Motioner i Andra kammaren, Nr 425
Motion 1928:425 Andra kammaren
Motioner i Andra kammaren, Nr 425.
1
Nr 425.
Av herr Mosesson in. fl., om vissa ändringar i det vid val till
riksdagens andra hammare tillämpade proportionella valsystemet.
Vid trenne riksdagar å rad, år 1925, 1926 och 1927, har riksdagen haft att
taga under omprövning motionsvis framförda förslag, åsyftande återgång till
majoritetsval i enmansvalkretsar vid val av representanter till riksdagens andra
kammare.
Samtliga dessa förslag hava av konstitutionsutskottet avstyrkts, under uttalande
att de förändringar i gällande bestämmelser, som kunna anses erforderliga,
böra enligt utskottets mening genomföras inom det nuvarande systemets
ram, och båda kamrarna hava gång efter annan biträtt konstitutionsutskottets
på sagda skäl grundade hemställanden om avslag å berörda förslag.
Tiden bör sålunda vara inne att, i anslutning till den anvisning som givits
av konstitutionsutskottet, i stället på allvar upptaga frågan om att i den nuvarande
proportionella valordningen till andra kammaren vidtaga de förändringar,
som finnas nödiga för att bereda de olika partierna en representation,
som verkligen svarar mot deras vid valen utvisade styrka.
Det proportionella valsystemet är ju avsett att skapa en representation, som
så troget som möjligt avspeglar de olika meningsriktningarna inom landets väljarkår,
och vilken följaktligen ej bör gynna de större partierna på de mindres
bekostnad.
Det är fördenskull ingen dag för tidigt att göra ett verkligt försök att undanröja
den nuvarande valmetodens brister i nu berörda hänseende, och då en
av regeringen föranstaltad utredning i sådant syfte numera föreligger, innefattande
förslag till ändringar i hithörande delar av riksdagsordningen och
lagen om val till riksdagen, synas oss alla skäl tala för att denna utrednings
resultat, innan innevarande fyraårsperiod går till ända, göras till föremål för
riksdagens prövning.
Då det för närvarande torde vara oavgjort, huruvida någon proposition i
denna fråga kommer att avlåtas till årets riksdag, få vi, med bifogande av
1927 års vallagstiftningssakkunniges betänkande av den 14 februari 1928 och
under åberopande av den närmare utredning, som i detta betänkande innehålles,
härmed hemställa,
att riksdagen ville besluta att såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till ändrad
lydelse av §§ 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 22 och 25 riksdagsordningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 4 samt. 89 häft. (Nr 425.)
1
2
Motioner i Andra kammaren, Nr Jf£5.
Riksdagsordningen.
§ 11.
Vill någon klaga över förrättning för utseende av ledamöter av första kammaren,
må han däröver hos konungen anföra besvär. För sådant ändamål
äger klaganden hos vederbörande protokollsförare äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och
skall han, vid förlust av talan, sist inom en månad efter förrättningens slut
sina till konungen ställda besvär ingiva till konungens befallningshavande,
som genom kungörelse, vilken i allmänna tidningarna införes, utsätter viss
kort tid, inom vilken förklaring må över besvären till konungens befallningshavande
avlämnas. Sedan den tid tilländalupit, har konungens befallningshavande
att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hava inkommit
ofördröjligen till konungen insända, för att i dess regeringsrätt skyndsamt
föredragas och avgöras.
§ 13.
1. Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio väljas
vart fjärde år å dag, under september månad, som i vallagen sägs. Valen
gälla för fyra år, räknade från påföljande januari månads början.
2. Förordnar konungen, på sätt i § 3 sägs, om nya val till andra kammaren,
förrättas dessa ofördröjligen å dag, som bestämmes på sätt i vallagen sägs;
och gälla dessa val för den tid, som återstår av fyraårsperioden.
§ 14.
Valrätt tillkommer, med lika röst för alla röstande, en var man och kvinna,
som är svensk undersåte och senast under nästföregående kalenderår uppnått
tjugutre års ålder.
Valrätt må dock ej utövas av:
a) den, som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;
b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
c)
den, som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.
§ 15.
Valen äro omedelbara och proportionella.
§ 16.
För valen är riket indelat i valkretsar. Vart och ett av rikets län så ock
Stockholms stad utgör en eller flera valkretsar. Indelningen i valkretsar innehålles
i vallagen.
3
Motioner i Andra kammaren, Nr Jf25.
§ 17.
1. Tvåhundrafemton av kammarens ledamöter utses valkretsvis, i varje valkrets
till antal, som för varje fyraårsperiod av konungen fastställes med hänsyn
till folkmängden vid början av året näst före perioden enligt följande
grunder:
a) I varje valkrets väljes en riksdagsman för varje fullt tal motsvarande
en tvåhundrafemtondel av rikets folkmängd.
b) För valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundrafemtondelar
av rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.
c) Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandena under
a) och b) bör utses, icke uppgår till tvåhundrafemton, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som
enligt stadgandet under a) äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom
valkretsarna, var för sig i ordning efter överskottens storlek vara berättigade
att välja ytterligare en riksdagsman. Äro överskottstalen lika för två eller
flera valkretsar, avgöres, där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt i
6 § 6 mom. är stadgat.
2. Femton av kammarens ledamöter utses i valkretsarna med hänsyn till
fördelningen av samtliga i riket avgivna röster.
3. Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
§ 18.
Avgår riksdagsman, innan den tid, för vilken han blivit vald, tilländalupit,
fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs.
§ 22.
Vill någon klaga över förrättning för utseende av ledamöter av andra kammaren,
må han däröver bos konungen anföra besvär. För sådant ändamål
äger klaganden hos konungens befallningshavande äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och
skall han, vid förlust av talan, sist inom tio dagar efter förrättningens slut
sina till konungen ställda besvär ingiva till konungens befallningshavande,
som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara.
Sedan den för förklarings avgivande bestämda tid tilländalupit, har konungens
befallningshavande att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen
till konungen insända, varefter med målet vidare så förhålles, som i
11 § sägs.
§ 25.
Eiksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar.
Stockholm den 18 februari 1928.
Gust. Mosesson. O. Johansson Carl Björling.
i Edsbyn.
4
Motioner i Andra hammaren, Nr Jf25.
Bilaga.
1927 ÅRS VALLAGSTIFTNINGSSAKKUNNIGES BETÄNKANDE.
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.
Genom beslut den 6 december 1927 har herr statsrådet med stöd av nådigt
bemyndigande den 2 nämnda månad tillkallat ledamoten av riksdagens första
kammare f. d. envoyén David Bergström, ledamoten av riksdagens andra kammare
lantbrukaren G. H. Andersson i Rasjön och t. f. hovrättsfiskalen B. Hagström
att i egenskap av sakkunniga inom justitiedepartementet biträda vid beredning
av vissa vallagstiftningsfrågor; och har åt undertecknad Bergström
uppdragits att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.
De sakkunnigas uppgift har varit att utreda och framlägga förslag »i syfte»
— såsom uti två vid 1926 års riksdag väckta motioner (nr 227 i första kammaren
av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. och nr 352 i andra kammaren av
herr Hamilton m. fl.) sägs — »att vid val till riksdagens andra kammare tillförsäkra
de olika partierna mandat i förhållande till deras sammanlagda rösttal».
.
I nämnda syfte hava de sakkunniga utarbetat förslag till ändringar i riksdagsordningen
och lagen om val till riksdagen, vilka förslag härmed framläggas
jämte en kort redogörelse för förslagens innebörd och de motiv, vilka föranlett
de sakkunniga att stanna för den lösning av hithörande frågor, lagtexten
angiver.
Bifogade statistiska tabeller hava på uppdrag utarbetats av aktuanen i
kungl. statistiska centralbyrån Ivar Uhnbom, vilken även biträtt de sakkunniga
med granskning av uppgjorda förslag till lagtext.
I samband med den år 1918 i princip beslutade författningsrevisionen tillsattes
år 1919 de s. k. proportionsvalsakkunniga för utredning och avgivande
av förslag angående de ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella
val, som för avhjälpande av bristerna i det dåvarande valsystemet kunde
anses påkallade. .
I sitt betänkande II, avgivet den 18 april 1921, göra dessa sakkunniga pa
tal om åstadkommande av en exaktare proportionell representation vid valen
till andra kammaren följande uttalande: ,
»Vad som drivit fram proportionalismen är önskan att bereda icke blott majoriteten
utan också minoriteten en tillbörlig andel av representantplatserna. Det
yttersta kravet blir, att representationen skall utgöra en fullt trogen spegelbild
av väljarkårens politiska gruppering; partiernas ömsesidiga styrkeförhållanden
i den förra skola till fullo sammanfalla med deras ömsesidiga styrkeförhållanden
inom den senare.»
De sakkunniga konstatera därefter, att detta proportionalismens yttersta
krav icke uppfylldes av den då förefintliga valmekanismen vid valen till andra
Motioner i Andra kammaren, Nr lfib.
5
kammaren. Därest valresultatet för samtliga valkretsar i riket sammanställdes,
visade det sig, att valresultatet icke tillfredsställde kraven på en i görligaste
mån exakt matematisk platsfördelning. Somliga partier liade vid de enligt
190!) års proportionella metod förrättade valen blivit underrepresenterade
i förhållande till sitt rösttal i hela riket, medan andra partier hade blivit överrepresenterade.
I regel hade de smärre partierna blivit underrepresenterade, då
den gällande d’Hondtska fördelningsregeln gynnade de större partierna.
De proportionsvalsakkunniga undersökte sedermera i nämnda betänkande,
vilka åtgärder kunde tänkas vidtagna för avhjälpande av de påvisade missförhållandena.
Den enda åtgärd, dessa sakkunniga därvid beslöto förorda, var
en sådan förstoring av valkretsarna, att varje län i regel skulle komma att bilda
en valkrets. En dylik valkretsförstoring genomfördes också som bekant
redan år 1921 i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit.
De andra åtgärder i nämnda syfte, beträffande vilka de sakkunniga företogo
en undersökning, voro dels en förändring i principerna för fördelningen
av platserna mellan partierna i en valkrets, dels ock införandet av ett utjämningsförfarande,
varigenom partierna skulle komma att erhålla en mot sina
rösttal i riket svarande representation i kammaren. Vidkommande förstnämnda
åtgärd undersökte de sakkunniga särskilt, huruvida den gällande s. k. d’Hondtska
fördelningsregeln lämpligen borde ersättas med den s. k. valkvotsregeln,
men stannade de sakkunniga för att förorda bibehållandet av förstnämnda regel
såsom den bästa och lämpligaste. Vidkommande den senare åtgärden undersökte
de sakkunniga dels möjligheten av att, sedan fördelning enligt gällande
bestämmelser ägt rum, överflytta mandat från ett parti till ett annat
för att därigenom åstadkomma utjämning mellan partierna, dels ock möjligheten
av att införa s. k. tilläggsmandat, varigenom de underrepresenterade partierna
skulle kunna erhålla ett antal platser i utjämningssyfte. De sakkunniga
ansågo sig icke heller kunna förorda införandet av något dylikt system. Do
motiv, som härvidlag voro bestämmande för de sakkunniga, kunna sammanfattas
därutinnan, att »proportionell rättvisa» icke finge anses vara ett över alla
andra hänsyn stående intresse och att ett dylikt system i än högre grad än vad
som överhuvud med en proportionell valmetod vore nödvändigt skulle förminska
personmomentet i valförfarandet till förmån för partimomentet.
Den enda åtgärd, som utöver valkretsförstoringen vidtagits till befrämjande
av ett ur proportionell synpunkt riktigt valresultat, är införandet år 1924 av
möjligheten att å valsedlarna utsätta jämte parti- även underparti- och fraktionsbeteckning,
eller som det enligt den år 1927 införda terminologien heter
kartell-, parti- och fraktionsbeteckning, med därav föranledda sammanräkningsbestämmelser,
varigenom ingåendet av valkarteller underlättades och de
smärre partiernas chanser att göra sig gällande något ökades. Motioner i syfte
att införa ett system med tilläggsmandat eller annat utjämningsförfarande
hava inom riksdagen väckts åren 1922 och 1926 men, i enlighet med konstitutionsutskottets
avstyrkande, av kamrarna avslagits.
De nu tillsatta sakkunniga hava för lösandet av sin uppgift icke ansett sig
behöva närmare ingå på de möjligheter att befrämja en ur proportionell synpunkt
riktig fördelning av mandaten, som skulle ligga i en ytterligare förstoring
av valkretsarna eller i en ändring av reglerna för fördelning av mandaten
mellan partierna i en valkrets. Ett överskridande av länsgränserna vid valkretsindelningen
torde allmänt erkännas vara olämpligt, och den kritik, 1919
års sakkunniga ägnat valkvotsmetoden, torde få anses avgörande. Dessutom
kan man på nu antydda vägar, såsom nämnda sakkunniga påpekat, aldrig nå
fram till den fullt exakta platsfördelning, vilken ansetts eftersträvansvärd.
De nu tillsatta sakkunniga hava därför allenast ingått på en undersökning,
6
Motioner i Andra kammaren, Nr J/.25.
huru ett utjämningsförfarande lämpligast skulle kunna anpassas till vår nu
gällande valmetod. Härvid hava de sakkunniga stannat för en metod med tillläggsmandat.
Ett utjämningsförfarande, varigenom platser, som redan preliminärt
tilldelats vissa partier i vissa valkretsar, överflyttades till andra partier,
eventuellt även till andra valkretsar, måste helt visst uppväcka de starkaste
betänkligheter. De sakkunniga få härvidlag hänvisa till den kritik, som
i proportionsvalsakkunnigas betänkande år 1922 ägnats ett av riksdagsman
Hage vid 1918 års riksdag motionsvis framfört förslag.
De sakkunniga tillstyrka sålunda, därest åtgärder i ifrågavarande syfte
skola vidtagas, ett valsystem, varigenom först ett visst antal platser såsom
nu besättas i de särskilda valkretarna var för sig och i huvudsak enligt nu
gällande regler, samt därefter, sedan valresultatet uti samtliga rikets valkretsar
fastslagits, ett visst antal platser fördelas å de vid valet förekommande
partierna på sådant sätt, att en ur proportionell synpunkt riktig fördelning av
platserna mellan partierna för hela riket åstadkommes.
Den första fråga, som vid införandet av en dylik metod uppkommer, blir,
huru många platser, som skola tillsättas valkretsvis, och huru många platser,
som skola utgöra tilläggsmandat. De sakkunniga hava därvid utgått från att
kammarens ledamotsantal bör bliva oförändrat. Planer hava ju under senare
år varit å bane att minska antalet riksdagsmän, och någon ökning av antalet
torde i varje fall icke böra ifrågakomma. Tilläggsmandaten måste därför så
att säga tagas från de nu valkretsvis tillsatta mandaten. Dessas antal torde
emellertid å andra sidan icke böra minskas i vidare mån än som är nödvändigt
för att uppnå det med tilläggsmandaten åsyftade ändamålet. Vid de statistiska
undersökningar, de sakkunniga låtit verkställa, har det befunnits, att
därest 215 mandat tillsattes valkretsvis och 15 mandat bleve tilläggsmandat,
skulle vid valet år 1921 — det första av de andra kammarval, vilka hållits efter
valkretsförstoringen — fullständig utjämning ägt rum, d. v. s. samtliga partier
hade erhållit så många representanter, som de med tillämpning av d’Hondts
fördelningsregel skulle tilldelats, om hela riket utgjort en enda valkrets, medan
däremot vid 1924 års val det största partiet, nämligen det socialdemokratiska,
hade erhållit tre platser mera än det skulle tilldelats, om hela riket utgjort en
valkrets.
Med det nu angivna antalet tilläggsmandat skulle ingen valkrets behöva
förlora mera än ett av sina nuvarande mandat vid fördelningen å valkretsarna
enligt nu gällande regler av de mandat, som skulle tillsättas valkretsvis. Vidare
skulle icke heller någon valkrets erhålla färre antal mandat än som nu är
det minsta för någon valkrets — frånsett Gotland — nämligen fem. På
grund av nu angivna förhållanden hava de sakkunniga beslutat föreslå, att
15 av andra kammarens 230 platser göras till tilläggsmandat.
Den nästa fråga, som uppställer sig vid införandet av tilläggsmandatssystem,
är efter vilka principer de varje parti tilldelade tilläggsmandaten skola besättas.
Härvidlag kan man dels tänka sig, att för varje parti uppställdes
»rikskandidater», vilka skulle komma i fråga vid besättandet av nämnda mandat,
dels ock att mandaten tillsattes i de valkretsar, där vederbörande parti
hade det största orepresenterade antalet röster.
De sakkunniga hava beslutat förorda sistnämnda möjlighet, och detta bland
annat därför, att ett förfarande med »rikskandidater» skulle kunna i vissa avseenden
försvåra det tekniska förfarandet vid valen. Med det system, de sakkunniga
föreslå, komma några ändrade bestämmelser om valsedelns utseende
icke att behöva införas, frånsett den nedan berörda förändringen, att den nuvarande
möjligheten att utsätta kartell- och fraktionsbeteckning å sedeln borttoges.
Ur den enskilde valmannens synpunkt komme valen att te sig på samma
sätt som nu, endast med den skillnaden, att möjlighet förelåge att ytterligare
Motioner i Andra hammaren, Nr 425.
7
något namn på lians valsedel bleve plaeerat utöver vad som kunde väntas med
hänsyn till antalet platser, vilka primärt skulle besättas i valkretsen.
Dessutom skulle ett system med »rikskandidater» svårligen låta sig genomföras
utan införandet av officiella val förberedelser. 1919 års proportionsvalsakkunniga
förordade officiella valförberedelser, men åtskilliga invändningar
däremot hava rests, och dylika förberedelser lära ej heller behöva ifrågakomma
med den metod, de sakkunniga förorda.
Partibeteckningen blir enligt de sakkunnigas förslag det avgörande vid sammanräkningen
av rösterna för hela riket i och för tilläggsmandatens fördelning
å partier, på alldeles samma sätt som före 1924 vid fördelningen av mandaten
inom en valkrets. Det sistnämnda år införda systemet med möjlighet att anbringa
tre »väljarbeteckningar» å valsedeln måste nämligen vid införandet av
ett valsystem med tilläggsmandat slopas. Det senare systemet ersätter till sitt
ändamål det förra, och en förening av dem båda skulle skapa besvärliga och
fullkomligt onödiga tekniska komplikationer. Olika meningsriktningar eller
grupper av valmän inom ett parti torde kunna framgå med särskilda listor utan
användande av fraktionsbeteckning. Ett parti kommer ej att riskera någon mandatförlust
genom splittring inom sig, enär gemensamma partibeteckningar för
flera partier torde försvinna med det nya systemet.
Partibeteckningen för ett parti måste emellertid bliva fullständigt enhetlig
i de olika valkretsarna i den mån partiet vill komma i betraktande såsom en enhet
vid fördelningen av tilläggsmandaten. Det torde icke förefinnas några
avgörande svårigheter för partiorganisationerna att för sina partier fastställa
en dylik enhetlig beteckning. Den nu antydda metoden torde icke göra partibundenheten
större än t. ex. ett system, enligt vilket från varje valkrets ett
partis vallistor skulle anmälas till en centralmyndighet för att konstituera
samverkan med avseende å tilläggsmandaten.
De sakkunniga vilja vidare framhålla, att ett system med tilläggsmandat —
åtminstone i den form de sakkunniga givit det — måste antagas befrämja klara
linjer i valkampanjen. Frestelsen att »stjäla» andra partiers partibeteckningar
torde försvinna. Dylika manipulationer kunde utom annat medföra den risken,
att det egna partiet icke erhölle sin behöriga del av tilläggsmandaten. Vidare
undgår man vid ett tilläggsmandatsystem, såsom påpekats, användningen av
kartell- och fraktionsbeteckningar. Varje parti torde komma att uppträda för
sig utan samgående med något annat.
Den valmetod, de sakkunnigas lagförslag innebär, ter sig i detalj på följande
sätt.
215 mandat fördelas av konungen å de särskilda valkretsarna i enlighet med
de i riksdagsordningens nuvarande § 15 angivna grunder, d. v. s. i varje valkrets
utses en riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande en tvåhundrafemtondel
av rikets folkmängd. Uppnår folkmängdssiffran i någon valkrets icke
tre tvåhundrafemtondelar av rikets folkmängd, utses likväl tre riksdagsmän.
Denna i paragrafens andra moment nu givna regel har för närvarande tillämpning
allenast på Gotlands läns valkrets. De sakkunniga hava ansett Gotlands
avskilda läge och lokala särkaraktär böra berättiga valkretsen som sådan att
fortfarande utse tre riksdagsmän, även om betänkligheterna ur proportionalismens
synpunkt mot ett mindre mandatantal än tre för någon valkrets minskas
i och med införande av tilläggsmandat. De sakkunniga hava sålunda bibehållit
den ifrågavarande undantagsregeln. Därest de 215 mandaten med tilllämpning
av nämnda regler icke bliva tillfullo fördelade å valkretsarna, skola
de valkretsar, vilkas överskottstal äro störst, tilldelas de återstående mandaten
i enlighet med de i riksdagsordningen § 15 mom. 3 angivna grunder.
Valens kungörande och förättande tillgår på motsvarande sätt som nu. I
8
Motioner i Andra kammaren, Nr b%5.
kungörelsen angående valen meddelas, liuru många av de 215 riksdagsmän, som
skola tillsättas valkretsvis, äro att utse i valkretsen. Valsedlarna skola, såsom
nämnts, liksom nu vara försedda med partibeteckning men få icke upptaga
kartell- eller fraktionsbeteckning. Enligt nu gällande bestämmelser må
antalet namn å valsedlarna utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän,
valet avser. Med hänsyn till möjligheten att valkretsen kan komma att erhålla
tilläggsmandat föreslås, att antalet namn å valsedeln får utgöra högst
tre utöver det antal riksdagsmän, som primärt skola utses i valkretsen.
Sammanräkning av rösterna inför konungens befallningshavande för utseende
av de riksdagsmän, som primärt skola tillsättas i valkretsen, företages
med tillämpning av de före 1924 gällande reglerna, d. v. s. desamma som
fortfarande gälla beträffande första kammaren och återfinnas i 19, 20 och
22 §§ vallagen. Den förändringen är dock vidtagen, att sedan en person tillerkänts
plats från ett parti, hans namn anses som obefintligt vid den fortsatta
sammanräkningen. Härigenom kan ingen komma att erhålla plats från
två eller flera partier, varigenom man undviker den nu gällande bestämmelsen,
att vid beräkningen av antalet platser, som utdelats, platser, som
besatts med samma person, skola beräknas blott som bråkdelar av en plats,
vilken bestämmelse kunde medföra en del onödigt besvär vid fördelningen
av tilläggsmandaten. Denna bestämmelse saknar i det närmaste praktisk betydelse,
då det vid riksdagsmannavalen så gott som aldrig inträffar, att samma
person framföres som kandidat under skilda partibeteckningar. Borttagandet
av ifrågavarande stadgande torde därför icke kunna möta betänkligheter.
Ändringen berör jämväl första kammaren, då skäl för olika bestämmelser för
kamrarna härvidlag icke föreligga.
Innan fördelningen av tilläggsmandaten kan vidtagas, måste valen i de
särskilda valkretsarna hava vunnit laga kraft. De röstsiffror, på vilka fördelningen
skall grundas, måste vara definitivt fastslagna.
Enligt riksdagsordningen § 25 skall, när vid riksdagsmannaval valsedlar
till större antal än hälften äro ogilla, nytt val anställas. Enligt vallagens
bestämmelser skall, om riksdagsmän till föreskrivet antal icke blivit vid valet
utsedda, nytt val anställas för besättande av den eller de återstående platserna.
De sakkunniga föreslå bibehållandet av regeln om nytt val, oberoende
av anförda besvär, för nämnda fall. Stadgandet angående det förra
fallet har av redaktionella skäl överflyttats från riksdagsordningen till vallagen.
Beträffande det senare fallet har den ändringen vidtagits, att det
nya valet icke som nu avser blott de platser, vilka icke kunna besättas, utan
det gamla valet blir ogillt och det nya valet gäller samtliga platser. När
nytt valförfarande i vilket fall som helst måste vidtagas för hela valkretsen,
synes det ur proportionalismens synpunkt riktigast att låta valet gälla samtliga
platser. Motsvarande förändring är vidtagen jämväl beträffande första
kammaren.
Förutom nu berörda fall, då vid andra kammarvalen konungens befallningshavande
har att ex officio företaga nytt val, kan sådant även förrättas på
grund av regeringsrättens upphävande av val efter anförda besvär. I de fall,
då nytt val skall företagas, kan det givetvis bliva en avsevärd tidsutdräkt
med besättandet av tilläggsmandaten. Regeringsrätten torde dock i de fall,
då det förordnas om nya val, kunna giva sina utslag över de anförda besvären
så snabbt, att då fråga är om besvär över ordinarie septemberval, det
nya valet kan hållas samma år, innan den fyraårsperiod, för vilken valen
gälla, inträder. Skulle jämväl omval upphävas, eller upphäves val, som hållits
i anledning av kammarupplösning, kan det givetvis tänkas inträffa, att
valen i valkretsarna icke kunna vinna laga kraft och tilläggsmandaten besättas,
innan riksdagen sammankommer. Denna olägenhet lär emellertid i
Motioner i Andra kammaren, Nr Jf25.
0
dylika fall knappast kunna undvikas. Dock finnes skäl antaga, att sådana
fall ytterst sällan skola inträffa. Det kan i detta sammanhang erinras om
den vid 1927 års riksdag införda bestämmelsen i vallagen, att konungens
befallningshavande skall företaga sammanräkning så snart ske kan, vilket
i sin mån kan väntas främja ett snabbt fastslående av valresultatet. Att
regeringsrätten så skyndsamt som möjligt kommer att giva utslag på besvär
över valen kan ju ock tagas för givet.
De sakkunniga hava vidtagit den redaktionella ändringen i riksdagsordningen
och vallagen, att det tydligt framgår, att besvärstid skall räknas från
sammanräknings förrättning, då det fastslås, vilken eller vilka personer äro
utsedda till riksdagsmän. I samband därmed har föreslagits ett uttryckligt
stadgande därom, att klagan över valets kungörande och förrättande endast
må föras i sammanhang med besvär över utgången av sammanräknings förrättning
för utseendet av de riksdagsmän, som primärt skola tillsättas i valkretsen.
Klagan över konungens befallningshavandes beslut angående besvär
över valnämnds beslut om anmärkning mot röstlängd har också uttryckligen
angivits kunna ske endast i sammanhang med besvär över utgången av nämnda
sammanräkningsförrättning.
Fördelningen av tilläggsmandaten å partier och valkretsar skall enligt de
sakkunnigas förslag verkställas av chefen för det departement, till vilket justitieärendena
höra, i närvaro av tre riksbanks- och tre riksgäldsfullmäktige, detta
i överensstämmelse med vad som gäller för granskningen av riksdagsmännens
fullmakter och lottning jämlikt 6 § 6 mom. riksdagsordningen. Fördelningen
sker med ledning av de vid sammanräkningsförrättningarna i valkretsarna förda
protokoll, vilka konungens befallningshavande i avskrift skola insända till
departementet.
Fördelningen av tilläggsmandaten å partier för riket sker på samma sätt
som fördelningen av mandaten inom en valkrets. De olika partiernas rösttal
för hela riket bliva grundläggande. Rösttalet för varje parti delas med det
tal, som motsvarar antalet mandat, partiet tillhopa erhållit i rikets samtliga
valkretsar, ökat med 1. De jämförelsetal, som sålunda utfås, tagas till utgångspunkt
vid tilldelningen av mandat. Därefter beräknas jämförelsetalen under
fördelningens fortgång i enlighet med de i vallagens 20 § angivna regler, varvid
hänsyn tages till såväl de valkretsvis besatta mandaten som de tilläggsmandat,
vilka utdelats. Beträffande de partier, som blivit överrepresenterade
i andra kammaren redan efter fördelningen av de 215 valkretsvis tillsatta mandaten,
blir tydligen det första jämförelsetalet så lågt, att dessa partier aldrig
komma i betraktande vid tilläggsmandatens fördelning.
De sakkunniga föreslå, att endast de partier, vilka erhållit åtminstone någon
valkretsvis tillsatt plats, bliva berättigade att deltaga i tävlan om tilläggsmandaten.
Man måste anse att ett parti för att skäligen kunna ha anspråk på att
bliva representerat i riksdagen måste hava åtminstone något så starkt lokalt
rotfäste, att det kan bliva representerat utan tillhjälp av något utjämningsförfarande.
Eljest skulle det förefinnas möjligheter för ett parti, företrädande
allnast något speciellt intresse eller någon mindre yrkesgrupp, att därest det
inom hela landet kunde samla en tvåhundratrettiondel av de avgivna rösterna
erhålla representant i riksdagen.
Sedan det blivit fastslaget, huru tilläggsmandaten skola fördelas å partierna,
vidtager fördelningen av varje partis tilläggsmandat å de olika valkretsarna.
För varje parti sker denna fördelning å valkretsar på enahanda sätt,
som fördelningen av mandaten å partier inom en valkrets. Även härvidlag
tillämpas d’Hondts metod. För varje valkrets fastställes det jämförelsetal,
med vilket partiet skulle tävlat om nästa plats, därest ytterligare en sådan varit
att besätta inom valkretsen vid fördelningen av de valkretsvis tillsatta plat
-
10
Motioner i Andra kammaren, Nr J/.25.
serna. Den valkrets, där partiet har det största jämförelsetalet, erhåller partiets
första plats. Därefter delas partiets rösttal i denna krets med det tal,
som motsvarar antalet platser, partiet erhållit i valkretsen av de valkretsvis
tillsatta mandaten, jämte det utdelade tilläggsmandatet, ökat med 1. Det sålunda
erhållna talet blir jämförelsetalet för valkretsen vid utdelningen av partiets
nästa tilläggsmandat. Fördelningen fortsattes efter samma grunder till
dess partiets samtliga tilläggsmandat blivit fördelade på valkretsarna.
Sedan förrättningen inför chefen för justitiedepartementet avslutats, meddelar
denne de olika konungens befallningshavande i vilka valkretsar inom
respektive län och för vilka partier tilläggsmandat skola besättas. Konungens
befallningshavande utlyser då ny röstsammanräkning på samma sätt, som nu
sker vid utseende av efterträdare åt avgången riksdagsman. Tilläggsmandat,
som tillkomma ett parti i en valkrets, besättas såsom om partiet i valkretsen
skulle erhållit ytterligare motsvarande antal mandat vid fördelningen av de
valkretsvis tillsatta platserna.
Skulle det inträffa, att å partiets valsedlar i en valkrets icke finnes namn
å någon, som kan erhålla tilläggsmandat, vilket tillkommer partiet i valkretsen,
skall konungens befallningshavande genast anmäla detta till chefen för
sagda departement. Mandatet tilldelas då den valkrets, vilken står närmast
i tur att erhålla tilläggsmandat för partiet enligt ovan angivna regler. Skulle
mandatet icke kunna besättas för partiet inom någon valkrets i riket — ett
fall, vilket man dock knappast torde behöva räkna med i praktiken — skall
tilläggsmandatet tilldelas det parti, som står närmast i tur att erhålla tilläggsmandat
enligt de förut angivna grunderna för fördehiingen av tilläggsmandaten
å partierna.
De sakkunniga föreslå i viss mån ändrade bestämmelser beträffande utseendet
av efterträdare åt avgången riksdagsman. Sålunda har i lagtexten förutsatts,
att utsedd ledamot av andra kammaren skall vid själva sammanräkningsförrättningen
kunna avsäga sig uppdraget, detta i överensstämmelse med vad
som nu finnes stadgat beträffande första kammaren. Sedan rätten att avsäga
sig riksdagsmannaskapet blivit obegränsad jämväl beträffande andra kammaren,
böra motsvarande bestämmelser finnas också för denna kammare.
Enligt nu gällande regler skall nytt val anställas, därest å de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav bidrogo till dennes placerande
vid valet, icke finnes namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i
den avgångnes ställe. Detta förefaller emellertid något oegentligt vid ett proportionellt
valsätt. Efterträdaren kommer i valkretsen, om partierna gå fram
var för sig, att utses av det största partiet, även om den avgångne icke tillhört
detsamma.
De sakkunniga föreslå därför avskaffandet av alla val för utseende av efterträdare
åt avgången riksdagsman. Kan efterträdare icke utses enligt nu gällande
regler, skall den lediga platsen tilldelas den av de förut icke valda, som
stod närmast i ordningen att erhålla plats för partiet vid den ursprungliga
platstilldelningen. Skulle icke heller på detta sätt efterträdare kunna utses,
tillfaller, därest den avgångne innehaft något av de 215 valkretsvis tillsatta
mandaten, den lediga platsen det parti, som vid den ursprungliga fördelningen
av de valkretsvis tillsatta mandaten inom valkretsen stod närmast i tur
att tilldelas plats vid fördelningens avslutande. Skulle ledig plats, som icke
kan av ett parti i en valkrets besättas, vara tilläggsmandat, skall förfaras på
samma sätt som när vid det primära tillsättandet av tilläggsmandaten ett sådant
icke kunnat besättas av ett parti i den valkrets, som erhållit detsamma.
De oegentligheter, som ur proportionalismens synpunkt vid det nu beskrivna
förfarandet kunna uppstå, torde icke vara större än de, som skulle uppkomma
genom: »stickval». För övrigt är det i verkligheten ytterligt sällsynt att ett
Motioner i Andra hammaren, Nr 485.
11
parti icke uppsätter tillräckligt antal namn å sina valsedlar. Också lär, efter
den proportionella valmetodens införande, stickval aldrig hava förekommit.
Införandet av det valsystem, de sakkunniga i händelse av ett utjämningsförfarande
tillstyrka, medför en icke oväsentlig omredigering av den del av
riksdagsordningen, som berör andra kammarens bildande, därvid paragrafernas
ordningsföljd något måste omkastas. De sakkunniga hava för uniformitetens
skull även företagit en mindre omredigering av § 11, som angår besvär
över förstakammarval. I vallagen har förfarandet vid tilläggsmandatens besättande
upptagits i 86 §, vilket föranlett omkastning av ett par paragrafers
ordningsnummer.
De sakkunnigas förslag innebär alltså följande ändrade lydelse av nedan
angivna paragrafer i riksdagsordningen och vallagen:
Riksdagsordningen.
§ 11.
Vill någon klaga över förrättning för utseende av ledamöter av första kammaren,
må han däröver hos konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger
klaganden hos vederbörande protokollsförare äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst två dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall
han, vid förlust av talan, sist inom en månad efter förrättningens slut sina till
konungen ställda besvär ingiva till konungens befallningshavande, som genom
kungörelse, vilken i allmänna tidningarna införes, utsätter viss kort tid, inom
vilken förklaring må över besvären till konungens befallningshavande avlämnas.
Sedan den tid tilländalupit, har konungens befallningshavande att besvärshandlingarna
jämte de förklaringar, som må hava inkommit, ofördröjligen
till konungen insända, för att i dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och
avgöras.
§ 13.
1. Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio
väljas vart fjärde år å dag, under september månad, som i vallagen sägs.
Valen gälla för fyra år, räknade från påföljande januari månads början.
2. Förordnar konungen, på sätt i § 3 sägs, om nya val till andra kammaren,
förrättas dessa ofördröjligen å dag, som bestämmes på sätt i vallagen sägs;
och gälla dessa val för den tid, som återstår av fyraårsperioden.
§ 14-
Valrätt tillkommer, med lika röst för alla röstande, en var man och kvinna,
som är svensk undersåte och senast under nästföregående kalenderår uppnått
tjugutre års ålder.
Valrätt må dock ej utövas av:
a) den, som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;
b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
c)
den, som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.
Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.
(Motsvarar
nnvarande
§ 13 och
§ 17: t-)
(Motsvarar
nnvarande
§ 17: 2.)
(Motsvarar
nuvarande
§ 16.)
(Motsvarar
nuvarande §
18 första
stycket.)
(Motsvarar
nuvarande
§ 14.)
(Motsvarar
nuvarande
§ 15 och
§ 18 sista
stycket.)
(Motsvarar
nuvarande
§ 17: 3.)
12 Motioner i Andra kammaren, Nr JfS5.
§ 15.
Valen äro omedelbara och proportionella.
§ 16.
För valen är riket indelat i valkretsar. Vart och ett av rikets län så ock
Stockholms stad utgör en eller flera valkretsar. Indelningen i valkretsar innehålles
i vallagen.
§ 17.
1. Tvåhundrafemton av kammarens ledamöter utses valkretsvis, i varje valkrets
till antal, som för varje fyraårsperiod av konungen fastställes med hänsyn
till folkmängden vid början av året näst före perioden enligt följande grunder:
a)
I varje valkrets väljes en riksdagsman för varje fullt tal motsvarande en
tvåhundrafemtondel av rikets folkmängd.
b) För valkrets, vars folkmängd ej uppgår till fullt tre tvåhundrafemtondelar
av rikets folkmängd, väljas dock tre riksdagsmän.
c) Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandena under
a) och b) bör utses, icke uppgår till tvåhundrafemton, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som
enligt stadgandet under a) äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom
valkretsarna, var för sig i ordning efter överskottens storlek vara berättigade
att välja ytterligare en riksdagsman. Öro äverskottstalen lika för två eller
flera valkretsar, avgöres, där så är nödigt, företrädet genom lottning på sätt
i 6 § 6 mom. är stadgat.
2. Femton av kammarens ledamöter utses i valkretsarna med hänsyn till
fördelningen av samtliga i riket avgivna röster.
3. Närmare bestämmelser om valen meddelas i vallagen.
§ 18.
Avgår riksdagsman innan den tid, för vilken han blivit vald, tilländalupit,
fylles ledigheten på sätt i vallagen sägs.
§ 22.
Vill någon klaga över förrättning för utseende av ledamöter av andra kammaren,
må han däröver hos konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger
klaganden hos konungens befallningshavande äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall
han, vid förlust av talan, sist inom tio dagar efter förrättningens slut sina till
konungen ställda besvär ingiva till konungens befallningshavande, som, på sätt
i 11 § stadgas, lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för
förklarings avgivande bestämda tid tilländalupit, har konungens befallningshavande
att besvären jämte alla målet rörande handlingar ofördröjligen till
konungen insända, varefter med målet vidare så förhålles, som i 11 § sägs.
§ 25.
Riksdagsmannaval förrättas med slutna sedlar.
Motioner i Andra hammaren, Nr 4H5.
13
Vallagen.
20 §.
1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika partierna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti, vilket för varje
gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu icke fått
sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så,
att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av partiet tilldelade
platser, ökat med 1.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets första
plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom partiet, partiets
andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats
den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, dock
att namn å den, som redan fått sig plats tillerkänd från något parti, anses såsom
obefintligt.
Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet,
varde det från vidare jämförelse uteslutet.
2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst
i ordningen inom det parti, som har högsta rösttalet.
21 §.
Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger sig
uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning inom
det parti, för vilket den avgångne blivit vald.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka
gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av
att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till riksdagsman, anses såsom
obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för
den avgångne riksdagsmannen särskilt upptagna efterträdarenamnen, eller, om
sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsmannavalet, som står
främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn. som står
främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den, som erhållit högsta
rösttalet, är vald i den avgångnes ställe.
Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga sig uppdraget,
förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen såsom
förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes
namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen.
23 §.
''Åro vid valet valsedlar till större antal än hälften ogilla eller hava riksdagsmän
icke blivit till föreskrivet antal utsedda, är valet ogillt och anställes genast
nytt val.
51 §.
över konungens befallningshavandes beslut må särskild klagan ej föras.
Anföras besvär över utgången av sammanräkningsförrättning, som jämlikt 77
§ verkställts beträffande val, vid vilket beslutet tjänat till efterrättelse, må i
sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.
14
Motioner i Andra kammaren, Nr Jf25.
52 §.
Har emot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning
ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning beslut givits och
rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts, lände den röstlängd vid
riksdagsmannaval, som därefter, intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit
till stånd, hålles, till ovillkorlig efterrättelse, där ej, på sätt nedan stadgas,
rättelse skall i längden verkställas.
Har på klagan, som i samband med besvär över utgången av sammanräkning
sförrättning blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall,
evad felaktighet länt till valets upphävande eller ej, konungens befallningshavande
i längden införa de av beslutet föranledda rättelser.
54 §.
1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på grund
av 13 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september månad samt i
fall, som i 13 § 2 mom. riksdagsordningen avses, å den sön- eller helgdag, som
av konungen bestämmes.
I stad må dock valet av konungens befallningshavande utsättas att äga rum
å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller helgdag, som ovan
sagts.
Då synnerliga skäl därtill äro, må konungen förordna, att val till andra
kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första stycket
sägs, dock att val på grund av 13 § 1 mom. riksdagsordningen alltid skola utsättas
till dag under september månad.
2. När val till andra kammaren förklarats ogillt och nytt val skall anställas,
förrättas detta å sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må
dock valet av konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag,
som infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å söckendagen
närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes till valdag.
Då synnerliga skäl därtill äro, må konungen förordna, att valet skall
hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.
55 §.
När val till andra kammaren skall äga rum, låte konungens befallningshavande
därom i god tid förut utgå kungörelser, som uppläses i kyrkorna och införes
i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
1) antalet av dem, som jämlikt 17 § 1 mom. riksdagsordningen skola väljas
inom valkretsen;
2) dag och tid för valet;
3) valstället för varje valdistrikt; samt
4) tid och ställe för rösternas sammanräknande inför konungens befallningshavande
jämlikt 77 §; skolande sammanräkningen utsättas att äga rum så
snart ske kan.
Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt
69 § åligger valförrättare, att ofördröjligen till konungens befallningshavande
insända de förseglade omslag, som där avses, ävensom valprotokoll och
röstlängd.
59 §.
Vid valet skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Motioner i Andra hammaren, Nr J/.25.
15
A valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra, och
må utgöra högst tre utöver det antal riksdagsmän, som jämlikt 17 § 1 mom.
riksdagsordningen skola väljas inom valkretsen.
Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn, titel
eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för
att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.
69 §.
1. När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde
''till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.
2. Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade.
I det protokoll, som i överensstämmelse med formulär 2 vid denna lag
samt i formuläret gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet av de personer,
som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkänna
gives såväl antalet valkuvert som antalet av nyssnämnda personer.
3. a) Sedan de i 2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten
och uttages innehållet.
b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av annat
än en valsedel, skall, efter det att i senare fallet innehållet återinlagts,
valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda tillslutna
kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å varje
omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert, ävensom dessas antal.
c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts
enda innehåll, är ogill, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar
räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag
antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.
d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts
i sina kuvert eller lagts åsido, ordnas efter partibeteckning. Antalet
valsedlar för varje parti räknas, varefter varje partis sedlar för sig inläggas i
ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas
partibeteckning och antal.
e) De omslag, varom i detta moment förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna
anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet, där förrättningen
äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill i protokollet
avtryckas.
4. I protokollet skall, utöver vad i 2 mom. sagts, ytterligare antecknas:
a) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i 3 mom. b) inneslutits i
andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts,
b) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i 3 mom. c) lagts åsido,
jämte antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts,
c) antalet valsedlar för varje parti jämte antalet omslag, vari partiets sedlar
inlagts.
5. Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl
föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan
de i 2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, versktällandet av de i 3 och 4
mom. föreskrivna åtgärder i sin helhet uppskjutes, dock icke längre än till påföljande
dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för densammas
16
Motioner i Andra hammaren, Nr Jf£5.
(Motsvarar
nuvarande
70 § 1
stycket.)
(Motsvarar
nuvarande
70 § 2
stycket.)
fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag, vilka
förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till
valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen
ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför öppna dörrar förvissat
sig om att de åsatta sigillen äo obrutna.
6. Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas valförrättningen med tillkännagivande
av tid och ställe, som blivit utsatt för rösternas sammanräknande inför konungens
befallningshavande jämlikt 77 §.
7. Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till konungens befallningshavande
dels de förseglade omslag, som i 3 mom. avses, dels ock valprotokollet
och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.
70 §.
Över valets kungörande och förrättande må klagan föras allenast i sammanhang
med besvär över utgången av den jämlikt 77 § företagna sammanräkningsförrättning.
72 §.
Till val på grund a v 13 § 1 mom. riksdagsordningen må valsedelsförsändelse,
varom i 71 § sägs, ej anordnas tidigare än den 20 augusti det år, valet sker,
och till val i annat fall ej tidigare än dagen för konungens befallningshavandes
kungörelse om valet. Ej heller må försändelse i något fall anordnas senare än
valdagen.
Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, det i 74 § omförmälda
vittnesintyget underskrives.
77 §.
Å utsatt tid och ställe verkställes av konungens befallningshavande inför
öppna dörrar sammanräkning av de vid valet avgivna röster för utseende av
de riksdagsmän, som jämlikt 17 § 1 mom. riksdagsordningen skola väljas inom
valkretsen.
De från valförrättarna insända protokollen över röstningen granskas var
för sig, och sigillen å omslaget till de vid varje protokoll fogade valsedlar jämföras
med de sigill, som äro å protokollet avtryckta. Förekommer därvid ej
skälig anledning, att omslaget efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen.
I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet.
Hava valsedelsförsändelser, varom i 74 § sägs, ankommit, räknas desamma
och antalet jämföres med den över dylika försändelser förda boken. Därefter
brytas försändelsernas ytterkuvert. Har försändelse ankommit senare än dagen
efter valet eller har därtill begagnats annat ytterkuvert än i nämnda paragrav
föreskrives eller förekommer skälig anledning att ytterkuvert efter tillslutandet
blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet, och däri innesluten valsedel
vare utan verkan på valet.
Sedan ytterkuverten brutits, granskas innerkuverten med vidfästade blanketter.
Finnas flera kuvert härröra från samma valman, äro de alla ogilla
och läggas orubbade åsido.
I övrigt skall tillses,
att den, som avgivit valsedeln, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad
och icke har inför valförrättaren utövat sin rösträtt,
Motioner i Andra hammaren, Nr 425.
17
att han jämlikt 71 § är behörig att i förevarande ordning avgiva valsedel,
att valsedel avgivits inom den i 72 § stadgade tid och i enlighet med föreskrifterna
i 73 och 74 §§,
samt att innerkuvertet är utan annat märke än ändamålsbeteckningen.
Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat åsido
såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten, och kuvertet nedlägges i en urna,
i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes namn antecknas, att
rösträtten utövats.
79 §.
Ogill är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där
anbragt;
vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än ovanför
namnen;
vilken icke upptager något giltigt namn.
Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.
Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas
i ett valkuvert flera än två valsedlar, vare de alla ogilla,
81 §.
1. Rösterna sammanräknas och riksdagsmän till antal, som jämlikt 17 §
1 mom. riksdagsordningen skola väljas inom valkretsen, utses enligt de i 19 §,
20 § 1 mom. och 22 § denna lag angivna grunder.
2. Där någon, som förklarats vald till riksdagsman, vid sammanräkningsförrättningen
avsäger sig uppdraget, skall konungens befallningshavande genast
företaga ny röstsammanräkning inom det parti, för vilket den avgångne
blivit våld.
Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka
gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall
tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes ställe.
Mellan lika rösttal skilje lotten.
Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid sammanräkning sförrättningen
avsäga sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som gällde
för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades
plats i ordningen.
3. Finnes i fall, som i 2 mom. sägs, å där omförmälda valsedlar icke namn
å någon, som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe, skall den
lediga platsen tillerkännas den, vars namn är det första bland de förut icke
valdas i den ordning, som mellan namnen å ifrågavarande partis valsedlar bestämmes
enligt de i 19 och 22 §§ angivna grunder.
4. Flats eller platser, vilka icke heller med tillämpning av de i 3 mom.
givna regler kunna besättas, skola tilldelas andra partier än förut på så sätt,
att den första sålunda obesatta platsen tilldelas det av dessa partier, som efter
de i 20 § 1 mom. och 22 § angivna grunder stod närmast i tur att tilldelas
plats vid avslutandet av den på grund av stadgandena i 1 mom. verkställda
platsfördelningen mellan partierna, den andra obesatta platsen det parti, som
därefter stod i tur att tilldelas plats, och så vidare efter samma grund. Plats,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 4 samt. 89 liäft. (Nr 425.) 2
18 Motioner i Andra kammaren, Nr J^25.
som sålunda blivit ett parti tilldelad, besättes enligt de i 3 mom. angivna grunder.
82 §.
Befinnes vid sammanräkningen valsedlar till större antal än hälften ogilla
eller hava riksdagsmän till föreskrivet antal icke kunnat utses, är valet ogillt,
och anställer konungens befallningshavande ofördröjligen nytt val i valkretsen.
85 §.
Resultatet av sammanräkningen kungöres omedelbart genom uppläsning av
det därvid fördu protokoll. Med protokollets uppläsning är sammanräkningsförrättningen
avslutad.
Konungens befallning shavande insänder därefter ofördröjligen avskrift av
protokollet till det departement, till vilket justitieärendena höra.
86 §.
1. Inför chefen för det departement, till vilket justitieärendena höra, och i
närvaro av tre bland de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och tre
bland fullmäktige i riksgäldskontoret företages, så sr,art ske kan sedan de
jämlikt 77 § verkställda sammanräknings förrättningarna i rikets samtliga valvalkretsar
vunnit laga kraft, med ledning av de till departementet inkomna
protokollen däröver fördelning å partier och valkretsar av de platser, som skola
tillsättas på grund av 17 § 2 mom. riksdagsordningen.
2. Vid denna fördelning ifrågakommer ej parti, som vid de jämlikt 77 §
företagna sammanräkningarna icke tilldelats någon plats.
De femton platser, som skola besättas, fördelas mellan de övriga partierna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti, vilket för varje gång
uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Partiets för hela rikets sammanlagda rösttal delas med det tal, som motsvarar
antalet av partiet i hela riket vid de jämlikt 77 § företagna sammanräkningarna
tilldelade platser, ökat med 1. Det tal, som sålunda erhålles, är partiets
jämförelsetal, så länge partiet ännu icke fått sig någon av ifrågavarande
femton platser tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång så,
att partiets rösttal för hela riket delas med det tal, som motsvarar antalet av
samtliga partier såväl vid de jämlikt 77 § företagna sammanräkningarna som
vid fördelningen jämlikt detta moment tilldelade platser, ökat med 1.
Mellan lika jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
3. De varje parti jämlikt 2 mom. tilldelade platser fördelas å valkretsar
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den valkrets, där partiet för
varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
För varje valkrets delas partiets rösttal med det tal, som motsvarar antalet
av partiet i valkretsen vid den jämlikt 77 § företagna sammanräkningen tilldelade
platser, ökat med 1. Det tal, som sålunda erhålles, är partiets jämförelsetal
i valkretsen, så länge valkretsen ännu icke fått sig någon plats tilldelad
för partiet vid fördelningen jämlikt detta moment. Därefter beräknas jämförelsetalet
för varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar
sammanlagda antalet av de partiet i valkretsen vid nämnda sammanräkning
tilldelade platser och de valkretsen vid fördelningen jämlikt detta moment
för partiet tilldelade platser, ökat med 1.
Mellan lika jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
4. Sedan sålunda platserna ifråga fördelats å partier och valkretsar, lämnar
chefen för sagda departement vederbörande konungens befallning shavande
nödig underrättelse om nämnda fördelning; och företager konungens befall
-
Motioner i Andra kammaren, Nr 425.
1!)
ningshavande för varje valkrets, som ifrågakommer, så fort ske kan, vid
offentlig förrättning, så kungjord, som i 26 § sägs, ny röstsammanräkning
inom parti, för vilket ytterligare en eller flera riksdagsmän skola utses i valkretsen.
Vid denna sammanräkning tillerkännes den första plats, som skall
av ett parti besättas, den, vars namn är det första bland de förut icke valdas
i den ordning, som mellan namnen å partiets valsedlar bestämmes enligt de i 19
och 22 §§ angivna grunder, den nästa platsen den, som bär det nästa namnet
i ordningen, och så vidare efter samma grund.
Där någon, som förklarats vald till riksdagsman, vid sammanräknings förrättningen
avsäger sig uppdraget, skall konungens befallning shav ande genast
företaga ny röstsammanräkning enligt de i 81 § 2 och 3 mom. angivna grunder.
Vid förrättning, som i detta moment avses, skall konungens befallning skavande
föra protokoll enligt formulär, som av konungen fastställes.
Efter sammanräkningen skola valsedlarna åter inläggas under försegling.
Förrättningen avslutas med uppläsande av protokollet.
5. Har vid förrättning, som i 4 mom. sägs, inom något parti vederbörligt
antal riksdagsmän icke kunnat utses, anmäler konungens befallning shav ande
skyndsamt förhållandet till chefen för sagda departement. Plats eller platser,
beträffande vilka sålunda anmälts, att de icke kunnat besättas, skola, sedan
vederbörande sammanräkning sförrättning vunnit laga kraft, tilldelas andra
valkretsar än förut på så sätt, att ett partis första obesatta plats tilldelas den
valkrets, som efter de i 3 mom. stadgade grunder stod närmast i tur att tilldelas
plats för partiet vid avslutandet av den enligt samma moment verkställda
fördelningen, partiets andra obesatta plats den valkrets, som därefter stod i
tur att tilldelas plats, och så vidare efter samma grund. Chefen för sagda departement
fastställer, i närvaro av de riksdagens fullmäktige, som i 1 mom.
sägs, vilken eller vilka valkretsar platsen eller platserna skola tillkomma, samt
lämnar vederbörande konungens befallningshavande nödig underrättelse därom;
och har konungens befallning shavande att inom partiet verkställa sammanräkning,
som i 4 mom. sägs, för utseende av riksdagsman eller riksdagsmän.
6. Kan vederbörligt antal riksdagsmän för partiet icke utses inom riket,
skola den eller de återstående platserna tilldelas det eller de partier, som efter
de i 2 mom. stadgade grunder stodo närmast i tur att tilldelas plats vid den
enligt samma moment verkställda fördelningens avslutande. Därefter fastställes,
vilken eller vilka valkretsar, platsen eller platserna skola tillkomma,
och utses riksdagsman eller riksdagsmän, allt enligt de i 5 mom. angivna
grunder.
87 §.
o Fullmakt för vald riksdagsman utfärdas av konungens befallningshavande. (Motsvarar
Sadan fullmakt skall kava följande lydelse: nuvarande
»Vid röstsammanräkning, som den ...... . (dag, månad, år) jämlikt. ... .,. ., 86 §•)
(»77 §» eller »86 §») av lagen om val till riksdagen hållits för . . . ... .,. ..
(valkretsens namn), har »N. N.» blivit utsedd till ledamot av riksdages andra
kammare för en tid av fyra år, räknade från och med den 1 januari nästkommande
år» (eller om sammanräkningen hållits efter fyraårsperiodens början:
»för tiden till den 1 januari år .. ..,»); »varom detta länder till bevis och fullmakt».
Ort och tid.
88 §.
1. Har utsedd riksdagsman annorledes än i 81 § 2 mom. och 86 § 4 mom. (Motsvarar
sägs avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall konun- nuvarande
87 och 89 §§).
20
Motioner i Andra ''kammaren, Nr \25.
gens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning, så kungjord,
som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 81 § 2, 3 och 4
mom. angivna grunder, dock att, där fall, som i 81 § 4 mom. sägs, inträffar.
och den avgångne är utsedd vid jämlikt 86 § företagen sammanräkning eller
har varit efterträdare åt någon, som utsetts vid sådan sammanräkning, vad i
86 § 5 och 6 mom. för där avsedda fall finnes stadgat skall vinna motsvarande
tillämpning.
Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under
försegling.
89 §.
Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall konungens befallningshavande
i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt
vilken på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe eller, om efterträdare
ej kunnat utses, anmärka detta förhållande. Förrättningen avslutas med
uppläsande av protokollet.
Fullmakt för utsedd riksdagsman utfärdas av konungens befallningshavande.
Sådan fullmakt skall vara av följande lydelse:
»Sedan» N. N. »blivit utsedd till ledamot av riksdagens andra kammare för
.i..,..... (valkretsens namn) för en tid av fyra år, räknade från och med
den 1 januari år . . (eller om den avgångne utsetts först efter fyraårsperio
dens
början: »för tiden till den 1 januari år .. .»), men denna platsl blivit
ledig, har vid förrättning enligt 88 § av lagen om val till riksdagen för. ... .»
(»samma valkrets» eller valkretsens namn) N. N. »blivit utsedd att inträda
såsom ledamot av nämnda kammare för tiden till den 1 januari år r. ... .» (eller
om förrättningen hållits före fyraårsperiodens början: »för sagda tid»); »varom
detta länder till bevis och fullmakt». Ort och tid.
Stockholm den 14 februari 1928.
David Bergström.
Gust. Andersson.
B. Hagström.
22
Motioner i Andra kammaren, Nr 425.
Tabell I år 1921.
Mandatfördelning, beräknad efter partiernas rösttal
Antalet mandat inom valkretsarna
|
|
| 2 0 0 | in a | n d a | t |
|
| 2 | ; 0 man- | ||
| Valkretsar | Hö- ger | Bon- (le- förb. | Libe- rala | Soc.- dem. | Vän- ster- soc. | Kom- mu- nister | Sum- ma | Hö- ger | Bon- de- förb. | Libe- rala | Soc.- dem. |
X | Stockholms stad .... | 5 | _ | 1 | 7 | _ | 1 | 14 | 5 | _ | 1 | 8 |
2 | Stockholms län . . . | 2 | — | 1 | 5 | — | — | 8 | 3 | — | 1 | 5 |
3 | Uppsala » . . . | 1 | i | 1 | 2 | — | — | 5 | 1 | 1 | 1 | 2 |
4 | Södermanlands » . . . | 1 | — | 2 | O O | — | — | 6 | 1 | — | 2 | 4 |
5 | Östergötlands > . . . | 3 | i | 1 | 5 | — | — | 10 | 3 | 1 | 1 | 6 |
6 | Jönköpings » . . . | 3 | i | 2 | 2 | — | — | 8 | 3 | 1 | 2 | 2 |
7 | Kronobergs » . . . | 2 | i | 1 | 1 | — | — | 5 | 3 | 1 | 1 | 1 |
8 | Kalmar > . . . | 4 | i | 1 | 2 | — |
| 8 | 4 | 1 | 1 | 2 |
y | Gotlands «... | 1 | 2 | — | — | — | — | 3 | 1 | 2 | — | — |
10 | Blekinge > . . . | 2 | — | 1 | 2 | — | — | 5 | 2 | — | 1 | 2 |
11 | Kristianstads > . . . | 2 | — | 2 | 4 | — | — | 8 | 2 | — | 3 | 4 |
12 | Malmö m. fl. städer . . . | 2 | — | — | 5 | — | — | 7 | 2 | — | — | 5 |
13 | Malmöhus Jäns v:s . . . | 1 | 2 | 1 | 6 | — | — | 10 | 1 | 2 | 1 | 6 |
14 | Hallands län...... | 2 | 1 | — | 2 | — | — | 5 | 2 | 1 | — | 2 |
15 | Göteborgs stad..... | 2 | — | 1 | 4 | — | — | 7 | 2 | — | 1 | 4 |
16 | Göteborgs o. Bohns läns | 3 | 1 | 1 | 3 | — | — | 8 | 3 | 1 | 1 | 3 |
17 | Alvsborgs läns n:a v:s . . | 2 | 1 | 1 | 2 | — | — | 6 | 2 | 1 | 1 | 2 |
18 | > > s:a » . . | 3 | — | — | i | — | — | 4 | 3 | 1 | -- | 1 |
19 | Skaraborgs län . . . | 3 | 1 | 2 | 2 | — | — | 8 | 3 | 2 | 2 | 2 |
20 | Värmlands «... | 1 | — | 3 | 4 | — | 1 | 9 | 1 | — | 3 | 4 |
21 | Örebro » . . . | 1 | — | 2 | 4 | — | — | 7 | 1 | 1 | 2 | 4 |
22 | Västmanlands > . . . | 1 | 1 | 1 | 3 | — | — | 6 | 1 | 1 | 1 | 3 |
23 | Kopparbergs > . . . | 1 | 1 | 2 | 4 | — | 1 | 9 | 1 | 1 | 2 | 4 |
24 | Gävleborgs * . . . | 1 | 1 | 2 | 4 | 1 | — | 9 | 1 |
| 2 | 4 |
25 | Västernorrlands > . . . | 1 | 1 | 2 | 2 | 2 | 1 | 9 | 1 | 1 | 2 | 2 |
26 | Jämtlands > . . . | — | 1 | 2 | 1 | — | — | 4 | 1 | 1 | 2 | 1 |
2 | Västerbottens > . . . | 2 | — | 4 | — | — | — | 6 | 2 | — | 4 | — |
28 | Norrbottens > . . . | 2 | — | 1 | — | 1 | 2 | 6 | 2 | — | 1 | — |
| Hela riket | 54 | 18 | 38 | SO | 4 | 0 | •200 | 57 | 21 | 39 | 83 |
Motioner i Andra kammaren, Nr 425.
23
(oberoende av valkartellerna) vid andrakammarvalet År 1921.
beräknat efter folkmängden 1/i 1921.
a t |
| 2 | 1 5 | m a n d | a t |
|
| 2 3 0 | m a | n d | a t |
| ||||
Vän- stcr- soc. | Kom- mu- nister | Sum- ma | Hö- ger | Bon- de- förb. | Libe- rala | Soc.- dem. | Vän- stcr- soc. | Kom- mu- nister | Sum- ma | Hö- ger | Bon- de- förb. | Libe- rala | Soc.- dem. | Vän- ster- son. | Kom- mu- nister | Sum- ma |
| 1 | 15 | 5 |
| i | 8 |
| 1 | 15 | 6 |
| 1 | 8 |
| 1 | 16 |
— | — | 9 | 3 | — | i | 5 | — | — | 9 | 3 | — | 1 | 5 | — | — | 9 |
— | — | 5 | 1 | 1 | i | 2 | — | — | 5 | 1 | 1 | 1 | 2 | — | — | 5 |
— | — | 7 | 1 | — | 2 | 4 | — | — | 7 | 1 | — | 2 | 4 | — | — | 7 |
— | — | 11 | 3 | 1 | 1 | 6 | — | — | 11 | 3 | 1 | 2 | 6 | — | — | 12 |
— | — | 8 | 3 | 1 | 2 | 2 | — | — | 8 | 4 | 1 | 2 | 2 | — | — | 9 |
— | — | 6 | 3 | 1 | 1 | 1 | — | — | 6 | 3 | 1 | 1 | 1 | — | — | 6 |
— | — | 8 | 4 | 1 | 1 | 2 | — | — | 8 | 5 | 1 | 1 | 2 | — | — | 9 |
_ | _ | 5 | 2 |
| 1 | 2 | _ | _ | 5 | 2 |
| 1 | 3 | — | — | 6 |
— | — | 9 | 2 | — | 3 | 4 | — | — | 9 | 2 | — | 3 | 4 | — | — | 9 |
— | — | 7 | 2 | — | — | 5 | — | — | 7 | 3 | — | — | 5 | — | — | 8 |
— | — | 10 | 1 | 2 | 1 | 6 | — | — | 10 | 2 | 2 | i | 6 | — | — | 11 1 |
— | — | 5 | 2 | 1 | — | 2 | — | — | 5 | 2 | 1 | i | 2 | — | — | 6 |
— | — | 7 | 2 | — | 1 | 4 | — | — | 7 | 2 | — | i | 5 | — | — | 8 |
— | — | 8 | 3 | 1 | 1 | 3 | — | — | 8 | 4 | 1 | i | 3 | — | — | 9 |
| — | 6 | 2 | 1 | 1 | 2 | — | — | 6 | 2 | 1 | 2 | 2 | — | — | 7 |
| — | 5 | 3 | 1 | — | 1 | — | — | 5 | 3 | 1 | — | 1 | — | — | 5 |
— | — | 9 | 3 | 2 | 2 | 2 | — | — | 9 | 4 | 2 | 2 | 2 | — | — | 10 |
— | 1 | 9 | 2 | — | 3 | 4 | — | 1 | 10 | 2 | — | 3 | 4 | — | 1 | 10 |
— | — | 8 | 1 | 1 | 2 | 4 |
| — | 8 | 1 | 1 | 3 | 4 | — | — | 9 |
— | — | 6 | 1 | 1 | 1 | 3 | — | — | 6 | 1 | 1 | 1 | 4 | — | — | i |
— | 1 | 9 | 1 | 1 | 2 | 4 | — | 1 | 9 | 1 | 1 | 3 | 4 | — | 1 | 10 |
1 | — | 9 | 1 | 1 | 2 | 4 | 1 | 1 | 10 | 1 | 1 | 2 | 4 | 1 | 1 | 10 |
2 | 1 | 9 | 1 | 1 | 3 | 2 | 2 | 1 | 10 | 1 | 1 | 3 | 2 | 2 | 1 | 10 |
— | — | 5 | 1 | 1 | 2 | 1 | — | — | 5 | 1 | 1 | 2 | 1 | — | — | 5 |
— | — | 6 | 3 | — | 4 | — | — | — | 7 | 3 | — | 4 | — | — | — | 7 |
1 | 2 | 6 | 2 | 1 | 1 | — | 1 | 2 | 7 | 2 | 1 | 1 | — | 1 | 2 | 7 |
4 | 6 | 210 | 59 | 22 | 40 | 83 | 4 | 7 | 215 | 06 | 22 | 45 | 86 | 4 | 7 | | 230 |
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
24
Motioner i Andra kammaren, Nr ^25.
Tabell I år 1924.
Mandatfördelning, beräknad efter partiernas rösttal
Antalet mandat inom valkretsarna
|
|
| 2 0 0 | m a | n d a | t |
|
| 2 | . 0 man- | ||
| Valkretsar | Hö- | Bon- | Libe- | Fri- | Soc.- | Kom- | Sum- | Hö- | Bou- | Libe- | Fri- |
|
| ger | de- förb. | rala | sin- nade | dem. | må- llister | ma | ger | de- förb. | rala | sin- nade |
1 | Stockholms stad .... | 5 | _ | 1 | _ | 8 | _ | 14 | 5 | _ | 1 | _ |
2 | Stockholms län . . . | 2 | i | — | — | 5 | — | 8 | 2 | i | — | i |
3 | Uppsala » . . . | i | — | — | i | 3 | — | 5 | 1 | — | — | i |
4 | Södermanlands > . . . | i | — | — | i | 4 | — | 6 | 1 | — | — | i |
5 | Östergötlands > . . . | 3 | i | — | i | 5 | — | 10 | 3 | i | — | i |
6 | Jönköpings » . . . | 3 | i | — | 2 | 2 | — | 8 | 3 | i | — | 2 |
7 | Kronobergs > . . . | 2 | i | — | — | 2 | — | 5 | 2 | i | — | — |
8 | Kalmar «... | 4 | 2 | — | — | 2 | — | 8 | 4 | 2 | — | — |
9 | Gotlands > . . . | 1 | 2 | — | — | — | — | 3 | 1 | 2 |
| — |
10 | Blekinge > . . . | 2 | — | — | — | 3 | — | 5 | 2 | — | — | — |
11 | Kristianstads > . . . | 2 | 1 | — | 2 | 3 | — | 8 | 2 | 1 | — | 2 |
12 | Malmö m. fl. städer . . . | 3 | — | — | — | 4 | — | 7 | 3 | — | — | — |
13 | Malmöhus läns v:s ... | 1 | 2 | 1 | — | 6 | — | 10 | 1 | 2 | 1 | — |
14 | Hallands län...... | 2 | 1 | — | — | 2 | — | 5 | 2 | 1 | — | — |
15 | Göteborgs stad..... | 2 | — | 1 | — | 5 | — | 8 | 2 | — | 1 | -- |
16 | Göteborgs o. Bohus läns |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
|
| landstingsområde . . . | 3 | — | 1 | — | 3 | — | 7 | O | — | — | |
17 | Alvsborgs läns n:a v:s . . | 2 | 1 | — | 1 | 2 | — | 6 | 2 | 1 | — | 1 |
18 | » > s:a > . . | 3 | — | — |
| 1 | — | 4 | 3 | 1 | -- | — |
19 | Skaraborgs län . . . | 3 | 1 | — | 2 | 2 | — | 8 | 4 | 1 | — | 2 |
20 | Värmlands > . . . | 1 | 1 | — | 2 | 4 | 1 | 9 | 1 | 1 | — | 2 |
21 | Örebro • . . . | 1 | — | — | 3 | 4 | — | 7 | 1 | — | — | 2 |
22 | Västmanlands > . . . | 1 | 1 | — | 1 | 3 | — | 6 | 1 | 1 | — | 1 |
23 | Kopparbergs > . . . | 1 | 1 | — | O Ad | 4 | — | 8 | 1 | 1 | — | 2 ! |
24 | Gävleborgs » . . . | 1 | 1 | — | 1 | 5 | 1 | 9 | 1 | 1 | — | 1 |
25 | Västernorrlands «... | 1 | 1 | — | 1 | 5 | 1 | 9 | 1 1 | 1 | — | 1 |
26 | Jämtlands > . . . | 1 |
| — | 1 | 2 | — | 5 | 1 | 1 | — | 1 |
27 | Västerbottens > . . . | 2 | — | — | 3 | 1 | — | 6 | 3 | — | — | 3 |
28 | Norrbottens > . . . | 2 | — | — | 1 - | 2 | 2 | 6 | 2 | — | — | 1 |
| Hela riket | 50 | 20 | 4 | | 23 | 92 | ä | 200 | 68 | 21 | 4 | 25 |
De dåvarande båda fraktionerna inom kommunistiska partiet, Höglunds- ock Kilbomsrikt -
Motioner i Andra kammaren, Nr 1$5.
25
(oberoende av valkartellerna) vid andrakammarvalet år 1924.1
beräknat efter folkmängden V1 1924.
d a t |
| 2 | 1 5 | m a | n d | a t |
|
| 2 | 3 0 | m a | n d | a t |
|
| ||
Soc.- | Kom- | Sum- | Hö- | Bon- | Libe- | Fri- | Soc.- | Kom- | Sum- | Hö- | Bon- | Libe- | Fri- | Soc.- | Kom- | Sum- |
|
dem. | mu- iiister | ma | ger | de- förb. | rala | sin- nade | dom. | mu- nister | ma | ger | de- förb. | rala | sin- nade | dem. | mu-ni ster | ma |
|
8 | i | 15 | 5 |
| i |
| 8 | i | 15 | 6 |
| 1 | _ | 8 | i | 16 | 1 |
5 | — | 9 | 2 | i | — | i | 5 | — | 9 | 3 | i | — | i | 5 | — | 10 | 2 |
3 | — | 5 | 1 | — | — | i | 3 | — | 5 | 1 | — | — | i | 3 | — | 5 | 3 |
5 | — | 7 | 1 | — | — | i | 5 | — | 7 | 1 | — | — | i | 5 | — | 7 | 4 |
6 | — | 11 | 3 | i | — | i | 6 | — | 11 | 4 | i | — | i | 6 | — | 12 | 5 |
2 | — | 8 | 3 | i | — | 2 | 2 | — | 8 | 3 | 2 | — | 2 | 2 | — | 9 | 6 |
2 | — | 5 | 3 | i | — | — | 2 | — | 6 | 3 | 1 | — | — | O tJ | — | 6 | 7 |
2 | — | 8 | 4 | 2 | — | — | 2 | — | 8 | 4 | 2 | — | — | 3 | — | 9 | 8 |
— | — | 3 | 1 | 2 | — | — | — | — | 3 | 1 | 2 | — | — | — | — | 3 | 9 |
3 | — | 5 | 2 | — | — | — | 3 | — | 5 | 2 | — | — | 1 | 3 | — | 6 | 10 |
3 | — | 8 | 2 | 1 | — | 2 | 4 | — | 9 | 2 | 1 | — | 2 | 4 | — | 9 | 11 |
4 | — | 7 | 3 | — | — | — | 4 | — | 7 | 3 | — | — | — | 5 | — | 8 | 12 |
6 | — | 10 | 1 | 2 | i | — | 6 | — | 10 | 1 | 2 | 1 | — | 7 | — | 11 | 13 |
2 | — | 5 | 2 | 1 | — | — | 2 | — | 5 | 3 | 1 | -— | — | 2 | — | 6 | 14 |
5 | — | 8 | 2 | — | i | — | 5 | — | 8 | 3 | — | 1 | — | 5 | — | 9 | 15 |
3 | — | 7 | 3 | — | i | — | 3 | — | 7 | 3 | 1 | 1 | — | 3 | — | 8 | 16 |
2 | — | 6 | 2 | 1 | — | 1 | 2 | — | 6 | 2 | 1 | — | 1 | 3 | — | 7 | 17 |
1 | — | 5 | 3 | 1 | — | — | 1 | — | 5 | 3 | 1 | — | — | i | — | 5 | 18 |
2 | — | 9 | 4 | 1 | — | 2 | 2 | — | 9 | 4 | 1 | — | 2 | 2 | — | 9 | 19 |
4 | i | 9 | 1 | 1 | — | 2 | 5 | i | 10 | 1 | 1 | — | 2 | 5 | i | 10 | 20 |
5 | — | 8 | 1 | — | — | 2 | 5 | — | 8 | 2 | — | — | 2 | 5 | — | 9 | 21 |
3 | — | 6 | 1 | 1 | — | 1 | 3 | — | 6 | 1 | 1 | — | 1 | 3 | — | 6 | 22 |
4 | i | 9 | 1 | 1 | — | 2 | 4 | i | 9 | 1 | 1 | — | 2 | 5 | i | 10 | 23 |
5 | i | 9 | 1 | 1 | — | 1 | 6 | i | 10 | 1 | 1 | — | 1 | 7 | i | 11 | 24 |
5 | i | 9 | 2 | 1 | — | 1 | 5 | i | 10 | 2 | 1 | — | 1 | 5 | i | 10 | 25 |
2 | — | 5 | 1 | 1 | — | 1 | 2 | — | 5 | 1 | 1 | — | 1 | 2 | — | 5 | 26 |
1 | — | 7 | 1 3 | — | — | 3 | 1 | — | 7 | 3 | — | — | 3 | 1 | — | 7 | 27 |
2 | 2 | 7 | i 2 | — | — | 1 | 2 | 2 | 7 | 2 | — | — | i | 2 | 2 | 7 | 28 |
95 | 7 | 210 | 60 | 21 | 4 |
| 98 | 7 | 215 | 66 | 23 | 4 | 26 | 104 | 7 | 230 |
|
ningen, räknade såsom ett parti.
26
Motioner i Andra kammaren, Nr 125.
Tabell II år 1921.
Mandatfördelning vid and rakain mar valet År 1921, därest fördelningen
kretsvis tillsatta
| Valkretsar |
| \ n t | a 1 | r ö s | ter1 |
|
Höger | Bonde- förbun- det | Libe- rala | Social- demo- krater | Vänster- socia- lister | Kommu- nister | ||
1 | Stockholms stad.......... | 48,266 |
| 14,392 | 66,822 | 863 | 9,350 |
2 | > län......... | 17,748 | 3,832 | 9,144 | 32,023 | — | 4,358 |
3 | Uppsala » ......... | 8,118 | 5,722 | 9,091 | 16,818 | 1,597 | 1,513 |
4 | Södermanlands > ......... | 8,874 | 3,974 | 15,078 | 26,879 | — | 2,138 |
5 | Östergötlands > ......... | 24,427 | 11,902 | 12,992 | 43,216 | — | 3,993 |
6 | Jönköpings » ......... | 28,148 | 11,434 | 15.220 | 14,509 | 4,796 | — |
7 | Kronobergs > ......... | 18,430 | 7,050 | 6,722 | 11,450 | 1,806 | — |
8 | Kalmar 5 ......... | 27,982 | 7,374 | 7,752 | 14,106 | 1,742 | 2,165 |
9 | Gotlands > ......... | 3,262 | 7,491 | 2,401 | 2,305 | — | — |
10 | Blekinge > ......... | 12,343 | 3,285 | 7,466 | 16,692 | 987 | - |
11 | Kristianstads > ......... | 18,781 | 5,448 | 18,926 | 25,583 | 1,277 | — |
12 | Malmö m. fl. städer......... | 23,569 | — | 3,410 | 42,466 | — | 741 |
13 | Malmöhus läns v:s......... | 15,963 | 17,959 | 11,516 | 49,969 | — | 729 |
14 | Hallands län............ | 16,900 | 10,560 | 5,770 | 13,386 | — | — |
15 | Göteborgs stad........... | 17,973 | — | 8,793 | 35,495 | — | 3,099 |
16 | Göteborgs o. Bohns läns landstingsomr. | 19,801 | 5,536 | 9,560 | 19,046 | — | 699 |
17 | Alvsborgs läns norra v:s...... | 12,743 | 8,188 | 10,723 | 14,969 | 956 | — |
18 | > > södra > ...... | 20,834 | 6,870 | 5,379 | 8,204 | 1,044 | — |
19 | Skaraborgs län......... | 21,735 | 13,430 | 14,122 | 13,703 | 1,327 | 1,565 |
20 | Värmlands >......... | 13,116 | 4,333 | 23,425 | 28,640 | — | 9,817 |
21 | Örebro >......... | 8,976 | 5,844 | 15,696 | 25,055 | — | 3,695 |
22 | Västmanlands >....... | 6,166 | 6,945 | 9,736 | 22,586 | 609 | 4,675 |
23 | Kopparbergs • . . . . ...... | 6,603 | 9,804 | 19,531 | 27,096 | 3,548 | 8,182 |
24 | Gävleborgs »......... | 6,971 | 10.839 | 14,079 | 33,196 | 8,595 | 6,928 |
25 | Yästernorrlands »......... | 10,621 | 10,384 | 16,359 | 15,535 | 14,070 | 5,589 |
26 | Jämtlands >......... | 5,637 | 7,075 | 12,783 | 5,740 | 2,708 | 3,161 |
27 | Västerbottens >......... | 14,423 | 3,187 | 19,273 | 2,818 | 4,002 | — |
28 | Norrbottens >......... | 10,892 | 3,803 | 6,269 | 2.548 | 6,314 | 7,958 |
| Hela riket | 449,302 | 192,269 325,608 | 630,855 | 56,241 | 80,355 |
Mandatfördelning, om hela landet bildat en valkrets:
1 Dessutom avgåvos under diverse partibeteckningar 7,322 röster, av vilka 7,157 avgivits i
liberala partiet, erhåller detta parti ytterligare ett mandat jämlikt 86 § vallagen, medan mot -
Motioner i Andra kammaren, Nr J^Z5.
21
skett efter de av de sakkunniga föreslagna grunderna och antalet val
mandat
varit 215.
|
|
|
| A | n t | a 1 | m | a n | d a | t |
|
|
|
| Antal man- dat enl. för- |
|
Höger | Bondeför- bundet | Liberala | Social- demokrater | Vänster- socialister | Kommu- nister | Summa |
| |||||||||
Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäuil. | Jäml. Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml | Jäml. | Sum- | bo- |
| |
77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § j 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | 86 § | in a | stäm. |
| |
5 | 1 |
|
| 1 | i | 8 | 1 |
|
| 1 | 1 | 15 | 4 | 19 | 16 | 1 |
3 | — | — | — | 1 | —■ | 5 | — | — | — | — | — | 9 | — | 9 | 9 | 2 |
1 | — | 1 | — | 1 | — | 2 | — | — | — |
| — | 5 | — | 5 | 5 | 8 |
1 | — | — | — | 2 | — | 4 | — | — | — | — | — | 7 | — | 7 | 7 | 4 |
3 | — | 1 | 1 | 1 | i | 6 | — | — | — | — | — | 11 | 2 | 13 | 12 | 5 |
O O | — | 1 | 1 | 2 | — | 2 | — | — | 1 | — | — | 8 | 2 | 10 | 9 | 6 |
3 | — | 1 | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | 6 | — | 6 | 6 | 7 |
4 | — | 1 | — | 1 | — | 2 | — | — | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 8 |
1 | — | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 3 | 3 | 9 |
2 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 1C |
2 | — | — | — | 3 | — | 4 | — | — | — | — | — | 9 | — | 9 | 9 | 11 |
2 | — | — | — | — | — | 5 | — | — | — | — | — | 7 | — | 7 | 8 | 12 |
1 | — | 2 | 1 | i | — | 6 | 1 | — | — | — | — | 10 | 2 | 12 | 11 | 13 |
2 | — | 1 | — | — | — | 2 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 14 |
2 | — | — | — | i | — | 4 | — | — | — | — | — | 7 | — | 7 | 8 | 15 |
3 | — | 1 | — | i | — | 3 | — | — | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 16 |
2 | — | 1 | — | i | — | 2 | — | — | — | — | — | 6 | — | 6 | 7 | 17 |
3 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 18 |
3 | — | 2 | — | 2 | — | 2 | — | — | — | — | — | 9 | — | 9 | 10 | 19 |
2 | — | — | — | 3 | — | 4 | — | — | — | 1 | 1 | 10 | 1 | 11 | 10 | 20 |
1 | — | 1 | — | 2 | — | 4 | — | — | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 21 |
1 | — | 1 | — | 1 | — | 3 | — | — | — | — | 1 | 6 | 1 | 7 | 7 | 22 |
1 | — | 1 | — | 2 | i | 4 | — | — | — | 1 | — | 9 | 1 | 10 | 10 | 23 |
1 | — | 1 | — | 2 | — | 4 | — | 1 | 1 | 1 | — | 10 | 1 | 11 | 10 | 24 |
1 | — | 1 | — | 3 | — | 2 | — | 2 | 1 | 1 | — | 10 | 1 | 11 | 10 | 25 |
1 | — | 1 | — | 2 | — | 1 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 26 |
3 | — | — | — | 4 | — | — | — | — | — | — | — | 7 | — | 7 | 7 | 27 |
2 | — | 1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | 7 | — | 7 | 7 | 28 |
59 ö 6 | 1 Ö 0 | 22 2 2 | 3 5 5 | 40 4 4 | 3 3 3 | 83 2 85 85 | 4 | 3 7 | 7 3 10 10 | 215 | 15 | 230 | 230 |
|
Stockholm under partibeteckningen »Nykterhetspartiet». Tillföras dessa 7,157 röster rösttalet för
svarande minskning äger ram för socialdemokraterna.
28
Motioner i Andra kammaren, Nr JfZ5.
Tabell II år 1924.
Mandatfördelning vid andrakammarvalet år 1924, därest fördelningen
kretsvis tillsatta
| Valkretsar |
| Ant | a 1 | r ö s | t e r |
|
Höger | Bonde- förbun- det | Libe- rala | Frisin- nade | Social- demo- krater | Kommu- nister | ||
1 | Stockholms stad........ | 55,137 | _ | 11,568 | 7,166 | 79,103 | 9,376 |
2 | > län......... | 18,608 | 7,289 | 3,577 | 6,327 | 34,448 | 4,490 |
3 | Uppsala > ......... | 8,848 | 4,937 | 1,419 | 6,148 | 18,545 | 1,407 |
4 | Södermanlands > ......... | 9,712 | 3,897 | 989 | 11,859 | 30,085 | 1,549 |
5 | Östergötlands > ......... | 24,845 | 11,378 | 4,920 | 7,782 | 42,418 | 3,990 |
6 | Jönköpings » ......... | 22,824 | 11,809 | — | 16,094 | 17,438 | 3,163 |
7 | Kronobergs > ......... | 17,877 | 7,732 | — | 5,315 | 13,524 | 1,445 |
8 | Kalmar * ......... | 21,718 | 11,620 | 2,701 | 4,382 | 16,018 | 3,148 |
9 | Gotlands > ......... | 4,590 | 6,972 | — | 2,773 | 2,867 | . - |
10 | Blekinge » ......... | 13,478 | 3,118 | 1,314 | 5,139 | 17,150 | 411 |
11 | Kristianstads > ......... | 16,749 | 8,466 | — | 15,994 | 25,928 | 1,101 |
12 | Malmö m. fl. städer......... | 27,018 | — | 630 | 3,088 | 44,861 | 1,599 |
13 | Malmöhns läns v:s......... | 14,625 | 20,576 | 7,391 | 2,411 | 51,440 | 292 |
14 | Hallands län............ | 17,126 | 10,577 | 3,632 | 1,972 | 13,348 | 1,343 |
15 | Göteborgs stad........... | 20,956 | — | 8,030 | 2,549 | 36,831 | 4,309 |
16 | Göteborgs o. Bohus läns landstingsomr. | 19,827 | 5,110 | 5,252 | 3,385 | 17,440 | 1,506 |
17 | Älvsborgs läns norra v:s ...... | 13,658 | 6,010 | 1,153 | 7,815 | 17,754 | 1,550 |
18 | > * södra > ...... | 19,453 | 5,281 | 472 | 3,976 | i),750 | 897 |
19 | Skaraborgs län......... | 24,041 | 10,024 | 1,106 | 13,587 | 17,796 | 1,091 |
20 | Värmlands >......... | 12,776 | 7,066 | 2,109 | 14,176 | 33,003 | 7,267 |
21 | Örebro > • • . ''..... | 9,892 | 4,083 | 3,669 | 12,040 | 27,042 | 3,946 |
22 | Västmanlands >......... | 7,586 | 6,044 | 1,925 | 6,771 | 23,989 | 2,781 |
23 | Kopparbergs >......... | 7,980 | 8,036 | 1,588 | 17,078 | 31,434 | 7,198 |
24 | Gävleborgs >......... | 7,532 | 9,481 | 1,999 | 9,788 | 39,298 | 6,844 |
25 | Västernorrlands »......... | 11,234 | 10,913 | 1,482 | 9,698 | 33,638 | 6,301 |
26 | Jämtlands »......... | 6,641 | 5,849 | 1,039 | 9,485 | 10,563 | 3,281 |
27 | Västerbottens >......... | 14,713 | 231 | 1,662 | 17,508 | 9,460 | — |
28 | Norrbottens >......... | 11,810 | 3,897 | — | 4,607 | 10,236 | 9,617 |
| Hela riket | 461,257 | 190,396 | 69,627 | | 228,918 | 725,407 | 89,902 |
Mandatfördelning, om hela landet bildat en valkrets:
Dessutom avgåvos under diverse partibeteckningar 84 röster.
Motioner i Andra hammaren, Nr J^25.
29
skett, efter de av de sakkunniga föreslagna grunderna och antalet val
mandat
varit 215.
|
|
|
| A | n t | a 1 | m | a n | d a | t |
|
|
|
| Antal man- dat. enl. för- utv. be- |
|
Höger | Bondeför- bundet | Liberala | Frisinnade | Social- demokrater | Kommu- nister | Summa |
| |||||||||
Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. Jäml. | Sum- |
| |||
77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | 86 § | 77 § | •JOD tr> ce | 77 § | 86 § | ma | stäin. |
|
5 | _ | _ | _ | 1 | 2 | _ | 1 | 8 |
| 1 | i | 15 | 4 | 19 | 16 | 1 |
2 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 5 | — | — | i | 9 | 1 | 10 | 10 | ‘2 |
i | — | — | — | — | — | 1 | — | O O | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 3 |
i | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 5 | — | — | — | 7 | 1 | 8 | 7 | 4 |
3 | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — | 6 | — | — | i | 11 | O O | 14 | 12 | 5 |
3 | — | 1 | 1 | — | — | 2 | 1 | 2 | — | — | — | 8 | 2 | 10 | 9 | 6 |
3 | — | 1 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 6 | — | 6 | 6 | 7 |
4 | — | 2 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 8 |
1 | — | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 3 | 3 | 9 |
2 | — | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 10 |
2 | — | 1 | — | — | — | 2 | — | 4 | — | — | — | 9 | — | 9 | 9 | 11 |
3 | — | — | — | — | — | — | — | 4 | — | — | — | 7 | — | 7 | 8 | 12 |
1 | — | 2 | 1 | 1 | — | — | — | 6 | — | — | — | 10 | 1 | 11 | 11 | 13 |
2 | — | 1 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 14 |
2 | — | — | — | 1 | 1 | — | — | 5 | — | — | i | 8 | 2 | 10 | 9 | 15 |
3 | — | — | — | 1 | — | — | — | 3 | — | — | — | 7 | — | 7 | 8 | lfi |
2 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | — | — | 6 | — | 6 | 7 | 17 |
3 | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 18 |
4 | — | 1 | — | — | — | 2 | — | 2 | — | — | — | 9 | — | 9 | 9 | 19 |
1 | — | 1 | — | — | — | 2 | — | 5 | — | 1 | — | 10 | — | 10 | 10 | 20 |
1 | — | — | — | — | — | 2 | — | 5 | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 21 |
1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 3 | — | — | — | 6 | — | 6 | 6 | 22 |
1 | — | 1 | — | — | — | 2 | 1 | 4 | — | 1 | — | 9 | 1 | 10 | 10 | 23 |
1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 6 | — | 1 | — | 10 | — | 10 | 11 | 24 |
2 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 5 | — | 1 | — | 10 | — | 10 | 10 | 25 |
1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 26 |
3 | — | — | — | — | — | 3 | — | 1 | — | — | — | 7 | — | 7 | 7 | 27 |
2 | — | — | — | — | — | 1 | — | 2 | — | 2 | — | 7 | — | 7 | 7 | 28 |
GO | — 60 60 | 21 2 2 | 3 4 5 | 4 | 4 8 9 | 25 4 29 30 | 98 - 98 95 | 7 | 4 IT ii | 215 | 15 | 230 | 230 |
|
30
Motioner i Andra kammaren, Nr 425.
Tabell III år 1921.
Miindatfördeluing vid andrakain mar valet år 1921, därest fördelningen
kretsvis tillsatta
| Valkretsar |
| Ant | a 1 | r ö s | t e r1 |
|
Höger | Bonde- för- bundet | Libe- rala | Social- demo- krater | Vänster- socialis- ter | Kommu- nister | ||
1 | Stockholms stad.......... | 48,266 | _ | 14,392 | 66,822 | 863 | 9,350 |
2 | > län......... | 17,748 | 3,832 | 9,144 | 32,023 | — | 4,358 |
3 | Uppsala • ......... | 8,118 | 5,722 | 9,091 | 16,818 | 1,597 | 1,513 |
4 | Södermanlands > ......... | 8,874 | 3,974 | 15,078 | 26,879 | — | 2,138 |
5 | Östergötlands * ......... | 24,427 | 11,902 | 12,992 | 43,216 | — | 3,993 |
6 | Jönköpings > ......... | 28,148 | 11,434 | 15,220 | 14,509 | 4,796 | — |
7 | Kronobergs > ......... | 18,430 | 7,050 | 6,722 | 11,450 | 1,806 | — |
8 | Kalmar • ......... | 27,982 | 7,374 | 7,752 | 14,106 | 1,742 | 2,165 |
9 | Gotlands » ......... | 3,262 | 7,491 | 2,401 | 2,305 | — | — |
10 | Blekinge > ......... | 12,343 | 3,285 | 7,466 | 16,692 | 987 | — |
n | Kristianstads » ......... | 18,781 | 5,448 | 18,926 | 25,583 | 1,277 | — |
12 | Malmö m. fl. städer......... | 23,569 | — | 3,410 | 42,466 | — | 741 |
113 | Malmöhus läns v:s......... | 15,963 | 17,959 | 11,516 | 49,969 | — | 729 |
14 | Hallands län............ | 16,900 | 10,560 | 5,770 | 13,386 | — | — |
15 | Göteborgs stad........... | 17,973 | — | 8,793 | 35,495 | — | 3,099 |
16 | Göteborgs o. Bohus läns landstingsomr. | 19,801 | 5,536 | 9,560 | 19.046 | — | 699 |
IT | Älvsborgs läns norra v:s...... | 12,743 | 8,188 | 10,723 | 14,969 | 956 | — |
18 | » > södra » ...... | 20,834 | 6,870 | 5,379 | 8,204 | 1,044 | — |
19 | Skaraborgs län......... | 21,735 | 13,430 | 14.122 | 13,703 | 1,327 | 1,565 |
20 | Värmlands » ......... | 13,116 | 4,333 | 23,425 | 28,640 | — | 9,817 |
21 | Örebro > ......... | 8,976 | 5,844 | 15,696 | 25,055 | — | 3,695 |
22 | Västmanlands > ......... | 6,166 | 6,945 | 9,736 | '' 22,586 | 609 | 4,675 |
23 | Kopparbergs > ......... | 6,603 | 9,804 | 19,531 | 27,096 | 3,548 | 8,182 |
24 | Gävleborgs > ......... | 6,971 | 10,839 | 14,079 | 33,196 | 8,595 | 6,928 |
25 | Västernorrlands » ......... | 10,621 | 10,384 | 16,359 | 15,535 | 14,070 | 5,589 |
26 | Jämtlands » ......... | 5,637 | 7,0; 5 | 12,783 | 5,740 | 2,708 | 3,161 |
27 | Västerbottens > ......... | 14,423 | 3,187 | 19,273 | 2,818 | 4,002 | — |
28 | Norrbottens > ......... | 10,892 | 3,803 | 6,269 | 2.548 | 6,314 | 7,958 |
| Hela riket | 449,302 | 192,209 | 325,608 | 030,855 | 50,241 | 80,355 |
Mandatfördelning, om hela landet bildat en valkrets:
1 Dessutom avgåvos under diverse partibeteckningar 7,322 röster, av vilka 7,157 avgivits i
liberala partiet, erhåller detta parti ytterligare ett mandat jämlikt 86 § vallagen, medan mot -
Motioner i Andra kammaren, Nr 4.25.
31
skett efter de av de sakkunniga föreslagna grunderna och antalet val
in
andiit varit *.210.
|
|
|
| A | 11 t | a 1 | m | a r | d | a t |
|
|
|
| Anta man- dat enl. för- ntv. | be-j stäm |
|
Höger | Bonde- iörbundet | Liberala | Soeial- demokratei | Vänster- socialister | Kommu- nister | Summa | ||||||||||
Jäml.JJäml | Jäml | IJäml j 86 § | Jäml | Jäml | Jäml. | Jäml. | Jäml | Jäml | Jäml | Jäml | Jäml | Jäml |86j: | Sum- ma | |||
5 | 1 | — | _ | l | 1 | 1 8 | 1 | _ | _ | 1 | 1 | 15 | 4 | 19 | i 16 | lj |
3 | — | — | — | l | — | 5 | — | — | — | — | — | 9 | — | 9 | 9 | 2 |
1 | — | 1 | — | l | — | 2 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 3 |
1 | — | — | — | 2 | — | 4 | — | — | — | — | 1 — | 7 | — | 7 | 7 | 4 |
3 | — | 1 | 1 | 1 | 1 | 6 | — | — | — | — | - | 11 | 2 | 13 | 12 | 5j |
3 | — | 1 | 1 | 2 | — | 2 | — | — | 1 | — | — | 8 | 2 | 10 | 9 | c; |
3 | — | 1 | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | 6 | — | 6 | 6 | 1 7 |
4 | — | 1 | — | 1 | — | 2 | — | — | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | s| |
1 |
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 3 | 3 | 9 |
2 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 10 |
2 | — | — | 1 | 3 | — | 4 | — | — | — | — | — | 9 | 1 | 10 | 9 | 11 |
2 | 1 | - | — | — | — | 5 | — | — | — | — | — | 7 | 1 | 8 | 8 | 12 |
1 | 1 | 2 | 1 | 1 | — | 6 | 1 | — | — | — | — | 10 | 3 | 13 | 11 | 13 |
2 | — | 1 | — | — | — | 2 | — | — | — |
|
| 5 | — | 5 | 6 | 14 |
2 | — | — | — | 1 | — | 4 | — | — | — | _ | — | 7 | — | 7 | 8 | 15 |
3 | — | 1 | — | 1 | — | 3 | — | — | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | IG |
2 | — | 1 | — | 1 | — | 2 | — | — | — | — | — | 6 | — | 6 | 7 | 17 |
3 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 18 |
3 | — | 2 | — | 2 | — | 2 | — | — | — | — | — | 9 | — | 9 | 10 | 19 |
1 | — | — | — | 3 | 1 | 4 |
| — | — | 1 | 1 | 9 | 2 | 11 | 10 | 20 |
1 | — | 1 | — | 2 | — | 4 | — | — | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 21 |
1 | — | 1 | — | 1 | — | 3 | — | — | — | — | 1 | 6 | 1 | 7 | 7 | 22 |
1 | — | 1 | — | 2 | 1 | 4 | — | — | — | 1 | — | 9 | 1 | 10 | 10 | 23 |
1 | — | 1 | — | 2 | — | 4 | — | 1 | 1 | — | 1 | 9 | 2 | 11 | 10 | 24 |
1 | — | 1 | — | 2 | — | 2 | — | 2 | 1 | 1 | — | 9 | 1 | 10 | 10 | 25 |
1 1 | — | 1 | — | 2 | — | 1 | — | — | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 26 |
2 | — | — | — | 4 | — | — | — | — | — | — | — | 6 | — | 6 | 7 | 27 |
2 | — | — | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | 6 | — | 6 | 7 | 28 |
57 | | 3 | 21 | | 4 | 39 | | 4 | 83 | 2 | 4 | 3 | 0 | | 4 | 210 | 20 | 230 | 230 |
|
«0 | 25 | 43 | 85 | ''7 |
| JO |
|
|
|
|
| |||||
60 | 23 |
| 43 | 85 | 7 |
| 10 |
|
|
|
|
|
Stockholm under partibeteckningen »Nvkterhetspartiet>. Tillföras dessa 7,157 röster rösttalet för
svarande minskning äger rum för socialdemokraterna.
32
Motioner i Andra kammaren, Nr Jf25.
Tabell III år 1924.
Mandatfördelning vid andrakammarvalet år 1924, därest fördelningen
kretsvis tillsatta
| Valkretsar |
| Ant | a 1 | r ö s | ter1 |
|
Höger | Bonde- för- bundet | Libe- rala | Fri- sinnade | Social- demo- krater | Kommu- nister | ||
1 | Stockholms stad.......... | 55,137 | _ | 11,568 | 7,166 | 79,103 | 9,376 |
2 | > län......... | 18,608’ | 7,289 | 3,577 | 6,327 | 34,448 | 4,490'' |
3 | Uppsala > ......... | 8,848 | 4,937 | 1,419 | 6,148 | 18,545 | 1,407 |
4 | Södermanlands » ......... | 9,712 | 3,897 | 989 | 11,859 | 30,085 | 1,549 |
6 | Östergötlands > ......... | 24,845 | 11,378 | 4,920 | 7,782 | 42,418 | 3,990 |
i r | Jönköpings » ......... | 22,824 | 11,809 | — | 16,094 | 17,438 | 3,163 |
7 | Kronobergs » ......... | 17,877 | 7,732 | — | 5,315 | 13,524 | 1,445 |
8 | Kalmar > ......... | 21,718 | 11,620 | 2,701 | 4,382 | 16,018 | 3,148 |
| 9 | Gotlands > ......... | 4,590 | 6,972 | - | 2,773 | 2,867 | — |
;10 | Blekinge » ......... | 13,478 | 3,118 | 1,314 | 5,139 | 17,150 | 411 |
111 | Kristianstads » ......... | 16,749 | 8,466 | _ | 15,994 | 25,928 | 1,101 |
''12 | Malmö m. fl. städer......... | 27,018 | — | 630 | 3,088 | 44,861 | 1,599 |
I13 | Malmöhus läns v:s......... | 14,625 | 20,576 | 7,391 | 2,411 | 51,440 | 292 |
14 | Hallands län............ | 17,126 | 10,577 | 3,632 | 1,972 | 13,348 | 1,343 |
15 | Göteborgs stad........... | 20,956 | — | 8,030 | 2,549 | 36,831 | 4,309 |
IG | Göteborgs o. Bohus läns landstingsomr. | 19,827 | 5,110 | 5,252 | 3,385 | 17,440 | 1,506 |
17 | Älvsborgs läns norra v:s...... | 13,658 | 6,010 | 1,153 | 7,815 | 17,754 | 1,550 |
18 | > > södra > ...... | 19,453 | 5,281 | 472 | 3,976 | 9,750 | 897 |
19 | Skaraborgs iän ......... | 24,044 10,024 | 1,106 | 13,587 | 17,796 | 1,091 | |
20 | Värmlands > ......... | 12,776 | 7,066 | 2,109 | 14,176 | 33,003 | 7,267 |
21 | Örebro > ......... | 9,892 | 4,0S3 | 3,669 | 12,040 | 27,042 | 3,946 |
22 | Västmanlands » ......... | 7,586 | 6,044 | 1,925 | 6,771 | 23,989 | 2,781 |
23 | Kopparbergs > ......... | 7,980 | 8,036 | 1,588 | 17,078 | 31,434 | 7,198 |
24 | Gävleborgs > ......... | 7 532 | 9,481 | 1,999 | 9,788 | 39,298 | 6,844 |
25 | Västernorrlands > ......... | 11,234 | 10,913 | 1,482 | 9,698 | 33,638 | 6,301 |
26 | Jämtlands » ......... | 6,641 | 5,849 | 1,039 | 9,485 | 10,563 | 3,281 |
27 | Västerbottens » ......... | 14,713 | 231 | 1,662 | 17,508 | 9,460 |
|
28 | | Norrbottens > ......... | 11,810 | 3,897 |
| 4,607 | 10.236 | 9,617 |
| Hela riket | ! 461,257 | 190,390 69,627 | 228,913 | 725,407 | 69,902 |
Mandatfördelning, om hela landet bildat en valkrets:
Dessutom avgåvos under diverse partibeteckningar 84 röster.
Motioner i Andra kammaren, Nr 425.
33
skett, efter de av de sakkunniga1 föreslagna grunderna och antalet val
mandat varit 210.
|
|
|
| Ant | a 1 | m | a n | d a | t |
|
|
|
| Antal man- dat enl. för- ntv. be- stäm. |
| |
Höger | Bonde- förbundet | Liberala | Frisinnade | Social- demokrater | Kommu- nister | Summa | ||||||||||
Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. | Jäml. Jäml. | Sum-77 § 86 § i ma | ||||
f> | 2 |
|
| 1 | 2 |
| 1 | 8 | _ | 1 | 1 | 15 | 6 | 21 | 16 | l |
2 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 5 | — | — | 1 | 9 | 1 | 10 | 10 | 2 |
1 | — | — | — | — | — | 1 | — | 3 | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 3 |
1 | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 5 | — | — | — | 7 | 1 | 8 | 7 | 4 |
3 | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — | 6 | — | — | 1 | 11 | 3 | 14 | 12 | 5 |
3 | — | 1 | 1 | — | — | 2 | 1 | 2 | — | — | — | 8 | 2 | 10 | 9 | 6 |
2 | — | 1 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 7 |
4 | — | 2 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 8 |
1 | — | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 | — | 3 | 3 | 9 |
2 | — | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 10 |
2 | — | 1 | — | — | — | 2 | 1 | 3 | — | — | — | 8 | 1 | 9 | 9 | 11 |
3 | — | — | — | — | — | — | — | 4 | — | — | — | 7 | — | 7 | 8 | 12 |
1 | — | 2 | 1 | 1 | 1 | — | — | 6 | — | — | — | 10 | 2 | 12 | 11 | 13 |
2 | — | 1 | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | 5 | — | 5 | 6 | 14 |
2 | — | — | — | 1 | 1 | — | — | 5 | — | — | 1 | 8 | 2 | 10 | 9 | 16 |
3 | — | — | — | 1 | — | — | — | 3 | — | — | — | 7 | — | 7 | 8 | 16 |
2 | — | 1 | — | — | — | i | — | 2 | — | — | — | 6 | — | 6 | 7 | 17 |
3 | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 18 |
4 | — | 1 | — | — | — | 2 | — | 2 | — | — | — | 9 | — | 9 | 9 | 19 |
1 | _ | 1 | — | — | — | 2 | — | 4 | — | 1 | — | 9 | — | 9 | 10 | 20 |
1 | _ | — | — | — | — | 2 | — | 5 | — | — | — | 8 | — | 8 | 9 | 21 |
1 | _ | 1 | — | — | — | 1 | — | 3 | — | — | — | 6 | — | 6 | 6 | 22 |
1 | _ | 1 | — | — | — | 2 | 1 | 4 | — | 1 | — | 9 | 1 | 10 | 10 | 23 |
1 | _ | 1 | — | — | — | 1 | — | 5 | — | 1 | — | 9 | — | 9 | 11 | 24 |
1 | — | 1 | 1 | — | — | 1 | — | 5 | — | 1 | — | 9 | 1 | 10 | 10 | 25 |
1 | — | 1 | — | — | — | 1 | — | 2 | — | — | — | 5 | — | 5 | 5 | 26 |
3 | _ | — | — |
| — | 3 | — | 1 | — | — | — | 7 | — | 7 | 7 | 27 |
2 | — | — | — |
| — | 1 | — | 2 | — | 2 | — | 7 | — | 7 | 7 | 28 |
58 | 2 | 21 | 4 | 4 | 5 | 25 | 5 | 95 |
| 7 | 4 | 210 | 20 | 230 | 230 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
60 | 25 | 9 |
| 30 | 95 | 11 |
|
|
|
|
| |||||
60 | 25 | 9 | 30 | 95 | 11 |
|
|
|
|
|
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 4 samt. 89 häft. (Nr 4%5.)
3