detta folk då kommer att
kasta sina blickar på de närbelägna områden, där, trots befintliga naturrikedomar,
bosättningen är gles och befolkningen fåtalig. Sverige utgör ett
dylikt glesbefolkat område och kommer med nuvarande befolkningsutveckling
än mera i framtiden att göra det, varemot vårt folk kommer att hava
folkrika stater med bristande utrymme till grannar vid Östersjön.

Sveriges läge innebär därjämte ur militär synpunkt ej obetydliga risker
av speciell art såsom bl. a. klart framgår av vad man numera vet om de
krigförandes politik 1914—1918. Vi vilja sålunda erinra örn hurusom viktiga
kommunikationsleder mellan de bägge huvudkontrahenterna inom den
fransk-ryska alliansen beröra svenskt territorium, hurusom Gotland vid ett
eventuellt krig i Östersjön är av största betydelse för operationer, riktade åt
olika håll, hurusom eljest för allvarliga flygangrepp oåtkomliga delar av
såväl Polen som Tyska Riket kunna från Skåne med fördel åtkommas samt
hurusom Sverige är i besittning av vissa för krigföring nödvändiga råmaterial,
över vilkas användande krigförande makter säkerligen önska skaffa
sig kontroll.

Slutligen förtjänar även den omständigheten beaktande att de politiska
syftemål beträffande Östersjön och Atlanten, som det ryska kejsardömet på
sin tid hyste, numera synas hava upptagits av Sovjetunionen. Dessa syftemål
äro nu för oss dubbelt farliga, därför att de förmälts med tredje Internationalens
världsrevolutionära strävanden, varigenom agitationen erhållit
en social och inrepolitisk täckmantel.

Såsom sammanfattning vilja vi alltså framhålla,

att betydande risker förefinnas för att Sverige icke skall bliva i stånd att
hävda sin neutralitet vid en väpnad allmän-europeisk konflikt,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

att delar av vårt territorium i samband med en dylik konflikt kunna bliva
utsatta för erövringsförsök från främmande makters sida, samt

att, särskilt därest hittillsvarande befolkningsutveckling i Sverige fortfar,
riket såsom helhet framdeles kan tänkas bliva föremål för ett direkt mot
detsamma riktat erövringsförsök.

Vi vilja därefter angiva den svenska utrikespolitikens allmänna mål, för
vars förverkligande det militära försvaret utgör ett av medlen. Enligt vår
uppfattning är målet:

1 :o) Att förhindra att Sveriges rike och dess tillgångar utnyttjas till förmån
för främmande folk eller stater.

2:o) Att medverka till bevarandet av de andliga och materiella förutsättningarna
för, att den särpräglade kultur, som det svenska folket under en
lång historia skapat, skall fortleva såsom en omistlig beståndsdel av
det nordiska kulturområdet och därmed även av den stora europeiska
kulturkretsen.

Dessa mål innebära, med hänsyn taget till det ovan skildrade läget, att
det svenska folket bör nu som hittills upprätthålla en strikt neutralitet i
alla Sverige icke berörande konflikter. Detta utesluter ingalunda ett positivt
arbete för säkerställandet av freden i Europa, tvärtom innebär det nödvändigheten
av en sådan insats, men under alla omständigheter innebär det
ett bestämt avståndstagande från strävandena att med freden såsom förevändning
uppbygga ett block till bevarandet i allo av det nuvarande politiska
läget. Nationernas Förbund i dess nuvarande form är icke ett tjänligt
organ för den av oss önskade svenska utrikespolitiken.

Det är ofrånkomligt att Sverige i en dylik politik söker stöd hos de makter,
vilka äga motsvarande intresse att ej indragas i dem ovidkommande
konflikter. I första hand komma därvid de nordiska staterna, i andra hand
övriga exneutrala makter. Sverige bör både såsom den största nordiska
makten och genom sin centrala geografiska position i Norden vara den
självskrivna initiativtagaren och ledaren för ett dylikt block, genom vars
skapande även en betydligt ökad säkerhet skulle vinnas i händelse av ett
angrepp direkt mot vårt land. Allt synes böra göras för ett realiserande av det
ofta hörda talet om ett nordiskt fredsblock. Men tal är ej tillräckligt, det
fordras allvarliga åtgärder av främst militär natur.

Möjligheten av att vare sig ensamt eller i förening med andra makter
driva den här skisserade utrikespolitiken avhänger främst av den fasta
vilja, stödd på tillräckliga militära maktmedel, som kan finnas hos vårt
folk att hävda sin neutralitet och sin rätt att självt bestämma över sin utrikespolitik.
Finnas icke dessa förutsättningar, kommer vårt land att förbli
endast ett objekt för stormaktspolitiken.

Det torde vara överflödigt att påpeka, hurusom vår militära motståndskraft
(detta begrepp taget i vidast möjliga omfång) blir den utslagsgivande
faktorn, därest erövringsföretag riklas mot oss, antingen de komina att

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

gälla delar av riket eller detsamma såsom helhet. Däremot bör med skärpa
framhållas att därest vi, såsom från visst håll föreslagits, inskränka våra
egna försvarskrafter i förlitan på att kunna erhålla felande styrkor från
bundsförvanter eller genom sanktionsingripande, vår politik kommer att
bliva beroende av eventuella hjälpare. Säkert kommer hjälp icke att ställas
till förfogande utan vederlag och därmed blir också självständig svensk utrikespolitik
en omöjlighet.

Vi vilja sålunda sammanfattningsvis säga, att möjligheterna för vårt land
att föra en mot det svenska folkets intressen svarande utrikespolitik är beroende
av att Sverige kan utveckla så stor militär styrka, att landets försvar
även vid ett allvarligt anfall kan upptagas med utsikt till framgång.

Ålandsfrågan.

Såsom anhängare av den principiella uppfattningen, att samverkan mellan
Nordens länder är av den allra största vikt för Nordens försvar, ett
spörsmål som dock icke i detta sammanhang skall diskuteras, kunna vi likväl
icke underlåta att till diskussion upptaga ett avsnitt därav, som äger
stor betydelse redan i samband med ordnandet av ett lokalt svenskt försvar,
nämligen Ålandsfrågan.

Jämte inseglingsfarvatten till Östersjön utgör Åland otvivelaktigt den
strategiskt ömtåligaste punkten i hela Norra Europa. Det bör ihågkommas,
att innehavaren av ögruppen genom dess geografiska läge erhåller

1) möjlighet att spärra eller åtminstone för sjöstridskrafter försvåra tillträdet
till Bottniska Viken,

2) möjlighet att spärra sjötrafiken på södra Finland, vilken trafik för detta
land är ett oeftergivligt livsvillkor,

3) en gynnsam bas vid invasionsföretag från sydvästra Finland mot Mälardalen,
Stockholm och det mellansvenska industriområdet, samt

4) goda framskjutna positioner för utförande av flyganfall mot större delen
av Mellansverige.

Genom Paristraktaten 1856 infördes det s. k. »Ålandsservitutet», som förhindrade
Ryssland att på Åland anlägga befästningar. Detta servitut var
så till vida för Sverige av minskat värde, som vårt land icke deltog i nämnda
traktat, vilken för övrigt blott hindrade Ryssland att bibehålla eller nyskapa
»anläggningar av militär eller marin natur», men icke att utnyttja
ögruppen på annat sätt i händelse av krig. Med hänsyn till, att Åland då
tillhörde en av Europas stormakter, som förde en mycket aktiv utrikespolitik,
och vars intressen ingalunda kunde väntas sammanfalla med Sveriges,
var servitutet otvivelaktigt av betydelse för Sverige.

Här är icke anledning att ingå på de händelser, som medförde servitutets
åsidosättande fr. o. m. år 1915, eller som inträffade i samband med det
finska frihetskriget 1918. Vi vilja endast erinra örn avslutandet av 1921 års

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

konvention, som förbjuder Finland att militärt utnyttja Aland. Enligt vår
uppfattning äro denna konventions bestämmelser utan värde för Sverige.
Efter nämnda händelser har nämligen det militärgeografiska läget helt förändrats.
Åland tillhör nu Finland, vars utrikespolitiska intressen icke kunna
tänkas gå i riktning mot en väpnad konflikt med Sverige. Samtidigt har
Alandsgruppens betydelse för Finland blivit avsevärt större än den någonsin
varit för Ryssland. Det är därför en anomali, att frågan om Ålands militära
status alltjämt, och nu i ännu strängare form än tidigare, skall vara
grundat på samma principer som 1856. Det är enligt vår mening ett svenskt
riksintresse av första ordningen, att det nuvarande politiska läget beträffande
Åland, innebärande att ögruppen tillhör en med oss befryndad makt,
med vilken krigiska konflikter redan genom förhållandenas yttre tvång äro
otänkbara, bibehållas. Detta svenska riksintresse, som i lika hög grad är
ett riksintresse för Finland, är emellertid icke enligt Ålandskonventionen
tillgodosett annat än genom en på grund av den senare utvecklingen tämligen
värdelös garanti av Nationernas Förbund. I detta sammanhang kunna
vi icke underlåta att påpeka, hurusom Sovjetunionen uttryckligen förklarat
sig obunden av sagda konvention. Den svenska utrikesledningen har ej
heller, såvitt känt är, i samband med Sovjetunionens inträdande i Nationernas
Förbund, begärt eller erhållit något erkännande av Alandskonventionen.

En förändring av Ålands militära status kan icke ske på annat sätt än
genom förhandlingar med 1921 års konventions signatärmakter.

Vi vilja därför framhålla önskvärdheten av att åtgärder vidtagas för ett
upphävande av demilitariseringsbestämmelserna rörande Åland, vilket givetvis
bör ske, utan att de garantier, som nu förefinnas för bibehållandet av områdets
svenska nationalitet, åsidosättas. Det för såväl Sverige som Finland
betydelsefulla är att ingen främmande makt får tillfälle att fatta fast fot
på Åland vare sig i fred eller krig. Att vidtaga nödvändiga åtgärder för
att säkerställa detta är en uppgift för båda ländernas regeringar. Då intressena
såvitt vi se sammanfalla, borde ett ordnande av Ålandsöarnas förhållanden
i miltärt avseende icke vålla några svårigheter. Till förebyggande
av missförstånd vilja vi dock kraftigt framhålla, att härigenom icke den
år 1921 avskrivna tvistefrågan mellan Sverige och Finland rörande suveräniteten
över Åland får på nytt upptagas.

Allmän ekonomisk utredning.

Vi finna angeläget att till granskning upptaga försvarsfrågans ekonomiska
moment. En sådan undersökning påkallas av önskvärdheten att närmare
belysa den verkliga beskaffenheten av de »ekonomiska skäl», vilka av såväl
1930 års försvarskommission som den kungl, propositionen anföras mot en
effektiv förstärkning av rikets försvarskrafter.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Vi vilja betona omöjligheten av att fastställa något slags nationalekonomiskt
objektiv värdering av de tjänster, ett visst mått av försvarsanstalter
lämnar samhället. Ett prisresonemang är här icke möjligt. Det trvgghetstillstånd,
försvaret skänker, låter sig i likhet med t. ex. det hygieniska tillstånd,
som blivit en följd av otaliga statliga, kommunala och enskilda åtgärder,
icke på något sätt ekonomiskt mätas. Oriktigt är jämväl att beteckna
försvarsutgifterna som en riskpremie, vilken erlägges för bevarandet av
rikets självständighet; ifrågavarande risk är icke försäkringsbar.

Enligt vår mening bör noga beaktas, huru frånvaron av svenskt engagemang
i internationella politiska tvistefrågor gynnsamt inverkat på den svenska
exporten. I samma mån försvarsutgifterna giva Sverige möjlighet att
föra en oberoende utrikespolitik, som ledes av en medveten strävan att undvika
inblandning i eller ställningstagande till andra staters oss ovidkommande
inbördes förhållanden komma dessa utgifter folkhushållet till godo, ehuru
någon exakt värdering givetvis icke låter sig göra.

Försvarsutgifternas nationalekonomiska betydelse framträder vid en sammanställning
med nationalinkomstens storlek och dennas fördelning på olika
konsumtionsändamål. Beräkningar av den svenska nationalinkomstens storlek
ha utförts vid Stockholms Högskolas socialvetenskapliga institut och av riksräkenskapsverket
framlagts såsom bilaga A till särskilda utskottets vid 1935
års riksdag utlåtande nr 1. Enligt dessa beräkningar utgjorde nationalinkomsten
år 1913 3,3 miljarder kronor, år 1920 10,8 miljarder, år 1921 7,3
miljarder och år 1922 6,4 miljarder. Den har sedan stigit till och med år
1929, då den utgjorde 8,1 miljarder, och sjönk för år 1930 till 7,9 miljarder.
Riksräkenskapsverket uppskattade med ledning av de för budgetåret
1935/1936 beräknade taxeringsresultaten nationalinkomsten för år 1934 till
7,5 miljarder. Det förtjänar därvid framhållas, att siffrorna för nationalinkomstens
storlek icke innesluta allt vad som är att hänföra till nationalinkomsten:
sålunda saknas oavlönat husligt arbete. Tages år 1913 till utgångspunkt
för en reduktion av nationalinkomsten till ett enhetligt penningvärde
med ledning av partiprisindex, finner man, att nationalinkomsten
sedan nämnda år i det närmaste fördubblats. Med utgångspunkt från levnadskostnadsindex
erhålles vid reduktion en stegring i nationalinkomsten
örn icke fullt 50 %.

Ehuru en sammanställning av försvarsutgifter och konsumtion per huvud
av befolkningen ur förevarande synpunkter måste erbjuda det största intresse,
nödgas vi på grund av tillgängligt statistiskt materials ofullkomlighet
avstå från en sådan. Vi tillåta oss emellertid erinra örn, att medan år 1916
försvarsutgifterna enligt rikshuvudboken belöpte till cirka 186 miljoner kronor,
tobaksförsäljningens värde var cirka 67 milj. kronor och rusdrycksförsäljningens
cirka 69 milj. kronor, motsvarande siffror för budgetåret
1932/1933 resp. kalenderåret 1932 voro cirka 142, 136 och 183 milj. kr.
Enligt kontrollstyrelsens publicerade statistik rörande spritkonsumtionen i

Motioner i And ra kammaren, Nr 7 60.

vårt land uppgingo konsumenternas direkta utgifter för rusdrycker år 1934
till något över 193 milj. kronor. Dessa siffror belysa väl graden av tvingande
natur hos de ekonomiska och sociala hänsyn, vilka föranlett 1930 års försvarskommission
att begränsa försvarets s. k. kostnadsram till 148 milj.
kronor, och vilka i än större utsträckning varit vägledande för den kungl,
propositionen. Mot bakgrunden av det svenska näringslivets uppsving under
de senaste trettio åren och levnadsstandardens relativt sett avsevärda höjd
framstår njuggheten mot försvaret mera som ett utslag av politisk dogmatism
än som en av ekonomiska realiteter betingad nödvändighet.

Vi fästa även uppmärksamheten på den stora omfattning, i vilken försvarets
behov täckas inom landet. Pengarna stanna här och bereda svenska
arbetare sysselsättning. En av marinförvaltningen utförd undersökning giver
vid handen, att av kostnaderna för ett pansarskepp 90 procent stannar
inom landet och 75 procent utgår i arbetslöner. I detta sammanhang kunna
vi icke underlåta att inskärpa orimligheten i en »konjunkturstimulerande
finanspolitik», som i tider av depression och massarbetslöshet undanskjuter
försvarets behov, evad dessa avse materielanskaffning eller värnpliktigas
fredstjänstgöring.

Här ovan anförda nationalekonomiska anmärkningar äro ägnade att belysa,
att en ökning i försvarsutgifterna med några tiotal miljoner kronor
betyder ett synnerligen obetydligt ingrepp i folkhushållningen och icke lärer
i nämnvärd grad påverka levnadsvillkoren. Försvarsfrågans ekonomiska sida
är ett slatsfinansiellt avvägningsproblem, icke ett nationalekonomiskt bekymmersamt
spörsmål.

De av försvarskommissionen framlagda finansstatistiska tabellerna och
riksräkenskapsverkets ovan anförda utredning för särskilda utskottet 1935
giva en likartad bild av de statliga finansernas, inklusive försvarsutgifternas
utveckling. Riksräkenskapsverket konstaterar att »för samtliga utgifter exklusive
utgifter för arbetslösheten blir under perioden 1923/24 1932/33 steg ringen

per år 15,2 milj. kronor. Fråndragas utgifterna för försvarsväsendet,
stiger genomsnittsökningen till 18,5 milj. kronor.» Verket uttalar, att »för
närvarande den i egentlig mening automatiska årliga ökningen av de verkliga
utgifterna under normala förhållanden och med nu gällande anslagsgrunder
synes röra sig kring ett tiotal miljoner kronor ävensom att årsstegringen i
övrigt å de verkliga utgifterna under enahanda förutsättningar torde vara
av ungefärligen samma storleksordning». Till följd av fjolårets folkpensioneringsreform
har den automatiska utgiftsstegringen ytterligare skärpts.
Av verkets utredning framgår likväl att genom ändring av grunderna för
deras utgående sådana utgifter, som pläga karakteriseras såsom automatiskt
stigande, stundom fått annan betydelse än tidigare för budgeten. Med hänsyn
till oklarheten av begreppet automatisk utgiftsökning anser verket det »mest
ändamålsenligt att grunda bedömandet av stegringen av statsutgifterna på
anslagen under verkliga utgifter å budgeten i sin helhet». Det av försvars -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

kommissionen förebragta siffermaterialet visar, att försvarsutgifterna 1913
utgjorde 88 milj. kronor eller 42,5 % av samtliga verkliga utgifter, vilka
uppgingo till 207 milj. kronor. För budgetåret 1933/1934 åter belöpte försvarsutgifterna,
omräknade efter 1913 års prisnivå, till 89 milj. kronor eller
17,7 % av samtliga verkliga utgifter, vilka efter motsvarande reduktion till
1913 års prisnivå uppgingo till 502 milj. kronor. Ifrån budgetåret 1924/1925
till budgetåret 1933/1934 har försvarets andel i samtliga verkliga utgifter
nedgått från 26,8 % till nämnda 17,7 %.

Till belysning av den sammanlagda skattebelastningen har riksräkenskapsverket
i sin skrivelse lämnat en jämförelse mellan nationalinkomsten och
skatterna till stat och kommun. Riksräkenskapsverket konstaterar, att det
relativa skattetrycket mellan 1913 och 1920 avsevärt ökats, samt att skattetrycket
under de följande år från vilka uppgifter då förelågo, med undantag
av 1921 och 1922, hållit sig vid i stort sett oförändrad nivå, eller omkring
13 % av nationalinkomsten. Dennas normala tendens till fortgående stegring
gör det enligt vår uppfattning möjligt att med skattemedel bestrida ökade
årliga försvarsutgifter utan att relationen mellan nationalinkomst och skatter
på längre sikt till följd därav behöver förskjutas. En förtänksam statlig
näringspolitik är ägnad att ytterligare accentuera nyssnämnda tendens hos
nationalinkomsten. Särskilt vilja vi fästa uppmärksamheten på statens möjligheter
att genom reglering av tvisterna på arbetsmarknaden undvika de
stora förluster för folkhushållet, som bliva en följd av arbetskonflikter.

Med stöd av vad ovan anförts uttala vi som vår bestämda åsikt, att det
statsfinansiella läget i Sverige icke är sådant, att statsmakterna under hänvisning
därtill kunna undandraga sig sin plikt att sörja för vårt folks militära
säkerhet.

Fördyrande moment i svensk försvarsorganisation.

Vi vilja här erinra örn åtskilliga omständigheter, vilka tillsammans medföra
det av många påtalade förhållandet, att det svenska försvarsväsendet
till sin effektivitet är oproportionerligt dyrbart. Sålunda torde den svenska
hären i förhållande till sin krigsstyrka kosta mer än dubbelt så mycket som
exempelvis den belgiska eller tjeckoslovakiska.

Den främsta orsaken till nämnda förhållande är att söka i de anspråk
på livet vårt lands befolkning har och vilka medföra betydande fördyringar
i fråga örn förläggning, mathållning, avlöningar, m. m. Därtill medverka
också de ogynnsamma geografiska förhållandena, vilka likaledes innebära
betydligt ökade förläggnings- och utrustningskostnader. Det må blott erinras
om det större behovet av värme och belysning, örn de höga transportkostnaderna
på grund av de stora avstånden m. m.

En annan orsak till ovannämnda missförhållande är, att det svenska för -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

svaret icke som i allmänhet äger rum i utlandet utnyttjar värnplikten så som
ur ekonomisk synpunkt vore önskligt. Den korta tjänstgöringstiden, som
helt måste användas för utbildning framtvingar behovet av särskild personal
för handräckning m. m. Underbefälet kan ej i sådan utsträckning uttagas
ur de värnpliktigas led. Ett stort antal fast anställda förekommer vid vissa
vapenslag. Reservofficerskåren bygger, i motsats till vad fallet är inom de
allra flesta utländska arméer, icke direkt på värnplikten, vilket medför att
reservofficerama måste beredas ekonomiska förmåner, vilka äro okända i
andra länder. Ytterligare må erinras om att, av historiska och andra skäl, i
Sverige finnes en mycket värdefull men också mycket dyrbar underofficerskår,
till vilken motsvarighet knappast finnes inom några främmande arméer.

Vi vilja betona, att vissa av dessa fördyringar icke kunna undgås på grund
av naturförhållandena, och att andra icke kunna förhindras, utan att det
svenska försvarets personal beträffande levnadsvillkor försättes i en i förhållande
till statens civila tjänstemän mycket försämrad position. Den värnpliktiga
personalens användning till poster av mera kvalificerad art är emellertid
ett spörsmål av så genomgripande natur, att det måste falla utom
ramen för vår motion.

Vad här ovan sagts utesluter självfallet icke, att alla de förenklingar och
besparingar som kunna vidtagas utan äventyrande av den militära effektiviteten
böra komma till stånd. I detta sammanhang ha vi dock icke kunnat
underlåta att fästa uppmärksamheten på faktorer, som alltid måste bidraga
att göra svensk försvarsordning dyrbar i jämförelse med vissa utländska.

Försvarsfrågan 1914—1935.

Genom 1914 års försvarsordning, beslutad under det begynnande världskrigets
påverkan, erhöll vårt land ett för dåvarande förhållanden gott och
respektingivande försvar. Såsom 1930 års försvarskommission påpekar hann
emellertid detta beslut icke genomföras i alla stycken förrän innan världskrigets
avslutande en opinion för beslutets revidering framträdde. Den svenska
sorglösheten gjorde sig ånyo gällande. När kriget ute i Europa pågick
utan att Sverige däri blev direkt indraget och Sverige lyckades, tack vare en
kraftfull regering och sannolikt också på grund av 1914 års försvarsbesluts
psykologiska verkan, bevara sin neutralitet, fann den politiska sangvinismen
att landets försvarsanstalter »icke kunde anses lämpade efter folkets bärkraft
och den fredliga kulturens behov», varför »en begränsning och anpassning»
av försvarsväsendet borde ske. Första ledet i denna anpassning
blev det vid 1920 års riksdag beslutade s. k. provisoriet, varigenom utbildningstiden
för flertalet vapenföra värnpliktiga nedsattes, det andra — sedan
den Tryggerska regeringens försvarsproposition avvisats av 1924 års riksdag
—- 1925 års försvarsordning, enligt vad en av dess ansvariga upphovsmän
sedermera förklarade ett av de största steg på den frivilliga nedrustningens

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

väg som en stat någonsin tagit. Genom denna försvarsordning skulle, enligt
dåvarande statsministerns uttalande i andra kammaren, försvarsväsendet
»ordnas in i det demokratiska samhället till att bli i anda och sanning dess
tjänare», varigenom försvarstanken skulle »vinna ett allt starkare rum i
demokratiens hjärta» och demokratien känna sig »på ett helt annat sätt än
förr bära ansvaret för hela nationens öde och trygghet». Den skulle bli »mera
vaksam och varsam både i fråga om bevarandet av reella maktmedel och
bevarandet av trygghetskänslan inom nationen».

Kommentaren till detta Bragelöfte lämnar försvarskommissionen, när den
erinrar att »den första etappen i genomförandet av 1925 års försvarsbeslut
var knappast uppnådd förrän yrkanden framfördes på en revision av den
nya försvarsordningen», yrkanden, som från den ena riktningens sida avsågo
möjligheten av ytterligare nedrustning eller alternativt isolerad avrustning.
Det är överflödigt att här erinra örn det kända förhållandet, att 1925 års
försvarsordning aldrig blev på avsett sätt genomförd. Den väckte icke tillfredsställelse
på något håll, och våren 1930 begärde riksdagen en ny allsidig
utredning av vårt lands försvarsfråga enligt av riksdagen angivna riktlinjer.
Dessa riktlinjer voro:

1 :o) förstärkta militära försvarsanordningar, dock givetvis med hänsyn till
landets allmänna ekonomiska förutsättningar;

2:o) en ändamålsenlig organisation av vårt försvarsväsende inom den
kostnadsram, som åsyftats vid antagandet av 1925 års försvarsordning, med
inriktning tillika på eventuell rustningsminskning och avrustning i samband
med internationella överenskommelser, samt

3:o) isolerad nationell avrustning.

På grund av denna riksdagens skrivelse tillsattes 1930 års försvarskommission,
vars den 30 juli 1935 avgivna betänkande med förslag till ordnande
av Sveriges försvarsväsende är utgångspunkten för Kungl. Maj:ts till innevarande
års riksdag avlåtna försvarsproposition.

Allmänna synpunkter på Sveriges försvarsväsen.

Vi vilja härefter närmare granska försvarskommissionens betänkande.

Till grund för detta betänkande låg, förutom utrikespolitiska, finansiella,
ekonomiska och befolkningsstatistiska undersökningar, strategiska utredningar
av omfattande art. Vi hava sökt att bakom de svävande talesätt, som
i många fall av kommissionen använts, tränga fram till de resultat, som
dessa av militära sakkunniga verkställda utredningar givit. Dessa residtat vilja
vi på följande sätt sammanfatta:

Det svenska territoriet kunde ur militärgeografisk synpunkt, då det gällde
försvar mot invasionsföretag, uppdelas i följande områden: 1) Sydsverige,

2) östkusten, 3) Norrlandskusten och 4) övre Norrland samt 5) Gotland,
vars försvarsproblem är av speciell natur.

Motioner i Amira kammaren, Nr 760.

Beträffande Sydsverige ansågo de sakkunniga, att det icke med säkerhet
kunde förväntas, att flottan i förening med flygstridskrafter skulle kunna
avvisa ett invasionsföretag. För den skull funno de sig böra räkna med,
att det bleve nödvändigt, att med lantstridskrafter, understödda av flygstridskrafter,
kasta en landstigen fiende tillbaka. För utförande av denna uppgift
ansågos 7 arméfördelningar erforderliga, dock under den förutsättningen,
att fienden, på grund av de svenska sjö- och flygstridskrafternas verkan,
endast kunde överskeppa en omgång.

På grund av det relativt gynnsamma militärgeografiska läget vid vår östkust
borde sjö- och flygstridskrafter ensamma vara i stånd att förhindra
överskeppningsföretag mot denna del av vårt land.

Beträffande norrlandskusten ansågs läget i viss utsträckning likartat med
Sydsveriges. Under samma förutsättning som därstädes, nämligen att endast
en fientlig transportomgång komme i fråga, beräknades försvaret komma att
kräva fyra arméfördelningar.

Försvaret för övre Norrland bjöde på betydande vanskligheter. Såsom en
oundgänglig förutsättning angavs, att de svenska flygstridskrafterna vore
i stånd att genom verkan mot fientliga flygbaser möjliggöra, att trafiken
på åtminstone en av huvudjärnvägslinjerna genom Norrland kunde i någon
mån upprätthållas; därjämte borde de kunna hålla trafiken på järnvägslinjen
Uleåborg—Torneå permanent avbruten. Under dessa förutsättningar
ansågs försvaret av gränslinjen Torne älv kräva en styrka av 4 arméfördelningar,
vilken styrka minskades till 2, därest försvaret droges så långt tillbaka,
att det kunde stödja sig på fästningen Boden. I senare fallet vore dock
ett återerövrande av det uppgivna området ovisst och skulle i alla händelser
kräva betydande styrkor.

Vid bedömande av de sammanlagda kraven för rikets försvar ansåg man
sig endast böra räkna med att samtidiga anfallsföretag igångsattes mot såväl
övre Norrland som norrlandskusten. För arméns del uppstode sålunda ett
sammanlagt krav på 8 arméfördelningar, vartill borde komma en s. k. lätt
brigad, garnison i Boden, trupper på Gotland samt armétrupper och landstorm
till betydande styrka.

För flottans del komme utom de i samband med armén nämnda uppgifterna
dessutom det krav att densamma i viss utsträckning skulle kunna bereda
sjöhandeln skydd. Lösandet av dessa uppgifter erfordrade enligt de sakkunnigas
mening en operativ enhet örn minst 1 pansarskeppsdivision och 2 jagardivisioner.
Därutöver vore det önskvärt att äga tillgång till ytterligare lätta
fartyg. Allt detta vore oräknat u-båtar samt nu befintliga iildre fartyg, vilka
även med ifrågavarande förstärkning finge i stor omfattning användas för
lokala uppgifter.

För flygvapnet ställdes uppgiften, dels att direkt med jaktförband deltaga
i hemortens luftförsvar, dels att genom hot och anfall mot fientliga flygbaser
förminska verkan av eller helt förhindra luftanfall mot vårt lands

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

industri-, kommunikations-, militär- och befolkningscentra. För lösande av
alla dessa uppgifter ansågs detsamma icke böra få en mindre omfattning än,
förutom vissa med armén och marinen samverkande stridskrafter, 2 medeltunga
och 2 lätta bombflottiljer, 2 jaktflottiljer oell 1 strategisk spaningsflottilj.

De här nämnda styrkorna ansågos även motsvara de krav, som uppkomme,
därest vårt land måste utom vårt territorium ingripa lill försvar för de nuvarande
politiska förhållandena vid Östersjön.

Då kommissionen vid utformandet av sitt förslag gick att taga ställning
till dessa utredningsresultat, visade det sig, att icke någon av kommissionens
medlemmar hade förståelse för nödvändigheten av, att därest man förutsätter,
att landet skall försvaras, den militära ledningen måste erhålla minst
de av densamma såsom oundgängliga ansedda stridsmedlen, förutsatt att
rikets värnkraft medgiver uppställandet av desamma. I stället följde kommissionsmedlemmarna
vid sitt ställningstagande i huvudsak tre linjer.

1) De tre till försvaret såsom sådant positivt inställda socialdemokratiska
ledamöterna uppställde såsom huvudprincip, att de nuvarande kostnaderna
för försvarsväsendet icke finge överskridas.

2) De folkpartiet och bondeförbundet tillhörande ledamöterna föreslogo,
beträffande armén »en allmän effektivisering av organisationen inom en
(organisatorisk) ram, som i huvudsak motsvarar den nuvarande», beträfiande
flygvapnet en ökning av antalet bombförband på bekostnad av de
armé- och marinsamverkande förbanden, varvid dock som helhet en ringa
ökning (12,3 %) av antalet flygplan uppkom, samt beträffande marinen en
viss utökning av kustartilleriet, men en betydande förminskning och försämring
av flottan.

3) De till högerpartiet anslutna riksdagsmännen önskade även beträffande
flottan i huvudsak bibehålla nuvarande organisation.

Huvudskälet, varmed kommissionsmedlemmarna motiverade dessa förslag,
var, att en viss kostnadsram, olika för de olika grupperna, icke finge
överskridas, vilken kostnadsram emellertid godtyckligt valts, utan att någon
av kommissionens medlemmar kunde prestera någon utredning av hithörande
problem. Av samma skäl nöjde sig de militära ledamöterna med att endast
föreslå vissa detaljförbättringar i de civila ledamöternas förslag. Den sjömilitäre
ledamoten kritiserade dock skarpt kommissionens förslag till marinorganisation
och avlämnade rörande denna försvarsgren ett eget omfattande
förslag, dock även detta begränsat med hänsyn till viss kostnadsram.

Trots att ingen av de nämnda linjerna erhöll majoritet, blev dock av voteringstekniska
skäl den här med nr 2 betecknade antagen såsom huvudlinje,
varför vi först närmare vilja granska det förslag, som på grundval av densamma
utarbetades.

Det må då först anmärkas att beträffande armén krigsorganisationen beräknats
till allenast 6 fördelningar m. m.. under motivering, alt vid det s. k.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

krigsfall syd den föreslagna lätta brigaden skulle kunna göra tjänst såsom
fördelning, och vid krigsfall öst försvaret skulle förläggas till Luleälvslinjen
med Bodens fästning såsom stöd. Det torde vara uppenbart, att tanken, att
den lätta brigaden skulle kunna ersätta en fördelning, saknar militär hållbarhet;
då därtill kommer vad nedan anföres beträffande flottan och flygvapnet,
står det klart, att kommissionens förslag icke på denna punkt motsvarar
de uppställda kraven och icke medger någon säkerhet för att ett anfalls/öretag
mot rikets södra landsdelar kan avvisas.

Angående krigsfall öst vilja vi framhålla det motbjudande och ytterst
betänkliga i alt, utan tvingande skäl, redan före operationernas början planlägga
ett uppgivande av svenskt territorium åt en eventuell fiende. Då därtill
kommer, att på grund av nedan nämnda brister i flygvapnets organisation
m. fl. orsaker kommissionens förhoppningar alt i ett senare skede kunna
återerövra den uppgivna landsdelen te sig skäligen illusoriska, måste bestämt
framhållas att kommissionsförslagets mest sannolika konsekvens i detta
krigsfall är övre Norrlands avskiljande från riket.

Beträffande flottan minskades det av de sakkunniga såsom minimum ansedda
med samtliga pansarskepp och 2 u-båtar. Visserligen strökos av naturliga
skäl icke pansarskeppen förr, än de tjänat ut sin tid, men det är
bestämt vilseledande att på grund därav anse skillnaden blott utgöras av
ett pansarskepp. Kommissionen skriver uttryckligen, att »någon nybyggnad
av pansarskepp icke bör ske», varför vid utgången av den period för vilken
kommissionen beräknat ersättningsbyggnad samtliga pansarskepp utgått ur
1. linjen. Till dessa förhållanden kommer, att kommissionen i allra högsta
grad försummat att tillgodose flottans behov av krigsberedskap och övningsmöjligheter.
Allt som allt innebär detta, att flottans operationsmöjligheter
inskränkas till i huvudsak de av kustartilleri försvarade områden, där flottans
baser äro belägna. Ur rikets försvarssynpunkt innebär detta,

1) att rikets sjöhandel kommer att i krig lamslås samt

2) att, frånsett ovannämnda basområden, den svenska kusten kommer att
ligga öppen för fientliga invasionsföretag.

I belysning av, vad ovan sagts om armén, medför det senare alltså, att
Mellansverige, till vars försvar icke en man ur linjearmén av kommissionen
beräknats, kommer att ligga oskgddat samt, att den för Sydsveriges och
norrlandskustens försvar angivna förutsättningen, att endast en fientlig
transporlomgång komme i fråga, på grund av sjöstridskrafters frånvaro icke
kan uppfyllas.

För flygvapnets del har kommissionen icke alls tillgodosett behovet avstrategiskt
spaningsflyg. Detta innebär, att, då strategisk spaning under alla
förhållanden måste utföras, bombflygförband måste avses för denna tjänstgöring.
Det är därför vilseledande, då kommissionen berömmer sig av att
hava fullt tillgodosett kravet på åtminstone detta, enligt kommissionens
mening viktigaste flygplanslag, ty genom den nämnda omständigheten har

Motioner i Andra kammaren, Nr 160.

faktiskt det lätta bombflyget minskats under det angivna minimum med
minst tredjedelen. Av de principer, vilka kommissionen följt, att låta ett
vapen betala den tekniska utvecklingen på ett annat område, har såsom en
given konsekvens framgått, att kommissionen betalat bombflygvapnets tillgodoseende
med en betydande minskning av de för armé- och marinsamverkan
bestämda flygförbanden, så att exempelvis antalet arméspaningsplan
t. o. m. understiger det behov, som kan tänkas uppstå under en enda stridsdag.
Med hänsyn till dessa brister kan hävdas, att flygvapnet i kommissionens
gestalt ingalunda motsvarar de krav densamma ställer, vilken omständighet
är så mycket allvarligare som kommissionen begränsat omfattningen
av de äldre försvarsgrenarna under hänvisning till flygvapnets påstådda
möjligheter att underlätta deras uppgifter.

Som totalomdöme örn kommissionens huvudförslag måste sålunda sägas,
att ett genomförande av detsamma skulle skapa en försvarsorganisation som

1) icke motsvarar de på strategiska grunder fotade krav kommissionen
själv ställt,

2) icke medgiver uttagandet av rikets hela värnkraft,

3) icke i sig själv innebår säkerhet mot ett militärt sammanbrott.

Vad här anförts om kommissionens huvudförslag gäller givetvis i ännu
mycket högre grad om de efter den ovan med 1) betecknade linjen fram
lagda förslagen. Ävenledes träffar kritiken det av högerreservanterna framlagda
förslaget, dock med framhållande av, alt detta beträffande flottan i
viss utsträckning tillmötesgått de av de sakkunniga myndigheterna framställda
minimifordringarna.

De militära ledamöterna hava, som ovan nämnts, inskränkt sig till att
förorda vissa detaljökningar, men icke framlagt några förslag, som kunna
sägas ur principiell synpunkt skilja sig från de övriga ledamöternas. Vi
kunna icke underlåta att uttala vår förvåning över detta handlingssätt. Enligt
vår uppfattning borde det varit de militära ledamöternas uppgift att
framlägga förslag till ett ur alla synpunkter betryggande försvar, utan hänsyn
till godtyckligt valda kostnadsramar, varigenom den ur alla synpunkter
beklagliga striden mellan de olika försvarsgrenarnas representanter kunnat
undgås. Då detta icke skett, kunna vi icke giva vår anslutning till något av de
inom kommissionen framlagda förslagen.

Beträffande Kungl. Maj:ts till riksdagen avgivna förslag saknas varje som
helst militär motivering för de vidtagna begränsningarna i organisationens
omfattning. De enda skäl, som synas hava varit för Kungl. Maj :t vägledande,
ha varit hänsynen till en på förhand vald kostnadsram. Sedan denna väl
fastställts har för Kungl. Maj:t frågan i huvudsak blivit ett förvaltningstek -niskt spörsmål bland andra: huru skola de avsedda medlen användas för att
största möjliga effektivitet skall uppnås?

Det är uppenbart att ett dylikt betraktelsesätt icke är vare sig rationellt
eller logiskt. Det bortser helt från försvarets ändamål som måste vara att

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

så långt möjligt skapa säkerhet för att icke en främmande makt kan påtvinga
vårt land sin vilja. Skall detta ändamål kunna fyllas kan man icke
bortse från de strategiska och andra förhållanden, varav landets försvarsmöjligheter
äro beroende. Det kan visserligen göras gällande att dessa förhållanden
aldrig kunna med fullständig säkerhet utredas, men detta berättigar
ingalunda till ett underskridande av den undre gräns, som dock
alltid är möjlig att fastställa. Detta är vad Kungl. Majit gjort i sitt förslag.
Sålunda har fältarmén minskats till hälften av vad de militära sakkunniga
ansågo såsom erforderligt; bombflyget har likaledes minskats till hälften av
vad samtliga militära myndigheter satt som ett absolut minimum. Flottan
har visserligen föreslagits erhålla större övnings- och personalanslag än enligt
försvarskommissionen men beträffande fartygsmaterielen har Kungl.
Majit skjutit denna sak på framtiden. Alldeles frånsett det egendomliga i att
skapa en personalorganisation utan att veta vilka fartyg som denna personal
skall komma att bemanna, innebär detta i verkligheten flottans fortsatta
sammankrympande och fartygens ytterligare föråldrande, varigenom deras
framtida ersättning kommer att bliva synnerligen dyrbar.

De av Kungl. Majit till förmån för den valda kostnadsramen anförda skälen
innebära i huvudsak följande: försvarskostnaderna finge icke stiga till
en sådan höjd alt de sociala framstegen äventyrades och organisationen
finge ej göras så dyrbar att densamma vid första åtstramning av statsfinanserna
måste sättas på svältkost. Dessa synpunkter hava helt säkert i mycket
sin riktighet. Det bör dock framhållas att man icke ensidigt bör skjuta de
.sociala frågorna i förgrunden. Möjligheterna att upprätthålla den höga sociala
standard, som vårt land otvivelaktigt är i besittning av, äro dock i
sista hand beroende av att rikets frihet och självständighet upprätthålles.
Fördenskull finna vi det oundgängligt att företaga en avvägning mellan
dessa olika statsbehov, så att båda i behörig grad tillgodoses, utan att det
ena gynnas på det andras bekostnad. Denna fråga skola vi i det följande
närmare behandla. På denna plats vilja vi blott framhålla att vi vid framläggandet
av detta förslag tagit all hänsyn till de av Kungl. Majit anförda
synpunkterna. Vi vilja sålunda betona, att vi för genomförande av här föreslagna
förbättringar av försvarsväsendet icke ifrågasatt någon indragning
av anslag till sociala ändamål och därutöver avsett viss marginal ifråga örn
möjliga statsinkomster, för de utökningar och omläggningar av den sociala
verksamheten, som vi anse önskvärda inom en nära framtid.

Då därtill finansieringen av vårt förslag, enligt vad vi ovan anfört, icke
kommer att taga skattekraften i anspråk på sådant sätt att någon maximigräns
kan sägas vara uppnådd, anse vi oss även hava tagit full hänsyn lill
att organisationen även under en statsfinansiellt brydsam period skall kunna
hållas fullt effektiv.

För en saklig lösning av rikets försvarsfråga borde utsikterna nu så till
vida vara relativt gynnsamma som under trycket av det oroande utrikespoli -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

tiska läget en mera positiv försvarsvilja framträtt inom vida lager av vårt
folk. Allt större utbredning vinner jämväl den uppfattningen, att försvarsberedskapen
måste hållas i ändamålsenligt skick oavsett utrikespolitiska
fluktuationer, som växla hastigare än man tidigare på flera håll velat inse.
Tiden efter världskrigets slut fram till våra dagar har härutinnan givit lärdomar,
som icke kunnat gå obeaktade förbi. Likaledes är den insikten i tillväxt,
att försvarsberedskapsåtgärder, ägnade att säkerställa rikets frihet och
framtid, numera fordra, att hela folkkraften tages i anspråk. Man börjar
mer och mer förstå, att hela samhället måste i händelse av krigsfall kunna
organiseras för försvaret samt att härför måste redan i fredstid vidtagas
omfattande förberedelser. Bland åtgärder, som — förutom de rent militära
operationerna — äro för krigsfall nödvändiga, må erinras om behovet av
luftskydd icke blott för viktiga centra och institutioner utan även för befolkningen
i skilda landsdelar. Till dylika åtgärders vidtagande fordras vårt
folks förståelse och medverkan. Detsamma gäller de för uthålligheten under
ett krig ofrånkomliga åtgärderna för folkförsörjningen, vartill bl. a. hör lagring
av vissa förnödenheter. Korteligen: det erfordras till folkets bästa en
serie positiva ehuru i viss mån frihetsinskränkande sociala säkerhetsåtgärder,
vilka äro för en lycklig utgång av ett krig oundgängliga och för vilkas
genomförande folkets medverkan erfordras.

Det säger sig självt att med den uppfattning vi ha örn nödvändigheten av
att en tillfredsställande försvarsordning ständigt hålles vid makt arbetet på
försvarsviljans upprätthållande inom folket oavlåtligen måste fortgå. Försvarsviljan
hos ett folk får ej vara beroende av växlingar i det utrikespolitiska
läget. Den måste ständigt hållas levande — men icke genom stämningar,
fosterländska tal och agitation, som i längden ingenting förmår, utan
genom handlingar som framkalla solidaritet inom folket, som ge medborgarna
trygghet i tillvaron och skänka dem tilliten till ett fädernesland, värt
att försvara, värt att offra för. Vår mening är, att den enda rätta lösningen
av försvarsfrågan är att finna på längre sikt. Den sammanhänger i
högsta grad med förmågan att skapa den enhetliga svenska nationen. Ty
utan att varje medborgare känner verklig solidaritet med samhället ernås
ej den säkert bestående grundvalen för en tillfredsställande försvarsordning.
Denna samhällssolidaritet kan emellertid ej framgå ur dagens klasskampsamhälle,
utan träda fram endast genom en verklig folkgemenskap, grundad
i medveten nationell åskådning.

Vi ha i en motion vid årets riksdag (nr 102) hemställt örn åtgärder mot
statsfientlig verksamhet och i denna motion utförligt påvisat faran för landet
av att kommunismen tillätes fortsätta sin landsförrädiska gärning, inom försvarsväsendet
såväl som i samhället överhuvudtaget. Vi upprepa här, att
denna verksamhet måste av omtanken örn rikets trygghet och folkets intresse
förbjudas, men betona samtidigt, såsom också skett i nämnda motion, att
kommunismens utbredning också ger anledning till nationell självkritik, till

Motioner i Andro kammaren, Nr 760.

omprövning om icke genom lämpliga socialpolitiska åtgärder en större inbördes
solidaritet må kunna framkallas mellan olika intressegrupper inom
nationen. Förutsättningen för att vilseledda svenska medborgare skola kunna
återföras till nationen och bibringas en i bästa mening nationell åskådning
är att landets ansvariga ledning visar en orubblig vilja att råda bot på
osunda företeelser i dagens samhälle och utan räddhåga slår in på en socialpolitik,
varigenom möjligheterna för medborgarnas trygghet ökas och deras
trivsel i vårt svenska samhälle växer. En initiativrik statsledning kan giva
de strömningar, som genom samverkande faktorer fatt en sned eller samhällsfarlig
inriktning, en helt annan karaktär genom att på ett mera verksamt
sätt än nu sker sörja för det arbetande folkets fysiska och psykiska
fostran, exempelvis genom att kraftigare stödja de frivilliga organisationer,
som nu arbeta i dessa syften samt, om så befinnes lämpligt, även skapa nya
organ för sådan verksamhet. Folkets fysiska och psykiska fostran är enligt
vår mening ett synnerligen betydelsefullt led i strävandena för skapandet av
en stark nation, som vill värna sin frihet. Andra länder, vi inskränka oss
till att nämna England, Frankrike, Förenta Staterna, Polen och Tjeckoslovakien
för att icke tala örn Ryssland, Tyskland eller Italien, lägga i våra
dagar allt större vikt vid ungdomens fysiska fostran, med öppen avsikt även
att giva dem en god fysisk förberedelse till den blivande soldatutbildningen.
I vårt land har man under de senare åren betraktat dylika åtgärder såsom
utslag av »militarism». Den fördomsfullheten borde icke längre kunna upprätthållas
när man finner hurusom demokratiska föregångsländer målmedvetet
skänka sin ungdom en träning, vilken för den blir av oskattbart värde
inför de påfrestningar som kriget lägger på landets försvarare.

Vad ungdomens fysiska fostran angår sammanhänger denna givetvis med
de ungas kroppsliga och idrottsliga utbildning. Det gamla ordet örn en sund
själ i en sund kropp har alltjämt sin djupa och sanna innebörd. Till de
social-politiska åtgärderna, vilka äro ägnade att skapa och vidmakthålla försvarsvilja
hos vårt folk, inställer sig nödvändigheten att söka övervinna tidens
religiösa likgiltighet, dess kulturella skepsis och materialistiska njutningsmoral.
Ett samhälle, där dylika olater fräta på folkkraften, går sin
undergång till mötes. De kultur- och moralnedrivande krafterna måste därför
mötas med av nationell idealitet burna strävanden i andligt uppbyggande
syfte, och härvid måste statsmakterna ådagalägga vida större kraft och målmedvetenhet
än hittills varit fallet. Med ett ord sagt: såsom ideellt underlag
för en stark nation av offervilliga, försvarsvänliga medborgare måste vi i
vårt land förverkliga en nationell samling, som omfattar alla medborgare
och skapar en folkgemenskap, buren av nationell solidaritet och .social förståelse,
en ny folkanda av ideell trosvisshet, stark nog att möta anstormen
från en fanatisk kulturell och politisk bolsjevism.

Frågan om ordnandet av rikets försvar är sålunda icke en blott militär
angelägenhet. Den tränger vida djupare och är avhängig av folkets hela

Bihang till riksdagens protokoll 11)36. A sami. Nr 760. 2

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

fysiska och andliga kraft. Den kan därför icke betraktas som en isolerad
företeelse utan ingår som ett led i folkets hela liv. Försvarsviljan hos folket
är förutsättningen för att försvarsorganisationen överhuvud taget skall ha
en mening. Därför är arbetet på försvarsviljans upprätthållande och stärkande
enligt ovanstående linjer av en alldeles utomordentlig vikt, och av
beskaffenhet att böra uppmärksammas vid varje försvarsreform.

Huvuddragen av föreslagen organisation.

Innan vi gå att i detalj redogöra för vårt förslag till försvarets ordnande
vilja vi lämna en kort sammanfattning av detsamma.

Lantförsvaret.

Vi föreslå en krigsorganisation av fälthären på åtta fördelningar, en lätt
brigad och vissa armétrupper samt därutöver trupper avsedda för Övre Norrlands
och Gotlands försvar ävensom landstorm. För att kunna organisera dessa
trupper föreslå vi en utökning av fredsorganisationen. Armén organiseras i
fredstid på sex fördelningar, Övre Norrlands trupper, Gotlands trupper och
armétrupper. Samtliga nuvarande truppförband bibehållas.

Nyuppsättning sker av ett arméartilleriregemente, två luftvärnsartilleriregementen
och tre tygkompanier. Samtliga truppförband erhålla ökade
kadrer. För stärkande av försvaret på Gotland vidtagas särskilda åtgärder.
Luftvärnet ökas avsevärt. Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga ökas vid
infanteriet, trängen och intendenturtrupperna till sammanlagt 230 dagar, vid
kavalleriet, artilleriet, ingenjör- och signaltrupper samt tygtrupper till sammanlagt
260 dagar samt för värnpliktiga studenter och likställda till sammanlagt
290 dagar. Därtill kommer viss tjänstgöring för landstormen. Till
materielanskaffning anvisas tillräckliga anslag.

Sjöförsvaret.

Kärnan i sjöförsvaret bildas av kustflottan, bestående av 4 pansarskepp,
1 flygplanskryssare, 12 jagare, 12 u-båtar, 8 vedettbåtar och 2 moderfartyg.
Därjämte uppsättas i krigstid lokalstyrkor. För att möjliggöra rustande
av denna flotta ökas kadrerna samt anslås erforderliga medel till
övningar samt underhåll av fartygsmaterielen. Anslag till nödvändiga ersättningsbyggnader
föreslås. Kustartilleriet ökas och kustbefästningarna utbyggas.
Vid Fårösund anordnas befästningar, för vilkas bemanning uppsättes
en särskild kustartillerikår. Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga
vid flottan bestämmes till sammanlagt 340 dagar, för de värnpliktiga vid
kustartilleriet till sammanlagt 260 dagar.

Flygvapnet.

Flygvapnet skall omfatta sammanlagt 10 flottiljer. Kadrerna ökas så att
en tillfredsställande bemanning av flygförbanden och deras markorganisa -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

tion erhålles. Tillräckliga medel anvisas för anskaffande av modern flygmateriel.
Tjänstgöringstiden för samtliga värnpliktiga bestämmes till 365
dagar.

Vårt förslag innefattar i jämförelse med kommissionens och Kungl. Maj:ts
förslag avsevärda förbättringar och förstärkningar, och vi hävda, att vi här
sökt, så långt det i nuvarande läge synts möjligt, utforma förslaget enligt
sakliga behovssynpunkter.

Försvarets ledning.

Försvarskommissionens förslag i fråga om försvarets ledning innebär en
helt ny organisation. Kommissionen föreslår, att jämväl i fredstid skulle
tillsättas en överbefälhavare för krigsmakten, till vilkens förfogande skulle
stå en försvarsstab, sammansatt av officerare från de tre försvarsgrenarna.
I spetsen för envar av försvarsgrenarna skulle stå en chef, vilken skulle erhålla
erforderliga organ för såväl stabstjänst som förvaltning. Vid sidan av
överbefälhavaren och alltså direkt under Kungl. Majit skulle stå försvarsberedskapsnämnden
(n. v. rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap),
varjämte en särskild, även direkt under Kungl. Majit stående, fortifikationsstyrelse
skulle inrättas, att med vissa undantag handhava försvarsväsendets
byggnader och övningsfält ävensom frågor rörande befästningarna.

överbefälhavarens främsta uppgift skulle bliva att utöva ledningen av
det militära (operativa) krigsförberedelsearbetet; han borde därjämte erhålla
inflytande på den ekonomiska försvarsberedskapens område och avgiva yttrande
över försvarsgrenschefernas anslagsäskanden samt besluta i frågor
rörande fördelning till försvarsgrenarna av industriell kapacitet. Under
honom skulle försvarsgrenscheferna handhava frågor angående utbildning,
organisation och utrustning ävensom personalfrågor. De skulle sålunda
endast beträffande vissa frågor stå under överbefälhavarens chefskap.
Denne skulle äga att giva direktiv för utarbetande av mobiliseringsplaner
och dylikt. I övrigt skulle försvarsgrenschefen lyda under Kungl. Maj:t.
Chefen för marinen skulle erhålla en viss självständighet i fråga örn det
operativa förberedelsearbetet.

I propositionen har detta förslag icke upptagits. Enligt denna skulle
överbefälhavaren träda i funktion först vid krigstillfälle. En mindre försvarsstab
skulle skapas för att handhava vissa utredande uppgifter och
behandla vissa mobiliseringsärenden. Denna stab skulle utgöra stommen
till en vid mobilisering uppställd större stab. Staben skulle utgöra en förbindelselänk
mellan de tre försvarsgrenarna. Dessa å sin sida skulle erhålla
var sin chef, helt ansvarig för försvarsgrenen och handhavande samtliga
försvarsberedskapsåtgärder beträffande denna. Förvaltningen skulle skötas
av direkt under Kungl. Maj:t stående centrala verk, såsom nu är fallet.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

d. v. s. arméförvaltningen, marinförvaltningen och en nyskapad flygförvaltning,
vilken senare dock t. v. skulle lyda under chefen för flygvapnet.
Försvarsgrenscheferna skulle dock kunna inverka på förvaltningen genom
att i vissa frågor avlåta bindande direktiv. Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap skulle bibehållas med i vissa avseenden ändrad organisation.
Någon fortifikationsstyrelse skulle icke inrättas, utan byggnadsärenden
handhavas inom de olika centrala förvaltningsmyndigheterna.

Vi erkänna att vissa skäl tala för kommissionens förslag rörande försvarets
högsta ledning men ställa oss dock synnerligen tveksamma till
dess förverkligande under nuvarande förhållanden. Vi äro icke övertygade
örn nödvändigheten av förslagets genomförande. Det synes oss råda ganska
stor oklarhet beträffande förhållandet mellan å ena sidan Kungl. Majit och
å andra överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna. Dessa senare
måste vara Kungl. Maj :t ansvariga för försvarsgrenarna, och detta deras ansvar
kan icke i vissa avseenden läggas på en mellan Kungl. Majit och dem
inskjuten chef. Vi dela icke kommissionens uppfattning att överbefälhavarens
uppgifter skulle i huvudsak bliva densamma i fredstid som i krigstid.
De enligt vår uppfattning i vissa betydelsefulla avseenden olika uppgifterna
kräva olika kvalifikationer hos den person, som skulle bekläda
denna ansvarsfulla post. 1 krigstid blir hans viktigaste uppgift att vara
Konungens rådgivare beträffande krigföringen; i fredstid kommer hans
främsta uppgift, utöver krigsförberedelseåtgärder, att bliva avgivandet av
förslag i fråga om medelstilldelningen till de skilda försvarsgrenarna. Den
främsta orsaken till vår stora tveksamhet är att en överbefälhavare i fred.
vilken icke kan vara direkt sakkunnig beträffande mer än en försvarsgren,
måste, därest han icke skall bliva blott en dekoration, åtnjuta förtroende
ej blott hos Kungl. Majit utan även, och detta främst, hos de tre försvarsgrenarna.
En av hans viktigaste uppgifter i fredstid synes, som nämnt,
bliva att till Kungl. Majit yttra sig i fråga om avvägningen av de tre försvarsgrenarnas
behov. För att kunna göra detta med erforderlig myndighet
måste han veta med sig att han åtnjuter förtroende inom samtliga försvarsgrenar.
Först då kan han också med nödig kraft föra försvarets talan inför
Kungl. Majit, även inför en Kungl. Majit, där försvarsfrågorna kunna företrädas
av en person, vilken saknar all förståelse för försvarets behov. Att en
överbefälhavare under n. v. förhållanden skulle kunna få denna ställning, är
synnerligen tvivelaktigt. Vi vilja erinra därom, att, medan kommissionens förslag
understötts av chefen för generalstaben och de flesta armémyndigheterna
ävensom chefen för flygvapnet, detta förslag mött ett mycket bestämt
motstånd hos flottans myndigheter, främst chefen för marinstaben. Även vissa
av arméns myndigheter ha ställt sig avvisande. Det synes oss icke rådligt att
under dessa förhållanden genomföra en organisation enligt kommissionens
förslag. Det erforderliga samarbetet mellan försvarsgrenarna torde få sökas
på andra vägar. Då vi icke understödja kommissionens förslag om en över -

Motioner i Andru kammaren, Nr T60.

befälhavare i fredstid följa vi ej heller förslaget beträffande försvarsstaben.
De uppgifter, soni denna stab skulle handlägga, böra således fördelas pa
försvarsgrenarnas staber.

1 propositionen bär såsom förut nämnts föreslagits inrättande av en
mindre, direkt under chefen för försvarsdepartementet stående försvarsstab.
Detta förslag synes oss icke lyckligt. Chefen för denna försvarsstab
(överste el. kommendör) skulle komma att intaga en egendomlig mellanställning.
Örn vi av förut anförda skäl icke anse en överbefälhavare för
krigsmakten lämplig såsom skiljedomare mellan försvarsgrenarna, så synes
en dylik försvarsstabschef det icke heller, då han ännu mindre kan erhålla
den auktoritet, som är nödvändig. Det är visserligen icke enligt förslaget
utsagt att han skulle innehava denna skiljedomarställning, men då han
synes vara avsedd att bliva en icke sakkunnig departementschefs närmaste
militära rådgivare, skulle han ju i verkligheten få denna ställning. Han bleve
faktiskt en militär statssekreterare. Vi äro väl medvetna därom att de militära
krafterna inom försvarsdepartementet behöva förstärkas, men den
rätta vägen är då att inorganisera dessa inom departementet och ej låta dem
stå utanför under en särskild chef. En förbättring av de nuvarande förhållandena
i detta avseende är önskvärd och bör med det snaraste upptagas
till prövning.

I fråga örn samarbetet mellan försvarsgrenarna vilja vi anföra följande.
Det är givet att, såsom nu sker, det direkta samarbetet beträffande operativa
och mobiliseringsfrågor bör ske inom försvarsgrenarnas staber, men det
synes oss vara av vikt att åvägabringa ett organiskt samarbete mellan försvarsgrenscheferna.
Vid skilda tillfällen under den långa tid, som förslag
dryftats rörande försvarets ledning, har framförts tanken på skapande av
ett försvarsråd vid regeringens sida, bestående antingen av endast militära
fackmän eller ock därjämte av vissa regeringsledamöter. Mot det senare har
rests den invändningen, att regeringsmedlemmar icke böra deltaga i förberedandet
av ärenden, vilkas slutliga prövning sker hos Kungl. Majit. Denna
synpunkt finna vi riktig. Vi vilja därför föreslå bilandet av ett försvarsråd,
bestående av cheferna för de tre försvarsgrenarna jämte ordföranden i rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap. Detta råds främsta uppgift
blir att söka koordinera arbetet inom försvarsgrenarna ävensom att
inför Kungl. Majit representera de samlade försvarskrafterna och deras
behov. Försvarsrådet bör således hava initiativrätt och kunna göra framställningar
till Kungl. Majit, som avse hela försvarsväsendet, eventuellt två
försvarsgrenar, och Kungl. Majit skall kunna inhämta rådets yttrande när
så befinnes lämpligt. Viktigare frågor rörande riksförsvaret i dess helhet
böra underställas rådet, såsom krigsplaners fastställande, betydelsefulla
organisationsfrågor o. dyl. I fråga örn rådets befogenhet bör en särskild
instruktion fastställas. Erforderlig personal för rådets verksamhet bör
ställas till förfogande av försvarsdepartementet oell de tre försvarsgrens -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

staberna. Något permanent sekretariat synes sålunda icke böra bildas.
Det kan befinnas lämpligt att även andra personer av Kungl. Maj:t adjungeras
rådet vid behandling av speciella frågor, t. ex. statssekreteraren i försvarsdepartementet,
kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet eller någon
verkschef. Därest chefen för försvarsdepartementet eller annan ledamot av
statsrådet önskar deltaga i försvarsrådets överläggningar, bör detta kunna
ske; rådet bör dock icke fatta beslut i deras närvaro.

Genom bildandet av ett försvarsråd torde nödvändigt samarbete mellan
försvarsgrenarna i stora frågor kunna säkerställas. Emellertid vilja vi framhålla
önskvärdheten av att officerare från de skilda försvarsgrenarna beredas
tillfälle att mera ingående än hittills lära känna andra grenar och deras
uppgifter. Detta kan ske genom kommendering på längre tid till en annan
försvarsgren, men därjämte torde böra organiseras en utbildning som just
tar sikte på erhållandet av personal lämpad för handhavande av på hela
riksförsvaret syftande uppgifter. Ordnandet av en dylik utbildning är enligt
vår mening en mycket betydelsefull fråga, som med det snaraste bör upptagas
till prövning och även bringas till lösning. Till dylik utbildning vare
sig den organiseras såsom en högskola eller såsom en föreläsningskurs el. dyl.
böra kommenderas, förutom lämpliga officerare ur staber och den högre
militära förvaltningen, även civil personal, främst från utrikes- och försvarsförvaltningarna
samt länsstyrelserna. Det kan icke kraftigt nog betonas
att kriget i våra dagar tager hela rikets krafter i anspråk på ett helt
annat sätt än tillförne. Därför böra även dessa krafter kunna organiseras för
att möta ett krig; första villkoret för att detta skall kunna ske är att kunskap
örn det moderna kriget icke stannar inom yrkesmilitärernas krets utan blir
en verklighet för alla dem som på olika områden skola handhava rikets ärenden
under den svåraste tänkbara prövning.

Vad beträffar ledningen av de olika försvarsgrenarna framgår av det
sagda, att vi helt ansluta oss till förslaget om försvarsgrenschefer. Direkt
under Kungl. Maj:t bör sålunda ledningen av en försvarsgren handhavas av
en dylik chef, vilken har det fulla ansvaret för försvarsgrenen. Chefen bör
till sitt förfogande hava myndigheter som kunna handhava samtliga till försvarsgrenen
hörande uppgifter. Förutom en behövlig stab och nödvändiga
inspektionsmyndigheter m. m. bör även förvaltningen ställas under försvarsgrenschefen.
Vi dela icke de betänkligheter, som i propositionen framföras
mot tanken på att ställa den centrala förvaltningsmyndigheten under chefen.
Så stora fördelar äro enligt vår uppfattning förenade med en sådan anordning
att därmed förknippade svårigheter måste övervinnas. Den av gammalt
i svensk försvarsorganisation befintliga dualismen mellan kommandomyndighet
och förvaltningsmyndighet bör försvinna. De gjorda invändningarna
ur konstitutionell synpunkt synas oss icke av betydelse. Förvaltningsmyndigheternas
ställning såsom centrala förvaltningsmyndigheter rubbas icke
därigenom, att de ställas under försvarsgrenscheferna. Det viktigaste härvid -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

lag lärer vara att den för viss försvarsgren ansvarige chefen får ett effektivt
inflytande jämväl på ur krigsberedskapssynpunkt viktiga förvaltningsfrågor
samt på de anslagskrav, som från försvarsgrenen underställas Kungl. Majit.
Detta möjliggöres icke genom den föreslagna direktivrätten; den ansvarige
chefen måste kunna direkt påverka besluten. Först genom förvaltningens
inordnande under chefen erhåller denne en verklig ställning såsom ansvarig
chef för försvarsgrenen. De svårigheter, som rent administrativt sett äro
förenade med en sådan organisation, måste genom lämpliga bestämmelser i
vederbörlig instruktion kunna ordnas. Vi vilja här betona, att försvarsgrenschefens
arbete givetvis icke får belastas med en mängd förvaltningsdetaljer.
Det i svensk förvaltning vanliga felet att detaljfrågor avgöras av en högsta
myndighet gäller även försvarsväsendet; en lämpligt avvägd decentralisation
bör genomföras.

I fråga om organisationen av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
ansluta vi oss till propositionen. Likaledes beträffande byggnadsärendenas
uppdelning på de särskilda försvarsgrenarna.

Försvarsdepartementet.

I likhet med försvarskommissionen och propositionen anse vi någon ändring
i försvarsdepartementets organisation icke nu böra vidtagas. Samma
personal bör beräknas som i nuvarande stat.

I fråga örn kommandoexpeditionerna ansluta vi oss även till de framlagda
förslagen, innebärande att en särskild kommandoexpedition inrättas för
flygvapnet. Personalen bör beräknas på följande sätt:

Lantförsvarets kommandoexpedition:

1 chef, regementsofficer, med arvode å departementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstabskåren,

2 kaptener ur generalstabskåren,

2 kompaniofficerare, beordrade ur truppförbanden,

7 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,

2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat.

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Sjöförsvarets kommandoexpedition:

1 chef, regementsofficer, med arvode å departementets stat,

2 kompaniofficerare ur flottan,

1 kompaniofficer ur kustartilleriet,

1 underofficer ur flottan,

1 underofficer ur kustartilleriet,

3 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,

2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat,

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Flygvapnets kommandoexpedition:

1 chef, regementsofficer ur flygvapnet,

1 kompaniofficer ur flygvapnet,

1 pensionerad underofficer med arvode å departementets stat.

Flygvapnets kommandoexpedition bör organiseras under budgetåret
1936/1937.

LANTFÖRSVARETS

Allmänna grunder för arméorganisationen.

Krigsorganisationen.

Såsom vi förut anfört anse vi en förstärkning av fälthären erforderlig utöver
vad som föreslagits av försvarskommissionen och Kungl. Majit. Vi hava
beräknat fälthären till åtta fördelningar, en lätt brigad samt vissa armétrupper.
Beträffande principerna för sammansättning av armékår, fördelning och
lätt brigad ansluta vi oss till kommissionen, i vars förslag Kungl. Majit icke
föreslår någon principiell förändring. Trupper för hemortsförsvaret (Övre
Norrlands trupper, Gotlands trupper, landstormstrupper, luftvärnsförband)
samt depåer organiseras i enlighet med Kungl. Majits förslag, dock i större
utsträckning än detta förslag medgiver.

Av verkställda beräkningar framgår, att tillgången på värnpliktiga inom
beväringen medgiver uppsättandet av nämnda förband. Därvid utgå vi från
att den nuvarande kategoriklyvningen borttages, så att samtliga vapenföra
värnpliktiga erhålla fullständig utbildning, samt vidare att den nu bestämda
befrielsen från fredstjänstgöring för familjeförsörjare upphäves. Genom den
av oss föreslagna förlängda tjänstgöringen för värnpliktiga vid flottan och
flygvapnet erfordras mindre årliga kontingenter för dessa vapen; i följd varav
antalet för hären disponibla värnpliktiga ökas. Handräckningstjänst bör utföras
av icke-vapenföra. Svårighet att uppsätta de avsedda förbanden kan av
befolkningsstatistiken att döma inträda omkring 1950, men därvid är att
märka, att endast 75 % av inskrivna värnpliktiga beräknas vara vapenföra;
redan nu är denna siffra högre och kan säkert beräknas till 78 å 80 %. Någon
risk för att manskapstillgången skall bliva otillräcklig kan först inträda senare
och då kan en överföring av vissa landstormsklasser till beväringen
övervägas. Genom den utsträckning av värnpliktstjänstgöringen som vi
komma att föreslå torde de vid mobilisering inkallade värnpliktiga vara mera
användbara än enligt kommissionens och Kungl. Majits förslag. För att kunna
uppsätta de två nya fördelningarna erfordras viss kaderökning vid de flesta
truppslagen; vi återkomma därtill senare. Dessutom är naturligtvis nödvändigt
att anslå ökade medel för materielanskaffning.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Den fredsorganisation vi tänka oss som grund för nämnda krigsorganisation
kommer att bestå av — förutom arméledning -—

sex fördelningar (I—VI) om stab, tre infanteriregementen, ett kavalleriregemente
(vid fyra fördelningar), ett artilleriregemente (vid fyra fördelningar)
och en trängkår (vid fyra fördelningar);

övre Norrlands trupper om stab, två infanteriregementen, en artillerikår,
ett fästningsartilleriregemente, en ingenjörkår, ett trängdetachement, ett tygkompani,
ett intendentur kompani;

Gotlands trupper örn stab, ett infanteriregemente och en artillerikår;
armétrupper, bestående av ett stridsvagnsregemente, tva arméartilleriregementen,
tre luftvärnsregementen, två ingenjörkårer, ett signalregemente samt
två tyg- och två intendenturkompanier. Dock synas arméartilleriregementena
böra organiseras i fördelningsförband.

Samtliga nuvarande truppförband bibehållas således. Vi anse, att för lantfästningarna
bör beräknas visst linjeinfanteri och föreslå bibehållande av en
bataljon i vardera av Vaxholms och Karlskrona fästningar, övrigt besättningsinfanteri
i dessa fästningar avses att uppsättas av landstormen. Dessutom
nyuppsättas ett arméartilleriregemente, två luftvärnsregementen och
tre tygkompanier.

Såsom framgår av jämförelser med den föreslagna krigsorganisationen
skola organiseras

av infanteriet: utöver de aderton fredsfördelningsregementena ytterligare
sex infanteriregementen jämte en bevakningsbataljon per fördelning; dessutom
avses viss förstärkning av övre Norrlands trupper utöver fredsorganisationen; av

kavalleriet: åtta kavalleribataljoner för fördelningarna samt den lätta
brigadens två kavalleriregementen och en kavalleribilbataljon;

av artilleriet: åtta fördelningsartilleriregementen, en artilleridivision för den
lätta brigaden samt arméartilleriförband;

av övriga truppslag uppsättas för åtta fördelningar erforderliga förband
ävensom armétruppförband och vissa besättningstrupper.

Vi ansluta oss till den organisation av de lägre truppförbanden, vilken föreslagits
på grundval av de omfattande och grundliga undersökningar som genom
försvarskommissionens försorg verkställts. Beträffande förhållandet
mellan infanteri och artilleri inom fördelningarna ansluta vi oss även till förslaget
men se oss dock nödsakade att vidtaga viss reduktion av artilleriet i
de två fördelningar, vilka skola uppsättas vid mobilisering. Tills vidare torde
för dessa icke kunna beräknas mer än nio batterier i stället för erforderliga
elva. Då vi emellertid föreslå uppsättande av ytterligare ett arméartilleriregemente
erhålles härigenom större möjlighet att vid behov förstärka fördelningarnas
artilleri. I detta sammanhang vilja vi anföra att vi föreslå att till
arméartilleriregementena överföra vissa av de rörliga artilleriförband som

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

enligt försvarskommissionens förslag skulle uppsättas vid kustartilleriet. Då
de äro avsedda för direkt samverkan med armén, synas de lämpligen även
böra förås dit organisatoriskt.

Vad beträffar för hemortsförsvaret avsedda trupper ansluta vi oss till försvarskommissionen.
Endast i fråga om övre Norrlands trupper innebär vårt
förslag en ökning främst därigenom att Västerbottens regemente bibehålies;
genom vissa andra åtgärder möjliggöres även en ytterligare ökning av dessa
trupper. För att öka stridskrafterna på Gotland har föreslagits en utsträckning
av värnpliktsåldern för å ön inskrivna. Detta förslag finna vi välbetänkt
och ansluta oss till detsamma såväl i vad det avser tidigare inskrivning av
värnpliktiga som utsträckning av tjänstetiden i landstormen till 55 år.

Den av oss föreslagna ökningen av luftvärnsförbanden till tre regementen
kommer att möjliggöra ett bättre ordnande av luftvärnet i hemorten. En ytterligare
utökning av luftvärnsartilleriförbanden hade varit önskvärd men
synes ej nu vara nödvändig. För detta ändamål bör dessutom landstorm
användas. Landstormen bör härför erhålla förbättrad utrustning med luftvärnskulsprutor.

En fråga av synnerligen stor betydelse, vilken hittills på ett upprörande
sätt blivit tillbakasatt i vårt land, är organiserandet av luftskyddet för civilbefolkningen.
Då vi behandla denna fråga i en särskild motion, vilja vi här
icke närmare ingå därpå.

Chefen för armén och dennes organ.

I anslutning till vad förut anförts vilja vi här framhålla, att chefen för
armén bör till sitt förfogande hava såväl rent militära (stabs- och inspektions-)
organ som förvaltningsorgan. Dessutom bör han till sitt direkta förfogande
hava en expedition, bestående av en regementsofficer och en kapten
ur generalstabskåren ävensom en pensionerad officer och en pensionerad
underofficer. Till expeditionen bör hänföras biblioteket med en pensionerad
officer som föreståndare.

Arméstaben, en enligt vår uppfattning lämpligare benämning än de av kommissionen
och Kungl. Maj:t föreslagna, chefens för armén stab, respektive
arméns krigsstab och arméns truppstab, bör stå under direkt ledning av en
chef, generalsperson (lönegrad O 8). Enär arméstaben blir av stor omfattning,
bör den fördelas på två sektioner, vardera under en chef, överste (lönegrad
C 7). Den första sektionen bör omfatta de avdelningar, som enligt kommissionens
förslag skulle ingå i försvarsstaben, enligt Kungl. Maj:ts förslag
i arméns krigsstab; alltså: operationsavdelning, kommunikationsavdelning
och underrättelseavdelning samt därjämte en avd. för kryptotjänsten. Andra
sektionen bör omfatta utbildningsavdelning, organisationsavdelning och personalavdelning.
Krigshistoriska avdelningen och krigsarkivet synas lämpli -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

gen böra hänföras till denna sektion. Topografiska avdelningen bör lyda
direkt under chefen för arméslaben. Önskligt är att en omorganisation av
rikets allmänna kartverk snart verkställes, i samband varmed topografiska
avdelningen torde kunna helt föras dit och icke längre räknas till armén.

I fråga örn behövlig personal för arméstaben följa vi kommissionens förslag.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget beträffande personalen vid
krigshistoriska avdelningen anse vi icke lämpligt; denna personal bör såsom
hittills bestå av generalstabsofficerare. Lämpligen bör chefen för arméstabens
andra sektion vara chef för generalstabskåren. Behovet av officerare för
arméstaben jämte chefens för arméns expedition beräkna vi på följande sätt:

Aktiva	Pensionerade
Rege- ments- officerare	kompani- officerare	officerare	under- officerare
1	1	3	1
1	5	1	—
1	5	1	—
1	3	1	—
1	1	1	—
1	5	1	—
1	6	1	—
1	—	1	1
1	1	3	1
9	27	13	3

Chefens för armén expedition ...............

Operationsavdelningen1 .....................

Kommunikationsavdelningen.................

Underrättelseavdelningen ...................

Kryptoavdelningen .........................

Organisationsavdelningen ...................

Utbildningsavdelningen .....................

Personalavdelningen.........................

Krigshistoriska avdelningen .................

Summa

1 Å denna avdelnings signaldetalj tjänstgöra dessutom 1 regementsofficer och 1 kompaniofficer
från ingenjör- och signaltrupperna.

Därtill komma fyra militärattachéer (regementsofficerare) samt civil personal,
nämligen: 1 krigsarkivarie, 1 föreståndare för det fotografiska centrallaboratoriet,
1 förste expeditionsvakt och 2 expeditionsvakter, 1 automobilförare,
1 telefonvakt samt 2 kansli- och 8 kontorsbiträden. För topografiska
avdelningen bör därutöver tills vidare beräknas 1 chef, regementsofficer, 1
professor och 1 pensionerad officer.

Inspektioner.

Under chefen för armén böra lyda vissa inspektionsmyndigheter. Dessa
äro: infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen, artilleriinspektionen, ingenjör-
och signalinspektionen, tränginspektionen, sjukvårdsinspektionen och
veterinärvårdsinspektionen. Någon särskild inspektion för militärläroverken
anse vi icke nödvändig, utan torde chefen för arméstabens andra sektion
kunna bestrida denna uppgift.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Personalen beräknas av oss på följande sätt:

Infanteriinspektionen.

Inspektören för infanteriet är generalsperson (lönegrad O 8).

Personal: 1 överstelöjtnant eller major, stabschef,

1 major,

4 kaptener med arvoden motsvarande löner,

1 pensionerad officer,

1 pensionerad underofficer.

Kavalleriinspektionen.

Inspektören för kavalleriet bör uppföras å generalitetets stat i lönegrad

O. 7.

Personal: 1 major, stabschef,

1 ryttmästare med arvode motsvarande lön,

1 kompaniofficer ur kavalleritruppförbanden,

1 pensionerad underofficer.

Artilleriinspektionen.

Inspektören för artilleriet är generalsperson (lönegrad O 8).

Personal: 2 regementsofficerare ur artilleristabskåren,

1 regementsofficer ur luftvärnsartilleriet,

6 kompaniofficerare ur artilleristabskåren,

4 kompaniofficerare ur luftvärnsartilleriet,

2 pensionerade officerare,

2 pensionerade underofficerare.

Ingenjör- och signalinspektionen.

Såsom nedan framhålles anse vi att signaltrupperna, organiserade såsom ett
regemente, alltjämt böra ingå i ingenjörtrupperna. Inspektören för ingenjör -och signaltrupperna bör uppföras å generalitetets stat i lönegrad O 7. Kungl.
Maj :ts förslag att förena befattningen med chefsskapet för arméförvaltningens
fortifikationsdepartement kunna vi ej biträda.

Personal: 2 regementsofficerare, därav 1 för signalväsendet,

6 kompaniofficerare, därav 2 för signalväsendet,

1 pensionerad officer,

1 pensionerad underofficer.

Trånginspektionen.

Inspektören för trängen bör uppföras å generalitetets stat i lönegrad O 7.
Personal: 1 regementsofficer, stabschef, ur trängen,

2 kompaniofficerare ur trängen,

1 pensionerad underofficer.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Sjukvårdsinspektionen.

Enär vi ansluta oss till Kungl. Maj:ts förslag att inom arméförvaltningen
bibehålla sjukvårdsstyrelsen, bör sjukvårdsinspektionen icke bestå av särskild
personal utan handhavas av generalfältläkare med biträde av honom underlydande
personal.

Veterinärvårdsinspektionen.

Inspektör är överfältveterinären, vilken upptages å fältveterinärkårens
stat.

Personal: 1 regementsveterinär ur fältveterinärkåren,

1 pensionerad underofficer.

Arméförvaltningen.

Lämpligast torde vara, att arméförvaltningens olika departement ställdes
under en gemensam chef, som under chefen för armén skulle leda arméns
förvaltningsmyndigheter. Vi anse oss dock icke böra framlägga förslag härom,
enär vi icke disponera över tillräckligt material för att kunna överblicka
konsekvensen av ett sådant förslag. Skulle det visa sig att en chefsbefattning
är önskvärd, torde Kungl. Maj:t kunna förväntas framlägga förslag i ärendet.

Vi anse oss därför böra räkna med en tills vidare oförändrad organisation
av arméförvaltningen, dock modifierad i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
beträffande ärendenas fördelning mellan de skilda departementen. I fråga
örn departementens organisation och behövlig personal vilja vi anföra följande.

Armé förvaltningens tygdepartement.

Departementet, under chefskap av generalfälttygmästare^ generalsperson
i lönegrad O 8, torde böra indelas i fälttygmästarexpedition, 4 militär- och 1
civilbyrå samt konstruktionskontor och kontrollkontor.

Militär och civilmilitär personal:

5 regementsofficerare,

25 kompaniofficerare,

2 underofficerare,

2 tygingenjörer,

2 departementsskrivare,

9 pensionerade officerare,

10 pensionerade underofficerare.

Civil personal:

1 krigsråd (tillika chef för fortifikationsdepartementets civilbyrå), lönegrad
B 30,

1 sekreterare, lönegrad B 24,

1 bokhållare, lönegrad B 21,

Motioner i Andra kammaren'', Nr 760.

1 expeditionsvakt, lönegrad B 5,

2 kontorsbiträden, lönegrad B 4,

ävensom 1 amanuens och 1 e. o. kontorsbiträde.

Arméförvaltningens intendenturdepartement.

Chef är generalintendenten, generalsperson i lönegrad O 8.

Departementet indelas i sex byråer och ett tekniskt revisionskontor.
Militär- och civilmilitär personal:

6 regementsofficerare,

13 kompaniofficerare,

2 departementsskrivare,

5 pensionerade officerare,

6 pensionerade underofficerare.

Därjämte tjänstgöra överfältveterinären och 1 regementsveterinär å departementet
(se veterinärvårdsinspektionen).

Civil personal:

1 krigsråd, lönegrad B 30,

1 sekreterare, lönegrad B 24,

2 expeditionsvakter, lönegrad B 5,

2 kontorsbiträden, lönegrad B 4,

ävensom 1 amanuens och 2 e. o. kontorsbiträden.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Chefen, som lämpligen bör benämnas generalkvartersmästaren, är generalsperson
i lönegrupp 08.

Departementet indelas i 3 byråer och ett tekniskt revisionskontor.

Militär och civilmilitär personal:

2 regementsofficerare,

5 kompaniofficerare, därav en sakkunnig ifråga om skjutbanor, kommenderad
officer.

1 departementsskrivare,

3 pensionerade officerare,

2 pensionerade underofficerare,

Civilpersonal:

1 krigsråd (se tygdepartementet),

1 sekreterare och kamrerare i lönegrad B 24,

1 bokhållare, lönegrad B 21,

1 expeditionsvakt, lönegrad B 5,

2 kontorsbiträden, lönegrad B 4,
ävensom 1 e. o. kontorsbiträde.

Därtill komma dels en arkitekt, dels en domänofficer och dels en värmeingenjör.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Styrelsen står under chefskap av generalfältläkaren, å fältläkarkårens stat.
Militär och civilmilitär personal:

1 kapten ur generalstabskåren,
överfältläkaren ur fältläkarekåren,

1 regementsläkare ur fältläkarekåren,

1 pensionerad officer,

2 pensionerade underofficerare,

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 notarie, lönegrad B 21,

1 kanslibiträde, lönegrad B 7,

1 kontorsbiträde, lönegrad B 4.

Arméförvaltningens civila departement.

Chef är generalkrigskommissarien. Departementet indelas i en kansli- och
en kameralbyrå jämte viss gemensam personal.

Personal: 2 krigsråd, lönegrad B 30,

1 ombudsman, lönegrad B 26,

1 sekreterare, lönegrad B 26,

2 revisionskommissarier, lönegrad B 26,

1 pensionskamrerare, lönegrad B 26,

1 kamrerare, lönegrad B 26,

1 kamrerare, lönegrad B 24,

3 notarier, lönegrad B 21,

10 revisorer, lönegrad B 21,

1 kassör, lönegrad B 15,

1 kansliskrivare, lönegrad B 11,

1 förste expeditionsvakt, lönegrad B 7,

8 kanslibiträden, lönegrad B 7,

3 expeditionsvakter, lönegrad B 5,

7 kontorsbiträden, lönegrad B 4,
ävensom 5 amanuenser och 3 e. o. biträden.

Därtill 1 pensionerad officer (registrator).

Arméns organisation på högre och lägre truppförband.

Högre truppförband.

Armén föreslås indelad i:

1) sex fördelningar,

2) övre Norrlands trupper,

3) Gotlands trupper,

4) Armétrupper.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

I fråga om indelningen framlägga vi följande förslag:

I. fördelningen.

Fördelningsstaben..........

16 ......................

17 ......................

I 16......................

K 2 ......................

A 3 ......................

T 4 ......................

Förläggningsort

Kristianstad

Ystad

Halmstad

Hälsingborg

Kristianstad

Hässleholm

II. fördelningen.

Fördelningsstaben ........

I 4 ......................

I 11 ......................

I 12 ......................

A 6 ......................

T 1 ......................

III. fördelningen.

Fördelningsstaben ........

I 9 .......................

I 15 .......................

I 17 ......................

K 3 .......................

A 2 ......................

T 2 ......................

Linköping

Växjö (en bataljon förlagd i
Karlskrona)

Eksjö

Jönköping

Linköping

Skövde

Borås

Uddevalla

Skövde

Göteborg

Skövde

IV. fördelningen.

Fördelningsstaben

I 1 ............ I

I 8 ......................

I 10 ......................

K 1 ......................

A 1 ......................

. i?» i •>''

V. fördelningen.

F ördelningsstaben
13 ............

I 13 ............

I 22 ............

A 10 Upplands arméartilleriregemente (nyuppsatt)
............................

Stockholm

Stockholm (en bataljon förlagd
till Vaxholms fästning)
Uppsala
Strängnäs
Stockholm
Stockholm

örebro (ev. Karlstad)

örebro

Falun

Karlstad

Uppsala

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

VI. fördelningen.

Fördelningsstaben .................... Östersund

I 5 Östersund

I 14 .................................. Gävle

I 21 .................................. Sollefteå

K 4 .................................. Umeå

A 4 .................................. Östersund

T 3 .................................. Sollefteå

övre Norrlands trupper.

Stab ................................ Boden (ev. Luleå)

I 19.................................. Boden

I 20 .................................. Umeå

A 5 .................................. Boden

A 8 .................................. Boden

Ing. 4 ................................ Boden

Ett trängdetachement .................. Boden

Int. 3 ................................ Boden

Tyg 3 ................................ Boden

Gotlands trupper.

Stab ................................ Visby

I 18 .................................. Visby

A 7 .................................. Visby

Armétrupper.

I 2 Stridsvagnsregementet (Göta livgarde). . Stockholm

A 9 Karlsborgs luftvärnsregemente ...... Karlsborg

A 11 Östgöta luftvärnsregemente (nyupp satt)

.............................. Linköping

A 12 Hallands luftvärnsregemente (nyupp satt)

.............................. Halmstad

Ing. 1 Svea ingenjörkår ................ Stockholm

Ing. 2 Göta ingenjörkår ................ Eksjö

Ing. 3 Signalregementet ................ Stockholm

Första intendenturkompaniet ............ Stockholm

Andra intendenturkompaniet ............ Karlsborg

Första tygkompaniet .................. Stockholm

Andra tygkompaniet.................... Karlsborg

De högre truppförbandens ledning.

I anslutning till försvarskommissionen och Kungl. Maj-.ts förslag beräkna
vi fördelningsstaben på följande sätt:

1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,

1 mobiliseringsofficer, kapten vid generalstabskåren,

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 4 sami. Nr 760.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

2 adjutanter, kompaniofficerare vid fördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten vid fortifikationskåren,

1 fördelningsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten vid intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Härtill komma:

vid IV. fördelningens stab: 1 förvaltningsofficer; vid vardera av I. och VI.
fördelningarnas staber: 1 magasinschef (underofficer vid intendenturkåren).

Beträffande ordnandet av befälsförhållanden vid Övre Norrlands trupper
dela vi Kungl. Maj:ts uppfattning. Chefen bör i enlighet med vad nuvarande
militärbefälhavaren för övre Norrland föreslagit, benämnas chefen för Övre
Norrlands trupper och vara generalsperson (lönegrad O 8); han bör tillika
vara militärbefälhavare för övre Norrlands militärområde. Därest den i
kommendantens i Boden yttande föreslagna skilda förläggningen i Luleå och
Boden icke anses böra komma till stånd, bör hans stab omfatta:

1 kommendant i Bodens fästning, överste, lönegrad O 7,

1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,

2 mobiliseringsofficerare, kaptener vid generalstabskåren,

2 adjutanter, (en avsedd för kommendanten) kompaniofficerare ur övre
Norrlands trupper,

1 artillerichef, chefen för A 8,

1 fortifikationsofficer, regementsofficer vid fortifikationskåren,

1 stabsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten vid intendenturkåren,

1 uppbördsman vid fästningsmagasinet, underofficer vid intendenturkåren.
1 stabsläkare (regementsläkare),

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär (regementsveterinär),

1 garnisonspastor,

4 expeditionsunderofficerare, (pensionerade underofficerare),

1 poliskommissarie.

Gotlands trupper böra likaledes ställas under en chef, chefen för Gotlands
trupper, som tillika är militärbefälhavare för Gotlands militärområde. Han
uppföres å generalitetets stat i lönegrad O 7. Staben bör bestå av:

1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,

1 adjutant, kompaniofficer vid Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, kapten vid fortifikationskåren,

1 stabsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,

Motioner i Andra kammaren, iVr 760.

1 stabsläkare (regementsläkare),

1 bataljonsläkare,

3 expediticnsunderofficerare, pensionerade underofficerare,

1 förrådsförvaltare i Tingstäde, pensionerad underofficer.

Lägre truppförband.

Vi ansluta oss till försvarskommissionens förslag beträffande i fördelningen
ingående infanteri-, kavalleri- och trängförband, men föreslå beträffande
de fyra fördelningsartilleriregementena, att de utökas med två batterier.

Då vi föreslå bibehållande av kustfästningsinfanteribataljonerna, måste
Svea livgarde och Kronobergs regemente organiseras på tre bataljoner.

Mot kommissionens förslag till fredsorganisation vid Norrbottens regemente
hava vi intet att erinra. Norrbottens artillerikår bör organiseras på två
divisioner om två batterier.

Organisationen av Gotlands trupper enligt kommissionens förslag synes
vara lämplig. Då vi icke ansluta oss till Kungl. Maj:ts förslag att öka Got
lands artillerikår för uppsättande av vissa förband, som enligt kommissionen
borde uppsättas av kustartilleriet, finna vi en utökning av artillerikåren
icke nödvändig. Vi föreslå uppsättande av en kustartillerikår i Fårösund,
som jämväl skulle handhava luftvärnsartilleriet på Gotland. Vi finna icke
något att erinra mot vad kommissionen föreslagit angående stridsvagnsregementets
och arméartilleriregementets (enligt vårt förslag två regementen)
organisation, ej heller beträffande intendentur- och tygtrupper. Endast i
fråga örn organisationen av signaltrupperna äro vi av skiljaktig mening.
Även vi finna att vissa fördelar skulle vinnas genom en utbrytning av signaltrupperna
ur ingenjörtrupperna men äro icke övertygade att dessa uppväga
olägenheterna med uppsättande av ett särskilt truppslag, omfattande
endast ett förband. Åtminstone synes frågan böra underkastas ny prövning.
Av vad som anföres i såväl kommissionens betänkande som propositionen
framgår att även med bibehållande av signaltrupperna inom ingenjörtrupperna
en nödvändig förbättring av arméns signalväsen kan genomföras.
Emellertid finna vi Kungl. Maj:ts förslag angående ingenjörtrupperna icke
i allo lämpligt. Vi föreslå att ingenjör- och signaltrupperna uppdelas i tre
ingenjörkårer på sätt som av försvarskommissionen föreslås samt ett signalregemente
med samma organisation som kommissionen föreslår men att
dessa förband fortfarande erhålla gemensam stat för officerarna och underofficerarna.
Ett kompani av signalregementet bör förläggas till Boden. Den
av kommissionen föreslagna decentralisationen av mobiliseringen vid ingenjör-
och signaltrupperna bör genomföras.

På liknande sätt böra åtgärder vidtagas för förberedande av mobiliseringen
av de artilleri- och trängförband vilka icke motsvaras av i fredstid befintliga
förband.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Landets territoriella indelning i militärt hänseende. Territoriella

myndigheter.

Vi ansluta oss till förslaget i fråga om militärområden med särskild under
vederbörande fördelningschef lydande militärområdesbefälhavare, pensionerad
officer, förutvarande regementschef. I likhet med vad i propositionen
föreslagits anse vi att den nuvarande ordningen beträffande inskrivningsväsendet
bör bibehållas och infanteriregementscheferna således fortfarande
vara inskrivningsområdesbefälhavare. Militärbefälhavaren i under fördelningschef
stående militärområde bör till sitt förfogande erhålla en adjutant,
kvalificerad kompaniofficer från fördelningens truppförband, och en pensionerad
underofficer såsom expeditionsunderofficer. Övre Norrlands militärområde
bör såsom förut framhållits stå under befäl av chefen för Övre
Norrlands trupper. I och för handläggande av vissa med militärområdets försvar
sammanhängande frågor m. m. bör i staben ingå en pensionerad officer,
överstelöjtnant eller major. Gotlands militärområde skall stå under befäl
av chefen för Gotlands trupper såsom militärområdesbefälhavare. Då
denne jämväl handlägger inskrivningsärenden, bör han till sitt förfogande
hava en pensionerad officer såsom inskrivningsofficer.

Beträffande organisationen av inskrivnings- och rullföringsområden hava
vi intet att erinra. Vi ansluta oss till förslaget om inrättande i varje inskrivningsområde
av en landstormsmobiliseringsexpedition med en pensionerad
officer, företrädesvis regementsofficer, som mobiliseringsofficer. Till landstormsområdesbefälhavare
bör utses officer eller underofficer i reserven.

De framlagda förslagen angående överkommendantskapet i Stockholm och
platsbefälet i Karlsborg ansluta vi oss till. För staberna i Vaxholms och
Karlskrona fästningar nödvändiga infanteriofficerare kunna erhållas från
de i fästningarna förlagda infanteriförbanden.

Behovet av militärassistenter vid länsstyrelserna vitsordas i propositionen
men trots detta framlägges ej något förslag i ärendet. Vi återkomma härtill
i en särskild motion.

Den militära personalens rekrytering.

Ifråga om de allmänna grunderna för personalens rekrytering hava vi
intet särskilt att anföra utöver vad i propositionen förekommer. De av försvarskommissionen
uppställda grunderna för behovet av fast personal förefalla
synnerligen lämpliga och böra i möjligaste mån ligga till grund för beräkning
av staterna.

Såsom vi förut anfört anse vi vissa ändringar beträffande den värnpliktiga
personalen nödvändiga. Detta gäller ej uppbådsindelning och värnpliktstiden.
där vi ansluta oss till propositionens förslag. Däremot anse vi att nå -

Motioner i Amira kammaren, Nr 760.

gon indelning i till linjetjänst och till ersättningstjänst uttagna icke bör förekomma.
Samtliga vapenföra böra uttagas till verklig utbildning och handräckningstjänsten
utföres av icke-vapenföra. Vi vilja således icke begränsa
uttagningen av tjänstgörande till det minsta möjliga. Sedan erforderligt antal
värnpliktiga uttagits för tjänst vid arméns specialtruppslag, marinen och
flygvapnet, böra återstående tilldelas infanteriet. Den närmare fördelningen
bör bestämmas av Kungl. Majit. Vi kunna principiellt ansluta oss till den fördelning
på andra truppslag än infanteriet som försvarskommissionen föreslagit.
Dock bör enligt vår mening kavalleriets kontingent ökas med omkr. 80
man samt artilleriets med 200 man pr fördelningsartilleriregemente samt med
erforderlig kontingent för det nya arméartilleriregementet och för det utökade
luftvämsartilleriet.

De lägre truppförbandens och vissa personalkårers inre organisation m. m.

Här vilja vi först upptaga generalitetet samt generalstabs- och artilleristabskårema.

Generalitetet bör omfatta följande befattningshavare:

Chefen för armén................................

Chefen för arméstaben.........................

Inspektören för infanteriet ........................

» » kavalleriet .......................

» » artilleriet ........................

» » ingenjör- och signaltruppema.......

» » trängen ..........................

Generalfälttygmästaren ...........................

Generalkvartermästaren ...........................

Generalintendenten ...............................

Sex fördelningschefer .............................

Chefen för övre Norrlands trupper.................

Chefen för Gotlands trupper.......................

Lönegrad.

arvode (21 000 kr.)
O 8
O 8
O 7
O 8
O 7
O 7
O 8
O 8
O 8
O 8
O 8
O 7

General stab skåren.

På denna kårs stat böra upptagas sammanlagt 20 regementsofficerare och
39 kaptener. Av regementsofficerare böra upptagas 1 såsom överste i lönegrad
O 7 (chefen för arméstabens andra sektion, som är chef för kåren),
1 såsom överste i lönegrad O 6, 6 såsom överstelöjtnanter och 12 såsom
majorer.

Artilleristab skåren.

Kåren bör på sätt försvarskommissionen föreslagit bestå av 1 överste, chef
för kåren, tillika chef för artilleriets skjutskola, 2 överstelöjtnanter, 3 majorer
och 11 kaptener.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Då vi nu övergå till staterna för truppförbanden anse vi oss icke behöva i
detalj motivera de ändringar som föreslås i förhållande till försvarskommissionens
och i propositionens förslag i denna del. Ökningen sammanhänger
med den av oss påyrkade större krigsorganisationen. Vi vilja endast anföra,
att vi i likhet med försvarskommissionen föreslå, att regementskassörsbefattningen
insättes med den löneställning som kommissionen föreslagit. Därjämte
föreslå vi, utöver vad kommissionen och Kungl. Majit föreslagit, vid
infanteri- och artilleriregementena 1 pensionerad officer, avsedd till kasernofficer
och kassakontrollant.

Officerare	Underoffi- cerare	Underbefäl	Pen- sione- rade
Överstar	\| överstelöjtn.	Majorer	Kaptener	Löjtnanter	Fänrikar	Regements- kassörer	Fanjunkare	Sergeanter	Furirer	Korpraler	Vicekorpraler	Volontärer	Officerare	Underofficerare
1	i	3	17	24	11	1	15	22	48	32	32	48	2	4
1	i	5	21	23	16	1	20	30	73	46	46	73	3	5
1	i	4	21	32	15	1	19	28	64	42	42	64	2	5
1	i	3	15	22	10	1	14	20	48	35	35	50	1	4
1	i	4	18	22	10	1	15	23	45	30	30	45	2	4
1	i	3	15	22	10	1	14	20	45	30	30	45	2	4
1	i	2	10	15	—	1	8	12	38	20	20	30	1	2
22	22	69	372	530	237	22	330	485	I 081 715	715	1 073	43	88

Infanteriet

Flertalet regementen (16).....

Svea livgarde................

Kronobergs regemente........

Gotlands infanteriregemente...

Norrbottens regemente........

Västerbottens regemente......

Stridsvagnsregementet (Göta
livgarde).................

Summa

Kavalleriet

Livregementet till häst.....

Skånska kavalleriregementet

Livregementets husarer.....

Norrlands dragonregemente .

Officerare	Underoffi- cerare	Underbefäl	Pensionerade .under-officerare
överstar	Överstelöjtn.	Majorer	Ryttmästare	Löjtnanter	Fänrikar	Regements- kassörer	Fanjunkare	Sergeanter	Furirer	Korpraler	Volontärer
1	1	1	9	14	5	1	8	12	41	42	231	4
1	1	1	9	14	5	1	8	12	41	42	231	4
1	—	1	8	13	5	1	7	10	37	38	169	4
1	—	1	8	13	5	1	7	10	37	38	169	4
4	2	4	34	54	20	4	30	44	156	160	800	16

Summa

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

	Officerare	Underoffi- cerare	Underbefäl	Pen- sione- rade
	Överstar \|	överstelöjtn. \|	Majorer	Kaptener	1 Löjtnanter	Fänrikar	Regements- kassörer	Styckjunkare	Sergeanter	Furirer	Konstaplar	Volontärer	Officerare	Underofficerare
Artilleriet Svea, Göta, Vendes och Norrlands ar-	1	2	14	19	27	13	1	17	24	64	65	120	1	5 3!
	_	H	2	8	12	6	—	7	10	23	25	45	—
	_	U	1	7	10	5	—	6	9	18	20	80	—	4;
Smålands och Upplands arméartillerire-	1	1	4	16	23	11	1	14	20	53	54	100	1	4
	1	1	3	14	22	9	1	12	18	46	36	100	1	4
Summa	7 13	30	137	198	94	7	121	173	449	449	905	7	39

1 Överste el. överstelöjtnant.

Lultv ärnsartilleriet

Gemensam stat..............

Karlsborgs luftvärnsregemente.
Östgöta luftvärnsregemente... .
Hallands luftvärnsregemente.. .

Summa

Ingenjör- och Signaltrupperna

Gemensam stat..............

Svea ingenjörkår.............

Göta Ingenjörkår.............

Bodens ingenjörkår...........

Signalregementet............

Officerare

Underoffi cerare -

Underbefäl

Pen sione rade -

överstar j	Överstelöjtn. j	Majorer	Kaptener	Löjtnanter	Fänrikar	Regements- kassörer	Styckjunkare	Sergeanter	Furirer	Konstaplar	Vicekorpraler	Volontärer
3	3	7	42	50	20	3	42	64		_	_	_
									58	40	—	85
									56	40	—	85
—	—	—	—	—	—	—	—	—	56	40	—	85
3	3	7	42	50	20	3	42	64	170	120	—	255
2	4	8	49	58	24		43	76				_
									43	22	22	60
									41	22	22	60
							—		28	20	20	48
—									58	29	29	78
0	4	8	49	58	24	\| -	\| 43	76	170	93	93	246

Summa

051w 05 4*- I________ _ tc I 4*. 4*.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Under officerare -

Officerare

Underbefäl

Trängen

Gemensam stat....

Svea trängkår.....

Göta trängkår.....

Norrlands trängkår1
Skånska trängkåren

Summa

1 Detachementet i Boden inberäknat.

Intendenturkåren och intendenturtrupperna.

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

11 majorer,

71 kaptener,

10 löjtnanter,

58 förvaltare,

6 fanjunkare,

15 sergeanter,

24 furirer,

2 departementsskrivare.

Fortifikationskören.

1 överste,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener,

4 löjtnanter,

3 fanjunkare,

3 sergeanter,

1 departementsskrivare,

3 fortifikationskassörer.

Fålttygkåren och tygtrupperna.

2 överstar,

3 överstelöjtnanter,

6 majorer,

26 kaptener,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

4 löjtnanter,

6 fanjunkare,

10 sergeanter,

20 furirer,

7 tygingenjörer av 1 kl.,

1 tygingenjör av 2 kl.,

13 tygförvaltare av 1 kl.,

13 tygförvaltare av 2 kl.,

2 departementsskrivare,

36 tygverkmästare av 1 kl.,

17 tygverkmästare av 2 kl.,

8 tygskrivare,

87 tyghantverkare,

7 fortmaskinister.

Den militära utbildningen.

De värnpliktigas utbildning.

Såsom förut anförts finna vi den av kommissionen och Kungl. Majit föreslagna
utbildningstiden icke tillräckligt lång för att möjliggöra en ordentlig
soldatutbildning ävensom nödvändig trupputbildning. Den första tjänstgöringstiden
bör ökas med så lång tid att en grundlig första utbildning blir
möjlig. Helst skulle vi hava velat föreslå ännu längre tid, särskilt för infanteriet,
men av klimatiska skäl anse vi vid våra nordligast förlagda förband en
inryckning vid infanteriet tidigare än omkring den 1 april olämplig. Med den
av oss föreslagna tjänstgöringstiden torde en nöjaktig utbildning kunna säkerställas.
Då därjämte antalet repetitionsövningar för huvuddelen av de
värnpliktiga ökas, bör resultatet bliva bättre även vad trupputbildningen
beträffar.

Med den utsträckning av tjänstgöringstiden som sålunda föreslås anse vi
en längre utbildningstid för till underbefäl och fackmän uttagna onödig och
föreslå därför samma tjänstgöringstid för samtliga värnpliktiga vid samma
truppslag med undantag för studenter och likställda.

Tjänstgöringstiden blir enligt vårt förslag:

Infanteriet. En första tjänstgöring om 180 dagar, förlagd till månaderna
mars—september för huvuddelen av de vapenföra värnpliktiga, samt två
repetitionsövningar om vardera 25 dagar, förlagda till september de två åren
närmast efter första tjänstgöringen; alltså sammanlagt 230 dagar. Vid truppförband
i Norrland bör lämpligen en del av första tjänstgöringen, förslagsvis
25 dagar, förläggas till vintern efter första tjänstgöringen; därigenom kan
inryckningen uppskjutas motsvarande tid, vilket synes önskvärt. För samtliga
göres ett kortare uppehåll på sommaren under första tjänstgöringen.
Genom de två repetitionsövningarna komma tre årsklasser samtidigt att vara

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

i tjänst under större delen av september, vilket möjliggör övningar i förband
av tillfredsställande storlek varje år. Enligt kommissionens och Kungl.
Maj :ts förslag skulle detta endast kunna ske vart annat år.

För vissa värnpliktiga bör tjänstgöringstiden enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
förläggas på andra tider, nämligen dels för till garnisonstjänst vid
Svea livgarde uttagna, dels för de till vintergrupp uttagna, dels för de till
skidlöpareutbildning vid Norrbottens regemente uttagna och dels för värnpliktiga
från fastlandet som tjänstgöra på Gotland. De båda sistnämnda
kategorierna böra fullgöra hela tjänstgöringen i en följd.

För trängens och intendenturtruppernas vapenföra värnpliktiga blir tjänstgöringen
densamma som vid infanteriet.

Kavalleriets, artilleriets, ingenjör- och signaltruppernas samt tygtruppernas
vapenföra värnpliktiga fullgöra en första tjänstgöring av 230 dagar och därefter
en repetitionsövning om 30 dagar året efter första tjänstgöringen, sammanlagt
260 dagar. Även vid dessa truppslag kunna vissa grupper fullgöra
tjänstgöringen på annat sätt.

För samtliga icke-vapenföra föreslå vi en tjänstgöring av 180 dagar.

För studenter och likställda, såväl vapenföra som icke-vapenföra, föreslås
en tjänstgöringstid örn 290 dagar, fördelad vid infanteriet, trängen och intendenturtrupperna
på en första tjänstgöring om 240 dagar (en eller två perioder)
och 2 repetitionsövningar örn 25 dagar, samt vid övriga truppslag på en
första tjänstgöring om 260 dagar och en repetitionsövning örn 30 dagar.
Beträffande den närmare anordningen av studenternas tjänstgöring ansluta
vi oss till av kommissionen och Kungl. Majit angivna principer.

För samtliga värnpliktiga skulle därtill komma en landstormsövning örn
12 dagar för befälsutbildade och 5 dagar för övriga.

Någon anledning att befria vissa kategorier befälsutbildade från denna
tjänstgöring finnes icke.

Beträffande utbildningen av det fast anställda manskapet hava vi intet att
erinra mot förslaget. Officersutbildningen har av försvarskommissionen föreslagits
omlagd på visst sätt. Häremot har rests mycket allvarliga invändningar,
och med anledning därav har Kungl. Majit icke framlagt något förslag
om ändring. Vi ansluta oss till propositionen i detta avseende. Jämväl
beträffande reservofficers- och underofficersutbildningen följa vi Kungl.
Majits förslag.

Centrala utbildningsanstalter och utbildningskurser.

I allmänhet anse vi oss kunna följa Kungl. Majits förslag. I följande avseende
äro vi dock av annan uppfattning.

Då vi föreslå en rätt betydande ökning av officerskåren, måste antalet
kadetter vid krigsskolan ökas. Det blir därför nödvändigt att öka perso -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

nalén vid officerskursen med 2 kaderofficerare och vid reservofficerskursen
med 1 kadettofficer.

Beträffande artilleriets skjutskola följa vi kommissionen och föreslå således
två lärare vid skolan, upptagna såsom majorer vid artilleristabskåren.

Frivillig utbildning.

Den av Sveriges landstormsföreningars centralförbund bedrivna frivilliga
utbildningen av landstormsbefäl bör av staten allvarligt uppmuntras såväl
genom anslag av statsmedel som genom att instruktionsbefäl ställes till förfogande.
Det av försvarskommissionen framlagda förslaget om uppförande
å infanteriregementenas stater av 1 kapten (vid Svea livgarde 1 major) avsedd
till instruktör för landstormen understödja vi och hava beräknat sådan
instruktör vid uppgörandet av staterna. Genom den av oss föreslagna ytterligare
utökningen av antalet officerare torde möjlighet finnas att utom denna
instruktör ställa flera officerare till förfogande. Medel för understöd av
dessa frivilliga övningar bör beräknas i anslaget till truppförbandens övningar.

Det frivilliga skytteväsendet bör även av staten kraftigt understödjas. Skälen
härför äro så ofta anförda att vi finna det onödigt att här upprepa desamma.
Vi tillåta oss endast att uttala vår förvåning över att chefen för försvarsdepartementet
icke ansett sig böra beräkna några medel för detta ändamål.
I likhet med försvarskommissionen beräkna vi 470 000 kronor härför.

H. Armémusiken.

Med anledning av vårt förslag om bibehållande av samtliga infanteriregementen
böra deras musikkårer givetvis bibehållas. Även samtliga kavalleriregementen
synas böra behålla sina musikkårer; däremot hava vi intet att
erinra mot att de små musikkårerna vid Svea ingenjörkår och Skånska
trängkåren indragas. I.

I. Civilniilitära samt (‘ivila kårer och stater.

Vi ansluta oss till propositionen beträffande grunderna för fältläkarkdrens
organisation och beräkna den aktiva läkarpersonalen till

1 generalfältläkare,

1 Överfältläkare,

6 fältläkare,

37 regementsläkare,

39 bataljonsläkare samt
30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Arméns sjuksköterskekår bör upptaga 45 befattningar.

Fältveterinårkåren bör bestå av
1 överfältveterinär,

6 fältveterinärer,

8 regementsveterinärer,

11 batal jonsveterinärer.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg bör upptagas på följande sätt, varvid
för Bodens del relationen överkonstaplar till konstaplar jämställts med
förhållandet fanjunkare till sergeant vid ett infanteriregemente, alltså

/ Boden:
1 poliskommissarie,
11 överkonstaplar,

18 konstaplar.

I Karlsborg:

1 överkonstapel,

2 konstaplar, av vilka en skall indragas
vid avgång.

Arméns reservpersonal.

Reservstaten. Beträffande antalet beställningar följa vi kommissionen. Det
vöre givetvis ömkligt att öka denna stat särskilt med hänsyn till den av oss
föreslagna större krigsorganisationen, men då svårigheter kunna uppstå vid
rekryteringen av en större reservstat beräkna vi denna på samma sätt som
kommissionen till:

1 generalsperson,

5 överstar,

83 majorer,

325 kompaniofficerare,

210 underofficerare,

2 fältläkare,

5 regementsläkare,

3 bataljonsläkare.

I fråga örn löner och pensioner till reservstatspersonalen ansluta vi oss till
Kungl. Maj:ts förslag. Den nu bestående reservstaten för furirer vid Gotlands
trupper bör avvecklas.

Vi vilja understryka vikten av att ett tillräckligt antal reservofficerare utbildas
och att åtgärder vidtagas för att deras fortsatta utbildning blir så effektiv
som möjligt. I detta sammanhang önska vi framhålla betydelsen av att reservofficerare
erhålla specialutbildning så att de kunna placeras även i mindre
viktiga stabsbefattningar och dylikt.

Det framlagda förslaget till viss omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren
torde böra godkännas.

Vad som anförts under rubrikerna övergångsstat, arméns hästar och remonteringsväsendet
och Armémuseum ger oss icke anledning till särskilt vtt -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

rande i detta sammanhang. Antalet hästar bör givetvis ökas utöver det i propositionen
föreslagna med hänsyn lill den av oss beräknade större fredsstyrkan
och beräkna vi denna ökning till 500 hästar.

Särskilda personalfrågor.

Vi ansluta oss till vad departementschefen yttrar i fråga om tjänsteställningen
mellan kompaniofficerare och underofficerare vid armén.

Anslag till anskaffning av materiel.

En av de största svagheterna i den svenska armén är otillräckligheten avmodern
krigsmateriel. Trots att anskaffning i viss utsträckning skett under
de senaste åren äro bristerna i detta avseende synnerligen allvarliga. Försvarskommissionen
har härvidlag insett det betänkliga läget och framlagt
förslag örn engångsanskaffning av materiel i en utsträckning, som synes
vara tillfredsställande för de trupper, som äro avsedda att upprättas enligt
kommissionens förslag. Kungl. Maj:ts förslag är däremot i detta avseende
fullständigt otillfredsställande och skulle icke medföra ett säkerställande av
krigsberedskapen. Vi följa kommissionen i deras beräkningar men föreslå
större anslag för att kunna tillgodose den av oss föreslagna större krigsorganisationens
behov av materiel. Aven i fråga om materielanslag till landstormen
och luftvärnet innebär vårt förslag ökningar.

Vi beräkna detta engångsanslag på följande sätt:

I. Armén utom luftvärnsvapnet.

A. Linjen.

Kulsprutor med reservdelar, eldledningsmateriel
och luftvärnsanord ningar

........................ kronor 3 300 000

Granatkastare med reservdelar och

eldledningsmateriel ............ » 1 000 000

Infanterikanoner ................ » 1 600 000

Ammunition för granatkastare och infanterikanoner
................ » 8 965 000

Kärror med tillhörande hästutredning » 3 200 000

Stridsvagnar .................... » 4 500 000

Signalmateriel .................. » 2 000 000

Gasskyddsmateriel m. m........... » 2 845 000

Modernisering av 7 cm kanoner .... » 1 600 000

10 cm kanoner och 15 cm haubitser » 8 820 000

Traktorer, föreställare och ainmuni tionsvagnar

.................... » 5 080 000

46 Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Viss annan artillerimateriel ........	»	980 000
Ammunition till 7 cm kanoner .... Ammunition lill 10 cm kanoner och	»	4 000 000
15 cm haubitser ................	»	6 400 000
Krigsjärnvägsmateriel ............	»	800 000
Ingenjörmateriel..................	»	500 000
Ackordhästar .................... B. Landstormen. Kulsprutor, kulsprutegevär och gra-	»	700 000	56 290 000
natkastare ....................	»	3 450 000
Intendenturutrustning ............ II. Luftvärnsvapnet ....................	»	4 500 000	7 950 000 36 500 000
	Summa Kronor	100 740 000

Därest 1925 års försvarsordning genomförts i fråga om materielanskaffningen,
skulle av detta belopp 2,6 milj. kronor redan ha beviljats. Då så icke
skett, föreslå vi under hänvisning till vad vi i finansieringsplanen anföra, att
denna summa omedelbart anvisas ur kassafonden. Verkliga nyanskaffningskostnaden
blir då 98,140 milj. kronor, vilket belopp, avsett att amorteras på
10 år, ingår i det av oss föreslagna försvarslånet.

Byggnadsarbeten.

För svar skommissionen har beräknat engångsanslag till byggnader vid lantförsvaret
till 3 238 000 kronor och Kungl. Majit till 6 417 000 kronor.

Vi föreslå bibehållandet av samtliga truppförband, varför av de nuvarande
kasernerna allenast de två kustfästningsingenjörkompaniernas bliva
disponibla för annat ändamål. Dessa etablissement böra övertagas av marinen.
Det av oss föreslagna nya arméartilleriregementet bör förläggas i arméns
underofficersskolas kaserner i Uppsala (förut artillerikasern). Nybyggnader
erfordras för arméns underofficersskola, det föreslagna tredje luftvärnsartilleriregementet
(Halmstad) samt signalregementet, då fälttelegrafkårens nuvarande
kaserner äro för små och olämpliga.

Dessutom behövas till- och ombyggnader i huvudsaklig överensstämmelse
med propositionens förslag jämte vissa nybyggnader i Boden.

I fråga örn underofficersskolans förläggning bör utredning ske. Kostnaderna
för samtliga byggnadsarbeten vid lantförsvaret beräknas av oss till 15 000 000
kronor.

Övergången till den nya organisationen.

Vi kunna icke lämna ett detaljerat förslag till övergång till den nya här
ordningen men vilja framhålla följande synpunkter:

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Med hänsyn till det allvarliga läget måste åtgärder så snabbt som möjligt
vidtagas för att råda bot på de svåraste bristerna i vårt försvarsväsen. Anslagen
till materiel böra därför kunna disponeras så fort som möjligt och anskaffningen
av materielen omedelbart igångsättas. Fördenskull anse vi den
lämpligaste åtgärden vara, att de för materielanskaffning nödvändiga medlen
uppbringas genom ett lån, som sedermera amorteras genom på fjärde huvudtiteln
uppförda årliga anslag till materiel. Fördelarna härav äro stora. Myndigheterna
få möjlighet att uppgöra anskaffningsplaner på lång sikt och därigenom
böra även anskaffningskostnaderna kunna nedbringas. Dessa medel
böra därför i sin helhet anvisas på staten för budgetåret 1936/1937. I likhet
med kommissionen anse vi att ökningen i personalstaterna bör taga sin början
redan med nästkommande budgetår. Till grund för denna ökning hava
vi lagt kommissionens förslag med vissa förändringar. Det viktigaste bör
vara att öka försvarsberedskapen på Gotland; vi föreslå därför en betydande
utbyggnad av organisationen av Gotlands trupper. På fastlandet synes det
främst vara av vikt att öka luftvärnsartilleriet. Beträffande övriga truppslag
innebär vårt förslag endast mindre ökningar för nästa budgetår, varigenom
dock samtliga infanteriregementen skulle uppbringas till styrka av normaltyp.

Vårt förslag innebär följande:

A staten för generalitetet uppföres chefen för armén med arvode (21 000
kronor).

Generalstabskårens stat ökas med 1 major, avsedd för Gotlands truppers
stab.

Infanteriinspektionens stat ökas med 1 major.

Ett vart av Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet,
Kronobergs regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands
regemente, Västerbottens regemente, Västernorrlands regemente och
Värmlands regemente ökas med:

1 major,

1 kapten,

1 löjtnant,

1 fänrik,

1 sergeant,

3 furirer,

5 korpraler,

6 vice korpraler,

3 volontärer.

Gotlands infanterikår förändras till regemente och dess stat ökas med:

1 överste och chef,

2 majorer,

4 kaptener,

10 löjtnanter,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

3 fänrikar,

3 fanjunkare,

7 sergeanter,

14 furirer,

9 korpraler,

11 vicekorpraler,

15 volontärer.

Av kavalleriregementena ökas Livregementet till häst och Skånska kavalleriregementet
med 1 ryttmästare, 1 fanjunkare och 1 sergeant samt Livregementets
husarer och Norrlands dragonregemente med 1 ryttmästare och 1
fanjunkare.

Ett vart av Svea, Göta, Vendes och Norrlands artilleriregementen ökas med:

1 major,

2 kaptener,

1 löjtnant,

3 styckjunkare,

1 sergeant.

Gotlands artillerikår ökas med:

1 major,

2 kaptener,

2 löjtnanter,

1 fänrik,

2 styckjunkare,

1 sergeant,

2 furirer,

4 konstaplar,

5 volontärer.

Karlsborgs artilleriregemente ökas med:

1 överstelöjtnant,

1 major,

4 kaptener,

4 löjtnanter,

4 styckjunkare,

4 sergeanter,

10 furirer,

10 konstaplar,

32 volontärer.

Fortifikationens stat ökas med: 1 major.

Trängens stater ökas med:

1 major,

4 kaptener,

1 löjtnant,

5 fanjunkare,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

3 sergeanter,

8 furirer,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

22 volontärer.

Intendenturkåren ökas med: 1 major.

För att snarast möjligt stärka arméns kvalitet föreslå vi, att bestämmelserna
om den förlängda värnpliktstjänstgöringen skola träda i kraft från
och med den 1 januari 1937 så att den årsklass, som inrycker under året
1937, skall tjänstgöra den utsträckta tiden. Några övergångsbestämmelser
härvidlag synas icke nödvändiga.

SJÖFÖRSVARET.

Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

Såsom vi förut anfört består den viktigaste delen av sjöförsvaret av kustflottan,
vilken bör vara så allsidigt sammansatt att den kan företaga operationer
utanför Sveriges kuster och icke bli allenast hänvisad till uppträdande
invid skyddade basområden. Vi hava redan angivit dess sammansättning.
För försvaret av vissa kustområden böra avses lokalstyrkor, sammansatta
av äldre fartyg. Lokalstyrkor böra beräknas för Norrlandskusten, Stockholms
skärgård, Blekinge skärgård, Öresund och Västkusten. Till skydd för
såväl viktigare orter som för flottans permanenta baser böra finnas kustbefästningar,
bemannade av kustartilleriet. Försvarskommissionen har framlagt
förslag om befästningars utförande vid Fårösund på Gotland men detta
förslag har icke upptagits i propositionen. Vi vilja understryka vikten av
att dessa befästningar med det snaraste utföras och i samband därmed en
särskild kustartillerikår upprättas för dess bemanning.

Sjöförsvarets ledning.

Såsom chef för försvarsgrenen bör stå en chef för marinen. På honom vilar
hela ansvaret för försvarsgrenens krigsberedskap. Hans organ böra vara
marinstaben och marinförvaltningen samt i vad angår kustartilleriets personal
och utbildningsfrågor chefen för kustartilleriet. Vi hava förut yttrat
oss örn chefens för marinen ställning till marinförvaltningen och hänvisa nu
därtill.

Ifråga örn organisationen av dessa organ vilja vi anföra följande:

Marinstaben bör stå under en chef, kommendör i lönegraden O. 7 samt
organiseras på följande avdelningar: operations-, kommunikations-, underrättelse-,
organisations-, personal- och sjöhistoriska avdelningen. Därtill

Bihang till riksdagens protokoll 1036. i sami. Nr 760. 4

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

komma expedition, samtidigt expedition för chefen för marinen, samt arkiv
och bibliotek. Personalen beräkna vi till

8 regementsofficerare,

25 kompaniofficerare

(23 ur flottan, 1 ur kustartilleriet och
1 ur marinintendenturkåren)

vari jämväl inräknas marinattachéer.

Av pensionerad personal erfordras 6 officerare, varav 1 ledare av det sjöhistoriska
forskningsarbetet och 3 underofficerare.

Den civila personalen skall bestå av 1 arkivarie, 2 expeditionsvakter, 1
kansli- och ett kontorsbiträde ävensom 1 e. o. kontorsbiträde.

Marinförvaltningen skall stå under chefskap av en flaggman och indelas
i följande avdelningar, artilleri-, torped-, min-, nautiska-, ingenjör-, intendentur-
och sanitetsavdelningama ävensom kansli- och kameralbyråer jämte
kontor för teknisk revision och industrins krigsorganisation.

Personalen beräkna vi till, utom chefen,

5 regementsofficerare ur flottan,

2 regementsofficerare ur marinintendenturkåren,

14 kompaniofficerare ur flottan,

4 kompaniofficerare ur kustartilleriet,

6 kompaniofficerare ur marinintendenturkåren,

20 mariningenjörer,

2 marinläkare,

12 underofficerare ur flottan,

1 underofficer ur kustartilleriet,

2 pensionerade officerare,

10 pensionerade underofficerare.

Behovet av civil personal beräkna vi i likhet med kommissionen, alltså till
2 byråchefer,

1 sekreterare,

1 revisionskommissarie,

1 kamrerare,

1 marinkassör,

4 revisorer,

1 revisor och bokhållare,

1 notarie,

1 första expeditionsvakt,

4 expeditionsvakter,

4 kontorsbiträden,

1 kemist.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Chefen för kustartilleriet bör biträdas av en stab, bestående av

1 stabschef, regementsofficer,

1 regementsofficer,

3 adjutanter, kompaniofficerare,

2 expeditionsunderofficerare,

1 pensionerad underofficer.

Under chefen för marinen lyda vidare chefen för kustflottan, inspektörerna
för undervattensbåtvapnet och minsvepningsväsendet samt cheferna
för mariningenjör-, marinintendentur- och marinläkarekårerna. Nämnda inspektörer,
regementsofficerare, ha till sitt förfogande envar 1 kompaniofficer,
adjutant, och 1 underofficer.

Sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan skola jämväl lyda under chefen för
marinen.

För den förra beräknas

1 kommendör eller kommendörkapten, chef,

2 regementsofficerare ur flottan, lärare,

1 regementsofficerare ur kustartilleriet, lärare,

1 kompaniofficer ur flottan, adjutant,

1 expeditionsvakt.

För sjökrigsskolan beräknas:

1 regementsofficer, chef,

5 kompaniofficerare ur flottan, kadettofficerare,

1 kompaniofficer ur kustartilleriet, kadettofficerare,

2 kompaniofficerare ur marinintendenturkåren,

1 kompaniofficer ur flottan, adjutant,

ävensom vissa kadettofficerare och kadettingenjörer under vissa tider av året:

1 expeditionsvakt,

1 portvakt.

1 detta sammanhang vilja vi framhålla önskvärdheten av att kadetterna
vid sjökrigsskolan inkaserneras så att utgifterna för utbildning till officer
vid marinen i någon mån nedbringas.

Marindistriktsorganisationen.

Ur synpunkten att söka erna största möjliga överensstämmelse mellan
freds- och krigsorganisationerna bör en viss utveckling av den redan befintliga
marindistriktsorganisationen lämpligen åvägabringas. Benämningen marindistriktsbefälhavare
bör utbytas mot benämningen marindistriktschef.
Marindistriktschef, som är flaggman, benämnes befälhavande amiral.

Beträffande krigsorganisationen böra inom olika marindistrikt befintliga
kustfästningar i operativt avseende underställas marindistriktscheferna.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Marindistriktschef, som icke tillika är kommendant, bör däremot icke i förvaltningshänseende
utöva någon ledning av fästningen.

Fredsorganisationen bör ordnas så att vederbörande marindistriktschef
utövar befäl över ledning av de organ och anstalter inom marindistriktet,
vilka tillhöra flottan, samt sådana rustade sjöstyrkor, som direkt underställts
honom. Ifråga om krigsförberedelser bör marindistriktschefen, liksom för
närvarande sker, äga rätt att lämna vederbörande kommendant i fästning
de föreskrifter och direktiv m. m., som erfordras för planläggningsarbetet.

Marindistriktens omfattning och organisation i övrigt bör fastställas av
Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslås.
Vi vilja endast framhålla, att för sydkustens marindistrikt bör beräknas
även 1 regementsofficer ur flottan såsom stabschef.

Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

Sjöstridskrafterna skola bestå av:
dels kustflottan, omfattande
4 pansarskepp,

1 flygplankryssare,

12 jagare,

12 undervattensbåtar,

8 vedettbåtar,

2 moderfartyg,

dels ock lokalstgrkor, bestående av de fartyg, som med planenlig ersättningsbyggnad
i anslutning till beräknade livslängder i kustflottan komma att
överföras till andra linjen och där kvarstå viss tid eller så länge de kunna
anses dugliga.

Från sjömilitärt håll har kraftigt betonats nödvändigheten av att i kustflottan
ingå pansrade artillerifartyg bestyckade med svåra kanoner. Därest
så icke vore fallet, förklaras kustflottan icke vara i stånd att fylla någon
rimlig uppgift. Med lätta fartyg, vilka icke finge understöd av pansarskepp,
kunde intet uträttas mot fientliga företag av allvarligare natur. De invändningar,
som av försvarskommissionen rests mot bibehållande av pansarskeppen,
ha egentligen bestått i uttalandet att dylika icke erfordrades för att fylla
flottan åvilande uppgifter, ävensom att de stora fartygen genom anfall av
flygstridskrafter lätt kunde sättas ur stridbart skick. Vi finna icke dessa skäl
övertygande utan förorda med stöd av sakkunskapen pansarskepps ingående
i kustflottan. Därigenom torde denna bliva så sammansatt att den med
hopp örn framgång kan fullgöra sina uppgifter att i möjligaste mån avhålla
fientliga sjöstridskrafter från anfall mot vår kust, att skydda vår sjöhandel
mot fientliga företag samt att verksamt bidraga till förhindrande av över -

Motioner i Amira kammaren, Nr 760.

skeppningsföretag. Då emot den av marinmyndigheterna töreslagna typen på
pansarskepp framförts vissa erinringar, finna vi det nödvändigt att förnyad
utredning verkställes i typfrågan. Denna utredning bör ske så skyndsamt,
att ett pansarskepp kan byggas inom de närmaste åren. Då även frågan örn
typer för jagare och ubåtar bör upptagas till ny prövning, synes utredningen
böra omfatta även dessa typer. Dock bör så vitt möjligt homogena divisioner
av dessa fartyg skapas, varför de jagare, som närmast skola byggas, böra
vara av samma slag som de senast byggda.

önskvärt vore att i kustflottan inginge två kryssare, avsedda att i första
hand deltaga i sjöhandelsskyddet på västkusten. För närvarande har det
emellertid icke ansetts lämpligt upptaga dessa kryssare i planen för sjöstridskrafternas
sammansättning. Däremot erhåller kustflottan en förstärkning
av lätta fartyg genom den föreslagna utökningen av antalet jagare till
12 och antalet ubåtar jämväl till 12, varigenom den anmärkta bristen i någon
mån utjämnas.

Det synes lämpligt att för den närmaste framtiden stanna vid en tidsperiod
för ersättningsbyggnad av 7 år. Budgetåret 1936/37 bör bliva det nya programmets
första år, varför detta program beräknas omfatta tiden t. o. m.
1942/43. Under perioden bör byggas:

1 pansarskepp,

4 jagare,

5 ubåtar,

4 motortorpedbåtar.

Kostnaderna för dessa nybyggnader beräknas till:

Fartygsslag	Beräknad	Beräknat
kostnad	anslag
Pansarskepp ...........	.. . 27 milj. kr.	1
Jagare .................		4
Ubåtar .................		5
Motor! orpedbåtar .......		4 Summa

Summa

27 milj. kr.

27,6 » »

20,0 » »

2,4 » »

77,0 milj. kr.

Fördelad på 7 år giver 77 milj. kronor en årskvot av 11 milj. kronor.

Under 1927 års riksdag antogs ett 10-årigt ersättningsbyggnadsprogram,
vilket var avsett att slutföras under budgetåret 1937—38. Under budgetåret
1932—33 t. o. m. 1935—36 hava emellertid de härför beräknade årskvoterna
icke utgått med fulla belopp. Utöver beviljade medel borde enligt
programmet hava anslagits ett belopp av i runt tal 14,8 milj. kr. Detta belopp
bör enligt vår åsikt omedelbart utgå ur kassafonden. Av detsamma bör
3 800 000 kronor disponeras för att fullborda nu under byggnad varande fartyg
och beloppet i övrigt användas till modernisering av de tre pansarskeppen
av Sverige-tvp. Dessa passera åldersgränsen: Sverige 1941, Drottning
Victoria 1945 och Gustav V 1946. Genom att moderniseringsåtgärder å dessa

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

fartyg vidtagas, bör deras livslängd kunna förlängas, varigenom tiderna för
deras avförande ur kustflottan framskjutas och utjämnas. Dessa moderniseringsåtgärder
gälla i huvudsak artilleriet (däri inbegripet luftvärnsartilleriet),
skrovkonstruktion med durkar och pansar, oljeeldning samt viss teknisk materiel.
Då arbetena, som böra med det snaraste utföras, till stor del äro av
underhållsnatur eller avse anskaffning av viss teknisk materiel m. m., böra
de icke belasta det blivande ersättningsbyggnadsanslaget. På grund härav
föreslå vi, att kostnaderna för ifrågavarande moderniseringsarbeten å pansarskeppen
Sverige, Drottning Victoria och Gustav V, beräknade till
11 000 000 kronor, måtte jämväl utgå ur ovannämnda belopp, 14,8 milj.
kronor.

B. Flottans krigsberedskap och övningar.

Beträffande flottans krigsberedskap och övningar samt rustningsplan i
samband härmed ansluta vi oss till av chefen för marinstaben uppgjorda
förslag med de inskränkningar, som betingas av att två kryssare icke ingå i
kustflottan. Med anledning härav beräknas ett övningsanslag av 5 250 000
kronor.

Det framlagda förslaget om depåförläggning av vissa fartyg synes lämpligt;
dock torde sådan förläggning böra ske i något större utsträckning.

C. örlogsstationer, örlogsdepåer och örlogsvarv.

Kungl. Maj:ts förslag rörande örlogsstationer, örlogsdepåer och örlogsvarv
föreslå vi till genomförande. Örlogsstationerna och varven i Karlskrona
och Stockholm bibehållas i sin nuvarande omfattning; vid örlogsdepån i
Göteborg böra åtgärder vidtagas för förläggande av större antal fartyg.
Gustafsviks örlogsdepå i Norrland erhåller ej bemanning i fredstid. Till frågan
om flyttning av Stockholms station återkomma vi senare.

Personalen vid stationer och varv bör beräknas något högre än i Kungl.
Maj:ts förslag.

Den nuvarande chefen för underofficers- och sjömanskårerna bör bliva
chef för örlogsstationen, under befälhavande amiralen, samt i anslutning
härtill benämnas stationschef. Med hänsyn till den stora omfattningen av
stationschefens i Karlskrona verksamhetsområde bör för ifrågavarande befattning
utgå lön enligt lönegraden O. 7.

För vinnande av förenkling av avlöningsförhållandena bör även varvschef
sbefattningen i Karlskrona uppflyttas till lönegrad O.7.

Vi ansluta oss till förslaget om underofficersskolans förläggning till Karlskrona
i ingenjörkompaniets nuvarande kasern.

D. Flottans personal.

Personalbehovet bör beräknas efter de grunder, chefen för marinstaben
framlagt. Med stöd därav föreslå vi följande personalstater.

Chefen för marinen uppföres å särskild stat med arvode av 21 000 kronor.

Motioner i Andru kammaren, Nr 760. 55

Officerskåren.

4 flaggman,

3 kommendörer i lönegrad 0.7,

6 kommendörer i lönegrad O. 6,

22 kommendörkaptener av 1 graden,

23 kommendörkaptener av 2 graden,

135 kaptener,

115 löjtnanter,

60 fänrikar.

Underofficerskåren.

18 förrådsförvaltare,

273 flaggunderofficerare,

445 underofficerare av 2 graden.

Sjömanskåren.

292 flaggkorpraler,

1 336 korpraler,

2 198 meniga,

150 meniga under 9 månader.

Kungl. Majit har föreslagit indragning av skeppsgossekåren. Såsom skäl
härför har anförts, att fördelarna av ett bibehållande av kåren icke motsvarade
de ganska höga kostnaderna för densamma. Vi anse dock att övervägande
skäl tala för dess bibehållande; genom densamma säkerställes flottan
i fråga örn en del av rekrytbehovet och erhåller en personal, som i allmänhet
visat sig mycket lämplig för vidare befordran. Då vi dock äro tveksamma
huruvida den nuvarande organisationen av kåren är den lämpligaste,
förorda vi att detta blir föremål för utredning. Kåren bör helt förläggas till
Karlskrona. Kårens numerär beräknas till 450 gossar med möjlighet att i händelser
av vakanser inom sjömanskåren öka densamma till 550. För skeppsgosseskolan
bör beräknas 1 rektor, 5 ordinarie ämneslärare och 2 e. o.
ämneslärare.

Såsom vi förut anfört anse vi, att tjänstgöringstiden för de värnpliktiga
vid flottan bör förlängas till omkring 1 år. Fördelarna härav äro uppenbara.
Ur krigsberedskaps- och övningssynpunkt bliva förhållandena härigenom
i avsevärd grad förbättrade. Ombytet av stora delar av besättningarna
på de rustade fartygen två gånger om året nedsätter krigsberedskapen i
avsevärd grad. Chefen för marinstaben har förordat en tjänstgöringstid av
340 dagar för de i allmän tjänst inskrivna. Vi ansluta oss till detta förslag.
Det synes oss även lämpligt och riktigt att till tjänst vid flottan inskrivna
sjökaptener och likställda få fullgöra samma tjänstgöring av 340 dagar.
Kungl. Majit torde få meddela närmare bestämmelser om tjänstgöringstidens
fördelning.

Motioner i Andra kammaren, Nr 160.

Kustartilleriet.

I huvudsak ansluta vi oss till försvarskommissionens förslag rörande rikets
kustfästningar och kustartilleriet. Vi anse således, såsom förut anförts,
att vid Fårösund på Gotland bör utbyggas ett kustartilleriförsvar dels med
hänsyn till dess betydelse vid neutralitetsskydd och såsom replipunkt för
lätta sjöstridskrafter och flygstridskrafter, dels med hänsyn till försvaret av
norra Gotland. Kustartilleriförsvaret i Stockholms skärgård och vid Karlskrona
bör utbyggas i enlighet med kommissionens förslag. Om möjligt böra
åtgärder vidtagas för förbättrandet av kustförsvaret utanför Göteborg.

Kustartilleriet bör i anslutning härtill uppdelas på Vaxholms och Karlskronas
kustartilleriregementen samt Fårösunds kustartillerikår. Endast i ett
avseende avvika vi från vad kommissionen föreslagit. Vi finna det riktigare,
att vissa rörliga batterier, som, ehuru avsedda för samarbete med armén,
blivit föreslagna till uppsättning vid kustartilleriet, överföras till arméartilleriet.
Någon minskning av kustartilleriets föreslagna kadrer bör i samband
med en sådan överflyttning icke ske; det synes oss nämligen önskvärt att vid
kustartilleriet kunna uppsätta luftförsvarsförband i större omfattning. Kustartilleriets
personal bör i anslutning härtill beräknas på följande sätt.

Officerare.

1 generalsperson,

1 överste i lönegrad O. 7, kommendant i Vaxholms fästning,

2 överstar i lönegrad O. 6,

6 överstelöjtnanter,

10 majorer,

50 kaptener,

52 löjtnanter,

20 fänrikar.

Undero fficerare.

14 förrådsförvaltare,

87 flaggunderofficerare,

114 underofficerare av andra graden.

Manskap.

60 flaggkorpraler,

327 korpraler,

530 meniga.

Vid kustartilleriet skall dessutom tjänstgöra personal ur marinintendenturoch
marinläkarekåren.

Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga vid kustartilleriet bör delas på en
första tjänstgöring om 230 dagar samt en repetitionsövning om 30 dagar eller
sammanlagt 260 dagar.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

För studenter och likställda föreslås sammanlagt 290 dagar.

Till anskaffande av viss materiel för kustartilleriet föreslår kommissionen
beviljande av ett engångsanslag av i runt tal 12 170 000 kr. Vi ansluta
oss härtill och beräkna därför ett årligt belopp av 1 217 000 kr. för detta
ändamål. Hela anslaget bör utgå av lånemedel och kan omedelbart ställas
till förfogande.

För marinen gemensam personal.

Personalen vid marinens gemensamma kårer bör beräknas på följande
sätt:

Manning enjörkåren.

1 marinöverdirektör,

3 marindirektörer av 1 graden,

4 marindirektörer av 2 graden,

13 mariningenjörer av 1 graden, 1 löneklassen,

9 mariningenjörer av 1 graden, 2 löneklassen,

11 mariningenjörer av 2 graden,

2 marinunderingenjörer under 10 månader,

2 marinunderingenjörer under 8 månader,

4 specialingenjörer av 1 graden,

9 specialingenjörer av 2 graden,

5 specialingenjörer av 3 graden,

2 mariningenjörer av 2 graden i reserven (stipendiater) under 10
månader,

2 mariningenjörer av 2 graden (stipendiater) under 8 månader.

Marinintendenturkären.

1 kommendör,

4 kommendörkaptener av 1 graden,

7 kommendörkaptener av 2 graden,

31 kaptener,

14 löjtnanter,

6 fänrikar.

Marinläkarkåren.

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

9 marinläkare av 1 graden,

2 ögonläkare,

19 marinläkare av 2 graden,

10 marinläkarstipendiater på stat.

Härtill komma 10 marinläkarstipendiater över stat.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.
Poliskåren.

2 överkonstaplar, tillika tjänstgörande som kommissarier,
2 överkonstaplar,

32 konstaplar,

4 extra konstaplar.

Byggnader för marinen.

I proposition hava kostnaderna för utförande av vissa byggnadsarbeten för
marinen beräknats till sammanlagt 3 805 000 kronor. Till detta belopp måste
läggas vissa därutöver erforderliga belopp. För förläggning av Fårösunds
kustartillerikår beräknar kommissionen 635 000 kronor. Skeppsgossekåren
kan icke förläggas i infanterikasernerna i Karlskrona, då vi föreslå bibehållandet
av Kronobergs regementes fästningsbataljon, utan måste andra åtgärder
än de av Kungl. Majit föreslagna vidtagas i fråga om flottans kaserner i
Karlskrona. För ytterligare byggnadsarbeten bör därför beräknas ett belopp
av 3 000 000 kronor.

Frågan om örlogsstationens i Stockholm förläggning kräver en snar lösning.
Lämpligast är utan tvekan att stationen och varvet flyttas från den
egentliga staden, varigenom Skepps- och Kastellholmarna samt Galärvarvet
kunna disponeras för andra ändamål. Örn en utflyttning icke sker inom den
närmaste tiden måste medel beräknas för avsevärda om- och nybyggnader
på Skeppsholmen.

Sjökarteverket.

Vi hava intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag ifråga om sjökarteverkets
organisation.

övergången till den nya marinorganisationen.

I likhet med vad vi föreslagit under lantförsvaret bör viss kaderökning ske
redan budgetåret 1936—37. I det avseendet föreslå vi följande:

Arvode för chefen för marinen uppföres å staten.

Flottan.

En kommendörsbeställning i lönegrad O. 6 utbytes mot en i O. 7 och följande
befattningar tillkomma:

1 kommendörkapten av 1 graden,

1 kommendörkapten av 2 graden,

4 kaptener,

3 löjtnanter,

2 fänrikar,

4 flaggunderofficerare,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

14 underofficerare av 2 graden,

20 korpraler,

100 meniga.

Kustartilleriet.

Följande befattningar tillkomma:

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

4 kaptener,

2 fänrikar,

15 flaggunderofficerare,

10 underofficerare av 2 graden,

26 flaggkorpraler,

12 korpraler,

13 meniga.

Gemensam personal.
1 mariningenjör av 1 graden,

1 mariningenjör av 2 graden,

1 förste marinintendent av 2 löneklassen,
1 marinintendent av 1 graden,

1 marinläkare av 1 graden.

FLYGVAPNET.

Vi finna icke anledning att här närmare ingå på de allmänna grunder för
flygvapnets organisation, som Kungl. Maj:t anfört. Till uttalandena rörande
flygstridskrafternas sammansättning, vilka vila på omfattande teoretiska och
praktiska undersökningar, vilja vi i allt väsentligt ansluta oss, dock givetvis
med hänsyn taget till att, såsom ovan nämnts, vi finna det oundgängligt, att
flygvapnet väsentligt utökas utöver vad såväl Kungl. Maj:t som kommissionen
föreslagit. Vi föreslå därför följande sammansättning av flygvapnet:

Organ för flygvapnets ledning och förvaltning,

2 medeltunga bombflottiljer om vardera 3 divisioner,

2 lätta bombflottiljer örn vardera 3 divisioner,

1 jaktflottilj örn 3 divisioner,

1 strategisk spaningsflottilj om 3 divisioner,

2 arméspaningsflottiljer om vardera 3 divisioner,

1 marinflygflottilj örn 2 torpeddivisioner och 1 spaningsdivision,

1 marinflygflottilj örn 2 spaningsdivisioner,

1 utbildningscentral,

1 flygkrigshögskola,

2 centrala flygverkstäder.

60 Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Av marinspaningsdivisionerna skall en vara fartygsbaserad och två kustbaserade.

Varje division bör omfatta 12 flygplan med undantag av jaktdivisionerna,
som förutsättas hava 15 flygplan. Detta innebär visserligen en ökning i jämförelse
med Kungl. Maj:ts förslag av den fartygsbaserade divisionen, vilken
ökning vi dock finna motiverad av de marina myndigheternas yttranden.

Sammanlagda antalet krigsflygplan skulle härigenom komma att utgöra
357. Ökningen i förhållande till försvarskommissionen har föranletts av, att
vi dels funnit det nödvändigt att helt tillgodose de militära myndigheternas
enhälliga krav på minst 4 bombflottiljer, varför det blivit nödvändigt att
skapa en särskild flottilj för den strategiska spaningen, vilken eljest skulle
tagit i anspråk en lätt bombflottilj; dels funnit det nödvändigt att både med
hänsyn till de militära myndigheternas yttranden samt den utökning av antalet
operativa enheter, som vi föreslagit, väsentligt utöka armé- och marinflygförbanden.

Någon ökning av antalet skolflygplan i förhållande till kommissionsförslaget
ha vi icke ansett oss böra föreslå, utan räknat med ett 80-tal dylika.

Flygvapnets ledning.

På sätt, som vi ovan föreslagit, anse vi, att flygvapnet bör stå under ledning
av en chef, vilken till sitt förfogande bör hava en stab för handläggande
av de militära ärendena och en förvaltningsorganisation, förslagsvis
benämnd flygförvaltningen, för ärenden av förvaltningsnatur. Med hänsyn
till, att vi icke funnit det ändamålsenligt att föreslå inrättandet av en överbefälhavarbefattning
i fredstid, bör chefens för flygvapnet stab icke erhålla
mindre omfattning än den av Kungl. Maj :t föreslagna. Flygförvaltningen bör
med hänsyn till att dess ställning blir i huvudsak samma som Kungl. Maj:t
föreslagit erhålla den av Kungl. Maj:t föreslagna sammansättningen, dock
att dess chef, med hänsyn till att flygförvaltningen bör vara underställd
chefen för flygvapnet, icke föreslås till högre lönegrad än O. 7.

Utom nämnda myndigheter bör av skäl, som försvarskommissionen anfört,
inrättas en beställning som eskaderchef vid flygvapnet jämte en mindre
stab till dennes förfogande. Med hänsyn till flygvapnets utökning i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag bör emellertid denna stab icke göras mindre
än i försvarskommissionens förslag. Av samma skäl har av oss som eskaderchef
avsetts en generalsperson.

Örn kommandoexpeditionens närmare utformning ha vi tidigare talat.

Med tillämpning av dessa huvudgrunder beräkna vi för flygvapnets ledning
följande personal:

Kommandoexp.: 1 regementsofficer,

1 kompaniofficer,

1 underofficer (pensionerad på departementets stat),
Chef för Flygvapnet: 1 generalsperson (arvode 21 000 kr.),

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Flygstaben:

Flygförvaltningen

Eskaderchef:

Eskaderstab:

1 överste (0.7),

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

16 kaptener,

1 expeditionsvakt,

6 officerare, pensionerade,

2 underofficerare, pensionerade.

1 överste (0.7),

2 överstar (O. 6),

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

1 löjtnant,

2 flygdirektörer av 1 graden,

1 » » 2 »

4 flygingenjörer »1 »

5 » » 2 »

4 » » 3 »

1 förste flygläkare,

1 byråchef,

1 revisionskommissarie,

1 sekreterare o. ombudsman,

1 kassör och bokhållare,

2 revisorer,

2 kanslibiträden,

3 kontorsbiträden,

1 expeditionsvakt,

6 officerare, pensionerade,

5 underofficerare, pensionerade.
1 generalsperson,

1 major,

2 kaptener,

1 underofficer, pensionerad.

Flygförbandens organisation och verksamhet.

Till vad Kungl. Maj:t anfört om lämpligheten av att låta flottiljen utgöra
den administrativa enheten ansluta vi oss liksom till förslaget örn flottiljens
inre organisation och verksamheten inom flottiljförbandet. Vi vilja dock
framhålla, att marinflygflottiljernas organisation icke kan bliva överensstämmande
med de övriga flottiljernas, beroende på att desamma icke innehålla
3 homogena divisioner. Det torde emellertid böra ankomma på chefen
för flygvapnet att besluta örn dessa flottiljers inre organisation, varför vi här
icke närmare ingå på denna fråga.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Beträffande personalbehovet ansluta vi oss till de av Kungl. Majit framlagda
beräkningsgrunderna. Beträffande fjärrspaningsflottiljen föreslå vi
densammas organisation i överensstämmelse med en lätt bombflottiljs. Personalbehovet
vid flygflottiljerna framgår av nedanstående sammanställning:

1. Medeltunga bombflottiljen:

1 överste (O. 6),

1 major,

11 kaptener,

7 löjtnanter,

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

13 fanjunkare,

17 sergeanter,

50 furirer,

50 korpraler,

20 vicekorpraler,

46 menige,

1 flygingenjör av 1 graden,

1 » » 3 »

1 flygläkare »1 »

1 verkmästare av 1 klass,

7 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klass,

2 underofficerare, pensionerade,

5 officerare på reservstat,

5 underofficerare på reservstat,

55 reservofficerare,

18 reservunderofficerare,

3 reservflygingenjörer,

97 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » »handräckningstjänst.

2. Medeltunga bombflottiljen:

1 överste (O. 6),

1 major,

11 kaptener,

7 löjtnanter,

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

11 fanjunkare,

16 sergeanter,

44 furirer,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

44 korpraler,

18 vicekorpraler,

40 meniga,

1 flygingenjör av 1 graden,

1 » » 3 »

1 flygläkare »1 >

1 verkmästare av 1 klass,

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klass,

1 underofficer, pensionerad,

5 officerare på reservstat,

5 underofficerare på reservstat,

55 reservofficerare,

18 reservunderofficerare,

2 reservflygingenjörer,

97 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » » handräckningstjänst.

1 o. 2 Lätta bombflottiljerna samt fjärrspaningsflottiljen (vardera):

1 överstelöjtnant,

1 major,

8 kaptener,

10 löjtnanter,

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

7 fanjunkare,

11 sergeanter,

41 furirer,

23 korpraler,

26 vicekorpraler,

39 meniga,

1 flygingenjör av 1 graden,

1 » » 3 » (ej vid fjärrspan. flott, som bör hava

verkstad samman med 1 med. bombfl.)

1 flygläkare »1 »

1 verkmästare av 2 graden (ej vid fjärrspan isflottiljen)

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klass,

1 underofficer (vid 1 lätta bombflott. 2) pensionerad,

5 officerare på reservstat,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

5 underofficerare på reservstat,

54 reservofficerare,

9 reservunderofficerare,

2 reservflygingenjörer,

78 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » » handräckningstjänst.

Jaktflottiljen.

1 överstelöjtnant,

1 major,

8 kaptener,

8 löjtnanter,

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

6 fanjunkare,

10 sergeanter,

30 furirer,

30 korpraler,

12 vicekorpraler,

28 meniga,

1 flygingenjör av 1 graden,

1 » » 3 »

1 flygläkare »1 »

1 verkmästare av 2 klass,

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klass,

1 underofficer, pensionerad,

5 officerare på reservstat,

5 underofficerare på reservstat,

42 reservofficerare,

9 reservunderofficerare,

2 reservflygingenjörer,

76 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » » handräckningstjänst.

1. och 2. Arméflygflottiljerna (vardera):

1 överstelöjtnant,

1 major,

8 kaptener,

6 löjtnanter,

3 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

7 fanjunkare,

11 sergeanter,

34 furirer,

34 korpraler,

14 vicekorpraler,

31 menige,

1 flygingenjör av 1 graden,

1 » » 3 » (endast vid 2 flott.)

1 flygläkare »1 »

1 verkmästare av 2 klass (endast vid 2 flott.),

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klass,

1 underofficer, pensionerad,

5 officerare på reservstat,

5 underofficerare på reservstat,

44 reservofficerare,

12 reservunderofficerare,

2 reservflygingenjörer,

78 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » » handräckningstjänst,

1. Marinflygflottiljen:

1 överste (0.6),

1 major,

9 kaptener,

8 löjtnanter,

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

7 fanjunkare,

10 sergeanter,

32 furirer,

32 korpraler,

13 vicekorpraler,

30 meniga,

1 flygingenjör av 1 graden,

1 » » 3 »

1 flygläkare »1 »

1 verkmästare av 1 klass,

6 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klass.

Bihang till riksdagens protokoll Wild. h sami. Nr 700.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

1 underofficer, pensionerad,

4 officerare på reservstat,

4 underofficerare på reservstat,

33 reservofficerare,

12 reservunderofficerare,

2 reservflygingenjörer,

97 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » »handräckningstjänst.

2 Marinflygflottiljen:

1 överstelöjtnant,

1 major,

8 kaptener,

7 löjtnanter,

5 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

6 fanjunkare,

9 sergeanter,

28 furirer,

28 korpraler,

10 vicekorpraler,

26 meniga,

1 flygingenjör av 1 gr.,

1 » » 3 »

1 flygläkare » 1 »

1 verkmästare » 2 kl..

5 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 kl.,

2 underofficerare1, pensionerade,

3 officerare, på reservstat,

3 underofficerare, på reservstat,

24 reservofficerare,

10 reservunderofficerare,

2 reservflygingenjörer,

67 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » i handräckningstjänst.

Utbildning saust alt er:

Till vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn principerna för flygkrigsskolans
organisation ansluta vi oss. Med hänsyn till det ökade rekryteringsbehovet
vid det av oss föreslagna flygvapnet, anse vi oss emellertid böra

1 tillsyningsman i Karlskrona.

Motioner i Andra kammaren,• Nr 760.

räkna med, att årligen 90 elever antagas vid flygskolan, varav 65 fullfölja
utbildningen. Vi räkna likaledes med 18 officersaspiranter i 1 årskursen
och 16 i 2 årskursen samt 22 reservofficersaspiranter. Någon ökning av
flygskolans personal hava vi emellertid icke ifrågasatt. Personalbehovet är
följaktligen:

1 överste (O 6)

1 överstelöjtnant,

1 major,

11 kaptener,

14 löjtnanter,

6 fänrikar,

2 förrådsförvaltare,

5 fanjunkare,

8 sergeanter,

45 furirer,

45 korpraler,

18 vicekorpraler,

42 meniga,

1 flygingenjör av 1 gr.

1 » » 3 »

1 flygläkare av 1 gr.,

1 verkmästare av 1 kl.,

7 hantverkare,

2 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 kl.

2 underofficerare, pensionerade,

2 officerare, på reservstat,

3 reservofficerare,

2 reservunderofficerare,

1 reservflygingenjör,

150 värnpliktiga i linjetjänst,

100 » i handräckningstjänst,

Dessutom tillkommer värnpliktiga officers-, reservofficers- och flygingenjörsaspiranter
med

1 året 70 man,

2 » 50 »

3 » 44 »

Beträffande den av Kungl. Majit föreslagna flygkrigshögskolan hava vi
intet att erinra. Vi hava följaktligen upptagit dess personalbehov till:

1 överstelöjtnant,

1 kapten,

1 underofficer, pensionerad,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Beträffande flygvapnets underofficersskola hava vi anslutit oss till Kungl.
Maj:ts förslag och beräkna för densamma följande personalbehov:

1 major,

1 löjtnant,

1 sergeant.

Någon särskild personal för den föreslagna bomb- och skjutskolan lia vi
icke ansett erforderlig, då enligt vårt förslag densamma kan anslutas till
en flottilj.

Flygövningarnas omfattning.

Försvarskommissionen har beräknat det erfoder liga antalet flygtimmar
vid varje flottilj till c:a 4 800. Med hänsyn till de militära myndigheternas
önskan om något ökad flygtid lia vi ansett oss kunna sätta antalet flygtimmar
vid samtliga flottiljer utom 2 marinflygflottiljen till 5 000. Vid
andra marinflygflottiljen torde antalet böra sättas till c:a 4 300. Sammanlagt
uppginge sålunda flygtimmarna vid flottiljerna till 49 300, varav med 2-motoriga flygplan 10 000. För flygkrigsskolan hava vi, med användning av
samma beräkningsgrunder som Kungl. Maj:t, kommit till ett behov av 16 800
flygtimmar. Sammanlagt erfordras sålunda 66 100 flygtimmar per år.

Flygvapnets verkstäder.

Vi ansluta oss helt till vad Kungl. Majit anfört rörande flygvapnets centrala
verkstäder. Personalbehovet uppgår följaktligen till:

2 flygdirektörer av 2 gr. (styresmän),

2 flygingenjörer » 1 » (verkstadsingenjörer),

2 » » 2 » (kontrollingenjörer),

2 » » 3 » (motoringenjörer),

2 förrådsförvaltare,

2 verkmästare av 1 kl.,

2 » » 2 »

20 flygingenjörer i reserven.

Musikorganisation.

Vi hava icke funnit skäl föreslå någon musikorganisation vid flygvapnet.
Vissa personalfrågor.

Till vad Kungl. Majit anfört under denna rubrik ansluta vi oss helt. Dock
vilja vi erinra om, att vi vid innevarande riksdag i särskild motion framhållit
den utomordentliga vikten av ett rationellt utbyggande av det civila flygväsendet.
Det synes därför icke vara anledning att här upprepa ifrågavarande
framställning.

Flygvapnets rekrytering.

Till vad Kungl. Majit anfört under denna rubrik ansluta vi oss helt.

Motioner i Andru kammaren, Nr 760.

Utbildningen vid flygvapnet.

Vi hava funnit den nuvarande korta tjänstgöringstiden för värnpliktiga
i linjetjänst ur såväl militär som ekonomisk synpunkt olämplig. Med anledning
därav föreslå vi, att tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i linjetjänst
ökas från av Kungl. Majit föreslagna 210 dagar till 365 dagar. Därigenom
skulle vinnas, att det erfoderliga antalet värnpliktiga i linjetjänst,
trots den betydande utökningen av flygvapnet i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag, nedginge från 1 059 till 974, samt att kostnaderna för de
värnpliktigas in- och utryckning, avlöning, beklädnad, mathållning m. m.
bleve betydligt lägre. Då kontingenten är så liten och tjänsten vid flygvapnet
är begärlig, torde ej heller några svårigheter av social natur uppstå.

För studenter och likställda bör i samband härmed likaledes tjänstgöringstiden
sättas till 365 dagar.

Såväl ur krigsberedskaps- som teknisk beredskapssynpunkt bör inryckning
ske 2 gånger om året, så att ständigt utbildad personal finnes disponibel.

Beträffande handräckningstjänsten uppstår icke någon ekonomisk besparing
om tjänstgöringstiden utsträckes. Vi lia därför icke ansett oss böra
frångå Kungl. Maj:ts förslag örn 180 dagar, då ännu tillgången på ickevapenföra
väl torde medge, att det behövliga antalet. 1 100. fvlles. Efter hand
som antalet icke-vapenföra nedgår torde emellertid böra tagas under omprövning
huruvida icke tjänstgöringstiden även för dem bör ökas till 1 år.

Det bör emellertid observeras, att under vinterhalvåret minimibehovet av
värnpliktiga i linjeljänst icke är högre än c:a 750 varför eventuellt lill minskning
av kostnaderna flottiljcheferna böra äga rätt att permittera de värnpliktiga,
som icke oundgängligen behövas.

Den närmare förläggningen av värnpliktstjänstgöringen bör ankomma på
Kungl. Majit att bestämma.

Till vad Kungl. Majit i övrigt anfört under denna rubrik ansluta vi oss.
Flygmaterielen.

Den uppfattning vartill försvarskommissionen kommit och som Kungl.
Majit i sitt förslag anslutit sig till beträffande ersättning av flygvapnets
materiel är helt visst riktig i vad den berör den ordinarie ersättningen.
Emellertid synes det icke vara möjligt att beträffande flygvapnets uppsättning
helt tillämpa de av kommissionen angivna principerna. Sålunda har
även kommissionen föreslagit uppsättande av de olika flottiljerna i deras
helhet var för sig, under det att en strikt tillämpning av kommissionens
principer borde medföra, att .samtliga flygplanslag efter hand anskaffades,
så att först efter uppsättningsperiodens slut flottiljerna vore fulltaliga. Med
hänsyn till det behov av snabbast möjliga uppsättning av flygvapnet, som
föreligger, hava vi därför icke kunnat ansluta oss till Kungl. Majits förslag
i detta avseende. Vi föreslå i stället att för vapnets uppsättning upptages,
på sätt som vi föreslagit beträffande de övriga försvarsgrenarna, ett lån på

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

hela den erfoderliga summan, vilket lån bör ställas till de militära myndigheternas
förfogande för flygvapnets uppsättning i den takt som industriens
kapacitet, flygvapnets personal m. fl. faktorer gör önskvärd. Vi sakna följaktligen
anledning att ingå på frågan om hur denna uppsättning skall ske,
vilket spörsmål helt kan läggas i Kungl. Maj:ts och chefens för flygvapnet
hand, då erforderliga penningmedel med det av oss föreslagna systemet städse
kommer att vara för handen. Det är dock att hoppas, att den planmässighet
och säkerhet för vapnets behöriga uppsättande, som detta system kommer
att medföra, skall möjliggöra för upphandlingsmyndigheterna att erhålla
fördelaktiga villkor och sålunda besparingar skola kunna göras.

Beträffande flygmaterielens underhåll och det uppsatta flygvapnets ordinarie
materielersättning ansluta vi oss till de av Kungl. Maj:t framlagda
förslagen.

Med tillämpande av dessa av oss här framlagda principer erfordras ett

belopp av ............................................. 86 670 000 kr.

Detta belopp föreslå vi amorterat under 8 år med ett årligt be loPP

av .............................................. 10 834 000 kr.

Kostnaderna för flygmaterielens underhåll beräknas

av oss till ............................................ 5 300 000 kr.

Kostnaderna för flygindustriens krigsorganisation till .... 36 000 kr.

Fredsförläggningsplatser m. m.

Med beaktande av de synpunkter som försvarskommissionen och Kungl.
Majit framlagt vilja vi föreslå följande förläggningsplatser och benämningar
för flygförbanden:

Flygvapnets ledning och flygkrigshögskolan: Stockholm.

F 1. Första medeltunga bombflottiljen: Västerås.

F 6. Andra medeltunga bombflottiljen: Kai-lsborg.

F 4. Första lätta bombflottiljen: Östersund.

F 7. Andra lätta bombflottiljen: Karlstad.

F 8. Jaktflottiljen: Barkarby.

F 9. Fjärrspaningsflottiljen: Västerås.

F 3. Första arméspaningsflottiljen: Malmen.

F 10. Andra arméspaningsflottiljen: Boden.

F 2. Första marinflygflottiljen: Hägernäs.

F 11. Andra marinflygflottiljen: Göteborg (Nya varvet).

F 5. Flygkrigsskolan: Ljungbyhed.

Några särskilda namn för flygflottiljerna annat än de respektive förbands
uppgift angivande hava vi icke funnit anledning föreslå.

Vad beträffar kostnaderna för dessa förläggningar ansluta vi oss beträffande
förläggningen av flottiljerna 1—8 till vad försvarskommissionen an -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

fört. Visserligen kan icke flygvapnet disponera liela det nuvarande kasernetablissementet
i Karlstad, då I 22 föreslås bibehållet och fortfarande förlagt
därstädes. Men vi anse fördelarna av att ha tillgång lill en permanent
flygbas med Karlstads relativt skyddade läge så betydande, att vi trots detta
förlagt ett förband dit, varvid vi räknat med att för manskapets förläggning
m. m. kunna utnyttja III bataljonskasernen.

Vi äro medvetna om, att vissa olägenheter torde uppstå genom samföriäggningen
av F 1 och F 9 men anse de ekonomiska fördelarna jämte de
militära fördelarna av F9:s centrala förläggning väga så tungt, att vi trots
detta anse förslaget berättigat.

F 10:s förläggning i Boden anse vi motiverad av de militära och civila
myndigheternas begäran om permanent flygförläggning till Övre Norrlands
militärområde.

F 11 :s förläggning till Göteborg anse vi motiverad av de marina myndigheternas
begäran om förläggning av ett flygförband till Västkusten. Därjämte
torde flottiljen kunna utnyttja förutvarande Älvsborgs kustartillerikårs
kasern.

De erforderliga bvggnadskostnaderna beräkna vi sålunda:

För F 1
* F 2
» F 3
» F 4
» F 5
» F 6
» F 7
» F 8
» F 9
» F 10
» F 11

1 500 000 kr
3 000 000 »

1 900 000 »
3 600 000 »

2 700 000 »
2 800 000 »

1 600 000 »

3 500 000 »
900 000 »

2 300 000 »
1 200 000 »

25 000 000 kr.

Dessutom för de centrala flygverkstäderna med verkstadsutrustning samt
övningsplatsen i Fårösund: 3 000 000 kr.

Sammanlagt erfordras sålunda för byggnader etc. 28 000 000 kr.

Då vi i likhet nied departementschefen anse att alltför stora belopp ej
böra nedläggas på byggnader, hava vi inskränkt oss till det nödvändigaste.
Till frågan örn täckandet av detta belopp skola vi senare återkomma.

Flygvapnets kostnader.

De principer, vilka Kungl. Maj:t framlagt för beräkningen av flygvapnets
kostnader, ansluta vi oss till.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Engångskostnaderna beräknas av oss till:

Intendenturmateriel .................. 4 400 000 kr.

Verkstadsutrustning .................. 800 000 »

Radio- och belysningsmateriel ........ 1 900 000 »

Flottörer ............................ 2 000 000 »

Utprovning av vissa flygplantyper ...... 1 300 000 »

Gasmasker .......................... 300 000 »

Eldhandvapen ........................ 450 000 »

Viss vapenutrustning .................. 2 500 000 »

Bomber .............................. 2 350 000 »

Torpeder ............................ 1 000 000 »

Summa 17 000 000 kr.

Dessa kostnader föreslå vi skola bestridas genom lån på motsvarande
sätt, som vid övriga försvarsgrenar. Med en 10-årig amortering bör alltså
detta belopp beräknas till 1 700 000 kr.

övergången till den nya organisationen.

Vi föreslå att flygvapnet uppsättes i sin helhet under budgetåren 1936/37—
1941/42. Den personalökning, som erfordras under första året, beräknas
av oss till:

Officerare:

1 överste,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

21 kaptener,

38 löjtnanter,

5 fänrikar.

Underofficerare:

2 förvaltare,

7 fanjunkare,

18 sergeanter.

Manskap:

17 furirer,

26 korpraler,

23 vicekorpraler,

53 volontärer.

Civilmilitärer:

1 förste flygingenjör,

1 flygingenjör av 1 graden,

Motioner i Andru kammaren, Nr 760

2 flygingenjörer av 2 graden,

7 » » 3 »

4 flygläkare av 1 graden,

12 hantverkare,

4 förrådsvaktmästare.

Bilaga.

Sammandrag av flygvapnets personal:
Officerare:

2 generalspersoner,

2 överstar (O. 7),

6 överstar (O. 6),

13 överstelöjtnanter,

18 majorer,

128 kaptener,

95 löjtnanter,

52 fänrikar,

316

Underofficerare:

24 förrådsförvaltare,

83 fanjunkare,

126 sergeanter.

233

Manskap:

420 furirer,

366 korpraler,

197 vicekorpraler,

361 meniga.

1 344

Civilmilitärer:

2 flygdirektörer av 1 graden,

3 » » 2 »

17 flygingenjörer »1 »

7 » » 2 »

15 » » 3 »

Summa flygingenjörer: 44.

1 Förste flygläkare,

11 flygläkare av 1 graden.

Summa flygläkare: 12.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

6 verkmästare av 1 klass,

7 » » 2 »

67 hantverkare.

Summa civ.-mil.
av und.-off.-gr.: 80

22 förrådsvaktmästare.

Summa civilmilitärer
158

Civil personal:

1 byråchef,

1 revisionskommissarie,

1 sekreterare och ombudsman,

1 kassör och bokhållare,

2 revisorer,

2 kanslibiträden,

3 kontorsbiträden,

1 expeditionsvakt,

11 maskinister,

11 eldare av 1 klass.

Pensionerad personal (med arvoden):

12 officerare,

24 underofficerare.1
36

Personal på reservstat:

49 officerare,

47 underofficerare.

Reservpersonal:

462 officerare,

120 underofficerare,

42 flygingenjörer.

624

Värnpliktiga:

164 officers-, reservofficers- och flygingenjörsaspiranter,

10 Klass B, specialtjänst,

974 värnpliktiga i linjetjänst (1 omgång),

1 100 värnpliktiga i handräckningstjänst (2 omgångar örn 550 man).

2 248

Summa personal vid flygvapnet: 5 089.

1 Därav 1 på Försvarsdepartementets stat.

Motioner i Amira kammaren, Nr 760. 75

Beräkning av antalet tjänstgöring sdagar vid flygvapnet:

å 50 öre: Aspiranter ........................ 12 600

B-klassare ........................ 1800

Linjetjänst ........................ 175 500

Handräckningstjänst ........................ 108 800

388 700

å 1 kr.: Aspiranter .......................... 17 260

B-klassare .......................... 1 850

Linjetjänst ........................ 180 375

229 485

Stammanskap .................... 490 560

Summa 1 108 745
Avrundat 1 110 000

VÄRNPLIKTEN.

Utöver vad förut anförts och föreslagits i avseende å de värnpliktigas
övningstid och tjänstgöringsförhållanden vilja vi här framhålla följande.

I likhet med vad som föreslås såväl av försvarskommissionen som Kungl.
Majit förorda vi i avseende å de värnpliktigas avlöning att denna skall utgå
med 50 öre om dagen till samtliga beväringen tillhörande värnpliktiga under
all tjänstgöring till och med den 180 :de dagen av den sammanlagda tjänstgöringstiden
och 1 krona om dagen under tjänstgöring därutöver samt att
under landstormsövning penningebidraget alltid skall utgå med 1 krona
örn dagen.

Vi föreslå vidare, att värnpliktiga i statstjänst skola tillförsäkras rätten att
inräkna värnpliktstiden vid tjänstårsberäkning ävensom att värnpliktig skall
genom lagstiftning tryggas mot avskedande från honom innehavd anställning
i civilt arbete.

Vad de s. k. samvetsömma värnpliktiga angår avböjes i försvarspropositionen
de från flere militära myndigheter framförda kraven på en revision av
lagstiftningen rörande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot
värnpliktstjänstgöring. Vi anse att en dylik revision nu är påkallad särskilt i
vad den nämnda lagstiftningen hänför sig till sådana värnpliktiga, vilka på
grund av uppgivna etiska skäl kunna vinna befrielse från värnpliktens fullgörande.
Det är överflödigt att ingå på en närmare motivering för en dylik
revision, då det är allmänt känt, att den i lagen medgivna rätten till värnpliktbefrielse
för s. k. etiskt samvetsömma under flere år på det mest upprörande
sätt missbrukats, icke minst därigenom att genom en många gånger

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

rent samvetslös agitation från fiender till det svenska försvaret värnpliktiga
tubbats till värnpliktsvägran under uppgivande av etiska motiv. Vi föreslå
därför att utbyte av militärutbildning i vanlig ordning mot annan tjänstgöring
icke längre må medgivas på grund av samvetsömhet på etiska skäl
samt att vad beträffar religiöst samvetsömma dessa böra få fullgöra militärtjänst
såsom sjukvårdare eller eljest såsom icke stridande personal.

I betraktande av att det nutida kriget på ett vida mer kännbart sätt än
förr drabbar hela den civila befolkningen, måste till dennas skydd vidtagas
häremot svarande åtgärder. Delta innebär, såsom vi i annat sammanhang
påpekat, att hela folkkraften måste på olika sätt och i olika former lagas i
anspråk i försvarets tjänst. Med utgångspunkt från detta betraktelsesätt hava
vi i vårt förslag till värnpliktslag upptagit en bestämmelse av innehåll, att
en var svensk medborgare skall vara skyldig att, då Konungen prövar rikets
försvar så erfordra, ställa sig till kronans förfogande för utförande av allmänt
arbete, skyddstjänst eller dylikt.

Skyldighet av detta slag kan givetvis bliva för den enskilde medborgaren
betungande, men detta skäl kan ej få vara avgörande i lägen, då rikets säkerhet
står på spel. Då måste varje medborgare i det helas intresse lämna sin
medverkan till sådana civila skyddsarbeten, som ur landets synpunkt befinnas
ofrånkomliga. Närmare bestämmelser härom böra utfärdas genom sär
skild lagstiftning.

Sammanställning av beräknade kostnader.

A. Försvarsdepartementet.

Avlöningar.............................................. 299 200

Omkostnader............................................ 73 000

Säger för departementet 372 200

Ii. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Avlöningar.............................................. (»9 400

Omkostnader............................................ 6 000

Kostnader för den industriella försvarsberedskapens ordnande. . 80 000

Säger för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 155 400

C. Lant försvaret.

Avlöning till personal vid arméförvaltningen................ 600 000

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl....... 36 900 000

Inkvarteringens ordnande i Stockholm...................... 21 450

Rekryteringskostnader..................................... ilo 000

Avskedspremier m. m..................................... 170 000

Arméns reservstater......................................... 2 358 000

Motioner i Andra kammaren, Nr 760. 77

Personal i armén» reserver och personal över stat........... 1 450 000

Rese- och traktamentspenningar............................ 160 000

Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyn digheter.

.............................................. 28 000

Flyttningsersättning....................................... 190 000

Resestipendier........................................... 20 000

De värnpliktigas avlöning................................. 5 400 000

Understöd åt vissa värnpiiKtigas fair.:1 jer.................... 100 000

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m........... 1 000 000

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser................................ 1 150 000

Studiestipendier.......................................... 5 000

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.......... 25 000

Frivilliga skytteväsendets befrämjande...................... 470 000

Skrivmaterialier och expenser............................. 650 000

Tryckningskostnader...................................... 100 000

Vissa arbeten å mobiliseringsverket........................ 30 000

Mathållning.............................................. 9 600 000

Munderingsutrustning..................................... 7 150 000

Kasernutredning, förplägnadsutredning m. m................. 1 200 000

Rränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.................. 3 300 000

Remontering............................................. 600 000

Furagering.............................................. 2 330 000

Arméns brevduveväsen................................... 5 000

Truppförbandens övningar................................ 2 400 000

Fält- och fälttjänstövningar ............................... 700 000

Arméns hundgård........................................ 9 000

V eterinärvård............................................ 115000

Sjukvård................................................ 580 000

Arméns bakteriologiska laboratorium....................... 2 000

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.......................... 20 000

Vapen och ammunition m. m............................. 5 500 000

Anskaffning och underhåll av motorfordon................. 900 000

Anskaffning och underhåll av ingenjör-, anspannsfordons- och

signalmateriel m. m.................................... 820 000

Byggnader, övningsfält och skjulbanor...................... 2 500 000

Ersättning för rustning och rotering........................ 100 000

Extra utgifter............................................ 350 000

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare.............. 245 000

89 363 450

Årskvot för viss materielanskaffning........................ 9 814 000

Säger för lantförsvaret 99 177 450

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

D. Sjöförsvaret.

Avlöning till personal vid marinförvaltningen................ 295 000

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............ 15 200 000

Rekryteringskostnader..................................... 150 000

Kustartilleriets reservstat.................................. 58 000

Marinens reservpersonal.................................. 271 000

Rese- och traktamentspenningar............................ 74 000

Flyttningsersättning....................................... 55 000

Resestipendier........................................... 14 000

De värnpliktigas avlöning................................. 660 000

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.................... 15 000

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m........... 140 000

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m...... 40 000

Studiestipendier.......................................... 2 000

Understöd åt föreningar................................... 10 000

Skrivmaterialier och expenser m. m........................ 360 000

Tryckningskostnader...................................... 40 000

Riblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid

marinen............................................... 6 200

Förplägnad.............................................. 2 950 000

Reklädnad.............................................. 1 690 000

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m...... 210 000

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m............ 900 000

Flottans krigsberedskap och övningar....................... 5 250 000

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar................. 750 000

Krigsövningar vid kustfästningarna......................... 30 000

Sjukvård................................................ 250 000

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m............ 6 900 000

Flottans ersättningsbyggnad................................ 11 000 000

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.................. 430 000

Kustartilleriets materiel m. m.............................. 675 000

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon............ 60 000

Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel............. 225 000

Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel m. m. 2 590 000

Avlöning till personal vid sjökarteverket.................... 254 000

Omkostnader för sjömätningsväsendet...................... 327 000

Omkostnader för kontroll- och undersökningsväsendet........ 10 000

Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande».................. 22 000

Bidrag till internationella hydrografiska byrån............... 12 000

Förnyelse av sjökarteverkets båtmateriel.................... 13 000

Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner
m. m....................................... 12 000

Motioner i Andra kammaren, Nr 760. 79

Extra utgifter............................................ 95 000

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare.............. 215 000

52 260 200

Årskvot för materielanskaffning vid kustartilleriet............ 1 217 000

Säger för sjöförsvaret 53 477 200
D. Flygvapnet.

Avlöning, rekrytering m. m................................ 6 340 000

Resestipendier........................................... 20 000

De värnpliktigas avlöning m. m............................ 490 000

Skrivmaterialier o. expenser m. m......................... 120 000

Tryckningskostnader...................................... 35 000

Mathållning.............................................. 975 000

Intendenturmateriel....................................... 835 000

Bränsle, lyse, vatten m. m................................ 475 000

Sjukvård................................................ 95 000

Flygvapnets övningar..................................... 6 050 000

Motorfordon............................................. 560 000

Flygmaterielens förnyelse.................................. 10 834 000

» underhåll................................. 5 300 000

Flygindustriens krigsorganisation........................... 36 000

Byggnader, flygfält m. m.................................. 450 000

Vapen och ammunition................................... 775 000

Extra utgifter............................................ 60 000

33 450 000

Årskvot av engångskostnad................................ 1 700 000

Säger för flygvapnet 35 150 000
F. Gemensamma anslag.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond............... 280 800

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.............. 90 000

Försvarsväsendets lönenämnd.............................. 11 000

Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet....... 50 000

Militärmeteorologisk informationstjänst...................... 58 900

Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänstebostäder

upplåtna fastigheter.................................... 83 000

Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå.............. 20 000

Säger för gemensamma anslag 593 700

Summa summarum 188 875 950

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Finansiering av föreslagen organisation,

Rörande finansieringen av ökade försvarsutgifter önska vi inledningsvis
konstatera, att 1930 års försvarskommission icke ansett sig behöva lämna
några anvisningar angående sättet för bestridande av den merkostnad, dess
förslag medför, och att ej heller kommissionsledamöterna herrar Borell och
Magnusson ansett sig skyldiga upplysa, huru medel skola erhållas för den
merutgift, deras förslag innebär i jämförelse med kommissionens. Vi vilja
icke undandraga oss att uppdraga huvudlinjerna för finansieringen av de i
vår motion föreslagna höjningarna i förhållande lill nämnda förslag.

Bland de av oss angivna kostnaderna för den föreslagna försvarsorganisationen
särskiljas tre huvudgrupper, nämligen utgifter för byggnadsändamål,
utgifter för malerielanskaffning och liknande engångsanslag samt utgifter
av annan natur.

Beträffande kostnaderna för byggnadsändamål vilja vi erinra därom att
sådana statsutgifter numera hänföras till utgifter för kapitalökning och bestridas
med lånemedel. Vi finna anledning icke föreligga att för finansieringen
av försvarsväsendets byggnadskostnader frångå denna princip. Vi föreslå
sålunda, att av lånemedel måtte anvisas 50,4 milj. kronor för uppförande av
kaserner och övriga byggnader, som ovan i denna motion föreslagits. Vi
vilja i detta sammanhang framhålla, att medels tillgången för detta ändamål
genom försäljningen av Gärdestomter blir i betydande grad tryggad.

Uti de ovan beräknade utgifterna för mäterielanskaffning och liknande engångskostnader
ingår ett belopp av 17,4 milj. kronor, vilket enligt 1925 års
försvarsordning bort utgå, ehuru riksdagen under förebärande av statsfinansiella
svårigheter icke beviljat detsamma. Vi anse oss icke böra underlåta
att uttryckligen påpeka, hurusom samtidigt kassafonden nått en icke
avsedd storlek. Fonden uppgick den 1 juli 1934 till 70,9 milj. kronor och
den 30 juni 1935 till 107,2 milj. kronor samt beräknas under budgetåret
1935/1936 komma att ytterligare ökas med icke mindre än 26 milj. kronor
till 133 milj. kronor. Vi fastslå, att de finansiella skäl, som åberopats för försvarets
sättande på svältkur, varit ogrundade. De summor, som hopats i
kassafonden, tillkomma rätteligen i avsevärd utsträckning försvaret. Med
anledning härav föreslå vi, att för bestridande av materiel- och liknande
ovan angivna engångskostnader anvisas ett belopp stort 17,4 milj. kronor,
nämligen dels för armén 2.6 milj. kronor, dels för flottan 14,8 milj. kronor.

Övriga engångsanslag, uppgående till ungefär 290 milj. kronor böra täckas
av lånemedel och bör amorteringen av detta försvarslån belasta fjärde
huvudtiteln med för armén 98,14 milj. kr., fördelade på 10 annuiteter, för
flottan 77 milj. kronor, fördelade på 7 annuiteter, för kustartilleriet 12,17
milj. kronor, fördelade på 10 annuiteter och för flygvapnet 86.67 milj. kronor
för anskaffning av flygmateriel, fördelade på 8 annuiteter och 17 milj. kro -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

nor, till övriga engångskostnader, fördelade på 10 annuiteter. Dessa lånemedel
höra upptagas i den mån organisationens utbyggnad gör så erforderligt. För
en sådan finansiering tala flera skäl. Av största betydelse är, att nödiga medel
därigenom omedelbart ställas lill myndigheternas förfogande för av det
rådande utrikespolitiska läget påfordrade snabba anskaffningar. En anordning
av här föreslagen art möjliggör ock större planmässighet vid inköpen
och är därjämte ägnad att verka prisförbilligande.

För bestridande av de årliga merutgifterna, inberäknat amortering å det
föreslagna försvarslånet, ifrågakomma såväl skattehöjningar som vissa andra
åtgärder, avseende statliga och halvstatliga monopolföretag. Enligt vår mening
äro såväl sprit- som tobaksmonopolen orimligt dyrt administrerade. Av
rusdryckslagstiftningsrevisionens den 23 oktober 1934 avgivna betänkande
framgår, att administrationskostnaderna enbart för systembolagen under år
1932 uppgingo till 13,61 milj. kronor. 1926 års rusdryckslagstiftningsberedning
och systembolagsföreningarnas förtroendenämnd ha var för sig beräknat
utgiftsminskningen genom en ändamålsenlig koncentration av systembolagen
till drygt 1 milj. kronor om året, och revisionen konstaterar, »att den
vid sin kontrollgranskning av dessa beräkningar i ämnet funnit, att besparingsmöjligheterna
icke överskattats». Enligt vårt förmenande kunna rationella
besparingar inom systembolagen och tobaksmonopolet tillföra statsverket
en årlig intäkt på 2 milj. kronor. Vidare synas de av Aktiebolaget Tipstjänst
till statsverket inlevererade överskottsbeloppen vara förhållandevis alltför
ringa. I årets statsverksproposition anföres, att riksräkenskapsverket beräknat
inkomsterna av vadhållning vid idrottstävlingar till 2,2 5 milj. kronor.
Ifrågavarande inkomsttitel bildar, erinras det vidare, med motsvarande utgiftsanslag
en specialbudget, avsedd att binda dessa inkomster, som utgöres
av A.-B. Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel, för visst utgiftsändamål,
nämligen idrottens främjande. I finansplanen förutsättes emellertid,
att av inflytande inkomster av vadhållning vid idrottstävlingar ett belopp
av 1 milj. kronor skall frigöras för utgifter i allmänhet å skattebudgeten.
Specialbudgeten kommer därför enligt statsverkspropositionen att begränsas
till den del av inkomsten, som överskjuter det belopp av 1 milj. kronor, som
(ages i anspråk för allmänna budgeten. Enligt vår åsikt saknas fog för ifrågavarande
icke alldeles obetydliga inkomsters bindande för utgifter för idrottens
främjande. Besparingar på Aktiebolaget Tipstjänsts förvaltningskonto
och vinstmedlens ianspråkstagande för den allmänna budgeten kan beräknas
tillföra denna inemot 3 milj. kronor årligen, varav större delen icke rimligen
lär tarvas för idrottens främjande. Liknande synpunkter kunna anläggas på
frågan örn lotterimedlens indragande i allmänna budgeten. Vi erinra ock
emi pågående utredning rörande anordnande av statslotteri.

Vi vilja även undersöka olika utvägar att i det förhandenvarande läget genom
ökad beskattning finansiera de stegrade försvarsutgifterna. Vi önska
framhålla, att subjektiva värderingar härvidlag alltid bli utslagsgivande.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. i sami. Nr 760. 6

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet uttalade i en finansdepartementets
promemoria av den 29 april 1935 till särskilda utskottet, att fördelningen
av det för folkpensioneringsreformen erforderliga beloppet på skatter
från inkomst och förmögenhet och på konsumtionsskatter borde ske så,
att grovt taget hälften folie på vardera inkomstkällan. Vi finna skäligt, att
såväl direkt som indirekt beskattning tages i anspråk för täckande av kostnadsökningen
på fjärde huvudtiteln. Det enligt vårt förslag erforderliga totala
beloppet uppgår till c:a 189 milj. kronor eller c:a 41 milj. kronor utöver försvarskommissionens
förslag och c:a 29 milj. kronor utöver reservanterna hrr
Borells och Magnussons.

Ökningen av den direkta beskattningen kan ske antingen genom en höjning
av den procentsats av grundbeloppet, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten
uttages, eller genom införande av en särskild värnskatt, så utformad,
att den främst drabbar större inkomster och förmögenheter; givetvis
kunna ock bägge metoderna samtidigt komma till användning. Mot påläggandet
av en särskild värnskatt kan anföras, förutom hänsynen till kapitalbildningen,
att förhandenvaron av en sådan skatt vore ägnad att ingiva den
föreställningen, att försvarsutgifterna uppginge till större belopp än vad med
hänsyn till samhällets så att säga normala skattekraft borde ifrågakomma.
Då vi likväl framföra tanken på en värnskatt, sker det under bestämt avvisande
av en sådan uppfattning. Förslagsvis vilja vi här upptaga införande
av en tillfällig värnskatt till ett beräknat belopp av 10 milj. kronor. Därjämte
torde erfordras, att inkomst- och förmögenhetsskatten uttages med en 5 enheter
högre procentsats än eljest behövt ske, vilket medför en ökad intäkt
på 5 milj. kronor av denna skatt. Då emellertid genom en kunglig proposition
spörsmålet örn den direkta statsbeskattningens lämpliga anordning i hela
dess vidd bringats under riksdagens prövning, måste vanskligheten i en bedömning
av blott en del av frågekomplexet starkt understrykas.

En enligt vår åsikt alltför litet beaktad skatteform är nöjesskatten. Enligt
kungl, förordning av 30 maj 1919 äger kommun rätt att upptaga nöjesskatt
med vissa i förordningen bestämda belopp. Denna skatt inbragte år 1931 i
landskommuner 0,854 milj. kronor, i municipalsamhällen och köpingar 0,217
milj. kronor och i städer 5,271 milj. kronor eller tillhopa 6,342 milj. kronor.
Vi vilja framkasta tanken på att nöjesskatten göres till en obligatorisk statsskatt
och möjligen ock höjes. Det kan anses befogat, att staten, som övertagit
vissa kommunala uppgifter, tillägnar sig denna skatteform, som främst skänker
fördelar åt större städer, vilka representera en hög kommunal standard.
En statlig nöjesskatt bör utgå i såväl lands- som stadskommuner, ehuruväl
densamma mest lärer drabba städernas invånare. Förutom skattebeloppens
höjning kan övervägas en ändrad uppdelning av nöjestillställningarna på
de skilda skadeklasserna. En sålunda omlagd nöjesskatt inbringar ett icke
obetydligt högre belopp än den nuvarande skatten.

Beträffande tobaksbeskattningen erinra vi om styrelsens för Aktibolaget

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Svenska Tobaksmonopolet under bilaga C till särskilda utskottets 1935 utlåtande
nr 1 återgivna skrivelse. Däri framförda beräkningar avse en ökad
skatteintäkt på 5 eller alternativt 10 milj. kronor.

Vi vilja icke ifrågasätta en ytterligare skattebelastning av spritdryckerna.
Vi tillåta oss emellertid hänvisa till 1934 års maltdryckskommittés betänkande
av den 15 januari 1936. Införandet av den av nämnda kommitté föreslagna
produktskatten på maltdrycker skulle medföra en beräknad verklig skatteökning
på 1,3 milj. kronor. Vi förorda ock tillhandahållande av starkporter
och starköl, belagt med1 en skatt örn förslagsvis 36 öre per liter eller samma
skattesats som av nämnda kommitté befunnits lämplig för tredje klassens
maltdrycker. Starkölsbeskattningen bör kunna tillföra statsverket en inkomst
på cirka 4,7 milj. kronor. De betänkligheter, som ur nykterhetssynpunkt rests
mot tillhandahållande av starkporter och starköl, finna vi icke grundade.

Vi vilja slutligen betona, att de av oss anvisade möjligheterna att genom
skatteskärpningar tillföra budgeten de inkomster, som erfordras för täckande
av ökade utgifter under fjärde huvudtiteln, böra begagnas allenast i den utsträckning,
som är oundgängligen nödvändig. I samma mån, som nationalinkomsten
och skatteunderlaget ökas, böra tillfälliga skattehöjningar avvecklas.

På grund av vad vi sålunda anfört hemställa vi, att riksdagen
måtte för sin del besluta följande.

Försvarsdepartementet.

Lantförsvarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å departementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstabskåren,

2 kaptener ur generalstabskåren,

2 kompaniofficerare, beordrade ur truppförbanden,

7 pensionerade officerare med arvoden å departemenets stat,

2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat samt
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Sjöförsvarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å departementets stat,

2 kompaniofficerare ur flottan,

1 kompaniofficer ur kustartilleriet,

1 underofficer ur flottan,

1 underofficer ur kustartilleriet,

3 pensionerade officerare med arvoden å departementets stat,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

2 pensionerade underofficerare med arvoden å departementets stat,

1 korpral ur flottan,

2 meniga ur flottan samt

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Flygvapnets kommandoexpedition.

Denna expedition skall nyuppsättas och bestå av följande personal:

1 chef, regementsofficer ur flygvapnet,

1 kompaniofficer ur flygvapnet samt

1 pensionerad underofficer med arvode å departementets stat.

Flygvapnets kommandoexpedition uppsättes under budgetåret 1936/1937.

Försvarsrådet.

Försvarsrådet skall bestå av cheferna för armén, marinen och flygvapnet
samt ordföranden i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Närmare
bestämmelser meddelas av Kungl. Maj:t.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Rikskommissionen skall bestå av, förutom ordföranden, dels ordinarie och
dels extra ledamöter. De ordinarie ledamöterna skola utgöras av:

Chefen för armén,

» » marinen,

» » flygvapnet,

» » socialstyrelsen,

» » lantbruksstyrelsen,

» » kommerskollegium,

verkställande direktören hos ingenjörsvetenskapsakademien samt
två av Kungl. Maj:t utsedda personer, varav en sakkunnig i industriella
frågor och en representant för allmänna medborgerliga intressen.

Rikskommissionens kansli skall bestå av dels en allmän avdelning under
chefskap av en kanslichef och dels en industriavdelning, vilken under kanslichefen
skall ledas av en avdelningschef. Till kansliet skall även höra/ en
expedition.

För rikskommissionen beräknas följande personal:

1 kanslichef,

1 avdelningschef å industriavdelningen,

1 sekreterare,

1 aktuarie,

1 kanslibiträde,

1 kontorsbiträde samt
1 pensionerad underofficer.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Lantförsvaret.

Chefen för armén.

Chefen för armén uppföres å en särskild stat. Direkt under honom lyda
arméstaben, inspektionerna och arméförvaltningen.

Arméstaben.

Arméstaben, till vilken räknas chefens för armén expedition, indelas i två
sektioner, bestående av sammanlagt åtta avdelningar. Tillsvidare skall dessutom
finnas en topografisk avdelning, direkt underställd chefen för arméstaben.

Den för ständig stjänstgöring i arméstaben avsedda stabutbildade personalen
tillhör generalstabskåren.

På arméstabens stat skola upptagas:

Sektionschef:

1 överste i lönegrad O. 7.

Militärattachéer:

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

Pensionerad personal:

14 officerare,

3 underofficerare.

Civilpersonal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet,

1 förste expeditionsvakt,

2 expeditionsvakter.

Truppslagsinspektionerna.

Infanteriinspektionen.

Infanteriinspektionen skall under inspektören för infanteriet beslå av
1 stabschef, överstelöjtnant eller major,

1 major,

4 kaptener med arvoden motsvarande löner,

1 expeditionsofficer, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Kavalleriinspektionen.

Kavalleriinspektionen skall under inspektören för kavalleriet bestå av
1 stabschef, major,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

1 ryttmästare med arvode motsvarande lön,

1 kompaniofficer ur kavalleritruppförbanden,

1 ordförande i remonteringsnämnden, pensionerad officer, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Artilleriinspektionen.

Artilleriinspektionen skall under inspektören för artilleriet bestå av viss
personal på artilleristabskårens stat och vissa officerare ur luftvärnsartilleriet.

1 expeditionsofficer, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,
l expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, och
1 expeditionsunderofficer, tillika föreståndare för arméförvaltningens
tygdepartements modellkammare, pensionerad underofficer.

Ingenjör- och signalinspektionen.

Ingenjörinspektionen skall under inspektören för ingenjör- och signaltrupperna
bestå av

1 stabschef, regementsofficer,

6 kompaniofficerare,

samtliga dessa upptagna å staten för officerare och undrofficerare vid ingenjör-
och signaltrupperna,

1 expeditionsofficer, pensionerad officer, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Tränginspektionen.

Tränginspektionen skall under inspektören för trängen bestå av

1 stabschef, regementsofficer,

2 kompaniofficerare,

samtliga dessa upptagna å staten för officerare och underofficerare vid
trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

V eterinärinspektionen.

Veterinärinspektionen skall under överfältveterinären bestå av
1 regementsveterinär, upptagen å fältveterinärkårens stat, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen skall vara indelad i:

tygdepartementet, under chefskap av generalfälttygmästare!!,
intendenturdepartementet, under chefskap av generalintendenten,

fortifikationsdepartementet, under chefskap av generalkvartermästaren; -

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

civila departementet, under chefskap av generalkrigskommissarien,
samt

sjukvårdsstyrelsen, under chefskap av generalfältläkaren.
Arméförvaltningens tygdepartement
skall indelas i:
fälttygmästarexpedition,
fyra militärbyråer,
en civilbyrå,

ett konstruktionskontor och
ett kontrollkontor.

Å tygdepartementet skall tjänstgöra följande militära och civilmilitära
personal:

5 regementsofficerare
25 kompaniofficerare,

2 underofficerare,

2 tygingenjörer av första klassen,

2 departementsskrivare,
pensionerad personal:

9 officerare samt
10 underofficerare.

Av den aktiva personalen skola de 5 regementsofficerarna samt 15 av
kompaniofficerama tillhöra fälttygkåren. övriga aktiva officerare samt underofficerarna
skola kommenderas ur truppförbanden. Den civilmilitära
personalen skall tillhöra fälttygkåren, medan den pensionerade personalen
skall uppföras å arméförvaltningens stat.

Den civila personalen skall utgöras av:

1 krigsråd (tillika chef för fortifikationsdepartementets civilbyrå),

1 sekreterare,

1 bokhållare,

1 expeditionsvakt, och

2 kontorsbiträden.

Armé förvaltningens intendent urdepartement
skall indelas i:

fem byråer, därav en civilbyrå, och
ett tekniskt revisionskontor.

Å intendenturdepartementet skall tjänstgöra följande militära och civilmilitära
personal:

6 regementsofficerare,

13 kompaniofficerare,

överfältveterinären oell 1 regementsveterinär,

2 departementsskrivare,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

pensionerad personal:

5 officerare och

6 underofficerare.

Den aktiva personalen med undantag av veterinärpersonalen skall vara
uppförd på intendenturkårens stat, medan den pensionerade personalen
skall uppföras å arméförvaltningens stat.

Den civila personalen skall bestå av:

1 krigsråd,

1 sekreterare,

2 expeditionsvakter och
2 kontorsbiträden.

Armé förvaltningens fortifikationsdepartement.

Skall indelas i:

en befästningsbyrå,
en kasernbyrå och
en civilbyrå.

Därtill komma ett värmeingenjörskontor och ett tekniskt revisionskontor.
Å fortifikationsdepartementet skall tjänstgöra följande militära och civilmilitära
personal:

2 regementsofficerare,

5 kompaniofficerare och

1 departementsskrivare,
pensionerad personal:

3 officerare och

2 underofficerare.

Den aktiva militära personalen, utom en s. k. skjutbaneofficer, skall
tillika med departementsskrivaren tillhöra fortifikationskåren. Den pensionerade
personalen upptages å staten för arméförvaltningen.

Den civila personalen skall utgöras av:

1 krigsråd, tillika chef för tygdepartementets civilbyrå,

1 sekreterare och kamrerare,

1 bokhållare,

1 expeditionsvakt och

2 kontorsbiträden.

Arméförvaltningens sjukvårdsstijrelse

skall bestå av — förutom generalfältläkaren — följande civilmilitåra personal: 1

Överfältläkare,

1 regementsläkare och
1 förrådsvaktmästare.

I sjukvårdsstyrelsen skall tjänstgöra 1 kapten ur generalstabskåren.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Av pensionerad personal skola i sjukvårdsstyrelsen tjänstgöra:

1 officer och

2 underofficerare.

Den civila personalen skall utgöras av:

1 notarie,

1 kanslibiträde och
1 kontorsbiträde.

Arméförvaltningens civila departement
skall indelas i:

en kanslibyrå och
en kameralbyrå.

Civila departementets personal skall bestå av:

1 generalkrigskommissiarie,

2 krigsråd,

1 sekreterare,

1 pensionskamrerare,

1 kamrerare för egentliga kamrerargöromål,

2 revisionskommissarier,

1 ombudsman,

1 kamrerare för bokföringen,

3 notarier,

10 revisorer,

1 kassör,

1 kansliskrivare,

1 förste expeditionsvakt,

8 kanslibiträden,

3 expeditionsvakter,

8 kontorsbiträden samt
1 pensionerad officer.

Generalitetet och stabskårerna.

Generalitetet.

Lönegrad:

Generalitetet skall bestå av:

1 chef för armén ......................

1 chef för arméstaben..................

1 inspektör för infanteriet ..............

1 inspektör för kavalleriet ..............

1 inspektör för artilleriet ..............

1 inspektör för ingenjör- och signaltrup -

Arvode 21 000

O 8
O 8
O 7
O 8

perna .............

1 inspektör för trängen

O 7
O 7

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

1 generalfälttygmästare, tillika chef för

fälttygkåren ........................ O 8

1 generalintendent, tillika chef för intendenturkåren
........................ O 8

1 generalkvartermästare ................ 0 8

6 fördelningschefer .................... O 8

1 chef för övre Norrlands trupper ...... 0 8

1 chef för Gotlands trupper .....j ...... O 7

Stabskårerna.

Stabskårerna skola vara generalstabskåren och artilleristabskåren.
Generalstabskåren skall bestå av:
överadjutanter och stabsadjutanter,

1 överste, tillika chef för arméstabens andra sektion i lönegraden O 7,
1 överste,

6 överstelöjtnanter,

12 majorer,

39 kaptener.

Artilleristabskåren skall bestå av:

1 överste chef, tillika chef för artilleriets skjutskola,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

11 kaptener.

Arméns organisation på högre och lägre truppförband.

Högre truppförband.

Arméns truppförband organiseras på sex fördelningar, övre Norrlands
trupper, Gotlands trupper och armétrupper.

övre Norrlands trupper skola bestå av Norrbottens regemente, Västerbottens
regemente, Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente, Bodens
ingenjörkår, ett trängdetachement samt ett intendentur- och ett tygkompani.

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanteriregemente och Gotlands
artillerikår.

Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex fördelningarna, med undantag
av vissa armétrupper, vilka stå direkt under chefen för armén.

De högre truppförbandens ledning.

Fördelning sstaberna.

Var och en av de sex fördelningsstaberna skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,

1 mobiliseringsofficer, kapten vid generalstabskåren.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

2 adjutanter, kompaniofficerare vid fördelningarnas truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten vid fortifikationskåren,

1 fördelningsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten vid intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Härtill komma vid IV. fördelningens stab:

1 förvaltningsofficer (pensionerad officer),

1 maskinist och
1 eldare av 1. klassen samt
vid vardera av I. och VI. fördelningarnas staber;

1 magasinschef, förvaltare (fanjunkare) vid intendenturkåren.

Chefens för Öre Norrlands trupper stab skall bestå av:

1 kommendant i Bodens fästning, i lönegraden O 7,

1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,

2 mobiliseringsofficerare, kaptener vid generalstabskåren,

2 adjutanter, kompaniofficerare vid Övre Norrlands trupper,

1 artillerichef, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 regementsofficer (fortifikationsofficer), 1 kapten, 1 löjtnant,

1 fanjunkare, 1 sergeant och 1 fortifikationskassör, samtliga vid fortifikationskåren,

1 stabsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten vid intendenturkåren,

1 uppbördsman vid fästningsmagasinet, förvaltare (fanjunkare) vid intendenturkåren,

1 stabsläkare (regementsläkare),

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär (regementsveterinär),

1 garnisionspastor,

4 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare,

1 poliskommissarie,

1 övermaskinist,

1 förste montör,

1 montör.

Härtill kommer:

1 inskrivningsofficer, pensionerad regementsofficer.

Chefens för Gotlands trupper stab skall bestå av

1 stabschef, regementsofficer vid generalstabskåren,

1 adjutant, kompaniofficer vid Gotlands trupper,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

1 fortifikationsofficer, kapten vid fortifikationskåren,

1 stabsintendent, regementsofficer vid intendenturkåren,

1 stabsläkare (regementsläkare),

1 bataljonsläkare,

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, samt
1 förrådsförvaltare i Tingstäde, pensionerad underofficer.

Härtill kommer:

1 inskrivningsofficer, pensionerad kapten.

Infanteriet.

Vart och ett av nedan uppräknade truppförband, nämligen Livregementets
grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Jämtlands fältjägarregemente, Norra
skånska infanteriregementet, Södra skånska infanteriregementet, Upplands
regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente, JönköpingsKalmar
regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente,
Hallands regemente, Bohusläns regemente, Västernorrlands regemente och
Värmlands regemente skall bestå av:

Lägre truppförband.

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

4 musiksergeanter,
4 musikfurirer,

3 majorer,
17 kaptener,
24 löjtnanter,
11 fänrikar.

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer,
5 musikelever.

1 regementskassör,
15 fanjunkare,

22 sergeanter.

Underofficerare.

Civilmilitär personal m. fl.
1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Manskap.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 mobiliseringsofficer,

2 expeditionsunderofficerare.

48 furirer,

32 korpraler,

32 vicekorpraler,
48 volontärer.

Musikpersonal.

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Motioner t Andra kammaren, Nr 760.

Svea livgarde skall bestå av:

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

5 majorer,

21 kaptener,

33 löjtnanter,

16 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

20 fanjunkare,

30 sergeanter.

Manskap.

73 furirer,

46 korpraler,

46 vicekorpraler,

73 volontärer.

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

Kronobergs regemente skall bestå av:
Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

4 majorer,

21 kaptener,

32 löjtnanter,

15 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

19 fanjunkare,

28 sergeanter.

Manskap.

64 furirer,

42 korpraler,

42 vicekorpraler,

64 volontärer.

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

8 musiksergeanter,

4 musikfurirer,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer,

7 musikelever.

Civilmilitår personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 mobiliseringsofficer,

1 expeditionsofficer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,
och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

4 musiksergeanter,

4 musikfurirer,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer,

5 musikelever.

Civilmilitår personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 mobiliseringsofficer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, biträde åt regcmcntsintendenten.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Gotlands infanteriregemente skall bestå

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

22 löjtnanter,

10 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

14 fanjunkare,

20 sergeanter.

Manskap.

48 furirer,

35 korpraler,

35 vicekorpraler,

50 volontärer.

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

Norrbottens regemente skall bestå av:
Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

4 majorer,

18 kaptener,

22 löjtnanter,

10 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

15 fanjunkare,

23 sergeanter.

Manskap.

45 furirer,

30 korpraler,

30 vicekorpraler,

45 volontärer.

Musik per sonat

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

musiksergeanter,

musikfurirer,

musikkorpraler,

musikvicekorpraler,

musikvolontärer,

musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.
vapenhantverkare,
förrådsvaktmästare,
maskinist,

eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.
kasernofficer,
expeditionsunderofficerare,
underofficer, biträde åt vapen
officeren,

underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten.

musiksergeanter,

musikfurirer,

musikkorpraler,

musikvicekorpraler,

musikvolontärer,

musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.
vapenhantverkare,
förrådsvaktmästare,
maskinist,

eldare av 1. klassen,
Pensionerad personal.
kasernofficer,
mobiliseringsofficer,
expeditionsunderofficerare,
underofficer, biträde åt vapen
officeren,

underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten.

av:

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Västerbottens regemente skall bestå av:

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

22 löjtnanter,

10 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

14 fanjunkare,

20 sergeanter.

Manskap.

45 furirer,

30 korpraler,

30 vicekorpraler,

45 volontärer.

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

4 musikfurirer,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer,

5 musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 mobiliseringsofficer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Göta livgarde (Stridsvagnsregementet) skall bestå av:

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

15 löjtnanter.

Underofficerare.
1 regementskassör,

8 fanjunkare,

12 sergeanter.

Manskap.

38 furirer,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

30 volontärer.

Civilmilitär personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Kavalleriet.

Livregementet till häst och
bestå av:

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

1 major.

9 ryttmästare,

14 löjtnanter,

5 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

8 fanjunkare,

12 sergeanter.

Manskap.

41 furirer,

42 korpraler,

231 volontären

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

Livregementets husarer och Norrlands
stå av:

Officerare.

1 överste,

1 major,

8 ryttmästare,

13 löjtnanter,

5 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

7 fanjunkare,

10 sergeanter.

Manskap.

37 furirer,

38 korpraler,

169 volontär er.

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

kavalleriregementet skola vardera

3 musiksergeanter,

3 musikfurirer,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

3 musikvolontärer,

4 musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, furageuppbördsman,
samt

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

dragonregemente skola vartdera be 3

musikfurirer,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

3 musikvolontärer,

4 musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, furageuppbördsman,
samt

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Artilleriet.

Svea, Göta, Vendes och Norrlands artilleriregementen skola vart och ett
bestå av:

Officerare.

1 överste,

2 överstelöjtnanter,

4 majorer,

19 kaptener,

27 löjtnanter,

13 fänrikar.

Underofficerare.
1 regementskassör,

17 styckjunkare,

24 sergeanter.

Manskap.

64 furirer,

65 konstaplar,

120 volontärer.

Musikpersonal.
1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

3 musiksergeanter,

3 musikfurirer,

1 musikkonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 musikvolontärer,

4 musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, furageuppbördsman,

1 underofficer, tygunderofficer
och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Norrbottens artillerikår skall bestå av:
Officerare.

1 överste eller överstelöjtnant,

2 majorer,

8 kaptener,

12 löjtnanter,

6 fänrikar.

Underofficerare.

7 styckjunkare,

10 sergeanter.

Manskap.

23 furirer,

25 konstaplar,

45 volontärer.

Civilmilitär personal m. fl.

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapen
officeren samt tygunderoffice
ren,

1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. i sami. Nr 760.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Smålands och Upplands arméartilleriregemente skola vartdera bestå av:

Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

4 majorer,

16 kaptener,

23 löjtnanter,

11 fänrikar.

Underofficerare.

1 regementskassör,

14 styckjunkare,

20 sergeanter.

Manskap.

53 furirer,

54 konstaplar,

100 volontärer.

Musikpersonal.

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

Gotlands artillerikår skall bestå av:
Officerare.

1 överste eller överstelöjtnant,

1 major,

7 kaptener,

10 löjtnanter,

5 fänrikar.

Underofficerare.

6 styckjunkare,

9 sergeanter.

Manskap.

18 furirer,

20 konstaplar,

80 volontärer.

Bodens artilleriregemente skall bestå
Officerare.

1 överste,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

14 kaptener,

22 löjtnanter,

9 fänrikar.

3 musiksergeanter,

3 musikfurirer,

1 musikkonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 musikvolontärer,

4 musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, tygunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Civilmilitär personal m. fl.

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, tygunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Underofficerare
1 regementskassör,

12 styckjunkare,

18 sergeanter.

Manskap.

46 furirer,

36 konstaplar,

100 volontärer,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Civilmilitär personal m. fl.

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 kasernofficer,

Luftvårnsartilleriets stat för officerare

Officerare.

3 överstar,

3 överstelöjtnanter,

7 majorer,

42 kaptener,

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, tygunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

och underofficerare skall utgöras av:

50 löjtnanter,

20 fänrikar.

Underofficerare.

3 regementskassörer,

42 styckjunkare,

64 sergeanter.

Karlsborgs, Östgöta och Hallands luftvärnsregementens stater skola var och

en utgöras av:

Manskap.

58 furirer,

40 konstaplar,

85 volontärer.

Musikpersonal.

(Vid Karlsborgs luftvärnsregemente.
)

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

3 musiksergeanter,

3 musikfurirer,

1 musikkonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 musikvolontärer,

4 musikelever.

Civilmilitär personal m. fl.

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 underofficer, tygunderofficer.

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Civil personal.

(Vid Karlsborgs luftvärnsregemente.
)

1 garnisonspastor.

Ingenjörs- och signaltrupperna.

Ingenjörs- och signaltruppernas stat
utgöras av:

Officerare.

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

49 kaptener,

för officerare och underofficerare skall

58 löjtnanter,

24 fänrikar.

Underofficerare.

43 fanjunkare,

76 sergeanter.

100

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Svea ingenjörskårs stat skall utgöras av:

Manskap. 1

43 furirer, 1

22 korpraler,

22 vicekorpraler, 1

60 volontären 1

Civilmilitår personal m. fl.

1 ingenjörsförrådsförvaltare, 1

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare, 1

Göta ingenjörskårs stat skall utgöras av:

Manskap. 1

41 furirer, 1

22 korpraler,

22 vicekorpraler, 1

60 volontärer, 1

Civilmilitår personal m. fl. j

1 ingenjörsförrådsförvaltare,

1 vapenhantverkare, 2

1 förrådsvaktmästare, 1

Bodens ingenjörskårs stat skall utgöras av:

Manskap. 1

28 furirer, 1

20 korpraler,

20 vicekorpraler, 1

48 volontärer. 1

Civilmilitår personal m. fl.

1 ingenjörsförrådsförvaltare, 1

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare, 1

maskinist,

eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.
expeditionsunderofficer,
underofficer, biträde åt vapenofficeren,

underofficer, biträde åt rege mentsintendenten.

ingenjörsförrådsförvaltare.

maskinist,

eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.
expeditionsunderofficer,
underofficer, biträde åt vapenofficeren,

underofficer, biträde åt regementsintendenten.

ingenjörsförrådsförvaltare,
förrådsunderofficer.

maskinist,

eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.
expeditionsunderofficer,
underofficer, biträde åt vapenofficeren,

underofficer, biträde åt rege mentsintendenten,

ingenjörsförrådsförvaltare.

Signalregementets stat skall utgöras av:
Manskap.

58 furirer,

29 korpraler,

29 vicekorpraler,

78 volontärer.

Civilmilitår personal.

1 signalförrådsför valtare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Pensionerad personal.

1 expeditionsunderofficer,

1 underofficer, biträde åt rege
mentsintendenten,

4 signalförrådsförvallare.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

101

Trängen och trängtruppcrna.

T rangens stat för officerare och underofficerare skall utgöras av:

Officerare.
2 överstar,

2 överstelöjtnanter,

5 majorer,

44 kaptener,

60 löjtnanter,

20 fänrikar.

Underofficerare.
52 fanjunkare,

80 sergeanter.

Svea trängkår, Göta trängkår och Skånska trängkåren skola var och en hava
följande stat:

Manskap.

29 furirer,

18 korpraler,

19 vicekorpraler,

30 volontärer.

Civilmilitär personal m. fl.

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 maskinist,

1 eldare av 1. klassen.

Pensionerad personal.

1 underofficer, biträde åt vapenofficeren,

1 tygunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

1 underofficer, furageuppbördsman.

För Norrlands trängkår (detachementet i Boden inberäknat enligt inspektörens
för trängen förslag) utgör staten:

33 furirer och 22 korpraler, i övrigt överensstämmer staten med övriga trängkårer.

Dessutom skall vid Norrlands trängkår finnas en befattning för en pensionerad
officer, chef för arméns hundväsende.

Intendenturkåren.

Intendenturkåren skall bestå av:

Officerare.

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,
11 majorer,

71 kaptener,

10 löjtnanter.

Underofficerare.

58 förvaltare,

6 fanjunkare,

15 sergeanter,

Manskap.

24 furirer.

Civilmililär personrå,
2 departementsskrivare.

102

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

F ortif ikationskåren.

Fortifikationskåren skall bestå av:
Officerare.

1 överste,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener,

4 löjtnanter.

Kaptenernas pensionsålder skall

Underofficerare.

3 fanjunkare,

3 sergeanter.

Civilmilitår personal.
3 fortifikationskassörer.

1 departementsskrivare.
vara 55 år.

Fälttygkåren.

Fälttygkåren skall bestå av:
Officerare.

2 överstar,

3 överstelöjtnanter,

6 majorer,

26 kaptener,

4 löjtnanter.

Underofficerare.

6 fanjunkare,

10 sergeanter.

Manskap.

20 furirer.

Kaptenernas pensionsålder skall

Civilmilitår personal.

7 tygingenjörer av 1 klassen,

1 tygingenjör »2 »

13 tygförvaltare av 1 klassen,
13 » i> 2 »

2 departementsskrivare,

36 tygverkmästare av 1 klassen,
17 » » 2 »

8 tygskrivare,

15 tyghantverkare av 1 klassen,
72 » » 2 »

7 fortmaskinister.
vara 55 år.

Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Pensionerad personal.

10 expeditionsunderofficerare.

Territoriella myndigheter.

Militårområdesbefålhavare med staber.

I militäradministrativt hänseende indelas riket i sju militärområden å fastlandet,
utgörande territoriella områden för de sex fördelningarna och Övre
Norrlands trupper, samt ett militärområde för Gotland.

Militärområdesbefälen vid de sex fördelningarna skola — under fördelningschefen
— vart och ett bestå av:

1 militärområdesbefälhavare, pensionerad f. d. regementschef,

1 adjutant, kompaniofficer från fördelningens truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Motioher i Andra kammaren, Nr 760.

103

Militärområdesbefälet i övre Norrland utövas av chefen för övre Norrlands
trupper och militärområdesbefälet på Gotland av chefen för Gotlands trupper.
För dessa militärområden avsedd personal finnes upptagen å vederbörliga
staber.

överkommendantskapet i Stockholm skall — under chefen för IV fördelningen
såsom Överkommendant — bestå av:

1 kommendant, pensionerad f. d. regementschef, och
1 adjutant, pensionerad kapten.

Platsbefälet i Karlsborg skall — under chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente
såsom platsbefälhavare — bestå av:

1 förvaltningsofficer, pensionerad officer vid fortifikationskåren,

1 tjänstgörande officer, kompaniofficer vid Karlsborgs luftvärnsregemente,

1 garnisonspastor, upptagen å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente,
samt

2 förvaltningsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

överkommendantskapet i Stockholm.

Platsbefälet i Karlsborg.

Centrala undervisningsanstalter.

Krigsskolan.

Krigsskolans personal skall utgöras av:

Staben.

1 överste eller överstelöjtnant,

Officerare.

3 förste lärare,

2 andre lärare och
1 lärare.

chef,

1 major, ställföreträdande chef,
1 kapten, adjutant.

Pensionerad personal.
1 kompaniadjutant.

Pensionerad personal.
1 redogörare,

1 expeditionsunderofficer,
1 köksföreståndare,

1 kasernunderofficer.

Reservo fficerskursen.

Officerare.

1 kapten, kompanichef,

1 kapten eller löjtnant, lärare.

Pensionerad personal.

1 kompaniadjutant.

Betjäning.

Till erforderligt antal.

Officerskursen.

Officerare.

1 kapten, kompanichef samt
14 kaptener eller löjtnanter, där -

av 8 kadettofficerare,

104

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Av officerarna uppföras å skolans stat chefen och ställföreträdande chefen
nied lön samt 3 kaptener och 15 kaptener eller löjtnanter med arvoden motsvarande
lönen.

Dessutom beräknas särskilda arvoden för
vid officerskursen: 3 kadettofficerare,

2 förste och 3 andra lärare,

3 lärare samt
2 civila lärare,

vid reservofficerskursen: 5 kadettofficerare.

Vid krigsskolan skall dessutom tjänstgöra 1 bataljonsläkare.

Krigshögskolan.

Krigshögskolans personal skall utgöras av:

Officerare. Pensionerad personal.

1 överste eller överstelöjtnant, j biträdande adjutant,

chef,

3 majorer, lärare,

1 kapten, adjutant, Civil personal.

3 kaptener, lärare. 1 expeditionsvakt.

Härtill komma vissa andra militära lärare, lärare i civila ämnen samt biträdande
lärare och repetilörer.

Av officerarna uppföras å högskolans stat regementsofficerarna med lön
samt övriga med arvoden motsvarande lönen.

Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Artilleri- och ingenjörhögskolans personal skall utgöras av:

Officerare.

1 överste eller överstelöjtnant,
chef,

2 majorer eller kaptener, lärare,
5 kaptener (därav 1 adjutant och

4 lärare).

Pensionerad personal.

1 redogörare och andre adjutant.

Civil personal
1 expeditionsvakt.

Av officerarna uppföras å högskolans stat med lön chefen och majorerna
samt övriga med arvoden motsvarande lönen.

Härtill komma vissa andra militära lärare, lärare i civila ämnen samt
vissa biträdande lärare och repetitörer, för vilka särskilda arvoden beräknas.

Ridskolan.

Ridskolans personal skall bestå av:

Officerare.

1 överstelöjtnant eller major, 4 ryttmästare (kaptener) eller

chef, löjtnanter,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

105

därav 1 förste lärare,

1 lärare,

1 andre lärare, tillika adjutant,

1 andre lärare.

Underofficer.

1 fanjunkare, redogörare,
Civilmilitär personal.
1 regementsveterinär.

Pensionerad personal.
1 förvaltare.

Chefen och redogöraren uppföras med lön å skolans stat; ryttmästarna
(kaptenerna) eller löjtnanterna uppföras å skolans stat med arvoden motsvarande
lönen.

Pensionerad personal.

1 redogörare, tillika domän- och
kasernofficer,

1 expeditionsunderofficer,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 köksföreståndare.

Skjutskolan för infanteriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

Officerare.

1 överste eller överstelöjtnant,
chef,

1 major, förste lärare eller avdelningschef,

2 kaptener, antingen både förste
lärare eller en avdelningschef
och en förste lärare,

1 kapten eller löjtnant, adjutant.

Av officerarna uppföras å skolans stat med lön chefen och majoren, övriga
med arvoden motsvarande lönen.

Härtill komma 1 förste lärare, 8 andre lärare, 9 repetitörer samt vid under -officerskursen 1 lärare, 1 andre lärare och 2 repetitörer med arvoden.

Artilleriets skjutskola.

Den för artilleriets skjutskola avsedda personalen skall utgöras av:

1 överste, chef,

2 majorer samt

1 kapten, adjutant,

tillhörande artilleristabskåren och under de delar av året, då skjutskolan icke
är sammandragen, i tjänstgöring vid artilleriinspektionen. Därtill komma
lärare, adjutanter, redogörare m. fl. beordrade ur truppförbanden.

Arméns linderofficersskola.

Arméns underofficersskola skall bestå av följande personal:

Officerare. 2 kaptener, kompanichefer,

1 överste eller överstelöjtnant, 6 kaptener (ryttmästare) eller

chef, löjtnanter, avdelningschefer.

1 kapten, adjutant,

106

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Underofficerare.

5 fanjunkare (styckjunkare).
Civilmilitär personal m. fl.
1 maskinist,

1 eldare av 1 klassen.

Civil personal.

1 studierektor.

Pensionerad personal.
1 redogörare,

1 expeditionsunderofficer.

Av denna personal uppföras å skolans stat chefen och de aktiva underofficerarna
med lön samt adjutanten, kompanicheferna och avdelningscheferna
med arvoden motsvarande lönen.

För den förberedande underofficersskolan beräknas följande ur truppförbanden
beordrade personal, nämligen 2 kaptener (ryttmästare), 9 subalternofficerare,
2 fanjunkare (styckjunkare) och 6 sergeanter.

Civilmilitära samt civila kårer och stater.

Fältläkarkåren.

Fältlåkarkåren skall bestå av:

1 generalfältläkare, 37 regementsläkare,

1 Överfältläkare, 39 bataljonsläkare samt

6 fältläkare, 30 bataljonsläkare vid fältläkar kåren.

Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Garnisonssjukhusen.

Vid garnisonssjukhuset i Stockholm skola tjänstgöra 2 regementsläkare,
varav en som chefläkare.

Ä sjukhusets stat skall uppföras följande personal:

Civilmilitär personal. Pensionerad personal.

2 apotekare med arvoden. 1 sjukhusintendent, officer,

1 förrådsförvaltare, underofficer,
1 sjukhusväbel.

Dessutom uppföras å staten arvoden för viss läkarpersonal m. fl.

Vid garnisonssjukhuset å Karlsborg skola tjänstgöra regementsläkaren vid
Karlsborgs luftvärnsregemente och 1 bataljonsläkare. Å sjukhusets stat upptages
1 sjukhusväbel, pensionerad underofficer.

Vid garnisonssjukhuset i Boden skola tjänstgöra 2 regementsläkare förutom
läkare vid militärbefälsstaben för Övre Norrland.

Å sjukhusets stat upptages följande personal:

Civilimilitär personal. Pensionerad personal.

1 maskinist, 1 sjukhusintendent, officer,

1 eldare av 1 klassen. 1 förrådsförvaltare, underofficer,

1 sjukhusväbel.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

107

Arméns sjuksköterskekår.

Arméns sjuksköterskekår skall bestå av:

45 sjuksköterskor.

Fåltveterinärkåren.

Fåltveterinärkåren skall bestå av:

1 överfältveterinär, 8 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer, 11 bataljonsveterinärer.

Polispersonalen.

Polispersonalen skall bestå av:

I Boden: Å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

11 överkonstaplar och 1 konstapel.

18 konstaplar.

Arméns rcservpersonal.

Reservstaten.

En reservstat skall finnas för officerare och underofficerare samt för fältläkarkåren.

Reservstaten för officerare och underofficerare skall utgöras av:

1 generalmajor,

5 överstar,

83 majorer,

325 kompaniofficerare och
210 underofficerare.

Reservstaten för fältläkarkåren skall utgöras av:

2 fältläkare,

5 regementsläkare och

3 bataljonsläkare.

Reservstaten för furirer vid Gotlands trupper.

Denna reservstat skall bibehållas endast så länge de nuvarande beställningshavarna
på densamma kvarstå i tjänst. Någon nyrekrytering av staten
skall sålunda icke äga rum.

Personal i arméns reserver.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet, ekiperingshjälp, avlöning, pension och
tid för kvarstående i vederbörlig reserv för personal i arméns reserver skola
nuvarande bestämmelser alltjämt vara gällande.

Artilleriets fabrikers och tyganstalters reserv skall benämnas fälltygkårens

reserv.

108

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Väg- och vattenbyggnadskåren.

Väg- och vattenbyggnadskåren skall såsom en militär kår ingå i arméns
reservpersonal. Kårens officerare skola vara skyldiga att fullgöra fredstjänstgöring
om 30 eller 40 dagar under varje treårsperiod efter vunnen
anställning i kåren intill fyllda 47 år. Ersättning under tjänstgöring skall
för löjtnanter utgå efter samma grunder som beträffande officerare i arméns
reserver och för kaptener enligt samma grunder som gälla för reservofficerare,
vilka deltaga i s. k. kaptenskurs. I fråga örn ekiperingshjälp och rätt
till pension skola gälla samma bestämmelser som för i arméns reserver utnämnda
officerare.

Vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition skall tjänstgöra följande
personal:

1 chef,

1 officer ur ingenjörtrupperna,

1 adjutant samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

övergången till den nya härordningen.

Övergången till den föreslagna härordningen skall äga rum under tiden
1/7 1936—30/6 1939.

Brigadchefsbeställning, som blir ledig under budgetåret 1936/1937 och
icke redan blivit återbesatt, återbesättes icke. I stället tillsättes militärområdesbefälhavare.

Sjöförsvaret.

Chefen för marinen

uppföres å en särskild stat. Direkt under honom lyda marinstaben, marinförvaltningen
och chefen för kustartilleriet.

Marinstaben

uppdelas på avdelningar och skall stå under chefskap av en kommendör i
lönegraden O. 7. Förutom chefen skola i marinstaben tjänstgöra 8 regementsofficerare,
25 kompaniofficerare, varav 1 intendenturofficer och 1 ur kustartilleriet,
6 pensionerade officerare och 3 pensionerade underofficerare, inklusive
marinattachéer.

Marinförvaltningen.

Verksamheten inom marinförvaltningen skall vara uppdelad på följande
avdelningar, nämligen:

artilleriavdelningen, ingenjöravdelningen,

torpedavdelningen, intendenturavdelningen,

minavdelningen, sanitetsavdelningen och

nautiska avdelningen,
fortifikationsavdelningen,

civilavdelningen.

109

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Dessutom skola inom marinförvallningen finnas en kameralbyrå, ett kontor
för teknisk revision och ett kontor för industriens krigsorganisation.

Följande militära och civilmilitära personal skall tjänstgöra i marinförvaltningen.

7 regementsofficerare, varav 2 ur marinintendenturen,

24 kompaniofficerare, varav 4 ur kustartilleriet, och
6 ur marinintendenturkåren.

20 mariningenjörer,

2 marinläkare,

13 underofficerarera, varav 1 ur kustartilleriet,

2 pensionerade officerare,

10 pensionerade underofficerare.

Den civila personalen vid marinförvaltningen skall utgöras av:

2 byråchefer,

1 revisionsltommissarie,
1 kamrerare,

1 sekreterare,

1 notarie,

1 marinkassör,

4 revisorer,

1 revisor och bokhållare,
1 förste expeditionsvakt,
4 expeditionsvakter,

4 kontorsbiträden och
1 kemist.

Undervisningsanstalter m. m.

Sjökrigsskolan.

Vid sjökrigsskolan skall finnas följande personal:

1 regementsofficer, chef,

1 kompaniofficer, adjutant, samt
kadettofficerare, kadettingenjörer och lärare samt
1 marinläkare.

Vid sjökrigsskolan skall dessutom finnas 1 expeditionsvakt.

De marinens kadetter, som varken äro inkasernerade eller hava sina hem
i Stockholm eller dess omedelbara närhet, skola erhålla inkvarteringsersättning
med 100 kronor för varje påbörjad månad av läsåret vid skolan i land.

Sjökrigshögskolan.

Vid sjökrigshögskolan skall tjänstgöra följande personal:

1 regementsofficer, chef,

1 kompaniofficer, adjutant,

1 lärare i strategi,

1 lärare i taktik,

I lärare i kustlästningslära samt

lärare och repetitörer, samtidigt tjänstgörande å andra platser, ävensom
1 expeditionsvakt.

Ilo

Motioner i Andro, kammaren, Nr. 760.

Sjökrigsmaterielen.

Under budgetåren 1936/1937—1942/1943 skola dels under byggnad varande
fartyg färdigställas, dels nybyggas: 1 pansarskepp, 4 jagare, 5 ubåtar och
4 motortorpedbåtar, dels ock pansarskepp av Svergetyp moderniseras.

Marindistrikten.

Den nuvarande marindistriktsorganisationen skall med avseende å uppgifterna
i fredstid fullständigas. Marindistrikten skola vara Norrlandskustens,
Ostkustens, Gotlands, Sydkustens, Öresunds och Västkustens. Varje marindistrikt
underställes en marindistriktschef. Sjörullföringsorganisation anslutes
till marindistrikten.

Örlog sstationerna.

Vardera stationen skall ställas under befäl av en stationschef.
Skeppsgossekåren förläggas till Karlskrona.

Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Sjöofficerare. Manskap.

4 flaggmän,

9 kommendörer, därav 3 i lönegraden
O. 7.

22 kommendörkaptener av 1 graden.

23 kommendörkaptener av 2 graden,

135 kaptener,

115 löjtnanter,

60 fänrikar.

Underofficerare.

311 flaggunderofficerare, därav
18 förrådsförvaltare,

445 underofficerare av 2 graden.

Flottans reservpersonal.

Tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonal, som inom flottans reserv
vinner sin första anställning såsom officerare eller flaggkorpraler, skall utsträckas
till uppnådda 55 levnadsår.

Flaggkorpral eller korpral, som erhåller tjänstledighet för tjänstgöring i
handelssjöfart, må bibehålla innehavande löneförmåner med avdrag för vad
han må kunna hava erhållit i hyra av arbetsgivaren.

Flaggkorpraler.

292 flaggkorpraler.

övrigt manskap.

1 336 korpraler, därav högst 150

högbåtsmän, samt

2 348 meniga.

Musikpersonal.

2 musikdirektörer.

Pensionerad personal.

14 officerare,

51 underofficerare eller flaggkorpraler.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.
Kustartilleriet.

lil

Kustartilleriet skall omfatta följande
Officerare.

1 generalsperson, chef för kustartilleriet,

1 överste i lönegraden O. 7, kommendant
i Vaxholms fästning,

2 överstar,

6 överstelöjtnanter,

10 majorer,

50 kaptener,

52 löjtnanter och
20 fänrikar

Reservpersonal.

Kustartilleriets reservstat skall upptaga följande personal:

1 överste, 5 kompaniofficerare och

2 majorer, 5 underofficerare.

En kader av flaggkorpraler i kustartilleriets reserv skall upprättas.

För marinen gemensam personal.

De för marinen gemensamma personalkårerna skola omfatta följande
personal:

Mariningenjörlcåren.

1 marinöverdireklör,

3 marindirektörer av 1 graden,

4 marindirektörer av 2 graden,

13 mariningenjörer av 1 graden, 1 löneklassen,

9 mariningenjörer av 1 graden, 2 löneklassen,

11 mariningenjörer av 2 graden,

2 marinunderingenjörer under 10 månader,

2 marinunderingenjörer under 8 månader,

4 specialingenjörer av 1 graden,

9 specialingenjörer av 2 graden,

5 specialingenjörer av 3 graden,

2 mariningenjörer av 2 graden i reserven (stipendiater) under 8 månader.
Marinintendent ur kåren.

1 kommendör,

4 kommendörkaptener av 1 graden,

personal:

Underofficerare.

14 förrådsförvaltare,

87 flaggunderofficerare och
114 underofficerare av 2 graden.

Manskap.

60 flaggkorpraler,

327 korpraler och
530 meniga.

Musikpersonal.

2 musikdirektörer.

Pensionerad personal.

6 officerare och

15 underofficerare.

112

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

7 kommendörkaptener av 2 graden,

31 kaptener,

14 löjtnanter,

6 fänrikar.

M arinia kar kår en.

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

9 marinläkare av 1 graden,

2 ögonläkare,

19 marinläkare av 2 graden,

10 marinläkarstipendiater.

Marinens poliskår.

2 överkonstaplar, tillika poliskommissarier,

2 överkonstaplar,

32 konstaplar,

6 extra ordinarie konstaplar.

Marinens ecklesiastikstat.

2 amiralitetspastorer.

2 amiralitetspredikanter,

1 extra amiralitetspredikant,

2 klockare,

1 kyrkvaktare.

Tjänstgöringsskyldigheten för personal, som inom mariningenjörkårens
eller marinintendenturkårens reserv vinner sin första anställning som mariningenjörer
resp. marinintendenter, utsträckes till uppnådda 55 levnadsår.

Marinintendenturkåren skall övergå från att vara en civilmilitär till en
militär kår.

S jökarteverket.

Sjökarteverkets stat skall omfatta följande personal:

1 chef, med arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen,

3 förste aktuarier,

1 aktuarie,

1 kartograf,

1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf),

1 redogörare,

9 ritare,

5 gravörer,

2 ritbiträden,

1 kanslibiträde och
1 expeditionsvakt.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760. 113

övergången till ilen nya organisationen.

Den nya organisationen skall genomföras från och med budgetåret 1936/
1937.

Flygvapnet.

^ flygvapnet skola ingå, förutom organ för flygvapnets ledning, 10 flygflottiljer; utbildningsanstalter,

omfattande flygkrigsskola, flygkrigshögskola, bomboch
skjutskola och underofficersskola; samt
centrala flygverksläder å Malmen och i Västerås.

Flygvapnets ledning.

Flygvapnets ledningsorgan.

skola utgöras av:

chefen för flygvapnet med flygstaben,
eskaderchefen med stab samt
flygförvaltningen.

Flygförvaltningen skall stå direkt under chefen för flygvapnet.

Flygstaben.

Flygstaben skall under en chef uppdelas på expedition och fyra avdelningar,
nämligen operationsavdelningen, organisationsavdelningen, utbildningsavdelningen
och underrättelseavdelningen.

Till sistnämnda avdelning skola höra 2 flygattachéer.

Eskaderstaben

skall — under eskaderchefen — bestå av:
stabschef och

i staben kommenderad personal.

Flyg förvaltningen.

Flygförvaltningen skall under en chef indelas på expedition samt en materielavdelning,
en intendenturavdelning, en byggnadsavdelning och en civilbyrå.

Materielavdelningen skall bestå av:
chef samt

en avdelningsexpedition,
en militärteknisk byrå med försökscentral,
en industribyrå och
en kontrollhyrå.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. A sami. Nr 760.

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Intendenturavdelningen skall bestå av:
chef med

vid avdelningen kommenderad personal ur flygvapnet samt
förste flygläkare.

Byggnadsavdelningen skall bestå av:
chef med

vid avdelningen kommenderad personal ur flygvapnet och fortifikationskårens
stat.

C, wilby rån skall bestå av:
byråchef med

vid byrån anställd civil ordinarie personal.

Till flygförvaltningens civilbyrå skall överflyttas den kamerala revisionen
av flygvapnets räkenskaper, vilken nu äger rum inom riksräkenskapsverket.

Flygflottiljerna.

Flygförbanden skola utgöras av:

två medeltunga och två lätta bombflottiljer, vardera bestående av chef
med stab och tre divisioner örn 12 flygplan; sammanlagt 36 flygplan per
flottilj;

en jaktflottilj bestående av chef med stab och tre divisioner, var och en
örn 15 flygplan; sammanlagt 45 flygplan;

en strategisk spaningflottilj; bestående av chef med stab och tre divisioner
var och en om 12 flyplan; sammanlagt 36 flygplan;

två arméflygflottiljer bestående av chef med stab och tre divisioner, var
och en om 12 flygplan; sammanlagt 36 flygplan; samt

en marinflygflotlilj bestående av chef med stab, två torpeddivisioner och
en spaningsdivision örn vardera 12 flygplan; sammanlagt 36 flygplan;

en marinflygflottilj bestående av chef med stab och 2 spaningsdivisioner
örn 12 flygplan; sammanlagt 24 flygplan.

Flygvapnet skall sålunda omfatta tillsammans 185 krigsflygplan, reservflygplan
medräknade.

Till flottiljerna skola höra vissa verkstäder och förråd.

Flygförbanden organiseras med flottiljerna som administrativ enhet.

Flottiljerna numreras och förläggas på följande sätt:

F 1	Västerås,
F 2	Hägernäs,
F 3	Malmen,
F 4	Östersund,
(F 5	Ljungbyhed)
F 6	Karlsborg,
F 7	Karlstad,

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

115

F 8 Barkarby,

F 9 Västerås,

F10 Boden,

Fil Nya varvet, Göteborg.

Härtill komma övningsplatser i:

Vännäs Fårösund-Visborgs slätt,

Karlskrona Barkarby.

Binkaby

Utbildning sanstalter.

Flygkrigsskolan skall utgöra central för grundläggande flyg- och officersutbildning.

Flygkrigsskolan skall bestå av:
chef,

stab jämte vissa verkstäder och förråd,
flygskola,

förberedande kadettskola,
kadettskola,
truppavdelning och
stationsavdelning.

Vid flygkrigsskolan skola finnas omkring 65 skolflygplan.
Flygkrigshögskolan skall bestå av:
chef,

administrativ personal,

lärare och

elever.

Bomb- och skjutskolan, skall förläggas till F 6.

Underofficersskolan skall ingå i F7 och bestå av:
chef,

administrativ personal,

lärare och

elever.

Centrala flygverkstäder.

De centrala flygverkstäderna skola bestå av:
centrala flygverkstaden å Malmen och
centrala flygverkstaden i Västerås.

Varje verkstad utgöres av:
styresman,

teknisk personal samt
kontorspersonal och arbetare.

116

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

Flygvapnets personal.

Flygvapnet skall omfatta följande personal:

Personal på stat.

Officerare.

1 chef för flygvapnet, 14 majorer,

1 generalsperson, 128 kaptener,

2 överstar i lönegraden O. 7, 45 löjtnanter,

6 överstar i lönegraden O. 6, 52 fänrikar.

13 överstelöjtnanter,

Underofficerare.

24 förrådsförvaltare, 197 vicekorpraler,

83 fanjunkare, 361 menige.

Civilmilitår personal.

Flygingenjörer:

2 flygdirektörer av 1 graden, 7 flygingenjörer av 2 graden,

3 flygdirektörer av 2 graden, 15 flygingenjörer av 3 graden.

17 flygingenjörer av 1 graden,

Flygläkare:

1 förste flygläkare, 11 flygläkare av 1 graden.

övrig civilmilitår personal.

6 verkmästare av 1 klass, 67 hantverkare,

7 verkmästare av 2 klass, 22 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal.

12 officerare,

24 underofficerare.

Personal på reservstat.

49 officerare,

47 underofficerare.

Övrig reservpersonal.

462 officerare,

120 underofficerare samt
42 flygingenjörer.

Rekrytering.

Flygvapnets officers- och underofficerskårer skola rekryteras bland personal,
som från början erhåller sin utbildning vid vapnet. Transport av
officerare och underofficerare från arméns och marinens stater till flygvapnets
stat skall efter de första övergångsåren upphöra. Flygingenjörerna

Motioner i Andra kammaren, Nr 760.

117

skola huvudsakligen rekryteras genom anställning och utbildning av flygingenjörsaspiranter.
Officerare i intendenturtjänst skola i allmänhet rekryteras
ur flygvapnets officerskår.

Flygvapnets läkare rekryteras genom transport från fältläkar- och marinläkarkårerna.
Reserver inrättas förutom för officerare och underofficerare
även för ingenjörer och intendenturpersonal. För officerare och underofficerare
upprättas dessutom särskild reservstat.

Utbildning.

Underbefäls- och underofficersutbildningen samt flygutbildningen skola
i huvudsak äga rum efter samma grunder som i nuvarande organisation.
Utbildningen till officer skall äga rum vid flygkrigsskolan, vid vars kadettskola
även det fast anställda manskapet efter viss förberedande utbildning
kan vinna inträde. Fortsatt flygutbildning skall äga rum vid flottiljerna. Särskild
flygkrigshögskola skall anordnas, omfattande en allmän kurs och
en högre kurs. Underofficersutbildning skall liksom hittills äga rum vid
flygvapnets underofficersskola.

övergången till den nya organisationen.

Den nya flygvapenorganisationen skall genomföras under en period av
sex år med början från och med budgetåret 1936/1937.

Stockholm den 21 april 1936.

Alf Meyerhöffer.

C. Gösta Jacobsson.

John Gustafsson
i Välsnäs.