Motioner i Andra kammaren, Nr 322 Motion 1932:322 Andra kammarenTill innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Motioner i Andra kammaren, Nr 322

Motion 1932:322 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

1

Nr 322.

Av herr Lithander m. fl., om ökat tullskydd för porslinsindustrien.

Utvecklingen efter kriget har varit bekymmersam för den svenska porslinsindustrien.

På grund av de förhållanden, som sammanhänga med konkurrensländernas
låga arbetslöner och andra omständigheter har porslinsindustrien i
Sverige haft att kämpa med en övermäktig utländsk konkurrens. Densamma
har lett därhän, att importen efter kriget oavbrutet ökats, medan den svenska
produktionen kvantitativt taget gått tillbaka.

Priserna på den svenska porslinsmarknaden äro i hög grad beroende av
Europas större porslinsproducerande länder.

England, Tyskland, Tjeckoslovakien, delvis också Holland och Frankrike,
äro i väsentlig grad organiserade för export. Dessa europeiska länder äro
i sin tur beroende av utomeuropeisk konkurrens på bortamarknader, framförallt
från Japan.

Där arbetslönerna spela en så allt avgörande roll som i porslinsindustriens
framställningskostnader, är det endast naturligt, att länder med lägsta
medellönenivån äro de mest konkurrenskraftiga.

På basen av kungl, socialstyrelsens indextal för år 1929 har en relativt
hållbar rekonstruktion av förhållandet mellan lönerna i nedanstående länders
porslinsindustri blivit möjlig:

Sverige .......................................

England.......................................

Tyskland ...................................

Tjeckoslovakien ...........................

Finland .......................................

Index

Växelkurs

%

Index
hänfört
till nor-malkurs

Procent-förhållan-det till
svensk
lön

19; 9

1913

232

194

173

863

1,385

IOO.00
18.09
88.7 2
11.os
9.38

100.00
18.50

90.00

90.00

72.00

2.20

1.40

87.70
86.7 7

232

190

171

106

180

100
‘) 82
‘) 74

46
*) 78

1 Anni. Lönerna ha i dessa länder sedan år 1929 ytterligare och kraftigt sänkts, i England
till 74, i Tyskland till 60 och i Finland till 58.

Kolumnen 6 visar således det ungefärliga förhållandet i lönerna pa så
sätt, att örn medeltimförtjänsten i Sverige 1929 var 1 krona, var den i England
82 öre, i Tyskland 74 öre, i Tjeckoslovakien 46 öre och i Finland 78
öre. Det erhållna resultatet överensstämmer i stort sett med de uppgifter
angående lönerna, som på annat sätt kunnat införskaffas.

De fem svenska porslinsfabrikernas gemensamma statistik visar, att

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 4 sami. 66 haft. (Nr 322.) 19c 32 1

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

*.fabrikens direkta kostnader» i medeltal bestå av:

arbetslöner .........................................................

.............. 60.2 7

%

73.85

bränsle .....................................................................

.............. 8.36

»

10.24

råmaterial...................................................................

.............. 9.48

»

11.62

diverse .....................................................................

.............. 3.5 0

»

4.29

fabrikens allmänna kostnader:

100.CO

smärre hjälpmaterial................................................

.............. 0.74

%

gips, pressduk .........................................................

.............. 4.19

»

ljus, värme, kraft.......................................................

.............. 2.19

»

improduktiva löner ..................................................

.............. 11.27

»

affärens allmänna kostnader:

h-1

O

O

O

O

%

lagerpersonal, packare, expedition ..........................

.............. 36.29

%

emballage och övriga magasinskostnader ..............

.............. 6.84

»

resanden ..................................................................

.............. 13.37

»

kontor, administration....................................

............. 20.03

affärens kostnader .........................................

............. 18.97

»

reparationer .....................................................

............. 3.90

»

diverse ......................................................................

............ 0.6 0

»

t—1

o

o

o

o

%

Stannar nian vid fabrikationen och dess kostnader, framgår av ovanstaende,
att de direkta arbetslönerna utgöra 60.2 7 % av fabrikens kostnader,
och lägger man de improduktiva arbetslönerna därtill, stiger procenttalet
till 71.5 4 *.

År 1913 hade de svenska porslinsfabrikernas nettoförsäljning ett värde av
cirka 5 miljoner. Importen, samma år, hade ett värde av cirka 1,860,000 kronor.

Ar 1929 hade de fem svenska porslinsfabrikernas totala nettofakturering
ett värde av cirka 6,100,000 kronor. Importen samma år, enligt den officiella
statistiken, ett värde av cirka 7,000,000 kronor.

Tager man hänsyn till den värdestegring som skett sedan 1913 och omräknar
1929 års inhemska försäljning och import med 1913 års medelpriser,
visar jämförelsen, att den svenska porslinsfabrikationen kvantitativt sjunkit
med cirka 4 %, under det att importen stigit med cirka 125 %.

Före och under väldskriget betydde den utländska konkurrensen mindre,
men efter krigets slut blevo förhållandena hastigt skärpta. Följande officiella
statistiksiffror visa på ett otvetydigt sätt den ofantliga stegring som skett:

Importen till Sverige av sanitetsgods och hushållsgods i äkta porslin

och fajans, i kronor.

(Häi är ej medtaget tekniskt porslin av något slag, ej heller rör, plattor eller
annat lergods, med andra ord importsiffrorna upptaga endast det slags
gods, som de svenska porslinsfabrikerna själva tillverka, eller
under de sista två decennierna tillverkat.)

Ökning sedan 1913 % Ökning sedan 1923 %

1913..............

............. 1,858,870

—

_

_

1923 ..............

............. 3,775,136

1,918,266

103.0 9

_

1929 ..............

............. 7,032,701

5,173,831

278.33

3,257,565

86.2 9

1930..............

............. 7,804,145

5,945,375

319.83

4,029,009

106.7 3

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

3

Utlandets porslinsindnstri är icke tekniskt bättre rustad, arbetar knappast
mera ekonomiskt, erhåller icke sitt bränsle och sina råvaror till billigare
priser än den svenska porslinsindustrien. Orsakerna till den nuvarande
situationen är att söka enbart i de höga svenska arbetslönerna och ett relativt
lågt tullskydd. Skulle de sedan 1913 timade förskjutningarna i den
svenska porslinsindustriens nettopriser följt förskjutningarna inom samma
industris löner, skulle något skäl till anmärkning knappast kunna finnas.
Sedan 1913 eller tiden före kriget lia priserna på svenskt porslin stigit med
i medeltal 68.2 9, arbetslönerna däremot med 138.15 %.

Då priserna på bränsle, råmaterial och diverse förbrukningartiklar i intet
fall procentuellt stigit mer än försäljningsprisen, måste den stora stegringen
i arbetslöner tillmätas en avgörande betydelse. Intill 1914 voro förhållandena
sådana, att Sverige hade alla möjligheter möta den utländska konkurrensen,
under och efter världskriget inträdde starka förskjutningar i de
olika ländernas penningevärden, levnadskostnader och löner. Importen till
Sverige från de stora porslinsproducerande länderna i Europa har sedan
dess i stort sett följt respektive länders lönekurvor.

Import till Sverige av sanitets- och hushållsgods i kg.

Danmark

England

Tyskland

Tjeckoslovakien

1923 ...........................

167,198

300,452

1,850,835

73,595

1929 ...........................

150,309

702,464

2,734,444

825,563

1930 ........................

114,961

1,660,610

2,500,189

1,075 035

Medellön1) 1929..........

0: 98

0:82

0: 74

0: 46

Medellön1) 1930............

0: 98

0: 74

0: 60

0: 46

Anm.: om den svenska medellönen sättes

till 100.

Härav framgår, hurusom Danmark, som har praktiskt taget samma medellön
som Sverige, ser sin export stadigt sjunka. England, som intill 1929
låg cirka 18 % under den svenska lönenivån, fördubblade sin export för att
under 1930, då lönerna sänkts med 10 %, ytterligare öka exporten med ej
mindre än 136.4 %>. Tyskland har minskat något från 1929 till 1930, då
däremot Tjeckoslovakien alltjämt ökat. Det Tyskland förlorat är huvudsakligen
i sanitetsgods, vilket i viss mån förklarar Englands starka exporttillväxt.
(Här spelar den 1930 livliga byggnadsverksamheten en stor roll.)

Som av den statistiska vikttabellen framgår, utgör importen av lyxporslin
och fajans endast en ringa del eller för 1923 3.i % och för 1929
2.3 %.

Funnes en pålitlig och detaljerad värdestatistik, skulle man finna, att
importen av hushållsgods består till cirka 90 % av de billigaste bruksvarorna,
på vilka de svenska fabrikerna vid försäljning ej kunna erhålla vinst.

Utlandets exportorganiserade fabriker ha beträffande de stora hushållsartiklarna
gått så långt ner i pris som de utan förlust kunnat, och de svenska
fabrikerna lia tvungits följa med. Exportländernas priser plus tull och

o

4 Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

fraktkostnader utgöra i många fall de svenska porslinsfabrikernas nettopriser.

Skillnaden i framställningskostnader, där priset för arbetet är utslagsgivande,
är ändock så stor, att importen under normala förhållanden år efter
år stiger. Konsumtionen kan icke ökas i samma grad, varför den naturliga
följden är, att den svenska porslinsproduktionen sjunker.

Det svenska genomsnittliga försäljningspriset ligger praktiskt taget i nivå
med tillverkningspriset. En marginal mellan dessa båda priser kan synbarligen
skapas endast på tvenne sätt: genom en höjning av de förra eller en
sänkning av de senare.

Då försäljningsprisen äro beroende av importpriserna, kan den önskade
förändringen ej där genomföras.

Beträffande tillverkningskostnaderna kunna dessa nedbringas på tvenne
sätt — örn överhuvudtaget fabrikerna arbeta rationellt —: genom en sänkning
av arbetslönerna eller ett fullt utnyttjande av fabrikens alla fabrikationsmöjligheter.

Av dessa två senare alternativ synes en tillräcklig sänkning av arbetslönerna
ej kunna genomföras.

Ett fullt utnyttjande av fabrikerna kan under de förhållanden, som hitintills
rått sedan fredsslutet och vilka antagligen ännu länge komma att
råda, ej genomföras annat än i skydd av en smidigt och väl avpassad svensk
tull.

Är 1878 var utförsäljningspriset per kg. betydligt mycket lägre än nu,
men tullskyddet per kg. högre. Arbetskostnaden, vilken då ej utgjorde den
dominerande delen av framställningskostnaderna som den nu utgör, skyddades
icke desto mindre på ett långt effektivare sätt.

Det står till fullo klart, att de tullsatser, som till den svenska porslinsindustriens
skydd fastställdes den 8 juni 1892 med tillämpning från och med
den 21 juni samma år, och vilka efter mer än 38 år fortfarande gälla, för
länge sedan äro antikverade och fullkomligt ineffektiva.

Då dessa tullsatser fastställdes, var importen av utländsk vara jämförelsevis
obetydlig, trots att mellanriksdagen (mellan Sverige och Norge) fortfarande
ägde bestånd. Lagen tillät tullfrihet vid import av i Norge tillverkade
varor.

Av 1893 års statistik framgår, att importen från Norge enbart utgjorde
569,599 kg. av totalimporten 843,884 kg., varför importen från övriga länder
utgjorde endast 274,285 kg.

Då, som tidigare framhållits, importen 1913 var 1,858,870 kronor, 1923
3,775,136 kronor, 1929 7,032,721 kronor och 1930 7,804,145 kronor och då
importen från Norge praktiskt taget helt avstannat, är den faktiska ökningen
i import sedan lagens tillkomst 7,529,840 med ett försäljningsvärde av
12,952,000 kronor, vilket med all önskvärd tydlighet visar, hur föråldrade de
nuvarande tullsatserna äro.

Som ett trängande oavvisligt krav framgår därför nödvändigheten av en
kraftig höjning av samtliga tullsatser på de artiklar, som beröra den svenska

5

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

porslinsindustrien, varigenom möjlighet till arbete skulle beredas åt ett
större antal arbetare än för närvarande och den ojämna handelsbalansen
upphjälpas.

Lägges 1930 års importsiffror till grund för beräkning av de föreslagna
tullsatserna, skulle statens inkomster i tullmedel teoretiskt ökas med 3,120,000

kronor.

Statistiskt nr

Import 1930

i kg.

Nuvarande tull

kronor

Föreslagen tull

kronor

1278 ...................................................

l*>7q ........................

1,007,790

36,899

50,390

22,140

100,780

73,800

tggo ...................

89,582

26,880

89,680

Iggl .......................

27,287

16,380

27,300

1 ..................

353,493

106,050

212,100

18«3 ...................

78,155

23,460

46,920

1884 ........................

1,851,286

1,110,780

3,332,340

1885 .....................

38,731

23,220

46,440

188g ....................

194,649

19,470

58,410

1987 ......................

1,238,407

123,840

371,520

1988 .......................

797,699

127,632

398,850

1289 ...................................................

37,157

5.952

18,600

1,656,194

4,776,740

Redan i höstas utsände regering och myndigheter en kraftig maning till
svenska folket att’ köpa svenskt och skydda svensk industri. Vöre det inkonsekvent,
örn riksdagen då själv följde samma paroll och genom lagstiftning
skyddade den för porslinsindustrien viktigaste av alla tillgångar: den
inhemska arbetskraften och yrkesskickligheten, som trots maskiner och
rationalisering icke inom denna industrigren kan undvaras.

Då rättelse av de nu rådande förhållandena är av behovet påkallad, synes
det oss, som örn en ändring av de för porslins- och fajansvaror utgående
tullsatserna skyndsammast möjligt bör vidtagas.

Vi tillåta oss i sådant syfte föreslå följande alternativ.

Alternativ 1.

Statistiskt

Tulltaxa

nr

nr

1279

690

1280

691

1281

692

1282

693

1283

693

1284

694

1285

694

1286

695

1287

695

1288

696

1289

696

Nuvarande

tullsats

kr. 60: — per 100 kg.

» 30: — » » »

» 60: — » » »

» 30: — » » »

» 30: —- » » »

» 60: — » > »

» 60: — » » »

» 10: —• » » »

» 10: —■ » » »

» 16: — » » »

» 16: — » » »

Föreslagen

tullsats

kr. 200: — per 100 kg

» 100: — » » »

» 100: — » » »

» 60: — » » »

» 60: — » » »

» 180: — » » »

» 180: — » » »

» 30: — » » »

» 30: — » » »

» 50: — » » »

» 50: —

»

»

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

6

Alternativ 2.

Införande av s. k. stjärntullar med en förhöjningsgräns av 200 %.

I samband härmed torde frågan örn emballaget för importerade lervaror
beaktas.

Alla porslinsvaror, tillhörande porslinsgruppen (E. 1275—1289), tulltaxeras
efter rena nettovikten, med undantag av lyxporslin (E. 1279—80).

Ä samtliga elektrotekniska porslinsvaror (med undantag av isolatorer E.
1861—2) ingå askar, papper och dylikt omslag i vikten, även för E. 1863
( -K- 672 i 1911 års taxa, där rena nettovikten upptages).

Lyxporslin skall tullbeläggas efter nettovikten med tillägg av visst emballage,
i 1930 års taxa å E. 1279—80 omedelbart efter rubriktexten, angivet
med ett E.

Enligt emballagebestämmelserna § 3 — d skall i lyxporslinets vikt ingå:

1) askar, papper etc. och annat dylikt emballage, som ej utgör ytteremballage
för varans skyddande under transporten,

2) emballage, vari varan är avsedd att försäljas i detaljhandeln,

3) hö, halm, träspån och annat dylikt förpackningsmaterial, befinnande
sig innanför emballage (t. ex. papper), som skall inräknas i vikten (jämför
mom. 1).

Hos vederbörande överordnade tullmyndigheter, åtminstone i Stockholm,
har emellertid utbildat sig den åsikten, att i enlighet med mom. 3) avdrag
för halm och annat dylikt emballage skall äga rum, örn porslinspjäsen är
insvept i ett papper (närmast), huru tunt detta än må vara.

Lyxporslin kommer förpackat:

dels 1) löst i halm i låda, då givetvis rena nettovikten upptages,

dels 2) löst förpackat i halm i kartonger (mindre pjäser) i låda, då kartongerna
med halm ingå i vikten,

dels 3) utan papper närmast pjäsen, men med halmhylsa (med eller utan
papper utanför halmen), då halmen (och eventuellt papper) inräknas i vikten,

dels 4) med papper närmast pjäsen, halmhylsa (med eller utan papper
utanför), då endast papperet närmast pjäsen inräknas i tullvikten och avdrag
lämnas för halmen (och eventuellt papper).

Förpackningen enligt 4) är den vanligaste, åtminstone vad kinesiskt och
japanskt lyxporslin angår.

Då tullsatsen för äkta porslin (60 öre per kg.) är densamma som för övriga
flerfargade äkta porslinsvaror, har riksdagen genom bestämmelsen (E)
örn emballagets inräknande i tullvikten tydligen haft den avsikten, att dessa
lyxvaror skulle bliva kraftigare beskattade än hushållsporslinet. Genom
Kungl. Maj:ts emballagebestämmelser (de tre sista raderna i § 3 tulltaxeforordningen)
bär denna riksdagens vällovliga avsikt blivit till stor del ineffektiv,
i all synnerhet som tullmyndigheterna anse sig böra hålla på bokstaven
i detta avseende.

Dylikt halmemballage utgör cirka 20—30 % av vikten.

Det är porslinsindustriens fasta förhoppning, att Sveriges riksdag ville
behjärta denna enträgna anhållan örn effektiva tullförhöjningar å porslinsvaror.

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

7

På grund av vad som ovan sålunda blivit anfört få vi hemställa, att nedanstående
rubriker i nu gällande tulltaxa givas följande ändrade lydelse.

XIII B. Lervaror.

Tulltaxe- För 100 w.

nr

690 av äkta porslin............................................................ 200 kr.

691 andra slag .................................................................. 100 »

692 i förening med annan oädel metall än järn ......... 100 »

andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:

693 för hushållsbruk...................................................... 60 »

» andra........................................................................ 60 »

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade
eller på annat likartat sätt dekorerade:

694 för hushållsbruk..................................................... 180 »

» andra....................................................................... 180 »

av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna krukmakargods
och andra lervaror, ej särskilt nämnda:

ävensom kakel och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:

695 för hushållsbruk..................................................... 30 »

» andra........................................................................ 30 »

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt dekorerade:

696 för hushållsbruk...................................................... 50 »

» andra....................................................................... 50 »

Stockholm i januari 1932.

Edvard Lithander. Bj. Holmgren. Erik Olson.

Nils Holmström. R. Lundquist Emil Bengtsson.

i Rotebro.

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

Är 1913.

Norge.....................

Danmark ...............

Finland ..................

Tyska riket ............

Nederländerna.........

Belgien ..................

Storbritannien.........

Frankrike ...............

Italien ...................

Österrike ...............

Portugal ................

Tjeckoslovakien ......

Schweiz................

Kina .....................

Japan.....................

Asiatiska Sovj et ...

U. S. A....................

Övriga länder .........

Summa

År 1923.

N orge.................................

Danmark ..........................

Finland ..............................

Tyska riket ........................

Nederländerna.....................

Belgien .............................

Storbritannien....................

Frankrike ..........................

Italien.................................

Österrike ...........................

Portugal..............................

Tjeckoslovakien ..................

Schweiz .............................

Kina .................................

Japan .................................

Asiatiska Sovjet

U. S. A...............................

Övriga länder ....................

Summa

År 1930,

Norge.................................

Danmark ''..........................

Finland ..............................

Tyska riket .......................

Nederländerna.....................

Belgien ..............................

Storbritannien....................

Frankrike ...........................

Italien.................................

Österrike ...........................

Portugal.............................

Tjeckoslovakien ..................

Schweiz ... ........................

Kina ...............................

Japan .................................

Asiatiska Sovjet...

U. S. A..............................

Övriga länder .....................

Summa

664

669

670

672

673 Å

Kg-

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

—

—

1 1 1

1 1 1

1 1 1

1 1 1

—

1 1 1

—

—

_

z

31,508

75,619

24,233

20,598

62,499

187,497

78,059

78,059

237,934

118,967

—

—

—

—

! II 1 1 1 i

Milin

—

8,282

4,141

5,129

12,310

9,599

8,159

4,469

13,407

i 2,792

2,792

246,216

123,108

36,637

87,929

33,832

28,757

66,968

200,904

80,851

80,851

771

960

_

7,516

7,843

2,488

17,416

15,518

31,036

1,437

2,874

6,010

7,513

2,305

1,920

15,319

107,233

37,071

74,142

7,788

15,576

113,210

141,638

—

—

—

—

1,276

2,552

—

—

—

—

371,322

260,374

385

2,695

z

z

z

—

—

146

1,022

—

—

—

—

—

—

—

—

159

1,113

—

—

—

—

5,683

7,104

—

—

1,443

10,101

_

_

■

z

—

—

805

5,635

1,067

2,134

—

_

_

_

—

—

382

2,674

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

3,720

7,440

—

—

—

—

186

1,302

1,760

3,520

536

1,072

1,493

1,865

381,914

271,097

21,313

149,191

56,692

113,384

13,481

26,962

126,496

158,120

1,390

2,253

3,873

45,396

7,155

27,779

841

2,587

3,328

6.662

—

—

—

—

1,673

5.514

—

—

2,115

3,067

54,083

35,951

17,436

123,290

55,802

126,232

22,204

73,271

275,315

319.491

25,034

8,306

—

—

2,156

4,413

—

—

—

—

927,110

544,820

412

2,101

1,664

4,521

950

3,488

—

—

854

28,949

794

7,392

—

—

—

—

—

—

—

—

4,908

25,670

—

—

—

_

—

—

—

—

1,531

8,484

—

—

—

—

—

—

2,275

8,243

3,368

14,618

—

—

71,026

70,205

—

—

3,811

12,801

1,349

4,045

z

z

—

—

6,861

37,509

7,746

23,114

—

_

_

_

—

—

427

3,070

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

3,125

10,463

—

—

173

216

950

7,013

1,433

4,191

367

1,586

1,709

3,751

l,007,79o| 591,546 | 36,899

268,372

89,582

255,973

27,287

91,395

353,493

403,176

Motioner i Andra kammaren, Nr 322. 9

673 B

674 A

674 B

675 A

675 B

676 A

676 B

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

1 Kg.

Kr.

I 1 1

—

24,722

37,083

—

1 1

_

1 1

19,319

14,489

66,686

50,015

—

1 1

37,502

46,878

146,896

220,344

9,803

17,155

173,872

86,936

71,146

53,360

546,260

409,695

45,868

45,868

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

32,494

24,371

—

—

—

—

lill!

—

—

—

—

—

248,452

186,339

70,792

53,094

—

—

—

—

11,644

17,466

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,996

6,245

14,635

21,953

3,584

6,272

24,225

12,113

3,401

2,551

11,317

8,487

16,607

16,607

42,498

53,123

197,897

296,846

13,387

23,427

198,097

99,049

342,318

256,739

727,549

545,662

62,475

62,475

—

_

2,690

5,380

_

_

_

_

1,771

1,682

_

3,515

6,151

85,824

171,648

1,293

2,909

5,391

4,043

15.056

14,303

26.480

27,804

5,623

8,435

—

—

2,985

5,970

—

—

4,007

3,005

—

—

4,132

4,339

—

—

92,153

161,268

885,550

1,771,100

8,417

18,938

116,946

87,710

167,115

158,759

384,456

403,679

30,498

45,747

—

—

4,209

8,418

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,738

3,042

5,389

10,778

1,797

4,043

14,388

10,791

224,427

213,206

50,978

53,527

1,350

2,025

—

—

2,131

4,262

—

—

—

—

7,718

8,104

—

—

583

1,020

63,083

121,166

506

1,139

—

—

—

—

3,581

3,760

—

—

—

—

1,301

2,602

_

_

_

_

_

_

_

_

z

z

_

_

79,208

158,416

—

—

—

—

—

—

1,158

1,216

-

—

581

1,017

455

910

664

1,494

1,122

842

734

698

1,736

1,822

1,674

2,511

98,570

172,498

1,132,825

2,265,650

12,677

28,523

141,854

106,391

409,103

388,648

480,239

504,251

39,145

58,718

__

_

1,770

4,255

_

_

_

_

_

_

—

—

62,671

174,794

1,609

13,677

4.033

4,540

5,524

6,625

22,764

46,661

3,163

6,626

—

—

—

. -

—

—

5,098

4,859

17,005

15,632

—

—

—

—

75,803

104,553

824,716

1,763,932

22,584

94,221

149,517

135,194

366,673

353,357

609,517

494,260

26,539

36,167

—

—

408

2,797

—

—

—

—

23,078

16,508

8,713

10,344

—

—

—

—

286

3,343

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,326

35,799

651

8,729

20,130

21.930

669,294

735,678

27,310

46,907

2,763

6,394

—

—

6,175

36,580

—

—

—

—

895

2,337

38,614

35,650

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,558

3,059

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

656

2,352

—

—

701

12,747

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

740,553

1,201,941

7,554

14,173

15,101

11,199

152,960

148,611

82,198

70,894

—

—

—

_

5,471

18,764

970

3,135

_

_

_

_

_

_

z

_

—

—

197,031

431,034

4,937

14,650

—

—

—

—

3,083

8,400

—

—

2,352

3,879

1,178

4,462

426

2,016

770

1,299

2,978

4,555

5,500

7,587

2,478

6,577

78,155

108,432

1,851,286

3,690,448

38,731 150,601 194,649 179,021

1,238,407

1,283,303

797,699

720,703

37,157

61,175

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 4 sami. 66 haft. (Nr 322.) 196 32 2

10

Motioner i Andra kammuren, Nr 322.

Sammandrag

ar importen till Sverige av san itets- och hushållsgods.

1930 års
taxa

Statistiskt

nr

Äldre

taxor

Tulltaxe-

nr

1 9

1 3

19 2 3

19 3 0

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

Kg.

Kr.

1278 ............

664

246,216

123,108

381,914

271,097

1,007,790

591,546

1279 ............

669

36,637

87,929

21,313

149,191

36,899

268,372

1280 ............

670

33,832

28,757

56,692

113,384

89,582

255,973

1281 ...........

672

66,968

200,904

13,481

26,962

27,287

91,395

1282 ............

673 A

80.851

80,851

126,496

158,120

353,493

403,176

1283 ............

673 B

42,498

53,123

98,570

172,498

78,155

108,432

1284 ............

674 A

197,897

296,846

1,132,825

2,265,650

1,851,286

3,690,448

1285 ............

674 B

13,387

23,427

12,677

28,523

38,731

150,601

1286 ............

675 A

198,097

99,049

141,854

106,391

194,649

179,021

1287 ............

675 B

342,318

256,739

409,103

388,648

1,238,407

1,283,303

1288 ............

676 A

727,549

545,662

480,239

504,251

797,699

720,703

1289 ............

676 B

62,475

62,475

39,145

58,718

37,157

61,175

Summa

—

2,048,525

1,858,870

2,914,309

4,243,433

5,751,135

7,804,145

Sammandraget enligt tullverkets statistik.

Motioner i Andra kammaren, Nr 322.

11

Importen till Sverige av sanitets- oell liushållsporslin 1923 och 1929.

Danmark

Tyskland

England

Japan

Tjecko-

slovakien

Övriga

Summa

kg-

Summa

kr.

Äkta porslin. 1923.

1.

Lyxföremål ....................

2,488

15,319

385

805

159

2,157

21,313

149,191

2.

Vita eller enfärgade .........

9,525

205,463

1,738

—

6,266

2,074

225,066

330,498

3.

Två- eller flerfärgade ......

87,117

893,967

7,186

79,208

63,589

14,435

1,145,502

2,294,173

4.

Summa kilogram

99,130

1,114,749

9,309

80,013

70,014

18,666

1,391,881

—

5.

Summa kronor

205,637

2,200,177

20,558

164,051

136,542

47,017

—

2,773,982

Fajans. 1923.

1.

Lyxföremål .....................

15,518

37,071

—

1,067

—

3,036

56,692

113,384

2.

Vita eller enfärgade .........

20,447

284,061

238,815

—

—

7,634

550,957

495,039

3.

Två- eller flerfärgade ......

32,103

414,954

52,328

1,158

3,581

15,260

519,384

562,969

4.

Summa kilogram

68,068

736,086

291,143

2,225

3,581

25,930

1,127,033

—

5.

Summa kronor

85,621

770,037

279,549

3,350

3,760

29,075

—

1,171,392

Äkta porslin. 1929.

1.

Lyxföremål .....................

4,049

17,538

611

6,145

—

6,941

35,284

206,213

2.

Vita eller enfärgade .........

25,230

365,928

746

—

51,473

5,468

448,845

583,504

3.

Två- eller flerfärgade ......

71,768

952,363

20,618

164,641

574,306

13,144

1,796,840

3,731,749

4.

Summa kilogram

101,047

1,335,829

21,975

170,786

625,779

25,553

2,280,969

—

5.

Summa kronor

318,336

2,611,287

89,660

390,081

987,943

124,159

—

4,521,466

Fajans. 1929.

1.

Lyxföremål .....................

6,559

53,566

494

4,909

2,073

6,776

74,377

195,847

2.

Vita eller enfärgade .........

7,282

596,579

656,997

—

142,386

12,638

1,415,882

1,423,604

3.

Två- eller flerfärgade ......

35,521

748,470

22,998

3,041

55,325

53,500

918,855

826,798

4.

Summa kilogram

49,362

1,398,615

680,489

7,950

199,784

72,914

2,409,114

—

5.

Summa kronor

85,174

1,226,981

808,976

18,171

200,021

106,926

—

2,446,249

Tillbaka till dokumentetTill toppen