Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
1
Nr 322.
Av herr Lithander m. fl., om ökat tullskydd för porslinsindustrien.
Utvecklingen efter kriget har varit bekymmersam för den svenska porslinsindustrien.
På grund av de förhållanden, som sammanhänga med konkurrensländernas
låga arbetslöner och andra omständigheter har porslinsindustrien i
Sverige haft att kämpa med en övermäktig utländsk konkurrens. Densamma
har lett därhän, att importen efter kriget oavbrutet ökats, medan den svenska
produktionen kvantitativt taget gått tillbaka.
Priserna på den svenska porslinsmarknaden äro i hög grad beroende av
Europas större porslinsproducerande länder.
England, Tyskland, Tjeckoslovakien, delvis också Holland och Frankrike,
äro i väsentlig grad organiserade för export. Dessa europeiska länder äro
i sin tur beroende av utomeuropeisk konkurrens på bortamarknader, framförallt
från Japan.
Där arbetslönerna spela en så allt avgörande roll som i porslinsindustriens
framställningskostnader, är det endast naturligt, att länder med lägsta
medellönenivån äro de mest konkurrenskraftiga.
På basen av kungl, socialstyrelsens indextal för år 1929 har en relativt
hållbar rekonstruktion av förhållandet mellan lönerna i nedanstående länders
porslinsindustri blivit möjlig:
Sverige ....................................... England....................................... Tyskland ................................... Tjeckoslovakien ........................... Finland ....................................... | Index | Växelkurs | % | Index | Procent-förhållan-det till |
19; 9 | 1913 | ||||
232 194 173 863 1,385 | IOO.00 | 100.00 90.00 90.00 72.00 | 2.20 1.40 87.70 | 232 190 171 106 180 | 100 46 |
1 Anni. Lönerna ha i dessa länder sedan år 1929 ytterligare och kraftigt sänkts, i England
till 74, i Tyskland till 60 och i Finland till 58.
Kolumnen 6 visar således det ungefärliga förhållandet i lönerna pa så
sätt, att örn medeltimförtjänsten i Sverige 1929 var 1 krona, var den i England
82 öre, i Tyskland 74 öre, i Tjeckoslovakien 46 öre och i Finland 78
öre. Det erhållna resultatet överensstämmer i stort sett med de uppgifter
angående lönerna, som på annat sätt kunnat införskaffas.
De fem svenska porslinsfabrikernas gemensamma statistik visar, att
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 4 sami. 66 haft. (Nr 322.) 19c 32 1
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
*.fabrikens direkta kostnader» i medeltal bestå av:
arbetslöner ......................................................... | .............. 60.2 7 | % | 73.85 |
bränsle ..................................................................... | .............. 8.36 | » | 10.24 |
råmaterial................................................................... | .............. 9.48 | » | 11.62 |
diverse ..................................................................... | .............. 3.5 0 | » | 4.29 |
fabrikens allmänna kostnader: |
|
| 100.CO |
smärre hjälpmaterial................................................ | .............. 0.74 | % |
|
gips, pressduk ......................................................... | .............. 4.19 | » |
|
ljus, värme, kraft....................................................... | .............. 2.19 | » |
|
improduktiva löner .................................................. | .............. 11.27 | » |
|
affärens allmänna kostnader: | h-1 O O O O | % |
|
lagerpersonal, packare, expedition .......................... | .............. 36.29 | % |
|
emballage och övriga magasinskostnader .............. | .............. 6.84 | » |
|
resanden .................................................................. | .............. 13.37 | » |
|
kontor, administration.................................... | ............. 20.03 |
|
|
affärens kostnader ......................................... | ............. 18.97 | » |
|
reparationer ..................................................... | ............. 3.90 | » |
|
diverse ...................................................................... | ............ 0.6 0 | » |
|
| t—1 o o o o | % |
|
Stannar nian vid fabrikationen och dess kostnader, framgår av ovanstaende,
att de direkta arbetslönerna utgöra 60.2 7 % av fabrikens kostnader,
och lägger man de improduktiva arbetslönerna därtill, stiger procenttalet
till 71.5 4 *.
År 1913 hade de svenska porslinsfabrikernas nettoförsäljning ett värde av
cirka 5 miljoner. Importen, samma år, hade ett värde av cirka 1,860,000 kronor.
Ar 1929 hade de fem svenska porslinsfabrikernas totala nettofakturering
ett värde av cirka 6,100,000 kronor. Importen samma år, enligt den officiella
statistiken, ett värde av cirka 7,000,000 kronor.
Tager man hänsyn till den värdestegring som skett sedan 1913 och omräknar
1929 års inhemska försäljning och import med 1913 års medelpriser,
visar jämförelsen, att den svenska porslinsfabrikationen kvantitativt sjunkit
med cirka 4 %, under det att importen stigit med cirka 125 %.
Före och under väldskriget betydde den utländska konkurrensen mindre,
men efter krigets slut blevo förhållandena hastigt skärpta. Följande officiella
statistiksiffror visa på ett otvetydigt sätt den ofantliga stegring som skett:
Importen till Sverige av sanitetsgods och hushållsgods i äkta porslin
och fajans, i kronor.
(Häi är ej medtaget tekniskt porslin av något slag, ej heller rör, plattor eller
annat lergods, med andra ord importsiffrorna upptaga endast det slags
gods, som de svenska porslinsfabrikerna själva tillverka, eller
under de sista två decennierna tillverkat.)
Ökning sedan 1913 % Ökning sedan 1923 %
1913.............. | ............. 1,858,870 | — | _ | _ |
|
1923 .............. | ............. 3,775,136 | 1,918,266 | 103.0 9 | _ |
|
1929 .............. | ............. 7,032,701 | 5,173,831 | 278.33 | 3,257,565 | 86.2 9 |
1930.............. | ............. 7,804,145 | 5,945,375 | 319.83 | 4,029,009 | 106.7 3 |
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
3
Utlandets porslinsindnstri är icke tekniskt bättre rustad, arbetar knappast
mera ekonomiskt, erhåller icke sitt bränsle och sina råvaror till billigare
priser än den svenska porslinsindustrien. Orsakerna till den nuvarande
situationen är att söka enbart i de höga svenska arbetslönerna och ett relativt
lågt tullskydd. Skulle de sedan 1913 timade förskjutningarna i den
svenska porslinsindustriens nettopriser följt förskjutningarna inom samma
industris löner, skulle något skäl till anmärkning knappast kunna finnas.
Sedan 1913 eller tiden före kriget lia priserna på svenskt porslin stigit med
i medeltal 68.2 9, arbetslönerna däremot med 138.15 %.
Då priserna på bränsle, råmaterial och diverse förbrukningartiklar i intet
fall procentuellt stigit mer än försäljningsprisen, måste den stora stegringen
i arbetslöner tillmätas en avgörande betydelse. Intill 1914 voro förhållandena
sådana, att Sverige hade alla möjligheter möta den utländska konkurrensen,
under och efter världskriget inträdde starka förskjutningar i de
olika ländernas penningevärden, levnadskostnader och löner. Importen till
Sverige från de stora porslinsproducerande länderna i Europa har sedan
dess i stort sett följt respektive länders lönekurvor.
Import till Sverige av sanitets- och hushållsgods i kg.
| Danmark | England | Tyskland | Tjeckoslovakien |
1923 ........................... | 167,198 | 300,452 | 1,850,835 | 73,595 |
1929 ........................... | 150,309 | 702,464 | 2,734,444 | 825,563 |
1930 ........................ | 114,961 | 1,660,610 | 2,500,189 | 1,075 035 |
Medellön1) 1929.......... | 0: 98 | 0:82 | 0: 74 | 0: 46 |
Medellön1) 1930............ | 0: 98 | 0: 74 | 0: 60 | 0: 46 |
Anm.: om den svenska medellönen sättes
till 100.
Härav framgår, hurusom Danmark, som har praktiskt taget samma medellön
som Sverige, ser sin export stadigt sjunka. England, som intill 1929
låg cirka 18 % under den svenska lönenivån, fördubblade sin export för att
under 1930, då lönerna sänkts med 10 %, ytterligare öka exporten med ej
mindre än 136.4 %>. Tyskland har minskat något från 1929 till 1930, då
däremot Tjeckoslovakien alltjämt ökat. Det Tyskland förlorat är huvudsakligen
i sanitetsgods, vilket i viss mån förklarar Englands starka exporttillväxt.
(Här spelar den 1930 livliga byggnadsverksamheten en stor roll.)
Som av den statistiska vikttabellen framgår, utgör importen av lyxporslin
och fajans endast en ringa del eller för 1923 3.i % och för 1929
2.3 %.
Funnes en pålitlig och detaljerad värdestatistik, skulle man finna, att
importen av hushållsgods består till cirka 90 % av de billigaste bruksvarorna,
på vilka de svenska fabrikerna vid försäljning ej kunna erhålla vinst.
Utlandets exportorganiserade fabriker ha beträffande de stora hushållsartiklarna
gått så långt ner i pris som de utan förlust kunnat, och de svenska
fabrikerna lia tvungits följa med. Exportländernas priser plus tull och
o
4 Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
fraktkostnader utgöra i många fall de svenska porslinsfabrikernas nettopriser.
Skillnaden i framställningskostnader, där priset för arbetet är utslagsgivande,
är ändock så stor, att importen under normala förhållanden år efter
år stiger. Konsumtionen kan icke ökas i samma grad, varför den naturliga
följden är, att den svenska porslinsproduktionen sjunker.
Det svenska genomsnittliga försäljningspriset ligger praktiskt taget i nivå
med tillverkningspriset. En marginal mellan dessa båda priser kan synbarligen
skapas endast på tvenne sätt: genom en höjning av de förra eller en
sänkning av de senare.
Då försäljningsprisen äro beroende av importpriserna, kan den önskade
förändringen ej där genomföras.
Beträffande tillverkningskostnaderna kunna dessa nedbringas på tvenne
sätt — örn överhuvudtaget fabrikerna arbeta rationellt —: genom en sänkning
av arbetslönerna eller ett fullt utnyttjande av fabrikens alla fabrikationsmöjligheter.
Av dessa två senare alternativ synes en tillräcklig sänkning av arbetslönerna
ej kunna genomföras.
Ett fullt utnyttjande av fabrikerna kan under de förhållanden, som hitintills
rått sedan fredsslutet och vilka antagligen ännu länge komma att
råda, ej genomföras annat än i skydd av en smidigt och väl avpassad svensk
tull.
Är 1878 var utförsäljningspriset per kg. betydligt mycket lägre än nu,
men tullskyddet per kg. högre. Arbetskostnaden, vilken då ej utgjorde den
dominerande delen av framställningskostnaderna som den nu utgör, skyddades
icke desto mindre på ett långt effektivare sätt.
Det står till fullo klart, att de tullsatser, som till den svenska porslinsindustriens
skydd fastställdes den 8 juni 1892 med tillämpning från och med
den 21 juni samma år, och vilka efter mer än 38 år fortfarande gälla, för
länge sedan äro antikverade och fullkomligt ineffektiva.
Då dessa tullsatser fastställdes, var importen av utländsk vara jämförelsevis
obetydlig, trots att mellanriksdagen (mellan Sverige och Norge) fortfarande
ägde bestånd. Lagen tillät tullfrihet vid import av i Norge tillverkade
varor.
Av 1893 års statistik framgår, att importen från Norge enbart utgjorde
569,599 kg. av totalimporten 843,884 kg., varför importen från övriga länder
utgjorde endast 274,285 kg.
Då, som tidigare framhållits, importen 1913 var 1,858,870 kronor, 1923
3,775,136 kronor, 1929 7,032,721 kronor och 1930 7,804,145 kronor och då
importen från Norge praktiskt taget helt avstannat, är den faktiska ökningen
i import sedan lagens tillkomst 7,529,840 med ett försäljningsvärde av
12,952,000 kronor, vilket med all önskvärd tydlighet visar, hur föråldrade de
nuvarande tullsatserna äro.
Som ett trängande oavvisligt krav framgår därför nödvändigheten av en
kraftig höjning av samtliga tullsatser på de artiklar, som beröra den svenska
5
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
porslinsindustrien, varigenom möjlighet till arbete skulle beredas åt ett
större antal arbetare än för närvarande och den ojämna handelsbalansen
upphjälpas.
Lägges 1930 års importsiffror till grund för beräkning av de föreslagna
tullsatserna, skulle statens inkomster i tullmedel teoretiskt ökas med 3,120,000
kronor.
Statistiskt nr | Import 1930 i kg. | Nuvarande tull kronor | Föreslagen tull kronor |
1278 ................................................... l*>7q ........................ | 1,007,790 36,899 | 50,390 22,140 | 100,780 73,800 |
tggo ................... | 89,582 | 26,880 | 89,680 |
Iggl ....................... | 27,287 | 16,380 | 27,300 |
1 .................. | 353,493 | 106,050 | 212,100 |
18«3 ................... | 78,155 | 23,460 | 46,920 |
1884 ........................ | 1,851,286 | 1,110,780 | 3,332,340 |
1885 ..................... | 38,731 | 23,220 | 46,440 |
188g .................... | 194,649 | 19,470 | 58,410 |
1987 ...................... | 1,238,407 | 123,840 | 371,520 |
1988 ....................... | 797,699 | 127,632 | 398,850 |
1289 ................................................... | 37,157 | 5.952 | 18,600 |
| 1,656,194 | 4,776,740 |
Redan i höstas utsände regering och myndigheter en kraftig maning till
svenska folket att’ köpa svenskt och skydda svensk industri. Vöre det inkonsekvent,
örn riksdagen då själv följde samma paroll och genom lagstiftning
skyddade den för porslinsindustrien viktigaste av alla tillgångar: den
inhemska arbetskraften och yrkesskickligheten, som trots maskiner och
rationalisering icke inom denna industrigren kan undvaras.
Då rättelse av de nu rådande förhållandena är av behovet påkallad, synes
det oss, som örn en ändring av de för porslins- och fajansvaror utgående
tullsatserna skyndsammast möjligt bör vidtagas.
Vi tillåta oss i sådant syfte föreslå följande alternativ.
Alternativ 1. |
|
Statistiskt | Tulltaxa |
nr | nr |
1279 | 690 |
1280 | 691 |
1281 | 692 |
1282 | 693 |
1283 | 693 |
1284 | 694 |
1285 | 694 |
1286 | 695 |
1287 | 695 |
1288 | 696 |
1289 | 696 |
Nuvarande
tullsats
kr. 60: — per 100 kg.
» 30: — » » »
» 60: — » » »
» 30: — » » »
» 30: —- » » »
» 60: — » > »
» 60: — » » »
» 10: —• » » »
» 10: —■ » » »
» 16: — » » »
» 16: — » » »
Föreslagen
tullsats
kr. 200: — per 100 kg
» 100: — » » »
» 100: — » » »
» 60: — » » »
» 60: — » » »
» 180: — » » »
» 180: — » » »
» 30: — » » »
» 30: — » » »
» 50: — » » »
» 50: —
»
»
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
6
Alternativ 2.
Införande av s. k. stjärntullar med en förhöjningsgräns av 200 %.
I samband härmed torde frågan örn emballaget för importerade lervaror
beaktas.
Alla porslinsvaror, tillhörande porslinsgruppen (E. 1275—1289), tulltaxeras
efter rena nettovikten, med undantag av lyxporslin (E. 1279—80).
Ä samtliga elektrotekniska porslinsvaror (med undantag av isolatorer E.
1861—2) ingå askar, papper och dylikt omslag i vikten, även för E. 1863
( -K- 672 i 1911 års taxa, där rena nettovikten upptages).
Lyxporslin skall tullbeläggas efter nettovikten med tillägg av visst emballage,
i 1930 års taxa å E. 1279—80 omedelbart efter rubriktexten, angivet
med ett E.
Enligt emballagebestämmelserna § 3 — d skall i lyxporslinets vikt ingå:
1) askar, papper etc. och annat dylikt emballage, som ej utgör ytteremballage
för varans skyddande under transporten,
2) emballage, vari varan är avsedd att försäljas i detaljhandeln,
3) hö, halm, träspån och annat dylikt förpackningsmaterial, befinnande
sig innanför emballage (t. ex. papper), som skall inräknas i vikten (jämför
mom. 1).
Hos vederbörande överordnade tullmyndigheter, åtminstone i Stockholm,
har emellertid utbildat sig den åsikten, att i enlighet med mom. 3) avdrag
för halm och annat dylikt emballage skall äga rum, örn porslinspjäsen är
insvept i ett papper (närmast), huru tunt detta än må vara.
Lyxporslin kommer förpackat:
dels 1) löst i halm i låda, då givetvis rena nettovikten upptages,
dels 2) löst förpackat i halm i kartonger (mindre pjäser) i låda, då kartongerna
med halm ingå i vikten,
dels 3) utan papper närmast pjäsen, men med halmhylsa (med eller utan
papper utanför halmen), då halmen (och eventuellt papper) inräknas i vikten,
dels 4) med papper närmast pjäsen, halmhylsa (med eller utan papper
utanför), då endast papperet närmast pjäsen inräknas i tullvikten och avdrag
lämnas för halmen (och eventuellt papper).
Förpackningen enligt 4) är den vanligaste, åtminstone vad kinesiskt och
japanskt lyxporslin angår.
Då tullsatsen för äkta porslin (60 öre per kg.) är densamma som för övriga
flerfargade äkta porslinsvaror, har riksdagen genom bestämmelsen (E)
örn emballagets inräknande i tullvikten tydligen haft den avsikten, att dessa
lyxvaror skulle bliva kraftigare beskattade än hushållsporslinet. Genom
Kungl. Maj:ts emballagebestämmelser (de tre sista raderna i § 3 tulltaxeforordningen)
bär denna riksdagens vällovliga avsikt blivit till stor del ineffektiv,
i all synnerhet som tullmyndigheterna anse sig böra hålla på bokstaven
i detta avseende.
Dylikt halmemballage utgör cirka 20—30 % av vikten.
Det är porslinsindustriens fasta förhoppning, att Sveriges riksdag ville
behjärta denna enträgna anhållan örn effektiva tullförhöjningar å porslinsvaror.
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
7
På grund av vad som ovan sålunda blivit anfört få vi hemställa, att nedanstående
rubriker i nu gällande tulltaxa givas följande ändrade lydelse.
XIII B. Lervaror.
Tulltaxe- För 100 w.
nr
690 av äkta porslin............................................................ 200 kr.
691 andra slag .................................................................. 100 »
692 i förening med annan oädel metall än järn ......... 100 »
andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:
693 för hushållsbruk...................................................... 60 »
» andra........................................................................ 60 »
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade
eller på annat likartat sätt dekorerade:
694 för hushållsbruk..................................................... 180 »
» andra....................................................................... 180 »
av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna krukmakargods
och andra lervaror, ej särskilt nämnda:
ävensom kakel och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
695 för hushållsbruk..................................................... 30 »
» andra........................................................................ 30 »
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt dekorerade:
696 för hushållsbruk...................................................... 50 »
» andra....................................................................... 50 »
Stockholm i januari 1932.
Edvard Lithander. Bj. Holmgren. Erik Olson.
Nils Holmström. R. Lundquist Emil Bengtsson.
i Rotebro.
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
Är 1913.
Norge.....................
Danmark ...............
Finland ..................
Tyska riket ............
Nederländerna.........
Belgien ..................
Storbritannien.........
Frankrike ...............
Italien ...................
Österrike ...............
Portugal ................
Tjeckoslovakien ......
Schweiz................
Kina .....................
Japan.....................
Asiatiska Sovj et ...
U. S. A....................
Övriga länder .........
Summa
År 1923.
N orge.................................
Danmark ..........................
Finland ..............................
Tyska riket ........................
Nederländerna.....................
Belgien .............................
Storbritannien....................
Frankrike ..........................
Italien.................................
Österrike ...........................
Portugal..............................
Tjeckoslovakien ..................
Schweiz .............................
Kina .................................
Japan .................................
Asiatiska Sovjet
U. S. A...............................
Övriga länder ....................
Summa
År 1930,
Norge.................................
Danmark ''..........................
Finland ..............................
Tyska riket .......................
Nederländerna.....................
Belgien ..............................
Storbritannien....................
Frankrike ...........................
Italien.................................
Österrike ...........................
Portugal.............................
Tjeckoslovakien ..................
Schweiz ... ........................
Kina ...............................
Japan .................................
Asiatiska Sovjet...
U. S. A..............................
Övriga länder .....................
Summa
664 | 669 | 670 | 672 | 673 Å | |||||
Kg- | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. |
— | — | 1 1 1 | 1 1 1 | 1 1 1 | 1 1 1 | — | 1 1 1 | — | — |
_ | z | 31,508 | 75,619 | 24,233 | 20,598 | 62,499 | 187,497 | 78,059 | 78,059 |
237,934 | 118,967 | — | — | — | — | ! II 1 1 1 i | Milin | — |
|
8,282 | 4,141 | 5,129 | 12,310 | 9,599 | 8,159 | 4,469 | 13,407 | i 2,792 | 2,792 |
246,216 | 123,108 | 36,637 | 87,929 | 33,832 | 28,757 | 66,968 | 200,904 | 80,851 | 80,851 |
771 | 960 | _ |
|
|
|
|
|
|
|
7,516 | 7,843 | 2,488 | 17,416 | 15,518 | 31,036 | 1,437 | 2,874 | 6,010 | 7,513 |
2,305 | 1,920 | 15,319 | 107,233 | 37,071 | 74,142 | 7,788 | 15,576 | 113,210 | 141,638 |
— | — | — | — | 1,276 | 2,552 | — | — | — | — |
371,322 | 260,374 | 385 | 2,695 | z | z | z |
|
|
|
— | — | 146 | 1,022 | — | — | — | — | — | — |
— | — | 159 | 1,113 | — | — | — | — | 5,683 | 7,104 |
— | — | 1,443 | 10,101 | _ | _ | ■ |
| z |
|
— | — | 805 | 5,635 | 1,067 | 2,134 | — | _ | _ | _ |
— | — | 382 | 2,674 | — | — | — | — | — | _ |
— | — | — | — | — | — | 3,720 | 7,440 | — | — |
— | — | 186 | 1,302 | 1,760 | 3,520 | 536 | 1,072 | 1,493 | 1,865 |
381,914 | 271,097 | 21,313 | 149,191 | 56,692 | 113,384 | 13,481 | 26,962 | 126,496 | 158,120 |
1,390 | 2,253 | 3,873 | 45,396 | 7,155 | 27,779 | 841 | 2,587 | 3,328 | 6.662 |
— | — | — | — | 1,673 | 5.514 | — | — | 2,115 | 3,067 |
54,083 | 35,951 | 17,436 | 123,290 | 55,802 | 126,232 | 22,204 | 73,271 | 275,315 | 319.491 |
25,034 | 8,306 | — | — | 2,156 | 4,413 | — | — | — | — |
927,110 | 544,820 | 412 | 2,101 | 1,664 | 4,521 | 950 | 3,488 |
|
|
— | — | 854 | 28,949 | 794 | 7,392 | — | — | — | — |
— | — | — | — | 4,908 | 25,670 | — | — | — | _ |
— | — | — | — | 1,531 | 8,484 | — | — | — | — |
— | — | 2,275 | 8,243 | 3,368 | 14,618 | — | — | 71,026 | 70,205 |
— | — | 3,811 | 12,801 | 1,349 | 4,045 | z | z |
|
|
— | — | 6,861 | 37,509 | 7,746 | 23,114 | — | _ | _ | _ |
— | — | 427 | 3,070 | — | — | — | — | — | _ |
— | — | — | — | — | — | 3,125 | 10,463 | — | — |
173 | 216 | 950 | 7,013 | 1,433 | 4,191 | 367 | 1,586 | 1,709 | 3,751 |
l,007,79o| 591,546 | 36,899 | 268,372 | 89,582 | 255,973 | 27,287 | 91,395 | 353,493 | 403,176 |
Motioner i Andra kammaren, Nr 322. 9
673 B | 674 A | 674 B | 675 A | 675 B | 676 A | 676 B | |||||||
Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | 1 Kg. | Kr. |
I 1 1 | — | 24,722 | 37,083 | — | 1 1 | _ | 1 1 | 19,319 | 14,489 | 66,686 | 50,015 | — | 1 1 |
37,502 | 46,878 | 146,896 | 220,344 | 9,803 | 17,155 | 173,872 | 86,936 | 71,146 | 53,360 | 546,260 | 409,695 | 45,868 | 45,868 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 32,494 | 24,371 | — | — |
— | — | lill! | — | — | — | — | — | 248,452 | 186,339 | 70,792 | 53,094 | — | — |
— | — | 11,644 | 17,466 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
4,996 | 6,245 | 14,635 | 21,953 | 3,584 | 6,272 | 24,225 | 12,113 | 3,401 | 2,551 | 11,317 | 8,487 | 16,607 | 16,607 |
42,498 | 53,123 | 197,897 | 296,846 | 13,387 | 23,427 | 198,097 | 99,049 | 342,318 | 256,739 | 727,549 | 545,662 | 62,475 | 62,475 |
— | _ | 2,690 | 5,380 | _ | _ | _ | _ | 1,771 | 1,682 | _ |
|
|
|
3,515 | 6,151 | 85,824 | 171,648 | 1,293 | 2,909 | 5,391 | 4,043 | 15.056 | 14,303 | 26.480 | 27,804 | 5,623 | 8,435 |
— | — | 2,985 | 5,970 | — | — | 4,007 | 3,005 | — | — | 4,132 | 4,339 | — | — |
92,153 | 161,268 | 885,550 | 1,771,100 | 8,417 | 18,938 | 116,946 | 87,710 | 167,115 | 158,759 | 384,456 | 403,679 | 30,498 | 45,747 |
— | — | 4,209 | 8,418 | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — |
1,738 | 3,042 | 5,389 | 10,778 | 1,797 | 4,043 | 14,388 | 10,791 | 224,427 | 213,206 | 50,978 | 53,527 | 1,350 | 2,025 |
— | — | 2,131 | 4,262 |
| — |
| — | — | — | 7,718 | 8,104 | — | — |
583 | 1,020 | 63,083 | 121,166 | 506 | 1,139 | — | — | — | — | 3,581 | 3,760 | — | — |
— | — | 1,301 | 2,602 | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | _ | z | z |
_ | _ | 79,208 | 158,416 | — | — | — | — | — | — | 1,158 | 1,216 | - | — |
581 | 1,017 | 455 | 910 | 664 | 1,494 | 1,122 | 842 | 734 | 698 | 1,736 | 1,822 | 1,674 | 2,511 |
98,570 | 172,498 | 1,132,825 | 2,265,650 | 12,677 | 28,523 | 141,854 | 106,391 | 409,103 | 388,648 | 480,239 | 504,251 | 39,145 | 58,718 |
__ | _ | 1,770 | 4,255 | _ | _ | _ | _ | _ | _ |
|
|
|
|
— | — | 62,671 | 174,794 | 1,609 | 13,677 | 4.033 | 4,540 | 5,524 | 6,625 | 22,764 | 46,661 | 3,163 | 6,626 |
— | — | — | . - | — | — | 5,098 | 4,859 | 17,005 | 15,632 | — | — | — | — |
75,803 | 104,553 | 824,716 | 1,763,932 | 22,584 | 94,221 | 149,517 | 135,194 | 366,673 | 353,357 | 609,517 | 494,260 | 26,539 | 36,167 |
— | — | 408 | 2,797 | — | — | — | — | 23,078 | 16,508 | 8,713 | 10,344 | — | — |
— | — | 286 | 3,343 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
— | — | 10,326 | 35,799 | 651 | 8,729 | 20,130 | 21.930 | 669,294 | 735,678 | 27,310 | 46,907 | 2,763 | 6,394 |
— | — | 6,175 | 36,580 | — | — | — | — | 895 | 2,337 | 38,614 | 35,650 | — | — |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1,558 | 3,059 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 656 | 2,352 |
— | — | 701 | 12,747 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
— | — | 740,553 | 1,201,941 | 7,554 | 14,173 | 15,101 | 11,199 | 152,960 | 148,611 | 82,198 | 70,894 | — | — |
— | _ | 5,471 | 18,764 | 970 | 3,135 | _ | _ | _ | _ | _ | _ | z | _ |
— | — | 197,031 | 431,034 | 4,937 | 14,650 | — | — | — | — | 3,083 | 8,400 | — | — |
2,352 | 3,879 | 1,178 | 4,462 | 426 | 2,016 | 770 | 1,299 | 2,978 | 4,555 | 5,500 | 7,587 | 2,478 | 6,577 |
78,155 | 108,432 | 1,851,286 | 3,690,448 | 38,731 150,601 194,649 179,021 | 1,238,407 | 1,283,303 | 797,699 | 720,703 | 37,157 | 61,175 |
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 4 sami. 66 haft. (Nr 322.) 196 32 2
10
Motioner i Andra kammuren, Nr 322.
Sammandrag
ar importen till Sverige av san itets- och hushållsgods.
1930 års Statistiskt nr | Äldre taxor Tulltaxe- nr | 1 9 | 1 3 | 19 2 3 | 19 3 0 | ||
Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | Kg. | Kr. | ||
1278 ............ | 664 | 246,216 | 123,108 | 381,914 | 271,097 | 1,007,790 | 591,546 |
1279 ............ | 669 | 36,637 | 87,929 | 21,313 | 149,191 | 36,899 | 268,372 |
1280 ............ | 670 | 33,832 | 28,757 | 56,692 | 113,384 | 89,582 | 255,973 |
1281 ........... | 672 | 66,968 | 200,904 | 13,481 | 26,962 | 27,287 | 91,395 |
1282 ............ | 673 A | 80.851 | 80,851 | 126,496 | 158,120 | 353,493 | 403,176 |
1283 ............ | 673 B | 42,498 | 53,123 | 98,570 | 172,498 | 78,155 | 108,432 |
1284 ............ | 674 A | 197,897 | 296,846 | 1,132,825 | 2,265,650 | 1,851,286 | 3,690,448 |
1285 ............ | 674 B | 13,387 | 23,427 | 12,677 | 28,523 | 38,731 | 150,601 |
1286 ............ | 675 A | 198,097 | 99,049 | 141,854 | 106,391 | 194,649 | 179,021 |
1287 ............ | 675 B | 342,318 | 256,739 | 409,103 | 388,648 | 1,238,407 | 1,283,303 |
1288 ............ | 676 A | 727,549 | 545,662 | 480,239 | 504,251 | 797,699 | 720,703 |
1289 ............ | 676 B | 62,475 | 62,475 | 39,145 | 58,718 | 37,157 | 61,175 |
Summa | — | 2,048,525 | 1,858,870 | 2,914,309 | 4,243,433 | 5,751,135 | 7,804,145 |
Sammandraget enligt tullverkets statistik.
Motioner i Andra kammaren, Nr 322.
11
Importen till Sverige av sanitets- oell liushållsporslin 1923 och 1929.
|
| Danmark | Tyskland | England | Japan | Tjecko- slovakien | Övriga | Summa kg- | Summa kr. |
| Äkta porslin. 1923. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. | Lyxföremål .................... | 2,488 | 15,319 | 385 | 805 | 159 | 2,157 | 21,313 | 149,191 |
2. | Vita eller enfärgade ......... | 9,525 | 205,463 | 1,738 | — | 6,266 | 2,074 | 225,066 | 330,498 |
3. | Två- eller flerfärgade ...... | 87,117 | 893,967 | 7,186 | 79,208 | 63,589 | 14,435 | 1,145,502 | 2,294,173 |
4. | Summa kilogram | 99,130 | 1,114,749 | 9,309 | 80,013 | 70,014 | 18,666 | 1,391,881 | — |
5. | Summa kronor | 205,637 | 2,200,177 | 20,558 | 164,051 | 136,542 | 47,017 | — | 2,773,982 |
| Fajans. 1923. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. | Lyxföremål ..................... | 15,518 | 37,071 | — | 1,067 | — | 3,036 | 56,692 | 113,384 |
2. | Vita eller enfärgade ......... | 20,447 | 284,061 | 238,815 | — | — | 7,634 | 550,957 | 495,039 |
3. | Två- eller flerfärgade ...... | 32,103 | 414,954 | 52,328 | 1,158 | 3,581 | 15,260 | 519,384 | 562,969 |
4. | Summa kilogram | 68,068 | 736,086 | 291,143 | 2,225 | 3,581 | 25,930 | 1,127,033 | — |
5. | Summa kronor | 85,621 | 770,037 | 279,549 | 3,350 | 3,760 | 29,075 | — | 1,171,392 |
| Äkta porslin. 1929. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. | Lyxföremål ..................... | 4,049 | 17,538 | 611 | 6,145 | — | 6,941 | 35,284 | 206,213 |
2. | Vita eller enfärgade ......... | 25,230 | 365,928 | 746 | — | 51,473 | 5,468 | 448,845 | 583,504 |
3. | Två- eller flerfärgade ...... | 71,768 | 952,363 | 20,618 | 164,641 | 574,306 | 13,144 | 1,796,840 | 3,731,749 |
4. | Summa kilogram | 101,047 | 1,335,829 | 21,975 | 170,786 | 625,779 | 25,553 | 2,280,969 | — |
5. | Summa kronor | 318,336 | 2,611,287 | 89,660 | 390,081 | 987,943 | 124,159 | — | 4,521,466 |
| Fajans. 1929. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. | Lyxföremål ..................... | 6,559 | 53,566 | 494 | 4,909 | 2,073 | 6,776 | 74,377 | 195,847 |
2. | Vita eller enfärgade ......... | 7,282 | 596,579 | 656,997 | — | 142,386 | 12,638 | 1,415,882 | 1,423,604 |
3. | Två- eller flerfärgade ...... | 35,521 | 748,470 | 22,998 | 3,041 | 55,325 | 53,500 | 918,855 | 826,798 |
4. | Summa kilogram | 49,362 | 1,398,615 | 680,489 | 7,950 | 199,784 | 72,914 | 2,409,114 | — |
5. | Summa kronor | 85,174 | 1,226,981 | 808,976 | 18,171 | 200,021 | 106,926 | — | 2,446,249 |