Motioner i Andra kammaren, Nr 184 (Motion 1917:184 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 184.

Nr 184.

Av herr Erikson i Uppsala m. fl., om anslag för utbildning
av trädskötare.

Trädgårdsskötseln har länge haft och den kommer helt säkert att få
ännu större betydelse för vårt land. Särskilt i de tider vi nu genomleva,
då livsmedelsproduktionens höjande torde få anses vara en av de viktigaste
frågorna, torde detta vara fallet. En gren av trädgårdsskötseln, som
kanske alltför mycket fatt sta tillbaka, men som under de senare åren dock
mer och mer trängt sig fram, är fruktodlingen, vilken under den senare
tiden gjort ett storartat uppsving. Förtjänsten av detta torde man närmast
få tillskriva Sveriges Pomologiska förening och de i denna förenings
tjänst verkande krafterna.

För att arbetet på detta område skall ostört kunna fortsätta och utvecklas,
kräves emellertid, att staten kraftigare än hittills bidrager härtill.
Organisationer finnas i hushållningssällskapen jämte den härovan nämnda
Pomologiska föreningen, vilken står i ständig rapport med de förra. Det
återstår alltså att med dessa organisationers hjälp utveckla fruktodlingen
och anskaffa medel härtill. Förslag huru denna sak bör ordnas, återfinnes
i en av Pomologiska föreningen verkställd utredning, som bifogas motionen.

Av denna utredning framgår, att en långt bättre utbildning av de i
fruktodlareföreningarna anställda trädskötarne är nödvändig. För att åstadkomma
detta har man tänkt sig särskilda för ändamålet på lämpliga platser
anordnade kurser. I dessa kurser torde i genomsnitt kunna beräknas
deltaga cirka 10 stycken från varje av de tjugu mera fruktodlande länen
nämligen: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 4 samt. 82 Jiäjt. (Nr 184—185.) 1

Motioner i Andra hammaren, Nr 184.

Kronobergs, norra Kalmar, södra Kalmar, Gottlands, Blekinge, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Örebro, Värmlands,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, sammanlagt tvåhundra.
Om då, enligt bifogade utredning, varje kursdeltagare kostar 106: — kronor,
skulle dessa komma, att draga en kostnad av 21,200: — kronor.
Av denna summa torde hushållningssällskapen vara villiga att bestrida
halva kostnaden, vadan av statsmedel skulle behöva utgå endast 10,600
kronor.

Visserligen ställes för närvarande mycket stora krav på statskassan,
men man torde utan överdrift kunna säga, att anslag av dylik art äro
Väl använda pengar och skulle säkert verka mycket befruktande på detta
område. I våra grannländer står man mycket långt framför oss i detta
avseende, så t. ex. föreslås i Danmark för trädgårdsskötseln för år
1917—1918 följande budget:

De samvirkende danske Haveselskaber 8,400 kronor, Det Kgl. danske
Haveselskab 8,800 kronor, Det jydske Haveselskab 4,000 kronor,
Statskonsulenten på Jylland 4,500: —, reseunderstöd till Havebrugskandidater
och trädgårdsmästare 1,200 kronor, försöksstationerna för trädgårdsodling,
ordinarie anslag 106,290 kronor med avdrag för beräknade inkomster
av driften 57,000 kronor lika med 49,290 kronor, extraordinarie
anslag av 12,600 kronor • till anläggande av ett kylhus för försök med
förvaring av frukt och slutligen 160,000 kronor till företag igångsatta av
sällskap och föreningar för lantbruk och ekonomisk trädgårdsskötsel till
växtodlingens främjande.

Även Norge har sin av staten väl understödda försöksverksamhet.
Enligt Havedyrkningens Venners sista årsberättelse balanserade sällskapets
räkenskaper med en inkomstsitfra av 22,417:— kronor och försöksverksamheten
med 19,764:— kronor. För 1917 beräknas inkomster och utgifter
till 32,050 kronor, varav i statsbidrag 24,900 kronor jämte 19,900
kronor till försöksverksamheten, som sagda sällskap bedriver.

På grund av det anförda får jag alltså hemställa,

att riksdagen ville besluta att bevilja ett årligt
anslag av 10,600 kronor för bestridande av en bättre
utbildning för trädskötare med villkor att de hushållningssällskap
som sig därav vilja begagna anslå motsvarande
summa samt att kurserna anordnas i överens -

Motioner i Andra hammaren, Nr 184. 3

stämmelse med av styrelsen för Pomologiska föreningen
upprättat förslag.

Stockholm den 26 januari 1917.

J. Henry Erik son,
Uppsala.

Nils Johansson.

N. A:son Berg
i Munkfors.

K. A. Borg.

C. J. Johansson
i Uppmälby.

Gustaf Olsson
i Eamsta.

Christian Ericson.

Aug. långström.
Albert Mossberg.
Magnus Bengtsson

Bilaga.

Sveriges Pomologiska Förenings styrelses förslag till ökad utbildning
för fruktträdsskötarna.

Historik.

När den första fruktodlareföreningen bildades i Östergötland år 1901, hade
man väl knappast väntat, att andra län så hastigt som skedde skulle följa exemplet.
Redan 1908 fanns i landet 180 föreningar, 1911 294 och för närvarande uppgår antalet
föreningar till 458 och däri anställda trädskötare till 505. Huru stort antalet
föreningar och trädskötare är i respektive län, framgår av nedanstående tabell.

	Antalet	föreningar		Antalet trädskötare
	1908	1911	1916	1916
Uppsala län.............	.................. 2	3	14	20
Stockholms län .......	...... —	—	10	10
Södermanlands län ....	.................. 37	58	71	78
Östergötlands » ....	.................. 46	48	68	73
Kronobergs » ....		1	2	7
Kalmar » ....	......... .	20	33	32
Gottlands » ....	.................. 10	20	33	31
	Transport 95	150	231	251

4	Motioner i Andra kammaren, Nr 184.
	Transport	95	150	231	251
Blekinge	län .....................	27	26	22
Kristianstads	» ........	4	8	10	10
Malmöhus	» .....	28	34	35	36
Hallands	* .....	5	16	20	23
Göteborgs &	Bohus län...............	—		29	32
Alvsborgs	» .........	—	14	28	28
Skaraborgs	» .....	5	21	49	65
Örebro	» ...	16	19	22	27
Västmanlands	» ........	—	6	12	8
	Summa	180	294	458	505

Det antal fruktträd, som dessa trädskötare äro sysselsatta med, torde bli
mycket högt, när man betänker, att ensamt i Södermanlands län 43,341 träd skötas
av fruktträdsskötarna, i Uppsala län omkring 15,000, i Skaraborgs län omkring
42,500 och i Östergötlands län, ensamt i ett distrikt av de tre, vari länet ar uppdelat,
icke mindre än 23,450 st. I Göteborgs och Bohuslän ha under år 1915
65,154 träd på ett eller annat sätt behandlats av därvarande trädskötare.

För enskild trädskötare varierar antalet träd som skötts från 140 till 2,236.

Trädskötarnas hittillsvarande utbildning och verksamhet.

Impulsen till bildandet av fruktodlareföreningar kom från Tyskland och efter
tyskt mönster gick man tillväga även vid anställandet av fruktträdsskötare, som
skulle ha hand om den direkta vården av fruktträden i föreningarna. Men givetvis
kunde man icke i sin helhet draga nytta av alla de erfarenheter, som gjorts i Tyskland
rörande trädskötarnes utbildning. Fruktodlingen ansågs icke spela på långt
när samma roll i vårt land som i Tyskland, och vi hade icke på långt när samma
resurser som Tyskland. Svårigheter av flera slag gjorde det för övrigt alldeles omöjligt
att giva trädskötarna en så god utbildning, som den, de tyska »Baumwärter»
erhålla. Utbildningen blev också i många avseenden otillfredsställande. I många
fall fingo personer, som önskade bli trädskötare, endast genomgå en veckas vinterkurs
i trädbeskärning, och genomgicks teoretiskt endast de mest elementära grunderna
i beskärning, trädvård och insekters och svampsjukdomars bekämpande. Vidare
samlades kanske trädskötarna höstetid för att under ett par dagar deltaga i
fruktens nedplockning, sortering och packning. I vissa fall fingo de därjämte en
svag inblick i ett par av de viktigaste metoderna för fruktens tillvaratagande
genom konservering.

De anspråk man till en början ställde på trädskötarna voro heller icke stora.
Deras arbete inskränkte sig till beskärning, den rent mekaniska rengöringen av
äldre försummade träd, kalkbestrykning, senare besprutning, utplantering, omympning
och fruktpackning.

På senare år ha i enstaka län utbildningen så tillvida utökats, som man inkallat
redan utbildade trädskötare att ånyo bevista en eller annan kurs. I Malmö -

Motioner i Andra hammaren, Nr 184. 5

hus lan har inrattats en fyra dagars planteringskurs pä våren samt dessutom ett par
dagars repetitionskurs. På ett par andra ställen ha liknande kurser anordnats
IJetta senare må ju betraktas som ett framsteg, föranlett av nödvändigheten av
okad utbildning Eljest kan sägas, att trädskötarnas utbildning icke är väsentligt
bättre nu, an den var för 15 är sedan, och att den sålunda ej står i rimligt förhållande
till fruktodlingens framåtskridande i landet.

Olägenheterna av den nuvarande, allt för otillräckliga utbildningen.

På grund av den nuvarande korta utbildningstiden är det otänkbart, att en
person, som förut icke sysslat med fruktodling — och detta är vanligen fallet med
em, som utbildas till trädskötare — skall kunna inhämta sådan färdighet i hithorande
arbeten att han på egen hand äger förmåga utföra dem på ett tillfredsställande
satt. Han erhåller till följd härav icke det förtroende inom fruktodlareforeningen
som kraves, han får, vilket samtliga konsulenter-framhållit, icke tillra®
hgt med arbete, och särskilt som avlöningen är alldeles för knapp, vilket ock
betonats från samma håll, blir förtjänsten så knapp och intresset så svagt, att han
otta etter ett års arbete slutar upp med sin verksamhet. Att trädskötarna ha för
ringa sysselsättning och att detta ofta är orsaken till att de så snart upphöra med
sitt arbete, framgår tydligt nog därav, att antalet träd, som skötas av enskild trädskötare,
varierar från 140 till 2,236.

Det är helt naturligt, att det ständiga ombytet av trädskötare inverkar högst
menligt pa intresset för fruktodlareföreningarnas verksamhet, och det händer allt
for ofta, att föreningar, som borde kunna uträtta mycket för fruktodlingens höjande
1 regeln föra en fullkomligt betydelselös tillvaro eller t. 0. m. rätt snart upplösas.

Mången har måhända just på grund av de nyss berörda missförhållandena velat
underskatta fruktträdsskötarnas betydelse. Men vad en väl utbildad stam av trädskötare
kan uträtta till fruktodlingens befrämjande, framgår bäst av

Erfarenheterna från Tyskland.

För mer än 25 år sedan betraktades i de flesta fruktproducerande delar av
Tyskland anställandet av yrkesbildade trädskötare såsom ett av de allra viktigaste
framstegen i fruktodlingen. Redan då voro ock trädskötarna organiserade på ett
ovanligt klokt sätt. Så finner man t. ex. redan då i Wurtemberg s. k. Gemeindebaumwärter,
»sockenträdskötare», som måste ansvara för allt som rör trädens vård
under årets lopp. För kontrollering av dessa Gemeindebaumwärter anställes vid
varje Oberamt (cirka 20 kommuner bilda tillsammans ett Oberamt) en »Oberamtsbaumwart»,
som har till uppgift att två gånger om året genomfara hela sitt distrikt
och därvid kontrollera, att kommunernas trädskötare fullgjort sina skyldigheter, påpeka
eventuella brister samt ge råd och upplysningar. Vid dessa inspektioner tillgår
så, att kommunernas ombud, en Oberamtsbaumwart och vederbörande trädskötare
tillsammans bese kommunernas alla fruktträdsplanteringar.

Att man i Tyskland fäster stor vikt vid trädskötarnas utbildning framgår därav,
att man t. ex. i Oberhessen redan för mer än 15 år sedan hade fastställt träd -

Motioner i Andra hammaren, Nr 184.

skötarnas utbildning till 10 veckor, nämligen 7 veckor på våren i febr.—mars, 2
veckor på sommaren och 1 vecka på hösten. Arbetstiden var då 7 timmars praktiskt
arbete och demonstrationer om dagen och_sammanlagt 125 timmars teoretisk
undervisning under hela utbildningstiden.

Redan år 1895 funnos icke mindre än 1,123 Gemeindebaumwärter och 31
Oberamtsbaumwärter.

Sedan flera år tillbaka är trädskötarnas utbildning på de flesta ställen i Tyskland
ungefär enahanda. Sålunda är utbildningen åtminstone i Oberhessen,
Regierungsbezirk Cassel, i Bayern och i Saohsen omkring 10 veckor.

I regeln måste trädskötarna dessutom året efter utbildningen genomgå en sex
dagars repetitionskurs med förhör.

I en redogörelse för 1909 över trädskötareinstitutionens organisation i
Bayern framhåller härvarande statskonsulent i fruktodling Landesoekonomierat
Bebholz, att en 6—8 veckors utbildning är alldeles för kort och betonar särskilt,
att utbildningen för trädskötarne borde pågå minst 12 veckor: 8 veckor på våren
och 4 veckor på sommaren resp. hösten. Denna utbildningstid erhålla trädskötarna
i provinsen Sachsen alltsedan 1909. Och Huber, Oberzwehren, påpekar, att utbildningen
borde utsträckas ända till 15 veckor förutom omtalade repetitionskurs.

Förslag till ökad utbildning.

Upprepade gånger har från skilda håll framförts det önskemål, att de svenska
trädskötarna erhölle en längre och mera planmässigt ordnad utbildning än hittills
varit möjligt. Styrelsen har till fullo uppskattat betydelsen av sådana krav och sökt
uppgöra en plan för utvidgad utbildning.

För att erhålla en ledning vid sitt arbete har styrelsen till landets trädgårdskonsulenter
utsänt ett förslag till sådan utbildning, i huvudsak överensstämmande
med det här meddelade, och har utlåtande över det preliminära förslaget begärts.
Samtliga konsulenter ha uttalat som sin övertygelse, att den nuvarande utbildningen
är otillräcklig, och jämväl ha de allra flesta med enstaka detaljanmärkningar
ansett det här framlagda förslaget lämpligt.

Om ock icke utbildningen kan göras lika grundlig för de svenska trädskötarna
som för de tyska, så anser dock styrelsen det vara alldeles nödvändigt, att utbildningstiden
fastställes till minst 20 dagar första året och 6 dagars repetitionskurs
andra året (tredjedelen av tyskarnas), fördelade sålunda:

Första året.

12 dagars vinterkurs i februari,

4 dagars vårkurs i april eller maj,
4 dagars höstkurs.

Andra året.

6 dagars repitionskurs.

Motioner i Andra kammaren, Nr 184.
Vinterkursen.

a) Praktiskt arbete.

Beskärning av nyplanterade träd .............................. 1 dag

Beskärning av träd åren närmast efter planteringen ... 2 »

Beskärning av mera försigkomna träd........................ 3 »

Gallring och rensning av äldre träd........................... 1 »

Föryngring av äldre träd (och omympning) ............... 1 »

Övningar med ympning och omförädling .................. 1 »

Skötsel av spaljéträd (praktiska övningar) ............. 1 »

Beredning av besprutningsvätskor och besprutningsöv ningar.

.............................................................. 1 »

Vinterbehandling av bärbuskar ................................. 1 »

Summa 12 dagar

b) Teoretiskt genomgås:

1. Frukträdsbeskärning

a) allmänna grunder

b) fruktvedsbeskärning

c) gallring.............................. tillsammans 3 timmar

2. Spaljéträdskötsel.......................................... 2 »

3. Arbeten vid fruktträdgårdens anläggning ...... 2 »

4. Jordens bearbetning och gödsling .................. 3 »

5. Underkulturer och mellankulturer i fruktodlingar 1 »

6. Åtgärderför försummadeträdgårdarsåterställande 1 »

7. Ympning och omförädling ........................... 1 »

8. Fruktträdens sjukdomar och skadeinsekter ...... 4 »

9 Bekämpningsmedlens tillagning ..................... 1 »

10. Bärodling.................. 1 »

Summa 19 timmar

Vårkursen.
A) Praktiskt arbete.

Utstakning, plantering av fruktträd och bärbuskar,
uppbindning och vård av träd, häckplantering och

anordning av vindskydd ................................. 11/2 dag

Omympning ....................................................... 1 »

Besprutning och demonstration av skadeinsekter och

sjukdomar .......................i...................... Va »

Köksväxtodling ................................................ 1 »

Summa 4 dagar

Motioner i Andra kammaren, JVr 184.

B) Teoretiskt genomgås:

Ovannämnda arbeten under 6 timmar, repetition och förhör av vid vinterkursen
genomgångna ämnen under 2 timmar.

Höstkursen.

a) Praktiskt arbete.

Skördetaxering, fruktens skördande, sortering, förpackning och tillvaratagande
........................................................................... 4 dagar

b) Teoretiskt genomgås:

Sortkännedom, inklusive påvisandet av de olägenheter, som vållas av
oriktigt sortval, fruktens skördande, förpackning, förvaring, försäljning
och tillvaratagande.......................................... cirka 4 timmar

Kursdeltagare.

Det antal trädskötare, som mottagas i varje kurs, bör bero dels på tillgängligt
övningsmateriel, dels på antalet lärare. I de praktiska övningarna höra högst 8
kursdeltagare ledas av varje instruktör. I de fall, då dessa kurser anordnas vid trädgårdsskolor,
bör den trädgårdskonsulent, vars distrikt kursdeltagarna tillhöra, biträda
som instruktör.

Den, som under ett år genomgått en vinter- och en vårkurs, bör nästa år inkallas
till repetitionskurs om minst 6 dagar. Lämpligast torde understundom vara,
att — med hänsyn till lärarekrafter etc. — repetitions- och nyutbildningskurser
sammanslås, varigenom undervisningen kan underlättas.

Utöver denna grundläggande utbildning böra på fruktodlareföreningarnas bekostnad
trädskötarna om möjligt årligen samlas till repetitionsövningar under 1—2
dagar, varvid frågor rörande deras verksamhet i föreningarnas tjänst behandlas.

Trädskötare måste efter genomgången andra kurs godkännas av kursledaren
för att av hushållningssällskapet erkännas som trädskötare.

Efter första gångens deltagande i vinterkurs skall deltagare av kursledare
erhålla intyg om lämplighet för fortsatt utbildning.

Trädskötare får ej deltaga i vårkurs med mindre än att han under samma år
deltagit i vinterkurs.

Styrelsen har till fullo insett svårigheterna av att redan nu få den här föreslagna
utbildningen genomförd i alla län, och ehuruväl förslaget endast upptager
det minimum, som ansetts oundgängligt nödvändigt, torde man ändå inom en del
län a/ omständigheterna tvingas att reducera utbildningstiden något. Styrelsen
anser, att där utbildningstiden måste minskas, såsom t. ex. i länen norr om Kolmården,
detta då bör ske genom indragning av vårkursen, varvid de vid densamma
upptagna undervisningsämnena böra fördelas på vinter- och höstkursen.

Trädskötarnas ekonomi.

Styrelsen anser det vara önskvärt, att trädskötare erhålla ersättning från
hushållningssällskapet i form av fri resa, jämte lämpligt dagtraktamente, då kon -

Motioner i Andra kammaren, Nr 184. 9

sulenten för instruerande av trädskötaren besöker flera eller färre sädana trädgårdar,
dar tradskötarna sedan skola utföra arbetet, eller i sådana trädgårdar, där
konsulenten avser att materialet är särskilt lämpligt för demonstration i vissa arbetens
utförande, i vilka fall konsulenten bör äga rätt tillkalla trädskötaren.

Platser för kursers hållande i olika delar av landet och kostnader för utbildningen.

Styrelsen är övertygad om, att det viktigaste för kursernas hållande och för
att föreslagen utbildning skall kunna realiseras är dels att lämpliga platser på närmast^
möjliga håll kunna disponeras, dels att kostnaderna för utbildningen bli för
hushållningssällskapen så litet betungande som möjligt.

Till ledning meddelas nedanstående uppgifter från trädgårdskonsulenterna i
resp. län rörande lämpliga platser för kursers hållande och omkostnader för resor
och uppehälle.

Stockholms län. Hittillsvarande plats för utbildningen är vid Gustavsbergs
Porslinsfabrik i Stockholms skärgård. Genomsnitttliga reskostnaden är kr. 6:— pr
kurs. Bostad och kost per dag och person översteg sistlidna år 3 kronor. Detta
ställe anses särdeles lämpligt för vinter- och vårkurs, enär det i de många småträdgårdarna
finnes lämpligt övningsmaterial för trädbeskärning etc. För höstkurs anordnande
torde däremot en större trädgård i Mälardalen vara lämpligare.

I Uppsala län är den enda lämpliga platsen vid österby Bruk, Dannemora,
där det finns 1,500 träd i 1—15 årsåldern. Genomsmttsreskostnaden är ungefär
^r- 7:— och kost och logi per man och dag går till 3 å 3:50.

Södermanlands län. Lämpligaste platsen är Gripsholm, dit resan kostar i
genomsnitt 6:— kr. och kost och logi 4 kr. per dag.

Östergötlands län. Den enda plats, som i alla avseende anses lämplig, är
Adelsnäs Trädgårdsskola, Åtvidaberg. Besorna variera här i länet på grund av
länets långsträckthet mellan 4—20 kr. och uppehållet går i genomsnitt till kr. 2:50
per man och dag.

Jönköpmgs lön. Föreslås följande platser: Huskvarna, Nässjö, Värnamo.
Kost och logi uppgivas kosta 5 ä 7 kr. pr dag. Besekostnaderna anses bli låga.

Kronobergs län. Någon egentlig plats för kursers hållande kan icke bestämt
uppgivas, men toide det icke vara svårt att erhålla sådan i visst fruktodlingsdistrikt.

Norra Kalmar län. Föreslagna platser äro: Nygårds egendom, Gamleby

Odensviholms egendom, Odensviholm; Hjorteds egendom, Hjorted; Ankarsrums
säteri, Ankarsrum; Skedshults gästgivargård, Nelhammar.

t Beskostnaden per trädskötare blir enligt uppgift ungefär 12 kr. per man
Kost och logi beräknas till 3 kr. per man och dag.

I Södra Kalmar län kunna kurser anordnas i Elsabo Trädgård, Berga, och
Ekerums Trädgård, Högsrum. Medelkostnaden för resorna till och ifrån resp. trädgårdar
är omkring 10 kr. Kostnaden för kost och logi är kr. 3:— å 3: 50 pet
person och dag.

Gotlands län. Hushållningssällskapet anslår årligen 200 kr. till utbildning av
trädskötare. Kurserna hållas i sällskapets egen trädgård. Då det visat sig vara
svårt att få lämpliga personer till trädskötare, få fruktodlarna hjälpa sig själva. För

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 4 sand. 82 käft. (Nr 184—185.)

10 Motionei i Andra kammaren, Nr 184.

detta ändamål anordnar konsulenten kurser för fruktodlarna ute i fruktodlareföreningarna.

Blekinge län. 1 Blekinge län anses icke finnas lämplig plats för trädskötares
utbildning, utan torde trädskötare härifrån bäst kunna utbildas vid Alnarp i Skåne.

Malmöhus län. Alla kurser ha hittills hållits vid Vrams Gunnarstorp, den
för ändamålet lämpligaste platsen. Reskostnaden varierar högst betydligt, men
torde i genomsnitt belöpa sig till 6—7 kr. Kostnaden för kost och logi uppgår till
2 kr. per dygn.

Hallanus län. Kurser hållas lämpligast vid större trädgårdar i Varbergstrakten,
t. ex. Göingegården. Reskostnaden högst 8 kr. Kost och logi i Varberg kr
3: SO per dag.

Göteborgs och Bohus län. Yngeredsfors trädgård, Mölndal och Vendelsbergs
Folkhögskola, Mölnlycke, äro de platser, där kurser med fördel kunnat anordnas.
Ungefärliga reskostnaden c:a 6 kr. Kost och logi 3 kr. per man och dag.

I Älvsborgs län, pläga kurser anordnas vid Repelycke, Rånnjum, och Grävsnäs
slottsträdgård, Grävsnäs. Ungefärliga reskostnaden beräknas till högst 10 kr.
per deltagare och kost och logi till kr. 3: — ä 3: 50 per man och dygn.

Skaraborgs län. Mariestad särdeles lämplig på grund av dess stora antal koloni-
och egnahemsträdgårdar och emedan det finns träd i alla åldrar. Reskostnad
i genomsnitt 5 kr. per gång. Kost och logi kr. 2: 50 per man och dag.

Örebro län. Följande trädgårdar anses lämpliga: Hjälmarsbergs gård, Örebro;
Sickelsjö gård, Arboga; Latorps gård, Latorps bruk och .Nynäs gård, Kvismaren.
Genomsnittliga reskostnaden torde uppgå till c:a 7 kr. samt kost och logi till omkring
2 kr. per dag.

Värmlands län. Svårt att i Värmland finna trädgårdar, som lämpa sig för
kursers hållande. Utbildningen av trädskötare har skett vid Hospitalsträdgärden,
Kristinehamn. Från längst bort belägna orter kostar resan c:a 15 kr. fram och
åter. Kost och logi i Kristinehamn belöper sig till c:a 5 kr. pr dag.

Västmanlands län. Några särskilda kostnader för trädskötarnas utbildning
kan ej uppgivas. De få deltaga i den fruktodling skurs, som årligen anordnas vid
Stensborg, Västerås, av dir. Frans Johansson, och sedan få resp. länsträdgårdsmästare
vidare utbilda dem på så sätt att de få deltaga i arbetet hos föreningsmedlemmar
för att sedan på egen hand fortsätta arbetet, därest de anses lämpliga.

Kopparbergs län. Hedemora och Rättvik torde vara de lämpligaste platserna.
Den ungefärliga reskostnaden beräknas till högst 5 kr. per man, och kostnaden för
mat och logi 3: 75 högst 4 kr. per man och dag.

Gävleborgs län. Såsom lämpliga platser föreslås Vesterbergs Lantmannaskola,
Storvik; Bollnäs Lantmannaskola, Bollnäs; Forssa Folkhögskola, Forssa. Reskostnaden
kan ej uppgivas, mat och logi torde kunna beräknas till ungefär 3—4 kr.
per man och dag.

Som synes variera icke kostnaderna något vidare. Om man beräknar att varje
resa (fram och åter) kostar 7 kr., skulle reskostnaden till 4 kurser bli 28 kr. Kostnaden
för kost och logi, den tid alla kurserna pågå eller (med repetitionskurs)
26 dagar ä 3 kr. pr dag, skulle då bli 78 kr.

Sålunda får man beräkna, att varje trädskötare kostar i utbildning c:a 100
kr., en summa som icke bör anses hög, när man betänker, att den föreslagna ut -

Motioner i Andra kammaren, Nr 184.

bildningen ökats med det dubbla mot den nuvarande. Vidare bör man betänka, att
det antal trädskötare, som årligen utbildas, icke är så stort, att kostnaderna vartenda
år skulle bli lika stora.

Enligt erhållna uppgifter för de senaste 3 åren ha följande antal trädskötare
i genomsnitt årligen utbildats i resp. län:

Stockholms län 9 st. (det antal som över huvud taget utbildats i detta län),
Uppsala 5 st., Södermanlands 9, Östergötlands 14, Malmöhus 6. Älvsborgs 5, Skaraborgs
20 (här komma hädanefter att utbildas högst 10 årligen). Örebro län 4 st.

Visserligen äro uppgifterna från ett par län höga, men det är ju tydligt, att
det på grund av trädskötarnas dåliga ställning ständigt behövs nyrekrytering, vilket
icke torde behöva förekomma, därest utbildningen blir god och deras ställning förbättrad.

En högre utbildningskurs för trädskötare.

Som på annat ställe framhållits, erhålla trädskötarna i Tyskland i regeln 10
veckors utbildning.

Det vore naturligtvis synnerligen önskvärt, om även våra trädskötare kunde få
samma utbildning, men då det av många orsaker, särskilt de ekonomiska, ej låter
sig göra, kan man dock tänka sig att en specialkurs vid t. ex. någon trädgårdsskola
anordnades vart eller vartannat år för ett begränsat antal deltagare. Till en dylik
kurs skulle endast särskilt intresserade och intelligenta trädskötare, som sålunda
först genomgått den här föreslagna lägre kursen, få tillträde samt enskilda fruktodlare,
som redan förut ha kunskap i fruktodling.

Denna kurs anse vi böra fastställas till 4 veckor, fördelade på tre perioder,
nämligen:

12 dagars vinterkurs i februari eller mars,

6 dagars sommarkurs i juni,

6 dagars höstkurs i sept.—okt.

Vinterkursen.

a) Praktiskt arbete:

Beskärning av nyplanterade träd ............................................... 1 dag

Beskärning av träd åren närmast efter planteringen........................ 2 »

Beskärning av mera försigkomna träd.......................................... 2 »

Gallring och renovering av äldre träd.......................................... 1 »

Skötsel och beskärning av spaljéträd m. m.................................. 2 »

Övningar med ympning, omförädling och föryngring av träd ......... 2 »

Beredning av besprutningsvätskor och besprutningsövningar ............ 1 »

Vinterbehandling av bärbuskar ................................................... 1 ’

Summa 12 dagar

12 Motioner i Andra kammaren, Nr 184.

b) Teoretiskt genomgås:

1. Fruktodlingens historia och ekonomi.....................

2. Fruktträdgårdens läge och jordmån ..............................

3. Fruktträdgårdens planering och trädens plantering

4. Fruktträdens beskärning ..........................

5. Spaljéträdens vinterbeskärning m. m...................

6. Jordens bearbetning och gödsling......................

7. I samband med gödslingen föreläsningar i växtfysiologi .!.......

8. Under- och mellankulturer i fruktodlingar ........................

9. åtgärder för försummade trädgårdars återställande

10. Ympning och omförädling .................................

11. Fruktodling och lantbruk.....................

12. Frutträdens, bärbuskarnas och de viktigaste köksväxternas sjuk domar

och skadeinsekter .....................................

13. Bekämpningsmedels tillagning ......................

14. Bärodling..........................................

Summa 36 timmar

Sommarkursen.

a) Praktiskt arbete:

Sommarbeskärning av yngre och äldre spaljéträd, pincering av fristående
unga träd;

besprutning och demonstration av skadeinsekter på fruktträd, bärbuskar
och köksväxter;

köksväxtodling; sammanlagt

b) Teoretiskt genomgås:

Ovannämnda arbeten under 10 timmar, repetition av vid vinterkursen
genomgångna ämnen under .............................................

Höstkursen.

a) Praktiskt arbete:

Skördetaxering, fruktens skördande, sortering och förpackning, äpplevinberedning,
mos- och marmeladberedning samt torkning av frukt m. m. 6 dagar

b) Teoretiskt genomgås:

Sortkännedom, fruktens skördande, förpacknig, förvaring, och försäljning,
beredning av äpplevin, mos- och marmeladberedning och
torkning........................................................................ cirka

6 timmar

6 dagar

4 timmar

2 timmar
1

1 »

2 »

4 »

2 »

1 >

8 »

Da de trädskötare, som fått sin slutliga utbildning vid denna högre kurs, böra
fa anses kompetenta att pa egen hand leda arbeten i större och mindre fruktträdgårdar,
torde det vara lämpligt, att de bli anställda som överträdskötare samt få befogenhet
att tjäna som assistenter åt trädgårdskonsulenterna.

Motioner i Andra kammaren, Nr 184.

Kontrollen över trädskötarna.

Nära sammanhängande med frågan om fruktträdsskötarnas utbildning är ock
t en om formerna för deras anställning samt möjligheten för hushållningssällskapen
att genom tradgårdskonsulenter utöva kontroll över trädskötarnas arbete
i * , ^ , 0,ut nödvändighet, att trädskötare står under hushållningssäll skapets

kontroll och att konsulenten äger befogenhet att när som helst tillkalla trädsKotare
tor att meddela honom nödiga instruktioner rörande hans arbete
,, .3edstfd av erfarenheter från vårt eget land och Tyskland vill styrelsen föreslä
toljande formulär till kontrakt mellan å ena sidan fruktodlareförening, å andra
tradskotare att gälla för en tid av tre år:

Förslag till kontrakt.

Mellan trädskötare ............................................................ och

fruktodlareförening är denna dag följande överenskommelse träffad.

§ I -

Trädskötare .................................................................... förbinder

ser och repetitionsövningar vid
ningssällskapet bestämda för trädskötares utbildning,
sin utbildning förenade kostnader, erhåller han av
summa av kronor .............................

sig att deltaga i de kur,
som äro av hushållTill
bestridande av med
hushållningssällskapet en

§ 2.

På begäran och mot särskild betalning har trädskötaren att så långt det är honom
möjligt hos föreningsmedlemmar utföra samtliga arbeten, som stå i samband
med fruktträdens och bärbuskarnas vård. Därtill hör särskilt: Förberedelse för
plantering, indelning och utstakning av planteringsområdet, grävning av trädgropar,
anbringandet av störar, plantering, uppbindning, beskärning, gallring och putsning
av trädkronorna, omympning, gödsling, besprutning mot skadeinsekter och svampsjukdomar
etc.

På begäran maste han även vara behjälplig vid fruktens skördande, framför
allt företaga taxering av skörden, lämna anvisning vid fruktens sortering och packning,
fruktanvändning ö. s. v.

§ 3.

Trädskötare skall själv göra föreningsmedlemmarna uppmärksamma på tiden,
när ovannämnda arbeten lämpligast skola utföras, och göra sitt inflytande gällande
till ett allsidigt bekämpande av fruktträdens fiender.

§ 4.

\id starkt uppträdande av skadeinsekter och sjukdomar skall trädskötare därom
inlämna rapport till vederbörande trädgårdskonsulent.

Motioner i Andra kammaren. Nr 184.

§ 5.

Föreningen tillhandahåller nödiga arbetsredskap, vilka trädskötaren är skyldig
att väl vårda och icke bortlåna eller använda hos icke medlemmar utan särskilt tillstånd
av styrelsen. Trädskötare får icke förrätta arbete hos andra än sådana, som
äro medlemmar av föreningen.

§ 6.

Bast, ympvax och förädlingskvistar skall trädskötaren till självkostnadspris
ställa till medlemmars förfogande.

§ 7.

Som ersättning skall trädskötare av föreningsmedlem uppbära (resekostnad
3 klass järnväg) och en timpenning av Kr........ ifall logis och vivre bekostas av arbetsgivaren,
eljest Kr......., ifall han själv får sörja för detsamma. Dessa kostnader

betalar arbetsgivaren, icke föreningen.

Vid arbete, som icke pågår en hel dag, skall timpenning erläggas även för
tid, som för trädskötaren åtgår för att förflytta sig till och från arbetsstället.

Omympning av träd kan också lämnas på ackord i stället för timavlöninsr.
Trädskötaren erhåller i detta fall... öre för varje fastvuxen ymp. Hälften av detta
arvode utbetalas genast efter ympningen, resten först efter det man med säkerhet
kan fastställa, att omympningen lyckats.

Bast, ympvax och förädlingskvistar anskaffar eller betalar i detta fall arbetsgivaren.
i i

§ 8.

Trädskötaren är skyldig föra dagbok över sina arbeten i fruktträdgårdarna och
att på begäran förelägga trädgårdskonsulenten samt föreningens styrelse densamma.

§ 9-

Trädskötare är skyldig att utan ersättning till trädgårdskonsulenten ingiva rapport
rörande utsikterna för fruktskörd.

§ io.

Föreningen har att så ofta tillfälle därtill bjudes, vid sammanträden och genom
cirkulär till sina medlemmar, verka för att trädskötaren får så stor sysselsättning
som möjligt.

§ Il Hushållningssällskapet

äger rättighet att genom trädgårdskonsulent utöva
kontroll över trädskötarens arbete. Trädskötare har att ovillkorligen rätta sig efter
kontrollantens anvisningar rörande utförande av förekommande arbeten i fruktträdgårdarna.

Motioner i Andra kammaren, Nr 184.

§ 12.

Trädskötaren är skyldig att bevista föreskrivna repetitionsövningar. Därmed

förenade kostnader omfattande resa, uppehälle samt ett dagtraktamente av Kr......

erlägger föreningen.

§ 13.

Trädskötaren får ej innehava plantskola, ej heller idka fröförsäljning.

§ 14.

Detta kontrakt fortfar att gälla till .............................. samt vidare intill

utgången av det år, då detsamma före den 1 oktober uppsagts av endera parten.

§ 15.

Detta kontrakt är upprättat i tvenne exemplar, ett åt vardera parten.

den......................................... 19......

för föreningen

trädskötare

Vad bör kunna åstadkommas genom bättre utbildning av trädskötarna?

Genom bättre utbildning och fastare anställning i föreningarna bör en trädskötare,
som ju utan svårighet bör kunna ha hand om skötseln av ett par tusen träd,
i avsevärd grad bidraga till ökad inkomst av fruktodlingarna. Rebholz, Miinchen,
meddelar, alf genomsnittsavkastningen av ett fruktträd uppgår i Wiirtemberg enligt
omkring år 1909 gjorda beräkningar till ungefär 3 mark, i Bayern blott till omkring
hälften. Han säger vidare, att för Bayerns vidkommande denna inkomst bör genom
bättre skötsel av fruktträden (genom välutbildade trädskötare) utan svårighet kunna
fördubblas. Detta skulle för 1,000 träd betyda en ökning i de årliga inkomsterna
av 3,000 mark. Dessa siffror synas mycket lågt beräknade, naturligtvis beroende
därpå att i denna statistik även upptagits dels övergamla träd, dels sådana, som
ännu icke börjat bära.

Att man genom bättre skötsel av fruktträden bör kunna beräkna en motsvarande
inkomstökning av fruktodlingen i Sverige, är alldeles visst och motiverar
fullkomligt styrelsens förslag till bättre utbildning för trädskötarna och en bättre
organisation av trädskötareinstitutionen.

En bättre ''utbildning av trädskötarna kräver dock givetvis, att deras ekonomiska
ställning förbättras. Lönerna måste ställas så, att trädskötare stå över vanliga
arbetare och daglönare. Därigenom skall deras anseende höjas och de förhindras
att, i brist på lönande sysselsättning, söka sig mera lönande verksamhet.

Motioner i Andra hammaren, Nr 184.

,... G,eno™ £°d utbildning bör en trädskötare förutom att han själv bättre kan
utföra det honom anförtrodda arbetet även kunna intressera odlarna för skötseln
av sina trädgårdar och för fruktens och övriga produkters rationella tillvaratagande.
Han bör ock kunna lämna nödiga uppgifter till trädgårdskonsulenten rörande skördeutsikterna
m. m.

Genom en för hela det fruktodlande Sverige fastställd enhetlig utbildning för
trädskötare skulle utan tvivel även lämpligare personer än hittills låta utbilda sig
härför.

Det är styrelsens övertygelse, att en utbildning för trädskötarna i föreslagen
riktning skulle vara av allra största betydelse för fruktodlingens ekonomi. Genom
god organisation och genom utdelning av premier till väl vitsordade trädskötare och
genom spridning av böcker och tidskrifter m. in. skulle för framtiden det kunna
uträttas, som man en gång vid trädskötareinstitutionens inrättande åsyftat.