Motioner i Andra kammaren, Nr 176 (Motion 1914:176 Andra kammaren - b)

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Nr 176.

Av herr TllOFSSOIl, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 58 angående ny härordning.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 58 angående ny härordning,
anhåller undertecknad att i förevarande motion få framlägga
följande förslag, avseende vissa ändringar i den nuvarande härordningen.

En allvarlig olägenhet i vår nuvarande härorganisation är att i ett
eventuellt krig omflyttning i stor utsträckning måste ske av det högre
befälet. Inom varje ämbetsverk, undervisningsanstalt eller industriellt
verk anses det, som en fördel att chefen, läraren ingeniören känner sina
underlydande för att kunna taga ut det mesta möjliga av dem. Så borde
det även vara inom armén, och särskilt i krig, då nästan varje uppgift
gäller många människors liv eller död är det av vikt att ha rätta mannen
till hands för varje uppdrag.

Huru tillgodoses nu dessa krav i den nu gällande härorganisationen?
Jo, av våra sex arméfördelningschefer måste en bliva högste
befälhavare och två arméchefer d. v. s. halva antalet arméfördelningar bli
utan sina ordinarie chefer. Till de lediga platserna skola befordras regementschefer,
som aldrig haft befäl över mer än ett regemente eller handhaft
det maskineri varav en arméfördelning är sammansatt ej häller känna
den personliga förmågan hos armefördelningarnas befälspersonal.

Vidare skola 12 regementschefer förordnas till brigadchefer, vilka
befattningar ej finnas inrymda i vår fredsorganisation. 15 regementen
förlora således sina ordinarie invanda chefer och de vakanta posterna skola
besättas med de äldsta överstelöjtnanterna från olika regementen — måhända
förbigångna vid befordran till överstar därför att de ej ansetts
lämpliga till regementschefer.

För att avhjälpa denna påtagliga brist föreslår jag därför inrättande
av två nya generalbestållningar avsedda att täcka behovet av armékårcheferna.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 saml. 64 käft. (Nr 176.) 1

Generali tetet.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Brigad chefer.

Kavalleri inspektör.

General staben.

Uti den nu föreliggande härordningsprop. begär Kungl. Maj:t uppförande
i budgeten av 14,000 kronor avsedda till arvode åt kommendanten
i Boden, militärbefälhavaren på Gottland, samt 12 regementschefer, som
redan i fred skulle utses såsom brigadchefer. Genom denna åtgärd avlägsnas
emellertid icke olägenheterna av omflyttning av regementsbefälhavare
vid ett eventuellt krigsutbrott och fortfarande skulle hälvten av fördelningsregementena
komma under nya måhända oprövade chefer just i det
ögonblick då erfarenhet om dugligheten mer än någonsin är av behovet
påkallad. De uppgifter, som tilldelas brigadchefefna i fält äro föremål för
livligt meningsutbyte emellan militärerna själva, det finnes de, som rent
av anse denna instans emellan arméfördelnings- och regementscheferna
åstadkomma förvirring och oreda och därför fordra hela institutionens
avskaffande. Det förefaller också, som skulle det lända till eu bättre sakernas
ordning om brigadinstitutionerna avskaffades och arméfördelningscheferna
stodo i direkt rapport med sina regementschefer. Kungl. Maj:ts
förslag om särskilda arvoden åt kommendanten i Boden och militärbefälhavaren
på Gottland synes mig icke heller vara av behovet påkallad, då
dessa både tjänstemän i såväl kontant ersättning, som naturaförmåner synes
vara väl tillgodosedda.

Kravet på en kavalleriinspektör på stat är sedan gammalt ett önskemål
från militärt håll. Då enligt det nu föreliggande härordningsförslaget
det ansetts nödigt att trängen erhåller en särskild målsman, är det försvarbart
att även kavalleriet erhåller sin på stat uppförda målsman. Emellertid
synes denna befattning icke vara av den art för desamma skulle
erfordras generalsavlöning, jag har därför föreslagit att i generalitetets stat
uppföres en kavalleriinspektör med överstes löneförmåner.

Då jag icke kan känna mig övertygad om behovet av på stat uppförda
fördélningsläkare har jag i stället i generalitetsstaten uppfört arvoden
till 6 fördélningsläkare.

Genom tillkomsten av de två armékårsexpeditionerna och det ökade
arbetet inom generalstaben, som följd av upprättande av reservorganisationen
bör stabens personal utökas, jag föreslår därför att i generalstabens
stat uppföres en ny överstelöjtnant, en major och tre nya kaptensbeställningar.

Kungl. Maj:t begär att de nu i generalstabens stat upptagna löjtnantbeställningarna
skola utgå och i stället uppföras 10 kaptensbeställningar
av andra klassen. Det är ett gammalt önskemål som av Kungl.
Maj:t framförts, men jag hyser den uppfattningen att en lovande ung man bör

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

kunna vinna inträde i generalstaben redan under sin löjtnantstid och vid
sådant förhållande bör löjtnantsgraden bibehållas i staten. Då emellertid
en grad mellan l:a löjtnant och l:a kapten anses önskvärd, synes det mig,
som om en förändring i klassindelning av generalstabens stabsadjutanter
borde ske och jag har därför i förslaget till stat för generalstaben upptagit
13 kaptensbeställningar av 1 klass, 10 kaptensbeställningar av II klass och
10 löjtnantsbeställningar av I klass.

1 likhet med vad som föreslagits i den av socialdemokratiska gruppen ^Kommenvid
1911 års riksdag väckta motionen, föreslås nu att Karlsborgs fästning Karl sborg.1
nedlägges. Därav följer att det med fästningen förenade kommendantskapet
indrages, varigenom ett stort antal byggnader bliva användbara för
andra ändamål.

De kunna komma till användning då artilleriets verkstäder och fabriker
ditflyttas.

Vid kommendantskapet i Stockholm och Boden föreslås ingen annan
ändring än den, som i fråga om Boden betingas av det föreslagna kavalleridetachernentet,
nämligen uppförande av en Regementsveterinär å Bodens
Garnisonsstat. De på Karlsborgs garnisonsstat uppförda läkarna ha överförts
på Garnisonssjukhusets i Karlsborg stat.

Som av härordningspropositionen framgår, föreligger ett utarbetat
förslag »till bestämmelser rörande den andliga vårdens organisation inom '' e
armén». Detta förslag anses emellertid ej befinna sig i det skick att det
nu kan förläggas riksdagen.

Sedan nu nästan samtliga truppförband förlagts till sådana samhällen,
där rik tillgång på intellektuella förströelser finnes, och då det förefaller
mig, att krigsmanskapets religiösa behov böra i vanlig ordning tillgodoses
av prästerskapet utan extra ersättning har jag från staterna strukit regementspastorerna.
Endast vid Karlsborg, där redan en fullt självständig
församling bildats har jag ansett att tills vidare pastorsbeställningar bör bibehållas
och uppfört dennes arvode å ingeniörkårens stat.

På grund av omorganisation av krigsmaktens rättsväsen äro samtliga
auditörer utslutna ur detta förslag.

Kostnaderna för Generalitetet, Generalstaben, Kommendantskapet
och Artilleristaben återfinnes i bilagorna 1—4.

Infanteriets indelning i regementen sammanhänger i viss mån med Infanteriets
arméns i dess helhet indelning i högre förband eller s. k. operativa en- °rgtionSa

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

heter. Infanteriet är nämligen arméns huvudvapen och ett visst antal infanteriregementen
ingå såsom huvudbeståndsdel i varje arméfördelning,
såsom de operativa enheterna benämnas i vår härordning.

Enligt de riktlinjer, som av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet
anbefalldes till efterrättelse vid utarbetandet av förslaget till
1901 års härordning, skulle härens sammansättning och indelning bestämmas
så, att fälthären komme att utgöras av sex fullständiga, likformigt
sammansatta arméfördelningar och en kavallerifördelning, att fästningarna
erhölle nödiga besättningstrupper, som i regeln borde vara förlagda därstädes
redan under fred, samt att erforderligt antal resei’vtrupper (ur
andra uppbådet) och landstormstrupper kunde bildas.

Redan genom 1892 års härordning hade hären blivit indelad i sex
arméfördelningar, men det var först den år 1901 antagna härorganisationen,
som bragte berörda indelning till fullbordan därigenom, att varje
arméfördelning erhöll en likformig sammansättning av de tre huvudvapenslagen
infanteri, artilleri och kavalleri.

I föreliggande motion ifrågasättes ingen ändring i den nuvarande

cÖ C? o

arméindelningen. Däremot anser jag, att infanteriregementenas kompaniindelning
bör omläggas efter de grunder, som av mig inom tredje försvarsberedningen
uti särskilt yttrande till beredningens förslag angående infanteriets
organisation, avgivits och anföres här nedan följande utdrag därur.

»Den genom 1901 års härordning införda indelningen av infanteriregementet
jämväl under rekrytskolan på tolv kompanier är ur utbildningssynpunkt
icke tillfredsställande, enär de värnpliktiga rekryternas antal icke
är så stort, att regementet under rekrytskolans viktigaste period kan formeras
på tolv kompanier. Väl bedrives under rekrytskolans första och
andra perioder utbildningen i regel i kompaniförband, ehuru kompanierna
äro synnerligen små, men under rekrytskolans tredje period, den ojämförligt
viktigaste då tillämpningen av det förut inlärda skall vidtagas, sammanslås
två, tre eller fyra kompanier till ett, olika vid olika regementen
beroende på tillgången av värnpliktige.

På grund härav får icke någon avdelning under hela rekrytskolan
orubbat behålla sitt befäl, ingen officer, underofficer eller korpral uteslutande
tjänstgöra vid den avdelning, han från rekrytskolans början arbetat
med. Det säger sig självt, att en dylik ordning icke alls är tillfredsställande.
Ansvaret för utbildningens grundlighet och homogenitet påvilar icke
städse under rekrytskolan ett och samma befäl. Det kompanikadersystem,
på vars införande 1901 års härordning lägger så stor vikt, existerar alltså
i verkligheten icke och kan med en indelning av rekrytskolan på tolv kom -

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

panier icke genomföras, ty kompanierna bliva för små för att kunna medgiva
utbildning i kompaniförband.

En fördel ur militär synpunkt har givetvis indelningen på tolv
kompanier under rekrytskolan medfört; man har tillskapat en befälskader
åtskilligt större än fredsbehovet, matt efter rekrytskolans verkliga förhållanden,
kräver.

Jag har därför tänkt mig, att man skulle erhålla eu ur utbildningssynpunkt
militäriskt bättre organisation och samtidigt kunna något inskränka
det fast anställda befälets antal, därest man lägger om infanteriregementets
indelning. En sådan indelning erhålles, om man låter regementet
under rekrytskolan vara formerat på 8 kompanier ä 2 plutoner
och låter dessa kompanier under repetitionsövningen svälla ut till 16 kompanier.
Vid en dylik indelning kunna alla avdelningarna bibehållas orubbade
under rekrytskolans särskilda skeden. Varje kompanichef blir ansvarig
för sitt kompanis utbildning under hela rekrytskolan och kompanikadrerna
bliva verkliga stammar eller medelpunkter för de värnpliktige.
Först då kan man säga, att kompaniet blir den »militära familj, inom vilken
den värnpliktige helt uppfostras till soldat».

Utsvällningen till 16 kompanier under repetitionsövningen kan ordnas
sålunda, att första plutonen på ett vart av beväringsrekrytskolans åtta
kompanier med dess befäl jämte inryckande äldre årsklasser, vilka erhållit
sin rekrytutbildning vid denna pluton, fortfarande bildar det s. k. stamkompaniet
och ledes av stamkompaniets chef. Rekrytkompaniernas andra
pluton med sitt befäl jämte de inryckande äldre årsklasserna, som erhållit
sin rekrytutbildning vid denna pluton, bilda de kompanier, vilka existera
endast under repetitionsövningen, och ledas av sina ordinarie plutonchefer
såsom kompanichefer eller ock av till tjänstgöring inkallade reservstatskaptener.
Stamkompanierna numreras 1-—3—5 o. s. v. och de under repetitionsövningen
nytillkommande kompanierna 2—4—6 o. s. v.

Emot en sådan anordning har invänts, att den skulle om icke omöjliggöra
så åtminstone betydligt försvåra regementenas kompanihushållning,
vilken utan tvivel är av stor betydelse. Det synes mig dock, som om
dessa farhågor äro överdrivna. I korthet må därför här antydas, hur jag
tänkt mig denna fråga ordnad. Under årets 11 månader är kompaniet
med dess förråd och expedition odelat och skötes under denna tid av
kompanifanjunkaren, som i en avdelning av kompaniets förrådslokaler förvarar
första plutonens och i en annan andra plutonens persedlar. Någon
dag före repetitionsövningen överlämnar stamkompaniets förvaltning till
det tillfälligt bildade kompaniets förvaltning andra plutonens persedelförråd.
Vid återställandet av persedlarna efter repetitionsövningens avslu -

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

tände sker besiktning för konstaterande i vad mån stamkompaniets förvaltning
icke må bära ansvaret för persedlarnas eventuella försämring.
Genom en dylik anordning kan självhushållningsprincipen icke anses hava
blivit rubbad.

En annan invändning, som gjorts emot regementets indelning på 16
kompanier under repetitionsövningen, är att kompanierna och därmed också
bataljonerna bliva för svaga samt att i anledning därav fyra årsklasser värnpliktige
måste under repetitionsövningen samtidigt stå till förfogande. Jag
håller dock före, att det skall låta sig göra att under repetitionsövningen
formera regementet på 16 kompanier och behöver härutinnan endast
hänvisa till generalskommissionens åsikt, återgiven i beredningens
yttrande.

En formering av regementet på 16 kompanier under repetitionsövningen
är också nödvändig, därest reserv- eller reservstatsbefäl skall erhålla
tillfälle till övning i"truppföring. En organisation, som icke medgiver
inkallande och övande av största möjliga antal reservstats- och reservbefäl
i just de funktioner, detta befäl enligt organisationen är avsett
att under ett fälttåg bekläda, måste nämligen anses väsentligt minska de
fördelar, man vill tillmäta reservstats- och reservorganisationerna.

Med den av mig sålunda förordade organisationen av infanteriregementet
blir det, såsom förut påpekats, möjligt att rätt väsentligt begränsa
infanteriets fast anställda personal. Emellertid kräves, såsom i beredningens
vttrande framhållits, att ett visst antal befäl avses för nya tjänstegrenar,
kulsprutetjänst och signaltjänst.

För kulsprutetjänsten vid ett infanteriregemente har jag beräknat
samma antal befäl som beredningens pluralitet. Beträffande signaltjänsten
har jag för densamma avsett en officer, en underofficer och fem underbefäl
av manskapet. Den fast anställda personal, som jag sålunda funnit
tillräcklig för ett infanteriregemente, framgår av bilaga 4. Officersantalet
har tilltagits så rikligt, att fem stycken officerare äro disponibla för kommenderingar
utom regementet».

Beträffande kulspruteorganisationen vid infanteriet föreslog tredje
försvarsberedningen, att vid varje infanteriregemente skulle uppsättas en
kulspruteavdelning, vilken under rekrytskolan skulle övas på en tropp om
två pjäser och under regementsmötet utsvälla till ett kompani om tre
troppar med tillsammans sex pjäser. Under betonande av, att infanteriets
förseende med kulsprutor med skäl kunde betecknas såsom ett av de mest
angelägna försvarsbehoven, upptager Ivungl. Maj:t tredje försvarsberedningens
förslag till organisation av kulsprutevapnet och förordar dess genomförande.

Ehuru det måste anses styrkt, att kulsprutevapnet på ett effektivt

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

sätt stärker infanteriets försvarstal;, kan jag icke på grund av kostnadsskäl
biträda en organisation av den omfattning, Kung!. Maj:t föreslår.
Härtill kommer att tillräcklig erfarenhet ännu icke vunnits angående den
lämpligaste organisationsformen. Jag anser det därför lämpligast att stanna
vid en organisation om eu tropp och 2 kulsprutor under rekrytskolan och
två troppar med tillsammans fyra kulsprutor under repetitionsövningarna.
Materialanskaffningen kan då inskränkas till att omfatta 2/''s av den av
Kungl. Maj:t förordade.

Den garnisonstjänst, för vars fullgörande Svea och Göta livgarden
erhållit ett betydligt större antal meniga volontärer ävensom vardera tolv
vicekorpraler mer än övriga större infanteriregementen, utgöres huvudsakligen
av vakthållning vid kungl. slottet och paraderingar vid högtidliga
tillfällen. Denna förstärkning av fotgardenas kadrer är således icke tillkommen
i försvarets intresse och kan redan av denna anledning betecknas
såsom onödig. Därtill kommer, att enligt min åsikt den s. k. garnisonstjänsten
är en fullkomligt obehövlig anordning. Vakthållningen vid kungl.
slottet, därest sådan anses erforderlig, bör lämpligen kunna bestridas av
för ändamålet anställda civila personer, och att för utveckling av pomp
och ståt vid vissa tillfällen hava anställd särskild personal torde icke ur
utgiftssynpunkt kunna betecknas såsom förtänksamt; kostnaderna för försvaret
bliva dryga nog ändå. På grund härav har jag ansett, att de båda
fotgardena icke böra hava en talrikare fast anställd personal än övriga
infanteriregementen.

Vidare har jag ansett, att Gottlands infanteriregemente bör hava
samma antal fast anställda personal som övriga infanteriregementen.

Vid Norrbottens regemente kräves en något större officerstyrka än
vid övriga infanteriregementen. Tjänsten i fort och fästen ställer större
krav på regementets reservformationer, och slutligen har detta regemente
att utöver egna värnpliktiga emottaga sådana från hela riket, vilka vid
detta regemente skola utbildas till skidlöpare. Jag har därför föreslagit att
detta regementes befälsstyrka skulle ökas, utöver vad som avsetts för övriga
infanteriregementen, med 2 kaptener, 4 löjtnanter, 2 fanjunkare, 6 sergeanter,
1 officersaspirant, 2 furirer I klass, 4 furirer II klass, 6 korpraler och 6 vicekorpraler
samt för rekrytering av det ökade antalet underbefäl 8 volontärer.

För närvarande kommenderas såsom biträde till förrådsförvaltaren
en korpral, ett förhållande, som av förvaltarna inom armén anses vara
otillfredsställande för persedelvården. Dessa biträden måste nämligen lämna
förrådet just vid den tidpunkt, då de inhämtat nödig rutin och erfarenhet
för att tillfredsställande kunna utföra sitt uppdrag. För trupptjänsten
måste det anses såsom en påtaglig olägenhet att binda en ung och rörlig

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

korpral vid ett förråd. Då det med all sannolikhet icke kommer att uppstå
någon svårighet, att bland avgående korpraler eller andra lämpliga
personer utvälja nödigt antal förrådsvaktmästare, har jag i mitt förslag upptagit
en sådan beställning för varje infanteriregemente och för densammas
innehavare beräknat samma löneförmåner som åtnjutes av fortifikationens
vaktmästare.

För att realisera här ovan föreslagna organisation kräves givetvis
upprättandet av en reservstatsinstitution. Jag har därför utgått ifrån att
en’ sådan snarast möjligt organiseras.

Mitt förslag ställer stora krav på reservstaten. För att säkra tillgången
på dugligt reservstatsbefäl bör därför en omläggning av officerskårens
rekrytering ske. Karlberg synes icke böra vara den enda väg
våra militärer hava att passera för att erhålla sin officersfullmakt. Det
bör så anordnas att dugliga och intresserade underofficerare genom en
väl ordnad teoretisk undervisning uti inom armén upprättade skolor kunna
göras kompetenta att förvärva sig sin officersfullmakt. Sker detta, lär
näppeligen någon brist på vare sig officerare eller reservstatsofficerare
uppstå.

Nödigt antal reservstatsunderofficerare lär kunna beräknas därigenom
att de underofficerare, som så önska, tillåtas övergå till reservstat efter 12
års tjänstgöring och vid 32 års ålder. De nu inrättade furirbeställningarna
av I klass skola säkerligen vara ägnade att tillföra armén ett bättre
underbefäl. Om dessa furirer vid 28 eller 30 års ålder tillåtas att övergå
till reservstaten med en lämpligen avvägd reservstatslön.

I detta sammanhang tillåter jag mig att i korthet antyda huru jag
tänkt mig utbildningen ordnad.

För närvarande anordnas vid varje truppförband underofficersskola
för de korpraler, som skola erhålla underofficersutbildning. Utan tvivel
skulle det ur flera synpunkter vara lämpligare, om utbildningen gjordes
gemensam för ett flertal regementen, exempelvis en eller två underofficersskolor
för varje vapenslag. Genom en sådan anordning skulle det bliva
möjligt att för utbildningen utvälja de bästa lärarkrafterna bland officerarna.
Under nuvarande förhållanden med en skola vid varje truppförband,
är det icke så alldeles givet, att undervisning kommer att ledas
av därför lämpade personer, ty varje officer besitter icke nödig pedagogisk
förmåga. Dylika gemensamma underofficersskolor, vilka pågå i åtta å nio
månader, kunna lämpligen uppdelas i två perioder, båda förlagda till tider
på året, då värnpliktsövningar ej förekomma. Efter befordran till
underofficer och fullgjord viss tids trupptjänst skulle de skickligaste underofficerarna
uttagas till genomgående av en officerskurs. Den underoffi -

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

cer, som genomgått sådan kurs, skulle kunna befordras till löjtnant. En
på sådant sätt anordnad utbildning skulle bliva av stor betydelse för armén
och tillföra densamma mycket dugligt befäl.

Skall reservstats- och reservbefälet (officerare och underofficerare)
bliva till någon verklig nytta för armén, måste det erhålla tillfälle till
övning oftare än vart tredje år. Enligt min mening bör sådant befäl varje
år inkallas till en kort tjänstgöring och därvid beredas tillfälle att mera
grundligt än för närvarande sker uppöva och utveckla sin befälsvana.

Med en formering av infanteriregementet i enlighet med mitt förslag erhållas
de rikaste möjligheterna i detta hänseende.

Kostnaderna för infanteriet är angivet i bilagorna nr 5—10.

Såsom framgår av den utredning som verkställts av tredje försvars- Kavalleriet.
beredningens sek. ha meningarna om skånska kavallerifördelningen varit
synnerligen starkt delade. Särskilda utskottet vid 1901 års riksdag ansåg
att de båda kavalleriregementen, som voro avsedda att bilda svenska arméns
kavallerifördelning, utan allt för stor olägenhet kunde ordnas på fem
skvadroner i stället för tio, varigenom för armén i dess helhet skulle vid
mobilisering komma att finnas eu kavalleribrigad om fem skvadronsregementen.
»Det vore nödigt, att med hänsyn till de stora kostnader, som
försvarets ombildning krävde, mera avsevärda besparingar gjordes uti de
delar av härordningen, där det med minsta olägenhet läte sig göra. Genom
den nu föreslagna inskränkningen kommer kostnaden för kavalleriets
■organisation att minskas med 1 288 975 kronor.» Vid behandlingen i riksdagen
biföll andra kammaren utskottets förslag och första kammaren den
Kungl. prop. vari föreslagits att kavallerifördelningen skulle bestå av två
tioskvadronersregementen med en ridande division om tre batterier. En
kompromiss i riksdagen vore således anledningen till att vi i rikt mått
välsignades med detta dyrbara vapen på andra vapenslags bekostnad. Men
icke nog med att vi blevo rikt välsignade därmed, förläggningen bleve
den mest ojämna som tänkas kan: 25 skvadroner i Skåne och 5 skvadroner
norr om Uppsala. Detta huvudlösa arrangemang har också givit anledning
till åtskilliga utredningar och skriverier om en jämnare fördelning
av kavalleriets förläggning. Alla ansträngningar ha emellertid
hittills strandat på det envisa motstånd, som rests av målsmännen för
den skånska kavallerifördelningens odelade bibehållande.

Aven i den nu föreliggande Kungl. härordningsprop. synes dessa
mäktiga intressen hava kunnat utöva inflytande.

Efter tio års skriverier och undersökningar föreslås nämligen endast
att förse Boden med en skvadron kavalleri tagen ur skånska husarre^e o

C''

Bihang till senare riksdagens protokoll 1614. 4 sand. 64 käft. (Nr 176.) 2

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

mentet. Detta envisa kvarhållande av kavallerifördelningen i Skåne, samtidigt
som från alla håll — och icke minst från kavalleristernas sida —
betonats, att vår ur försvarssynpunkt ömtåligaste gräns icke ligger i Skåne,
utan långt därifrån, har styrkt mig i den uppfattning, som hävdades i
den socialdemokratiska utredningsmotionen vid 1909 års riksdag vari bland
annat anfördes:

»För vår del kunna vi ej inse behövligheten av en särskild kavallerifördelning.
Dess uppgift skulle ju vara att »skugga» fienden, så snart
han vunnit fotfäste i landet, varigenom kontakten med honom från början
uppehälles. Numera anse militärerna själva, att en i landets sydligaste
och dess för landstigning mest utsatta del förlagd kavallerifördelning
omöjligen kan fylla en dylik uppgift. Sålunda har generalskommissionen
i utlåtande den 21 december 1907 föreslagit fördelningens sönderbrytande,
i det att »den av chefen för generalstaben förordade förflyttningen
av vissa delar av det i Skåne förlagda kavalleriet anses böra avse
dessa delars framtida användning som fördelningskavalleriregementen vid
de planlagda nya arméfördelningarna, vadan ock kaserner för ifrågavarande
kavalleritruppförband snarast möjligt böra uppföras i de orter vilka
Konungen finner vara för detta ändamål de lämpligaste». Den nutida
krigföringen medför icke heller något självständigt uppträdande av kavalleristyrkor
i vårt lands terräng, och deras användbarhet för rekognoscerings-
och rapporttjänst blir av allt mindre värde till följd av teknikens
utveckling.»

Sedan detta skrevs har ingenting inträffat, som föranledde mig att
ändra ståndpunkt i kavallerifördelningsfrågan. Det är min livliga övertygelse
att vårt försvarsväsen bäst tillgodoses genom att varje arméfördelning
erhåller det kavalleri, som kan anses motsvara dess behov, avvägt
efter möjligheterna att tillfredsställa detsamma.

Indragning av skånska kavallerifördelningen komine emellertid att
ha till följd, att de olika arméfördelningarnas kavalleriregementen måste
vid mobilisering lämna nödigt antal man och hästar till kårer och stater,
samt att uppsätta reservformationernas kavalleri. Dessutom skola ju, som
i denna motion föreslås, officerare vara beridna på kronans hästar. Det
har därför ansetts nödigt, att öka hästantalet vid varje regemente från nuvarande
600 till 700. Mellan regementsmötena avlämnar varje kavalleriregemente
till fördelningens trängkår 17 ä 18 depåhästar, vilka där användas
för kårens ridbruk.

Antalet befäl vid kavalleriet synes ha varit mycket rikligt tilltagen,
överstarna vid detta truppslags fördelningsbataljoner ha sålunda varit till
antalet lika med överstlöjtnanter och majorer tillsammans. En förändring

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

härutinnan anser jag böra åstadkommas och föreslår därför, att tre regementschefer
erhålla överstes rang och tre överstelöjtnants, samt att vid
varje regemente uppföres en majorsbeställning. Ryttinästarnas antal har
minskats med en och, i likhet med vad som föreslås vid övriga truppförband
indrages underlöjtnantsbefattningarna, fem till antalet, vid varje bataljon.
Dessutom indrages 30 vice korpralsbeställningar och 6 officersvolontärsnummer.
I staten tillkommer däremot 2 officersaspiranter och
40 menige volontärer.

Under den överläggning, som ägt rum mellan de militära sakkun- Bodenniga,
har målsmännen för kavalleriets förflyttning norrut med styrka häv- ac emen ''
flat, att kavalleriet i översta Norrland borde vara mäktigt utföra samma
uppgift, som tilldelats detta vapenslag söderut. Särskilt starkt framhävdes
denna uppfattning av 1904—1905 års kavallerikommitté, vilken i sitt utlåtande
föreslog, att av skånska kavallerifördelningens 20 skvadroner, 5
skulle förläggas till mellersta Norrland och 5 till Norrbotten. Angående
förutsättningarna för kavalleriets operationer i Norrbotten anförde kavallerikommittén
bland annat att

»Vägnätet vore ännu så länge relativt mindre förgrenat i Norrbotten
än i sydligare landsdelar. Såge man däremot på förhållandena i stort,
sådana dessa skulle gestalta sig vid eventuella krigsoperationer, erbjöde
den norrbottniska krigsskådeplatsen ett med krigsskådeplatser i mellersta
Sverige jämförligt antal huvudriktningar för spaningen, och de uppgifter,
som under krigsoperationer i Norrbotten tillkomme kavalleriet, kunde icke
anses uti omfattning och betydelse stå tillbaka för motsvarande uppgifter
i sydligare delar av landet. Det befintliga nätet av större vägar lämnade
tillfälle att använda ganska avsevärda kavalleristyrkor. Därtill komme, att
vägnätet vore statt i rask utveckling.»

Såsom slutlig sammanfattning säger kommittén, »att kavalleri redan
under nuvarande förhållanden sommartid såväl som vintertid finner vidsträckt
användning i Norrbotten. Odlingens utbredning och kommunikationernas
utveckling i vårt nordligaste län komme emellertid att framgent skapa
vidgade områden och nya riktningar för kavalleriets verksamhet.»

Mot detta entusiastiska framhållande av kavalleriets operationsmöjligheter
i Norrbotten anförde dåvarande chefen för sjätte arméfördelningen,

(general Warberg) uti ett av honom avgivet yttrande över kavallerikommitténs
betänkande, bland annat, att

»Det vore visserligen riktigt, att vägnätet i Norrbotten vore statt i
utveckling, men den terräng, som genomskures av vägarna, utgjordes såväl
i Norrbotten som i Norrland i allmänhet till största delen av skogs -

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

mark, ofta nog myrländ sådan, vilket förhållande högst betydligt reducerade
möjligheten för kavalleri, icke blott att såsom sådant uppträda i strid
utan därjämte att i och för spaning, särskilt under en stor del av vintern,
till häst uppträda i terrängen utanför vägarna, synnerligast om det därvid
kunde befara att hindras av infanteri. Kavalleriets förnämsta värde på en
dylik krigsskådeplats läge i dess förmåga att utefter vägarna kunna snabbt
förflytta sig långa sträckor, men så snart det inträdde inom det fientliga
infanteriets verksamhetsområde, vare sig det gällde spaning eller strid,
måste det uppträda såsom infanteri, vintertiden på skidor, varvid dess
fortkomstmedel, hästarna, utgjorde ett för fientligt infanteri, i synnerhet
vintertiden, då detta måste förutsättas uppträda på skidor, mycket ömtåligt,
mål, krävande sitt särskilda skydd och följaktligen vid sådana tillfällen
mera till hinders än till gagn. För att kavalleri i sådana trakter skulle
kunna gent emot en företagsam fiende utan alltför stora förluster vara till
nytta, måste det åtföljas, stödjas och kompletteras av en truppstyrka, som
vore i stånd dels att på de långa vägsträckorna följa det och dels att därefter,
utan att bindas och splittras av hänsyn till hästarnas skydd, förmå
insätta sin fulla kraft i vilken terräng som helst, d. v. s. till fots eller
vintertiden på skidor, för vinnande av antingen spanings- eller stridsändamål.
»

Såsom härav framgår har dåvarande chefen för sjätte arméfördelningen
skisserat det vapenslag som enligt hans uppfattning bäst lämpade
sig såsom s. k. flygande stridsenhet i dessa trakter. Mycket har sedan
dess skrivits ifråga om ordnandet av Norrbottens kavallerifråga men ännu
är denna olöst. På ett tidigare stadium av tredje försvarsberedningens
förhandlingar överlädes om en organisation av hela kavalleriet, som skulle
innebära en kombination av kavalleri och hjulryttaretrupper. Emellertid
ledde dessa beredningens arbeten icke till något av densamma utarbetat
eller framlagt förslag. På beredningens initiativ har dock företagits övningar
i Norrbotten och i Dalarna av ett detachement sammansatt av såväl
kavalleri som hjulryttare och skidlöpare. Under försöken bar konstaterats
att ett förband sammansatt av ovan angivna vapenslag, besitter en
framkomlighet och eldkraft som kompletterande varandra, på ett tillfredsställande
sätt löser Norrbottens kavallerifråga.

Bestämda krav lära snart framställas på att med vår arméorganisation
införliva hjulryttar- och skidlöpartrupper, och det synes mig därför
att detta spörsmål borde ha upptagits till prövning och infogats i det
härordningsförslag som nu förelagts riksdagen. Hela denna fråga har emellertid
sorgfälligt uteslutits ur den nu föreliggande organisationsplanen.
Om detta föranletts av strävan att nedbringa engångskostnaderna eller den

Motioner i Andra kammaren, 1\r 176.

»käcka ryttarandans» målsmän tillåtits rida omkull hjulryttarna, vill jag
lämna därhän. För att icke detta spörsmål skall lämnas helt oberört, vid
behandlingen av härordningen, föreslår jag därför att i samband med indragningen
av skånska kavallerifördelningen, ett detachement, sammansatt
av två skvadroner kavalleri och två kompanier hjulryttare och skidlöpare,
uppsättas och förlägges i fästningen Boden eller dess närhet. Detachementets
uppgift skall vara att utbilda spanare m. m. på häst, cykel och
skidor.

Ehuru detta detachement i egentlig mening icke bör räknas till
Bodens trupper eller ha sin fredsutbildning förlagd inom fästningen, utan
i terrängen däromkring, säger det sig själv, att dess förläggande till eller
i närheten av fästningen måste räknas som ett plus i fästningens säkerhetsbesättning.
Skvadronernas hästantal torde bestämmas till 100 för varje
skvadron, dessutom tillkommer 9 officershästar, tillsammans 209 hästar för
detachementet, volontärstyrkan föreslås till 45 per skvadron eller tillsammans
90. Hjulryttar- och skidlöparkoinpaniet synes böra räkna omkring
80 ä 100 man per kompani.

Att uppföra ett särskilt etablissement med egen förbandshushållning
synes ej vara nödigt förr än någon tids erfarenhet vunnits. Detachementets
förläggning bör hälst ordnas genom kontonering eller annan fältförläggning.
En inanskapskasärn för kavalleri manskapet jämte stallar för
detacheinentets hästar böra dock uppföras, helst i omedelbar närhet till
A 4 fältartilleridivisionsetablissement, vid vilket etablissement kavalleriet
tillsvidare såvitt möjligt bör inkvarteras och bespisas.

Detacheinentets hjulryttare och skidlöpare böra tillsammans med
övriga skidlöpare som uttagits till Boden förläggas vid Norrbottens regemente.

Bostäder för såväl officerare som underofficerare måste nyuppföras.

Detacheinentets kompaniofficerare och underofficerare kunna lämpligen
införlivas med Norrbottens officerskår. Skvadronsofficerare och underofficerare
torde böra tillhöra K 8 i Umeå.

Kostnaderna för kavalleriet återfinnes i bilagorna nr 11—14.

Ett fältartilleriregemente är sedan fälthaubitsorganisationen tillkommit
och tillfullo genomförts, fredsorganiserad på tre kanondivisioner ä tre
batterier och en fälthaubitsdivision ä två batterier, eller inalles elva batterier.
Materiel finnes därjämte för depåformationer. För Wendes artilleriregemente
tillkommer den ridande divisionen om tre batterier.

Den ridande divisionens materiel är försliten och omodern, vadan
divisionens bibehållande inom kort skulle kräva en ombeväpning. Då

Fält artilleriet.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Positions artilleriet.

emellertid i denna motion ifrågasattes en indragning av skånska kavallerifördelningen
med allt vad därtill hörer inbegripes i detta yttrande även
den ridande artilleridivisionen.

Norrlands artilleriregemente är nu förlagt på två förläggningsorter,
nämligen i Östersund med två lätta fältkanondivisioner och i Boden med
en lätt fältkanondivision. Avsikten är att i Boden upprätta regementets
fälthaubitsdivision. Genom dessa organisatoriska brister är fara för att
sjätte arméfördelningen vid mobilisering får nöja sig med endast två
kanondivisioner. Regementet bör därför redan i sin fredsorganisation vara
skild från Bodens artilleri samt erhålla sin fredssammansättning organisera
i överensstämmelse med dess uppgift i fält.

Den lätta fältkanondivisionen som nu är förlagd i Boden bör utbrytas
ur regementet och införlivas med Bodens artilleriorganisation.

Haubitsdivisionen, vilken är avsedd att uppsättas och förläggas i
Boden bör däremot överföras till regementets förläggningsort i Östersund.

Genom denna organisationsändring skulle Norrlands artilleriregemente
ifråga om lätt fältartilleri komma att vara sammansatt av två lätta fältkanondivisioner
och en lätt haubitsdivision. Övriga fältartilleriregementen
skulle erhålla vardera tre lätta kanon divisioner och en lätt haubitsdivision.

Positionsartilleriregementet är i fredstid organiserat på tre divisioner,
nämligen tvä haubitsdivisioner, vardera om två batterier 15 cm. haubitser
samt en division om ett batteri 12 cm. kanoner och ett batteri kulsprutor.
Varje haubits- och kanonbatteri räknar fyra pjäser samt varje kulsprutebatteri
sex kulsprutor. Tillgänglig materiel, såväl haubitser och kanoner
som kulsprutor, medgiver dessutom eu viss utsvällning av fredsorganisationen
och uppsättande av depåformationer.

Såsom av redogörelsen här ovan framgår, har positionsartilleriet,
representerat av Positionsartilleriregementet, under sin uppsättning och
senare utveckling erhållit en annan uppgift än man ursprungligen tillämnade
detta artillerislag. Denna förändring i uppgiften har funnit uttryck
i regementets beväpning. Enligt den uppfattning, som gjorde sig
gällande vid beslutet om regementets uppsättning, skulle dess uppgift
huvudsakligen vara av defensiv natur. Detta artilleri skulle, såsom också
dess benämning angav, företrädesvis vinna användning vid försvaret av
positioner, d. v. s. på förhand utsedda, strategiskt betydelsefulla punkter,
där befästningsanordningar skulle vidtagas. Regementets huvudmassa
skulle för den skull bestå av grova kanonbatterier; haubitsbatterier skulle
i regementets mobiliserade förband ingå endast till halva antalet mot dess
kanonbatterier. En var av regementets mobiliserade sex divisioner skulle

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

nämligen bestå av två kanonbatterier, ett haubitsbatteri och ett kulsprutebatteri.
På grund av regementets nu angivna uppgift var det naturligt,
att jämväl kulsprutebatterier avsågos böra ingå i dess mobiliserade förband.

Då anslag begärdes och beviljades av 1906 års riksdag för anskaffning
av ny materiel för positionsartilleriet hade uppfattningen om regementets
uppgift väsentligen förändrats. Den ombeväpning, vartill nämnda års
riksdag beviljade medel, avsåg att göra den grova 15 cm. haubitsen till
regementets huvud vapen. Numera uppsätter regementet det dubbla antalet
haubitsbatterier mot kanonbatterier, varjämte kulsprutebatterierna ordnas
fristående för sig.

Denna förändring i uppfattningen av vårt positionsartilleriregementes
uppgift gick jämsides med att man inom främmande arméer allt mer och
mer började tilldela fälttrupperna tungt artilleri, huvudsakligen grova
haubitser. Genom införandet under förra hälften av 1900-talet av snabbskjutande
fältkanoner med sköldskydd och moderna riktmedel blev det
nödvändigt, om man icke skulle komma att stå maktlös vid dessas bekämpande,
att i stor utsträckning förse fältartilleriet med haubitser av såväl
finare som grövre kaliber. Men icke blott för den rena artilleristriden har
den tunga haubitsen betydelse. Redan därförinnan hade man funnit, att
den tunga haubitsen var ett kraftigt verkande vapen, då det gällde att
betvinga motståndare bakom starka fältförskansningar. Såsom exempel på
de lätta och de tunga haubitsernas olika verkningsförmåga, då det gäller
att förstöra fältförskansningar, må anföras, att, medan 10,5 cm. granaten
förmår genomtränga högst ett jordlager om en meter med underliggande
två lager stockar, lämnar en förskansning om två meter jord och
tre lager stockar icke skydd mot 15 cm. granaten. Förutom större genomslagskraft
besitter 15 cm. granaten större spräng- och splitterverkan än
den mindre projektilen. Tunga oeh lätta haubitser anses därför böra
gemensamt komma till användning vid bekämpande av artilleri samt mot
starka infanteriställningar.

Dessa förändrade stridsmetoder framtvinga en uppdelning av det
tunga artilleriet på fältartilleriregementena. Genom en dylik anordning
skulle ävenledes beredas möjlighet åt fältartillericheferna att i fred studera
och leda ett artillerislag som de med all sannolikhet få sig underställt
i fält.

Det tunga artilleriets sammanhållande i ett enda truppförband giver
för övrigt åt detta artillerislag en isolerad ställning, som icke kan anses
fördelaktig åtminstone ur synpunkten av goda befordringsmöjligheter för
dess fast anställda personal. En överflyttning av det tunga haubitsartilleriet
till det lätta fältartilleriet möjliggör samarbete mellan dessa

Motioner i Andra kammaren, Nr HG.

artillerislag, vilket givetvis är av stor betydelse för fältartilleriets i dess
helhet utveckling och rätta användning. Härigenom behöver dock det
tunga haubitsartilleriets eventuella användande som arméartilleri icke
omöjliggöras, därest sådant skulle anses lämpligt.

Eu uppdelning av det tunga haubitsartilleriet på fältartilleriet har
ansetts böra äga rum i divisionsförband, enär möjlighet då förefinns att utbilda
jämväl detta artillerislag i sådant förband. Utan att nyuppsättning
behöver äga rum, medgiver tillgången å tung haubitsmateriel, att tre
divisioner, vardera om två batterier i fred, tilldelas fältartilleriet, varjämte
materiel i huvudsak finnes till tre reserv- eller depåbatterier. För det år
1906 beviljade anslaget har nämligen anskaffats så stort antal pjäser som
motsvarar en dylik organisation av det tunga haubitsartilleriet.

Slutligen må framhållas, att eu uppdelning av det tunga haubitsartilleriet
på sätt som föreslagits kommer att möjliggöra snabbare transporterande
av dylikt artilleri till kusttrakter, som kunna varda hotade av
fientliga landstigningsföretag och tillförsäkrar de norrländska stridskrafterna
särskilt tungt fältartilleri.

Med hänvisning till förestående, huvudsakligen ur tredje försvarsberedningens
utlåtande hämtade motivering, föreslår jag att positionsartilleriregementet
måtte upplösas och att dess tre tunga haubitsdivisioner överföras
till fältartilleriet samt förläggas en till Svea, en till Wendes och en
till Norrlands artilleriregemente.

De till positionsartilleriregementet förlagda kulsprutorna böra kunna
placeras i infanteriets kulspruteorganisation, och den återstående tunga
fältkanondivisionens moterist bör uppställas i depå i Boden eller Karlsborg.

Av Boden-Karlsborgs artilleri äro sex kompanier under benämning
Bodens artilleribataljon förlagda i Boden. De utgöra artilleribesättningen
i fästningen och avses skola vid mobilisering även tillgodose behovet av
den rörliga bestyckningen därstädes. Regementets fyra övriga kompanier
bilda Karlsborgs artilleribataljon, med huvudsaklig uppgift att utgöra tungt
artilleri.

Då sålunda regementets två bataljoner äro förlagda på betydande
avstånd från varandra, finnes näppeligen något skäl att för dem upprätthålla
ets gemensamt regementsförband. Jag anser därför, på sätt tredje försvarsberedningen
föreslagit, att det till Boden nu förlagda fästningsartilleriet,
förstärkt med två kompanier från Karlsborg, jämte den fältkanondivision,
som enligt vad ovan föreslagits bör kvarbliva därstädes, bör förenas i ett
regementsförband under benämning Bodens artilleriregemente.

Då fästningsartilleriet i krig skall uppträda i divisioner och batte -

Motioner i Andra kammaren, AV 176.

rier samt all utbildning enligt förslag till exercisreglemente för fästningsartilleriet
skall ske i dessa förband, torde det också vara meningslöst att
bibehålla de nu använda benämningarna, bataljon och kompani, utan bör
ifrågavarande artilleri indelas i divisioner och batterier.

Bodens behov av artilleri för den fasta och den rörliga bestyckningen
anses icke tillräckligt tillgodosett med den nuvarande Boden bataljonen.
Nedan befästningsanläggningarna numera blivit i det väsentligaste färdigställda,
räcka de sex kompanierna icke till att lämna fredskader åt samtliga
fästen och batterier samt den rörliga bestyckningen. Det är därför
nödvändigt att förflytta två kompanier från Karlsborg. De åtta kompanierna
kunna därefter två och två sammanföras till fyra divisioner, vardera
om två batterier, av vilka tre divisioner avses för fästena och de permanenta
batterierna samt den fjärde, en tung haubitsdivision, för den rörliga
bestyckningen. En femte division blir den lätta fältkanodivisionen.
Bodens artilleriregemente skulle alltså bestå av dessa fem divisioner. Genom
denna omorganisation komma freds- och krigsorganisation i närmare
överensstämmelse med varandra än vad nu är händelsen. Organisationen
kräver anordnande av bostäder för sju officerare i Boden och någon
materialanskaffning.

Då jag finner det tunga artilleriet väl tillgodosett genom föreslagna
organisationer anser jag att de å Karlsborg kvarvarande två artillerikompanierna
böra upplösas.

Till följd av den föreslagna organisationen av artilleriets truppförband
skulle följande antal fredsbatterier komma att finnas vid de särskilda

truppförbanden. Vid Svea och Vendes artilleriregementen	13	batterier
» Göta, Upplands och Smålands *	11	»
» Norrlands »	10	y>
» Gottlands artillerikår	4
samt » Bodens artilleriregemente	11	»

Med åberopande av tredje försvarsberedningens yttrande, angående

1. Artilleriets förråd och verkstäder,

2. Artilleriets fabriker,

3. Arméförvaltningens artilleridepartements militärbyrå och artilleristaber,
samt

4. Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan, föreslå jag följande
angående artilleriets förråd och verkstäder :

1) att tygstationerna vid samtliga artilleritruppförband utom de till
Karlsborg och Boden förlagda införlivas med resp. truppförband och ställas
under deras förvaltning;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 64 höft. (Nr 176.) 3

Artilleriets
förråd,verkstäder,
fabriker
tv. vi.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

2) att tygstationerna å Karlsborg och i Boden bibehållas såsom självständiga
förvaltningsenheter;

3) att tygstationen å Karlsborg utvecklas till ett centralförråd för
hela artilleriet med verkstäder för nytillverkning och större omändringsarbeten
och att dit förflyttas tygverkstädernas i Stockholm drift
i vad densamma icke avser därstädes förlagt truppförband, och den i
Stockholmsförråden befintliga materielen, som icke bör förvaras vid truppförband
;

4) att den personal, som vid ett vart av de sex fältartilleriregementena
och Gottlands artillerikår erfordras för handhavandet av tyggöromålen
bestämmes till, förutom tygmästare vartill utses en av truppförbandets
kompaniofficerare, en tygförvaltare av andra klass och en verkmästare; 5)

att den fast anställda personalen vid tygstationen å Karlsborg
bestämmes till: 1 tygmästare, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare, 3 tygverkmästare,
1 besiktningsrustmästare och 3 tygskrivare;

6) att den fast anställda personalen vid tygstationen i Boden bestämmes
till: 1 tygmästare, 1 tygförvaltare, 1 tygverkmästare, 1 besiktningsrustmästare
och 1 tygskrivare;

7) att av de å »Artilleriets tygstater» nu uppförda 60 tyghantverkarna
6 under benämning forthantverkare avses för Bodens fortförvaltning; 8)

att övriga å »Artilleriets tygstater» nu uppförda, här ovan icke
berörda beställningar utom de sju fortmaskinisterna, indragas; samt

9) att särskilda löneförmåner för fälttygmästaren uppföras å stat för
artilleriets förråd, verkstäder m. m.

angående artilleriets fabriker:

10) att Ammunitionsfabrikens hela verksamhet koncentreras till
Karlsborg och att fabriksavdelningen å Marieberg således indrages; samt

11) att fabrikernas fast anställda personal bestämmes till följande

antal:

vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori: 1 styresman, 1 fabriksingenjör,
1 fabriksförvaltare, 4 besiktningsrustmästare och 1 fabriksskrivare;

vid Ammunitionsfabriken: 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriksförvaltare,
5„verkmästare och 1 fabriksskrivare;

vid Åkers krutbruk: 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriksförvaltare,
1 verkmästare av första klass och 2 verkmästare av andra klass;

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

angående armé förvaltning ens artilleridepartements militärbyrå och

artilleristaben:

12) att till tjänstgöring vi militärbyråns första expeditionsavdelning
bör beordras två infanteriofficerare med erforderlig kompetens i stället
för två artilleristabsofficerare;

13) att den under artilleristaben sorterande utrustningsavdelningen
överföres till artilleridepartementets militärbyrå;

14) att å militärbyråns konstruktionsavdelning anställes i stället fölen
artilleristabsofficer en vapentekniskt bildad ingenjör;

15) att två av de sex å »Artilleriets tygstater» uppförda departementsskrivarna
ersättas med skrivbiträden och att samtliga sex beställningar
upptagas å artilleristabens stat;

16) att för befattningen såsom chef för artilleristaben inrättas en
majorsbeställning, vilken upptages å Svea artilleriregementes stat; samt

angående chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan:

17) att för chefen för artilleri- och ingenjörshögskolan särskilda
löneförmåner såsom för major uppföras å högskolans stat.

Angående kostnaderna för artilleriet se bilagorna nr 15—22.

Fortifikationen omfattar dels fortifikationsstaben, dels ingenjörtrup- Ingenjörperna.
Alla fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar n„^rgantsasamt
betjänte vid fortifikationen åro uppförda på en gemensam stat, var- tum.
emot den fast anställda manskapsstyrkan är fördelad på fyra stater, nämligen
en för var och en av Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer samt fälttelegrafkåren.
Chefen för fortifikationen hör till generalitetet och uppbär
lön på generalitetsstaten. Enligt 1914 års stat utgör officerarnas antal 128
och underofficerarnas 108. Denna personal (fortifikationsstaben) fördelas
till tjänstgöring dels på fortifikation sstabens huvudstation, omfattande chefens
för fortifikationen expedition och en truppavdelning samt arméförvaltningens
fortifikationsdepartements militärbyrå, dels vid arméfördelningsstaberna
(de sex arméfördelningarnas och militärbefälets på Gottland stab),
dels å lantfästningarna vid Karlsborg och i Boden samt sjöfästningarna vid
Vaxholm och Oskar-Fredriksborg, Karlskrona samt A lvsborg, dels ock slutligen
å ingenjörtrupperna (Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer samt fälttelegrafkåren).
Svea och Göta ingenjörkår omfattar vardera stab, 3 fältingenjörkompanier,
1 parkkompani, 1 fästningsingenjörkompani samt 1 tygoch
minöravdelning. Bodens ingenjörkår består av stab, 4 kompanier samt

Motioner i Andra kammaren, AV 176.

1 minör-, tyg- och parkavdelning. Fälttelegraf kåren består av stab, 2
kompanier samt 1 tyg- och parkavdelning. Befäl och civilmilitär personal
kommenderas till tjänstgöring vid nämnda kårer efter behov och tillgång.
Manskapet är, såsom redan nämnts, till antal bestämt enligt stat för
varje kår.

Emot ingenjörvapnets nuvarande organisation, sådan den fastslagits
enligt 1901 års härordning, hava riktats anmärkningar av den natur, att
statsmakterna icke längre torde kunna undanskjuta frågan om en omorganisation
av detta vapen, så att det på ett mera effektivt sätt, än hittills
kan fylla sina uppgifter. Såsom av den nuvarande förläggningsplanen
framgår, är endast Bodens ingenjörkår förlagd norr om Stockholm. Att
stora olägenheter ur övnings- och kostnadssynpunkt härav uppstå är obestridligt,
dessa måste också på ett eller annat sätt avhjälpas. I syfte att
råda hot på detta missförhållande, och att genom själva organisationen tillförsäkra
varje landsdel tillgång på såväl fältingenjör som förbindelsetrupper,
uppgjorde tredje försvarsberedningen förslag till omorganisation av fortifikationen
och ingenjörtrupperna.

I fråga om fortifikationens överstyrelse och fortifikationsdepartementet
föreslogs följande sammansättning:

I Chefens för fortifikationen expedition,

II Avdelningen för truppärenden,

III Avdelning för befästningsäi’enden,

IV Avdelning för kasärnärenden.

Beträffande cheferna för ovanstående tre avdelningar, skulle de tilllika
vara byråchefer och föredragande i fortifikationsdepartementet, varjemte
den tekniska revisionen av inkommande, de olika avdelningarna berörande
räkenskaper skulle äga rum inom vederbörande avdelning. Den nuvarande
över de s. k. fästningsbyggnads- och kasärnbyggnadsavdelningarna stående
chefen för militärbyrån med sin adjutant skulle således bortfalla, och avdelningscheferna
själva föredraga sina ärenden i departementet.

Ifråga om ingenjörkårernas organisation föreslogs att

Svea och Norrlands ingenjörkårer skulle vardera bestå av eu fältingenjörbataljon,
indelad i fyra fältingenjörkompanier samt ett brokolonnoch
parkkompani, en förbindelse ingenjörbataljon, indelad i ett fälttelegrafkompani,
ett fåltbelysningskompani och ett luftseglar- och parkkompani,
samt en tygavdelning.

Göta ingenjörkår skulle hava liknande indelning som nyssnämnda
två kårer med undantag därav, att i stället för två av fältingenjörkompanierna
skulle finnas två positionsingenjörkompanier.

Motioner i Andra kammaren, AV 176.

Bodens ingenjörkår skulle bestå av fyra fästningsingenjörkompanier,
ett belysnings- och telegrafkompani, ett luftseglar- och parkkompani samt
en tyg- och minavdelning.

Kustingenjörkåren skulle bestå av två fästningsingenjörkompanier.

Vid prövning av detta oinorganisationsförslag, synes Kungl. Maj:t
ha ansett att den nu gällande organisationen för fortifikationsdepartementet
är »bra som den är» varav bland annat följer att eu onödig mellanhand
ifråga om ärendenas föredragning bibehålies, samt att fortifikatlonsärendena
fortfarande skola bliva föremål för en dålig teknisk revision.

Kungl. Maj:t föreslår vidare fem »departementsskrivare» vilka enligt
beredningens förslag voro obehövliga, då dessa tjänstebefattningar skulle i
fred kunna uppehälles av underofficerare, icke vapenföra skrivbiträden, eller
furirer. Det synes mig som om denna anordning skulle giva fortifikationens
ledning möjlighet att på expeditionen inflytta sådana personer som
mindre väl lämpa sig för trupptjänst; samt tvärtom, och därigenom få
»rätta personen på rätta platsen» jag vidhåller därför förslaget att stryka
departementsskrivarna ur staten.

Beträffande ingenjörtruppernas organisation har Kungl. Maj:t icke
funnit sig böra tillstyrka den av beredningen föreslagna organisationen av
den anledningen att vid mobilisering skulle ett överskott av 1,500 man
uppstå. Jag betvivlar att detta är med verkliga förhållandet överensstämmande
ty förutom de egentliga linjeformationerna uppsätta ju ingenjörtrupperna
andra formationer såsom krigsbroträngdepä, skanst.ygkolonner,
etapptelegrafavdelningar och mobila depåtelefonavdelningar in. in. Sedan
alla dessa formationer erhållit sitt behov av manskap just bland de äldre
årsklasserna lär icke så många bli över, och skulle mot förmodan så ske
kunna väl dessa pa samma sätt som kavalleriets övertaliga personal överföras
till andra formationer utanför sitt eget truppslag.

Den eventuella olägenhet som härav skulle uppstå, kan enligt min
uppfattning icke uppväga de obetingade fördela!-, som ligga däri, att även
förbindelsetrupperna under sin fredsutbildning får samöva med de trupper
de organiskt skola tillhöra, samt röra sig i den terräng där de sannolikast
under fältförhållanden måste praktiskt tillämpa sina tekniska färdigheter.

Om kustbefästningarnas ingenjörkompanier fortfarande såsom hittills
bliva anslutna till fästningsingenjörbataljonerna, kunna vissa besparingar
göras i tredje försvarsberedningens organisationsförslag, några officers- och
underofficersbeställningar kunna indragas och i stället ersättas med furirer,
varefter detta skulle te sig såsom närliggande statförslag utvisar.

Angående kostnaderna för ingenjörvapnet hänvisas till bilagorna nr
23—27.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Trängens

organisation

Intendenturoch
förplägvadstrupper.

Med åberopande av tredje försvarsberedningens yttrande angående
trängens organisation föreslår jag

att trängen organiseras såsom eu enda kår under chefskap av eu
överste samt med en bataljon törlagd till envar av de sex armefördel
ningarna;

att trängens officers- och underofficerspersonal till det antal, som angives
i bilaga 2, uppföres på eu för hela vapnet gemensam stat;

samt att övrig fast anställd personal till det antal, som angives i
bilagorna uppföres på särskilda stater för de sex trängbataljonerna.

därvid för varje bataljon upptages det manskap, de beställningsmän och
den läkarpersonal, som framgår av berörda stater.

Angående kostnaderna för trängen se bilagorna nr 28 29.

Under erinran dels att 1901 års härordningsförslag berört frågan om
uppsättande av fristående förvaltningstrupper, ehuru på anförda skäl det
då framförda förslaget icke kom att upptaga en dylik organisation, dels
att särskilda intendenturskolor avseende samma ändamål numera kommit
till stånd, av vilka under år 1913 tre fasta skolor varit förlagda till förplägnadsanstalterna
i Stockholm, Karlsborg och Boden samt en tillfällig
skola å Sollefteå läger, föreslår Kungl. Maj:t, att ifrågavarande skolor
skulle hädanefter även till nainnet utgöra ett särskilt truppslag, kallat
torpliignadstrupperva. Den till Sollefteå förlagda skolan skulle därvid
överflyttas till en förplägnadsanstalt i Östersund, vilken anstalt skulle nyuppföras
i syfte att fylla vissa förplägnadsbehov inom de nordligaste arméfördelningarna.

Ovannämnda skolors uppgift är att utbilda huvuddelen av den
personal, som vid mobilisering skall ingå i de egentliga förplägnadsformationerna,
samt att för fredsbehovet ombesörja brödbakning m. m.
Då genom dessa förplägnadsanstalter med tillhörande skolor, armén i hög
grad kan inrätta sin hushållning på ett mera ekonomiskt sätt, synes ingen
anledning förefinnas mot att på föreslaget sätt upprätta självständiga
förplägnadstrupper. Spörsmålet blir då att tillse huru befälsbehovet skulle
kunna^ fyllas utan nämnvärd utökning av den nuvarande intendentur personalen.

_ .

Uti det föreliggande omorganisationsförslaget föreslår Kungl. lvlaj:t
att av de 22 vaktmästarebeställningar, som nu finnas å i liten den turens
stat skola 17 stycken indragas samt tillkomma följande nya beställningar,
nämligen 4 furirer av 1. graden, 6 dito av 2. graden, 10 korpraler, 10 vice
korpraler och 12 meniga volontärer. Som synes en anordning, vars
realiserande kräver avsevärda kostnadsökningar. Att för rekrytering av

Motioner i Andra kammaren, JYr 116.

korpralsgraden vid förplägnadstrupperna inrätta en särskild volontärinstitution
med samtliga grader synes emellertid både obehövligt och
olämpligt, dels emedan man ej vid dessa trupper har behov av obefordrat
stammanskap för krigsändamål, dels därför att instruktörsbehovet bör
kunna tillgodoses allenast genom en omläggning av grunderna för rekryteringen
av underofficerare vid intendenturkåren. Sker nämligen rekryteringen
i korpralsgraden i stället för såsom nu i sergeantsgraden, så synes
frågan vara löst.

Under förutsättning av ett lämpligt inbördes förhållande mellan tidpunkten
. för början av de värnpliktiga förvaltarnas rekrytskoleutbildning
å ena sidan, och av förplägnadsmanskapet å den andra'', synes de förstnämnda
kunna disponeras för vissa underbefälstjänster. Såsom dagkorpraler
vilken befattning huvudsakligast avser förvaltningsgöromål — kunna
de efter 4 ä 5 månaders utbildning med all sannolikhet användas. Erfarenheterna
från de nuvarande intendenturskolorna böra bestyrka detta
antagande. Genom denna anordning skulle behovet av fast anställda
underbefäl kunna nedbringas och de nuvarande 22 vaktmästarebeställningarna
kunde täcka behovet av underbefäl och manskap genom följande
omplacering. På sätt Kungl. Maj:t föreslagit indragas 17 vaktmästarebeställningar
och i stället uppföras i staten 5 furirer av första klassen och
12 furirer av andra. De 5 återstående vaktmästarna torde å intendenturkårens
stat upptagas till samma avlöningsförmåner, som numera tillkommer
vaktmästarna vid fortifikationen.

Den form, under vilken överflyttningen till intendenturkåren från
övriga truppslag torde böra ske, synes vara rekapitulationens.

Tiden för korpralens (förvaltareaspirantens) tjänstgöring torde böra
bestämmas till två år d. v. s. samma tidsmått, som nu kräves för dylika
aspiranters utbildning. En förutsättning för den föreslagna systemförändringen
är dock att vid intendenturkåren införes en sergeantsgrad.
Denna anordning kan ske utan någon kostnadsökning, därigenom att de
sergeanter som nu användas såsom skrivbiträden å truppförbandens
intendentsexpeditioner överflyttas från truppförbandens stater till intendenturkårens
stat.

Härigenom tillgodoses behovet av kontinuitet hos de i förvaltningsexpeditionerna
tjänstgörande skrivbiträdena och tryggas tillgången °på
förvaltningskunnig personal i de viktiga proviantförvaltarbefattningarna
i fält.

Då all rekrytering alltså kommer att ske från de stridande truppslagen
och då även den militära utbildningen av de värnpliktiga vid
förplägnadstrupperna skall ske vid intendenturförråden synes det lämpligt

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Här ene
hästar.

Egna

tjänste hästar.

att beställningarna inom intendenturkåren benämnas på samma sätt som
inom armén i övrigt på det att dess medlemmar under sin tjänsteutövning
måtte kunna taga" och utöva befäl efter samma grunder som tillkommer
övrigt militärt befäl.

Angående kostnaderna för intendentur- och förplägnadskåren se bi laga

nr 30. . ..

Vid genomförande av en ny härordning synes det ofrånkomligt, att

även upptaga frågan om arméns hästar till omprövning, i hela dess vidd.
Emellertid framgår det oförtydbart av Kungl. Maj:ts proposition att tredje
försvarsberedningens tankar, i detta stycke, icke från den militära sakkun
skapen erhållit samma varma och intresserade understöd som då beredningen
föreslog inrättandet av tvenne nya generalsbeställningar. Ett förnuftigt
ordnande av detta spörsmål måste således ske emot de »sakkunniges
inom°min armé» önskan. Att uti denna motion lämna en uttömmande utredning
av ärendet skulle likväl göra motionen allt för vidlyftig och jag
hänvisar därför till tredje försvarsberedningens utredning och inskränker mig
här till ett summariskt sammandrag av vad som förelegat till Kungl. Maj:ts
prövning vid propositionens utarbetande.

Som framgår av inom tredje försvarsberedningen utarbetat yttrande
angående arméns hästar, skulle enligt 1901 års härordning, vid tidpunkten
för dess genomförande finnas följande antal hästar nämligen för kavalleriet
6,000, artilleriet 2,929, ingenjörkåren 143 och trängkåren. 224 eller tillsammans
9,396 stamhästar. Hela detta hästantal är ännu ej anskaffat, och
enligt 1914 års stat skulle vid detta års slut bristen uppgå till vid kavalleriet
400 och vid artilleriet 120.

Förutom för krigsbruk befintliga kronan tillhöriga stam hästar skola
vissa officerare med vederlikar vara beridna på egna tjänstehästar och åtnjuta
härför av statsverket särskild ersättning. Dessa personer utgjorde
enligt 1914 års stat 649 st. Av dem äro 396 st. skyldiga att hålla vardera
2 hästar, vadan sammanlagda tjällstehästantalet uppgår till 1,045 st.
För varje häst betalas ett årligt lönetillägg av 400 kr., utgörande ersättning
för hästens anskaffning, vård och skötsel samt för mundering, dels
för furageersättning med en krona om dagen. Statsverkets årliga utgifter
för officerarnas tjänstehästar utgöra inalles 799,425 kronor.

Såsom framgår av det inom tredje försvarsberedningen utarbetade
yttrande, hemställde civilkommissionen i en skrivelse till Kungl. Maj:t den
11 oktober 1911, att samtliga officerare med vederlikar borde göras beridna
på kronan tillhöriga hästar, samt att till dem utgående lönetillägg för
tjänstehästar och furageersättning måtte indragas.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Tredje försvarsberedningen som ägnat frågan en ingående behandling
anser, att »därest samtliga nu berörda tjänstehästar ersattes med stamhästar,
skulle med av beredningen tillämnad beräkningsgrund för statsverket uppkomma
en minskning i årskostnaden med 223,285 kronor».

Från militärt håll har anförts såsom skäl emot förslaget, att officerarna
skola vara beridna på kronans hästar bland annat, att för officershästar
lämpade remonter icke skulle inom landet kunna anskaffas i tillräckligt
stort antal, att därest alla officershästar skola uttagas bland stamhästar, en
sänkning av kvaliteten hos officershästarna skulle inträda. Och chefen för
första arméfördelningen förmodar, att kapplöpningarna skulle nedsjunka
till ett lägre plan. Till bemötande av dessa uttalade farhågor anför beredningen,
»att ett stort antal svenskfödda hästar årligen med stor framgång
deltaga i hästtävlingar både här i landet och i Danmark. Särskilt kan
förtjäna erinras om de glänsande framgångar, som svenska officerare, beridna
nästan uteslutande på svenskfödda hästar, skördade vid Olympiska
spelens hästtävlingar i Stockholm 1912. I nämnda tävlingar deltogo 16
svenska officerare med 19 hästar, av vilka 16 voro födda inom landet.
Tävlingarna omfattade tre avdelningar, nämligen fälttävlan (militär}-), prisridning
och prishoppning. I fälttävlan deltogo fyra svenska officerare,
varav tre med svenskfödda hästar. Det svenska laget avgick med seger.

1 prisridning deltogo sex svenska officerare, av dem fem med svenskfödda
hästar. Dessa fem placerade sig i tävlingen såsom nr 1, 2, 3, 4 och 8.
Den sjätte svenske officern blev nr 5. I prishoppning, individuell tävlan,
deltogo likaledes sex svenska officerare, av dem fem med svenskfödda hästar:
de placerade sig sålunda, två nr 6, två nr 7, en nr 8 och en nr 13. 1
lagtävlan representerades Sverige av fyra officerare å svenskfödda hästar,
vilka hemförde första priset».

Sedan beredningen till ytterligare stöd för sin tankegång anfört, att
det övervägande flertalet av de i ärendet hörda cheferna tillstyrkt förslaget
att göra infanteriets, artilleriets, fortifikationens och trängens regementsofficerare
beridna på kronans hästar anföres slutligen, att beredningen »kommit
till den övertygelsen, att tillhandahållande genom statens försorg av tjänstehäst
åt officer, som i tjänsten skall vara beriden, icke blott är önskvärd för
åstadkommande av en jämn och fällt fältmässig beridenhet hos officerarna
utan även ur försvarsberedskapens synpunkt nödvändig. Därtill kommer,
att ett utbytande av egna tjänstehästar mot stamhästar ur ekonomisk synpunkt
blir, såsom ovan framhållits, fördelaktigt för vissa officerare på samma
gäng som statsverkets årliga utgifter i berörda hänseende komma att icke
oväsentligt minskas.»

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 sand. 64 höft. (Nr 176.) 4

Motioner i Andra kammaren, Nr 116.

‘2<n

Då Kungl. Maj:t nu gått att taga ståndpunkt till denna genomgripande
åtgärd, tinner Kungl. Maj:t, att frågan sannolikt torde kunna genomföras
utan ökade kostnader för statsverket eller till och med föranleda
någon besparing men anser frågan »utom vad angår regementskvartersmästare
och regementsadj utanter vid infanteriet och fästningsartilleriet»
icke »vara i erforderlig grad utredd, särskilt beträffande stallutrymme».
Med denna synnerligen enkla men mindre hållbara motivering överför Kungl.
Magt officerarnas tjänstehästar ombord å Kungl. Maj:ts — under senaste
året mindre vördsamt behandlade — »utredningspråm».

Mig förefaller det som om den föreliggande frågan genom den redan
verkställda utredningen vore mogen för sin lösning, och regeringen kunde
säkerligen i detta stycke utan tvekan »nu genast ofördröjligen och i ett
sammanhang» framlägga densamma inför riksdagen.

Så mycket mera som detta ju blivit ett ärende, där en verklig besparing
kunde göras mitt i hela denna väldiga miljonrullning uppåt. Ett
av Kungl. Maj:ts skäl för frågans ställande på framtiden, nämligen bristande
stallutrymme, verkar nästan dråpligt. Det torde icke vara Kungl.
Maj:t obekant, att officerarnas tjänstehästar beretts stallutrymme i såvitt jag
vet alla kasärner, som uppförts efter 1901, och det finns officerare, som
ha ända till tre tjänstehästar insatta i kronans stallar. Om officerarna
hädanefter i allmänhet icke tilldelas mer än en tjänstehäst var, synes denna
åtgärd i hög grad vara egnad att lindra Kungl. Maj:ts bekymmer för stallutrymme.
Då vidare härordningen avses att genomföras under tio år, och
dess beslutande kommer att föranleda avsevärda nybyggnader, synes även
detta vara ett skäl för att frågan om det sätt varpå arméns officerare skola
vara beridna avgöres i samband med härordningen.

I överensstämmelse med denna uppfattning föreslår jag därför att
samtliga officerare, som i nu gällande stater uppbära ersättning för tjänstehästar,
hädanefter skola vara beridna å kronan tillhöriga hästar, att generaler
och överstar tilldelas vardera två hästar, samt att alla övriga officerare
som under sin tjänsteutövning skola vara beridna tilldelas vardera
en tjänstehäst.

Utrangerade I förut berörda skrivelse av den 11 dec. 1911 hemställde civilkom stamhastai.

mjgsjonen att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida icke utrangerade,
men för fortsatt bruk lämpade stamhästar skulle kunna utackorderas
till fodervärdar för att av statsverket nyttjas under viss tid årligen,
och anfördes till stöd för denna hemställan bland annat följande:

»I avseende å utrangeringen av stamhästar hade kommissionen inhämtat,
att de kasserade hästarna plägade försäljas å offentlig auktion till

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

den högstbjudande. Därvid gjordes förbehåll om, att vissa hästar skulle
omedelbart nedslaktas, men det största antalet torde försäljas till fortsatt
bruk. Med en beräknad omsättning av 9 procent av stamhästar kunde
utrangeringen antagas komma att omfatta 855 hästar årligen. Därest man
tinge antaga, att av dessa omkring 500 kunde avses till fortsatt bruk,
uppställde sig den frågan, om icke dessa hästar skulle kunna på ett bättre
sätt användas för statsverkets behov än nu vore förhållandet. För arméns
räkning måste ju under vissa perioder årligen lejas ett betydande antal
enskilda tillhöriga hästar. Det förefölle kommissionen, som om här i landet
skulle finnas behov åtminstone för vissa lantbrukare, särskilt småbrukare,
att till vård och användning mottaga för deras näring lämpliga
hästar mot skyldighet att för vissa tidsperioder, då hästarna för övrigt
väl kunde undvaras i jordbruket, tillhandahålla dem åt statsverket. Kommissionen
antoge, att de utrangerade hästarna skulle i viss utsträckning
kunna på här ifrågasatt sått utlämnas till fodervärdar till nytta både för
statsverket och fodervärdarna.»

Tredje försvarsberedningen som även upptagit denna framställning
till granskning finner densamma vara värd allt beaktande och anför, att
»med nuvarande tillvägagångssätt för tilldelning av remonter åt de beridna
truppförbanden samt utrangering av äldre stamhästar händer det nämligen
ganska ofta, särskilt vid kavalleriet, att hästar av jämförelsevis god beskaffenhet
kasseras och försäljas. De nya remonter, s. k. ersättningsremonter,
som skola tillföras truppförbanden, överlämnas till dessa i regel
på eftersommaren före regementsövningarnas början. De stamhästar åter,
som skola ersättas av de nya remonterna, utrangeras först efter det regementsövningarna
ägt rum och omedelbart efter dessas slut. Följden av
detta tillvägagångssätt har blivit, att truppförbanden, vilka icke kunna på
förhand så noggrannt fixera, huru många hästar som vid regementsövningarnas
avslutande åro att anse såsom för truppförbandens militära övningar
icke vidare brukbara, uppgiva sitt årsbehov av ersättningsremonter till det
enligt gällande bestämmelser högst tillåtna antalet eller nio procent axst
amhäststyrkan enligt stat. Då detta antal ersättningsremonter tillföres
truppförbandend redan innan regementsövningarna ägt rum, måste efter
desammas slut kasseras ett lika stort antal äldre hästar, även om de kassabla
hästarna icke uppgå till detta antal. Det händer därför icke så
sällan, att ganska goda hästar måste utrangeras. Olämpligt är ju också,
att kassationen äger rum omedelbart efter regementsövningarnas avslutande,
då hästarna i gemen efter de mycket ansträngande övningarna
givetvis äro i dålig kondition. Det har också visat sig, att hästar, som
utrangerats och försålts, efter omsorgsfull behandling under en kortare

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

viloperiod åter kommit i god kondition och varit fullt användbara under
ett flertal år. Det lär till och med hava givits exempel därpå, att utrangerade
stamhästar ånyo kommit i kronans bruk såsom lejda hästar.
Enligt beredningens tanke är det därför en fråga av synnerlig vikt, huruledes
utrangeringen av stamhästar och dessas fortsatta användning vid
armén skall ordnas.

Beredningen liar inhämtat, att inom ett par främmande arméer sådana
hästar, som med hänsyn till vissa truppslags speciella behov av hästar
av fullgod beskaffenhet icke anses kunna vidare med fördel därstädes
komma till användning, överflyttas till andra truppslag, där anspråken på
erforderliga hästars beskaffenhet icke kunna vara så stora som vid förstanmärkta
truppslag.»

Av införskaffade redogörelser beträffande antalet vid svenska arméns
truppförband störtade och utrangerade hästar framgår av dessa under femårsperioden
1908—1912 utgjorde »respektive 466 och 2,271. Av sistnämnda
antal blevo 1,162 försålda utan villkor, varemot ifråga om 1,109
vid försäljningen gjordes det förbehåll, att de skulle nedslaktas. försäljningssumman
för de 1,162 hästarna utgjorde 234,067 kronor och för de
1,109 78,007 kronor 95 öre. Medelpriset för de förra var alltså 201
kronor 43 öre och för de senare 70 kronor 34 öre. För de under perioden
störtade hästarna inflöt ett belopp av 8,059 kronor 94 öre.»

Det antal stam hästar som under femårsperioden årligen försålts
utan villkor om nedslagning beräknas till 232. Med den successiva ökningen
av stamhästarna, som innebäras i fullföljande av 1901 års härordning
beräknar beredningen »ett årligt medeltal utrangerade hästar, som
kunna säljas utan villkor om nedslagning, av minst 240», och anser beredningen
»att dessa hästar böra för fortsatt användning överföras till de
truppslag inom armén, som icke i allo hava behov av hästar av samma
godhet som kavalleriet och artilleriet, eller till infanteriet, ingenjörtrupperna
och trängen. De hästar, som överföras till förstnämnda två truppslag,
avses skola användas huvudsakligen som ridhästar; de åter, som tilldelas
trängen, skola kunna brukas både såsom rid- och körhästar.»

Spörsmålet om användning av kronans utrangerade hästar har icke
föranlett till någon annan Kungl. Maj:ts åtgärd än den, som betingas av
kravet på införande av en kulspruteorganisation vid kavalleriet. Kungl.
Maj:t yttrar i anledning härav: »För kulsprutetjånsten erfordras vid ka valleriet

160 hästar. Då emellertid dessa hästar-torde kunna anskaffas på
sådant sätt, att ett antal hästar, vilka eljest skulle avgått på grund av
ålder, kvarhålles vid regementena, föranledes härav ingen ökning i remontbehovet.
» Då Kungl. Maj:t sålunda genom detta uttalande godkänt prin -

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

2''l

cipen att använda utrangerade hästar, synes det oss att denna princip borde
utsträckts att omfatta även andra vapenslag än kavalleriet. Så mycket
mera, som de uppgifter de utrangerade hästarna skulle fylla vid infanteriets
kulspruteavdelningar eller vid trängens övningar, icke kunna vara av
den krävande natur, som åläggas de hästar vilka belastade med kulsprutor
och ammunition åtfölja kavalleriet.

Då jag ifråga om kulsprutevapnets införande, såsom särskild organisation
vid kavalleriet, icke kan bilda mig något bestämt omdöme om
huruvida de större kulsprutorna eller de s. k. kulsprutegevären kunna vara
de lämpligaste vapnen, och då på detta område enligt vad jag tror mig
veta försöken ännu ej äro avslutade, kan jag icke för närvarande biträda
Kungl. Maj:ts förslag, att även vid kavalleriet upprätta särskilda kulspruteformationer,
och är därför icke bunden av Kungl. Maj:ts förslag till disposition
av kavalleriets utrangerade hästar. Jag föreslår i stället, att vid
kavalleri och artilleri utrangerade hästar måtte för fortsatt användning överföras
till infanteriet och trängen.

Enligt det i denna motion förordade förslaget, beräknas kavalleriets
och artilleriets stamhäststyrka till 8,023 hästar (häri icke inräknade 660
draghästar avsedda för artilleriet).

Med den beräkningsgrund för utrangeringen, som angivits av tredje
försvarsberedningen, skulle årligen, från kavalleriet och artilleriet, kunna
överföras till infanteriet 98 och till trängen 120 hästar. Under förutsättning,
att dessa hästar efter överflyttningen kunna tjänstgöra i ytterligare
två år, skulle infanteriet på detta sätt erhålla 196 ridhästar, och trängen
bekommer för sitt bruk 240 rid- eller draghästar.

I den föreliggande propositionen avses, att alla arméns hästar, såsom
hittills i regel skett, skola gå vägen genom remontdepåerna in i kronans stallar.
Beräknar man priset på en remont vid den tidpunkt, denna insättes i truppförbandets
stall, erfar man, att djuret redan då kostar statsverket mellan
13 ä 1400 kronor. Enligt den uppgift, som återfinnes i Kungl. Maj:ts
prop., blir denna häst »först vid 6 års ålder fullt användbar till tjänstebruk»
och kostar vid denna tidpunkt omkring 2,000 kronor. Kungl. Maj:t anser
nu, att detta dyrbara hästmateriel skall efter 2 års bruk vid kavalleriet
överföras till infanteriet. Kan det verkligen anses nödigt att för infanteriet,
ingenjörtrupperna och trängen samt vissa delar av artilleriet remontera
genom depåerna?

Visserligen är det ingen liten önskelista, som framkommit i fråga
om de många egenskaper de blivande kompanichefshästarna böra äga. Men
det förefaller ändå, som om huvudsaken vore, att det blir fromma och

Remonte ring.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Beridna

kompani chefer.

stärka djur vilka gå stadigt fram med sina ryttare. Tjänsten och kornpachefernas
»ryttaranda» lära bäst vara tillgodosedda med dessa egenskaper
hos infanterihästar. För rekrytering av hästar till infanteriet, ingenjörerna
och träng synes det mig, att remonteringsstyrelsen kunde t. o. in. inköpa
hästar vars stamtavla är för styrelsen okänd, utan att krigsberedskapen
därigenom eftersattes.

Skulle riksdagen bifalla Kungl. Maj:ts förslag angående infanteriets
ridhästar, skulle således icke allenast samtliga kompanichefer nu göras
beridna, utan detta skulle ske å hästar, som kostade kronan i anskaffning
och dressyr omkring 2,000 kronor stycket. För min del kan jag icke
medverka till en sådan sakernas ordning och föreslår därför, att ändock de
hästar, som avses för stater och staber, kavalleri, och omkring hälften
av artilleriet (omkring 6,000) remonteras genom depåerna, samt att remonteringsstyrelsen
för det återstående behovet av ridhästar av hästuppfödarna
uppköper hästar vid den ålder, att de omedelbart kunna överlämnas
till truppförbanden för dressyr och användning. Om ett medelpris
av 1,000 kronor per häst fastställdes för dessa inköp, synes ett gott
materiel kunna anskaffas.

För att förminska legningskostnaderna för infanteriets kulspruteformation
och för att samtidigt tillgodose regementenas behov av ekonomihästar,
föreslås inköp av 5 draghästar till varje infanteriregemente. För
att minska legningsbehovet vid fältartilleriets fältkanon och lätta fälthaubitsbatterier
föreslås likaledes inköp av 10 draghästar pr batteri.
Dessa draghästar skola användas vid artilleriet under 130 dagar och den
övriga årstiden utlegas till fodervärdar efter liknande principer, som redan
nu med Kungl. Maj:ts medgivande tillämpas vid Wendes artilleriregemente.
Dessa draghästar äro beräknade till ett inköpspris av 600 kronor stycket.

Kungl. Maj:t föreslår att samtliga kompanichefer vid infanteriet skola
göras beridna och anför som skäl härför bland annat, att chefen därigenom
sättes i tillfälle att bättre egna sig åt truppens uppsikt och omvårdnad.
Utan att vilja underskatta detta förhållande framställer sig dock en annan
fråga till besvarande. Skall chefen under övningarna vid marscher och
dylikt ha samma förmåga att bedöma truppens prestationsmöjlighet, som
han av lätt naturliga skäl har, då han personligen till fots deltager i
övningarna?

Jag är synnerligen tveksam, om denna anordning är lika nyttig,
som den är dyrbar. Då emellertid på ett regemente i regeln finnes en
del kompanichefer, som av en eller annan anledning kunna ha befogade anspråk
på att få bliva beridna, föreslår jag, att av de 7 utrangerade ridhästar,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

O 1

Öl

som regementet emottaga- från kavalleriet, 4 avses för kompanichefernas
ridbehov.

Enligt detta förslag skulle således ett infanteriregemente erhålla
följande antal hästar:

1 överste ................2 hästar

1 överstelöjtnant.............1 häst

3 majorer................3 hästar

1 regementskvartermästare.........1 häst

4 adjutanter...............4 hästar = n hästar

kompanicheferna (från kavall. utrangerade) . 4 hästar
kulspruteavdelningen ( » » » ) . 3 » _ 7

kulsprutedraghästar samtidigt använda såsom

regementets ekonomihästar ........ 5 »

Summa

Hela infanteriets behov kräver 644 hästar.

23 hästar

För ett kavalleriregemente avses 700 hästar, därav skola översten Kavalleriets
tilldelas 2 och varje annan officer vid regementet 1 tjänstehäst. behov av

För kavalleridetachementet i Boden avses 209 hästar, därav tilldelas msta''-varje officer 1 tjänstehäst.

För att täcka hela kavalleriets hästbehov erfordras 4,410 hästar.

Emellan regementsmötena avlämnar varje kavalleriregemente till
fördelningens trängkår 17 å 18 ridhästar, vilka av trängkåren disponeras
för ridbruk.

Uti nedannärnnda beräkning av artilleriets behov av hästar
tjänstehästar till det antal regementsofficerare, som enligt den
avlöningsformen skulle åtnjutit ersättning för egna tjänstehästar.
lätt fältkanon eller fälthaubitsbatteri å fastlandet är tilldelad 38
och varje tungt haubitsbatteri 30 hästar:

Svea
Göta
Wendes
Norrlands
Upplands
Smålands
Gottlands
Bodens

ingår

gamla

Varje

hästar

8 tjänstehästar	11 X 38	hästar	2 X	30	hästar =	486	hästar
6	»	11 X 38	»			=	424	»
7	y>	11 X 38		2 X	30		485	»
6		8 X 38	»	2 X	30	» =	370	»
6	»	11 X 38	»			-	424	»
6	T>	11 X 38	»			=	424	»
1	»	3 X 25	»	1 X	10	» =	86	»
7	»	3 X 38	»	2 X	30	» =	181	»
tillkommer för 66 batterier 10 drag O	hästar	Pr	batteri —	660	»

Artilleriets
behov av
hästar.

Summa = 3,540 hästar

Motioner i Andra kammaren, Nr 116.

Ingenjörkårens behov av hästar.

För ingenjörkårens officerares ridbruk avses 41 tjänstehästar.

För Svea ingenjörkår...........60 stamhästar

» Göta » 60 »

» Norrlands » 60 » och

» Bodens ingenjörkår........ • • • 1’)____»_

Summa 236 hästar

Trängkårens behov av hästar.

En överste med adjutant................ 2 hästar

Sex kårer med vardera 15 ridhästar........... 90 »

Rid- och draghästar utrangerade från kavalleri och artilleri ■ 240 __»__

Summa 332 hästar

Dessutom erhåller kåren från kavalleriet, omedelbart efter regementsmötets
slut 106 depåhästar, vilka skola återställas till kavalleriet till påföljande
års regementsmöte.

Lejda hästar.

Införandet av kulspruteorganisationen vid infanteriet har framkallat
behovet av hästlejning även vid detta vapenslag. Enligt föreliggande förslag
erfordras vid infanteriet 7,684 lejningsdagar.

Genom inköp av 660 stamdraghästar för artilleriets behov, har lejningsdagarna
för artilleriet kunnat nedbringas till ungefär hälften av det
antal, som nu erfordras och har i detta förslag beräknats 53,782 lejningsdagar.

För ingenjörvapnet har beräknats 51,262 lejningsdagar, för trängen
10,170 och för intendenturkåren 7,000 lejningsdagar.

Sammanlagda antalet lejningsdagar för hela armén skulle således
uppgå till 122,992.

Behov av tjänstehästar vid stater, staber och skolor.

G ener alitet et:

11 Generaler, vardera 2 hästar = 22

1 överste 2 » = 2

6 Kaptener » 1 häst = 6

6 Löjtnanter » 1 »_=1 6 = 36 hästar.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Generalstaben-.

2 överstar vardera 2 hästar = 4

4 Överstelöjtnanter » 1 häst = 4

13 Majorer » 1 » =13

23 Kaptener » 1 » = 23

10 Löjtnanter » 1 > - 10 = 54 hästar.

Kommendantstaben:

1 Kommendant i Stockholm 1 häst = 1

1 Kommendant i Boden 2 hästar = 2

2 Löjtnanter vardera 1 häst =2 = 5 hästar.

Diverse skolor och styrkor:

Krigshögskolan 1

Krigsskolan 2

Remonteringsstyrelsen 1

Ridskolan 1

Skjutskolan 1

Artilleriets fabriker och tygstater 1

Artilleri- och ingenjörhögskolan 1 = 8 hästar.

Summa 103 hästar.

Militärmusiken.

Försvararna av militärmusikens bibehållande för att icke säga ytterligare
utökning, anstränga sig till det yttersta för att bevisa, att detär just
på musiken det beror.

Ehuru jag av rent principiella skäl anse att musikanslagen böra
överflyttas från 4:de och 5:te huvudtitlarna till den åttonde, kan jag icke
neka till att det förslag till lösning av militärmusikfrågan, som musikstyckjunkare
Gustav Gille inom tredje försvarsberedningen utarbetat, innehåller
flera beaktansvärda synpunkter, och om det skulle finnas möjlighet
att få riksdagens sanktion till detta förslag, skulle med en gång armémusikens
kostnad nedbringas med i runt tal 800,000 kronor per år. Som
motivering för sitt förslag anför herr Gille bland annat följande.

»Varje vän av ett planmässigt ordnat försvar, och att besparingar göras
— där de utan nedsättande av landets försvarskraft kunna göras — kan utan

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt 64 käft. (Nr 176.) 5

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

tvekan gå med på att militärmusiken ur försvarssynpunkt sett, med nutida krigsföringstaktik,
till stor del mistat sin betydelse ock användning för kriget.

Fråga är väl, om den någonsin käft den betydelse man från vissa kall velat
tillerkänna densamma.

Man kar börjat att i flera länders arméer göra inskränkningar av armémusiken.
Sålunda avskaffade Frankrike för några år sedan musiken vid artilleriet
och anslog det härigenom besparade beloppet till inköp av kulsprutor. I
Belgien har från och med 1913 musiken avskaffats vid kavalleriet; ock vid artilleriet
har detta land ej haft någon musik. Tyskland har reducerat sin armémusik
vid specialvapnen och utgöres musikpersonalen i detta land till stor del av värnpliktige.
I Danmark beslöt man 1911 en avsevärd minskning av musikpersonalen.
Norge har musik endast vid brigaderna.

Allt detta tyder på att musiken numera ej har den användning i försvaret
som fordom. Det är med stöd av dessa sakförhållanden, som röster inom såväl
civila som militära kretsar höjts för att sätta den på avskrivning eller minskning.

Signalerna å trumma, jägarhorn eller trumpet, vilka för en 15 ä 20 år
tillbaka i tiden hade så stor betydelse och användes till givande av nästan alla
kommandon, äro nu, på få undantag när, bortlagda.

Krigföringen är basserad på helt andra principer nu än förr. Det ingår
som en viktig faktor i densamma att söka hålla sig dold för fienden. Man söker
nu utrusta truppen i beklädnad med gråa uniformer för att dymedelst vinna att
undgå att upptäckas så lätt i terrängen, som vad fallet är vid bärande av mörka
kläder. Härav torde vara självfallet, att givande av signaler eller utförande av
musik ej kan få förekomma annat än i enstaka'' fall. Jag anser det således obehövligt
att påpeka, att musik eller signaler i krig av taktiska skäl icke äro av
nöden och därför kunna räknas till en svunnen tid.

Om man utgår ifrån, att musik skall utföras under pågående strid, t. ex.
vid stormning eller dylikt, så säger det sig självt, att i ett nutida krig, med de
moderna vapen, som användas, manspillan är så stor att musikkårernas personal
skulle bli så decimerad, att flen kanske efter första drabbningen bleve ur stånd
att kunna utföra musik. Man kan naturligtvis ej i ett krig garantera för att
musikerna gå skottfria, och det behövs ej mer än att i en musikkår tubasisterna
t. ex. bli dödade, för att musikkåren har trätt ur funktion. Detta om infanteriets
musik. Vid specialvapnen kan det ej vara tal om att musikkåren i musikaliskt
hänseende kan hava någon uppgift i krig annat än som signalörer, och detta även
i sparsammaste utsträckning.

Men säger man, musikpersonalen användes med fördel till semaforister,
rapportkarlar eller hästhållare. Ja, det är ju möjligt, att de kunna användas för
sådant ändamål, fastän jag drager i tvivelsmål, om huruvida det kan vara så ändamålsenligt
att använda åtminstone de äldre musikunderofficerarna till dylika sysslor,
för att nu inte tala om, att man nog skulle kunna utbilda och använda sig
av värnplihtiga till fullgörande av dessa funktioner. Kostnaden härför bleve
då också betydligt mindre. Och i varje fall bevisar ju ingalunda detta, att musikpersonalen
för musikändamål behövs för kriget utan i stället tvärt om, att de
vid musiks utförande kommit mer och mer ur bruk och att man för att rädda densamma
hittat på militära uppdrag för dem.

Svenska Dagbladet skid ver i en ledande artikel för den 10 december 1912.
»Musiken skall i krig elda truppen till hjältemod, särskilt vid den samlade reser -

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

vens slutliga inbrytning mot anfallspunkten». Vidare påstår man, att musiken är
oumbärlig under ansträngande marscher, i bivacken efter tröttande övningar samt
för trevnaden inom lägret. Det är som synes ej små eller få sysslor som militärmusikens
försvarare anse att musiken har att utföra.

Men hur skall musikpersonalen i ett krig kunna förena alla här uppräknade
sysslor, i synnerhet vid den slutliga framryckningen? Mig förefaller det
ofattbart. Én infanterimusikkår, vars personal är fördelad som semaforister, signalister
eller rapportkarlar på, låt oss säga, 12 kompanier och dessa vanligtvis
på en stor front, hur skall den kunna samlas i rimlig tid, ty det är väl icke
meningen, att de skola blåsa var för sig på sina respektive kompanier? Vidare
är det för en stor del av musikerna, t. ex. tubaister och basunister, en omöjlighet
att samtidigt föra med sig sin packning, sina musik- och signalinstrument
samt flaggor för semaforering — och utan basar och basuner lär det väl ej kunna
bli någon musik. Och slutligen skulle väl vederbörande befälhavare knappast
vilja avstå från sina signalister just i det ögonblick, då de kanske bäst behövdes.

Det starkaste skälet för militärmusikens obehövlighet i krig har dock vår
högsta krigsledning presterat. Man har nämligen under de senare årens stora
fälttj änstövningar iakttagit, att musiken som sådan ej haft någon användning i
musikaliskt hänseende: och 1912 års stora fälttj änstövningar i Västergötland
skulle naturligtvis i möjligaste mån söka efterhärma ett verkligt krig. I denna
deltogo omkring SO truppförband, vilka förfogade över var sin musikkår. Av
dessa musikkårer skulle emellertid endast två medföra musikinstrument.

Och dessa två kårer voro nog icke med för själva kriget, utan för att utföra
taffelmusik för högkvarteret. Genom att de övriga icke alls skulle medföra
sina instrument, icke ens på trossen, kunde det naturligtvis aldrig bli fråga om
musik »efter ansträngande marscher, eller i bivacken efter tröttande övningar».
För övrigt äro musikerna lika väl som den övriga truppen i behov av vila efter
dylika strapatser, vilka för dem nog varit lika ansträngande som för övriga deltagare,
alldenstund de hela tiden åtföljt truppen som signalister, rapportkarlar
o. d. Och icke kunde man heller vid nämnda fälttj änstövningar iakttaga, att
några signaler å jägarhorn, trumma eller trumpet gåvos, om man undantager
»eld upphör» eller »tropp», vilka blåstes då övningarna avslutades. Jag tager för
givet, att övningarna utan dessa signalers givande likväl kunnat avslutas. Jag
tror mig sålunda ha besvarat frågan om nödvändigheten och nyttan av militärmusiken
för krigsbruk. Den kan på sin höjd komma till användning vid enstaka
tillfällen vid huvudvapnet, infanteriet. Däremot torde det vara nteslutet, att den
kan komma till användning vid specialvapnen.

Vid dessa använder man sig ytterst sällan av signaler å trumpet. De äro
allt för vägledande för fiendens spaningspatruller för att nu mera finna tillämpning.
De äro naturligtvis också härför som under loppet av de senaste 20 åren
signaler av ovan nämnt slag kommit mer och mer ur bruk. Man har funnit ändamålsenligare
att införa ljudlös signalering såsom semaforering, telegrafering, telefonering,
tecken med sabeiklinga eller ridspö.

Vapenteknikens storartade utveckling på senare tid med till densamma
följande modernare krigföringsmetoder äro således anledning till att armémusiken
för krigsändamål ej har samma betydelse som förr.

Av vad jag här framhållit med avseende på musikens användning för kriget
framgår ingalunda, att den ej kan hava samma stora betydelse för fredstjänst nu

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

som förr. Den har för sagda ändamål en stor uppgift att fylla. Och om jag ej
anser mig kunna instämma i uttalande av musikdirektörerna Trobäck, Hessler
och Willners angående musikens uppgift för kriget, så vill jag så mycket livligare
instämma i deras uttalande med avseende på musikens användning för
fredstjänsten. Och vill jag tillägga, att musikerna uteslutande och odelat böra få
ägna sig åt musik. Deras användning för militära uppdrag, som jag tidigare
nämnt, bör således enligt min åsikt upphöra. Åtminstone bör detta vara fallet
med musikunderofficerarna, vilka för musikaliskt ändamål kunna fullt utnyttjas.
Fullständig rekrytutbildning må anses tillfyllest för musikpersonalen. Mångsyssleriet
är alltid förkastligt, och icke minst har detta visat sig vara fallet
med avseende på musikpersonalens användning för både musikaliska och militära
uppdrag.

De två alternativa förslagen till musikens omorganisation, jag nu enligt
uppdrag går att framlägga, äro båda grundade på den förutsättningen, att musikpersonalen
uteslutande skall ha till uppgift att utföra musik och att den signalblåsning,
som ännu kan förekomma, utföres av spelet i manskaps grad jämte därtill
utbildade reservspel, uttagna bland värnpliktige.

Härigenom har jag även lyckats att åstadkomma en rätt betydande besparing
av utgifterna till armémusiken utan att därmed hava förorsakat, att de
musikkårer, som jag föreslagit skola finnas, komma på ett lägre musikaliskt plan.
Jag har även med tanke på nämnda förhållande i mina förslag upptagit en särskild
och högre lönestat för musikdirektörer och jämväl upptagit fanjunkarbeställningar
för musikunderofficerarna.

Dessa båda krav äro lika så betydelsefulla i musikaliskt hänseende, som
de äro berättigade. Ty det har alltid och med fullt fog betraktats som eu den ogynnsammaste
undantagsställning, att musikunderofficerarna ej hittills kunnat uppnå
fanjunkares löne- och pensionsförmåner. Enahanda är förhållandet med avseende
på musikdirektörens ställning i fanjunkarbeställning.

Här är enligt min uppfattning en förbättring föreslagen, som om den bifalles,
kommer på det mest gynnsamma sätt att återfalla på musikkårernas prestationsförmåga
och jämväl förbättra rekryteringsmöjligheterna.»

Om militärmusiken skall bibehållas, måste det erkännas vara riktigt,
att musikens utövare i avlönings- och befordringsförhållanden jämställes
med arméns personal i övrigt.

Herr Gille föreslår upprättandet av sex arméfördelningsmusikkårer
och fyra mindre musikkårer avsedda att förläggas i Boden och på Gottland
samt i Göteborg och Malmö. Det synes mig dock, att de två i Malmö och
Göteborg föreslagna icke kunna betraktas såsom nödvändiga. På dessa båda
platser finnas så rik tillgång på musik, att intet särskilt behov motiverar
förläggning dit av militärmusikkårer. I det här nedan förordade förslaget
äro därför endast räknat med sex arméfördelningsmusikkårer, förlagda en
till varje arméfördelning, och vid ett infanteriregemente centralt beläget
inom fördelningen. Musikkårerna böra i befälshänseende lyda direkt under

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

arméfördelningscheferna. Gottlands musikkår står under militärbefälhavarens
befäl och Bodens musikkår under kommendantens befäl.

För utbildning av värnpliktiga signalblåsare, skola ur arméfördelningarnas
musikkårer på särskilda tider kommenderas en musikunderofficer,
furir eller korpral till vart och ett av de truppförband inom respektive
arméfördelningar, som icke äro förlagda å musikkårens förläggningsort.

Den musikpersonal, som icke kan placeras å den nya musikstaten,
bör i mån av avgång indragas.

Ifråga om musikkårernas sammansättning följer jag herr Gustaf
Gilles förslag att

eu arm éför delnings musikkår bör bestå av 46 man, och torde stämbesättningen
böra utgöras av följande: 2 flöjter, 2 ess-klarinetter, 5 förste
b-klarinetter, 3 andra b-klarinetter, 3 tredje b-klarinetter, 1 ess-kornett,
1 b-kornett, 2 b-trumpeter, 2 ess-trumpeter, 4 valthorn, 2 tenorhorn, 3
tenorbasuner, 1 baryton, 1 förste bas, 2 andra basar, 1 solotrumma, 1 bastrumma,
1 bäckar, 4 tuttitruramor.

Storleken är beräknad, för att musikkåren vid särskilda tillfällen
skall kunna detaeheras i mindre avdelningar för att tjänstgöra vid olika
truppförband inom arméfördelningen såsom vid regementsövningar in. in.
Dessutom bör den lämpligen även i sin helhet vid särskilda tillfällen konsertera
hos de olika truppförbanden.

Arméfördelningsmusikkårena böra med den storlek, som här föreslås,
utgöras även av stråkorkester. Med så stora resurser i numerär som de
föreslagna, har man — förutom att ha skapat förstklassiga biåsorkestrar
— dessutom tillfört landet sex nya symfoniorkestrar, i storlek överträffande
de nu befintliga statsunderstödda. Fn organisation av armémusiken, på
föreslagna grunder, kommer jämväl att ha den största betydelse för instrumentalmusikens
utveckling i landet. Armémusiken kan, på sådana grunder
organiserad, försvara sitt existensberättigande.

Armémusiken kommer enligt detta förslag att kosta per år kronor
436,186: 10 mot kr. 1,313,051: 10 som kostnaden utgöres av för närvarande.

Stämbesättningen för de mindre musikkårerna vid Gottland och
Boden, föreslås att utgöras av följande: 1 flöjt, 1 ess-klarinett, 2 första
b-klarinetter, 1 andra b-klarinett, 1 tredje b-klarinett, 1 ess-kornett, 1
b-kornett, 1 b-trumpet, 2 althorn, 1 tenorbasun, 1 tenorhorn, 1 baryton,

1 första bas, 1 andra bas, 1 trumma, dessutom tre musikelever. De mindre
musikkårerna komma således att bestå av 21 man.

På grund av vad sålunda i det föregående anförts hemställes:

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Beträffande infanteriets organisation:

att Riksdagen måtte besluta:

dels att varje infanteriregemente indelas under
rekx-ytskolan på två bataljoner om vardera fyra kompanier''
om vartdera två plutoner samt under repetitionsövningar
på fyra batalj orer om vardera fyra kompanier
om vardera två plutoner,

dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras
av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda personal, nämligen,

a) Svea och Göta livgardesregementen, Livregementets
grenadjärer, Första liv g r enadj är regementet, Andra
livgr enad jäv regementet, Västgöta regemente, Karlskrona
grenadjärregemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs
regemente, Södermanlands regemente, Kronobergs
regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge
regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns
regemente, Västmanlands regemente, Västerbottens
regemente, Kalmar regemente, Värmlands regemente,
Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms
grenadjärregemente samt Västernorr lands regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

6 kaptener av första klassen,

5 kaptener av av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen och
13 löjtnanter av andra klassen.

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

Underofficerare:

9 fanjunkare,

11 sergeanter av första klassen,

8 sergeanter av andra klassen,

G officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Manskap:

18 furirer av första klassen,

20 furirer av andra klassen,

34 korpraler,

34 vicekorpraler,

45 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer av andra klassen,

2 sjukvårdskorpralcr,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sj ukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagaresoldat.

b) Norrbottens: regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorei-,

7 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

15 löjtnanter av första klassen och
15 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

11 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen,

12 sergeanter av andra klassen och
7 officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmåstare.

Manskap:

20 furirer av första klassen,

24 furirer av andra klassen.

40 korpraler,

40 vicekorpraler,

53 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av andra klassen,
1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärhantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarsoldat.

c) Bodendetachementets infanteristyrka:

Officerare:

1 kapten av första klassen,

1 kapten av andra klassen,

2 löjtnanter av första klassen och
2 löjtnanter av andra klassen.

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

Underofficerare:

2 fanjunkare,

2 sergeanter av första klassen och
2 sergeanter av andra klassen,

Manskap:

2 furirer av första klassen,

4 furirer av andra klassen,

8 korpraler,

4 vicekorpraler och
8 volontärer,

d) Militärbefälet pa Gottland samt Gottlands infart~
teriregemte:

I. Militärbefälet.

Officer:

1 överste och militärbefälhavare.

Oivilmilitär personal:

1 regementsläkare och

2 bataljonsläkare.

II. Gottlands infanteriregemente:

Officerare:

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

6 kaptener av första klassen,

5 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen och
13 löjtnanter av andra klassen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 64 toft. (Nr 176.)

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Underofficerare:

9 fanjunkare,

11 sergeanter av första klassen
8 sergeanter av andra klassen och
6 officersaspiranter.

Civilmilitär

personal:

1 gevärshantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Manskap:

18 furirer av första klassen,

20 furirer av andra klassen,

34 korpraler,

34 vicekorpraler,

45 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och
1 hovslagarsoldat,

dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen
skola efter genomförd härordning finnas 23 kronan
tillhöriga stamhästar, därav 18 ridhästar och 5 draghästar.

Beträffande kavalleriets organisation:

att Riksdagen med upplösande av skånska kavalle
rifördelningen måtte besluta:

Motioner i Andra kammaren, Nr 116.

dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras
av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda personal, nämligen:

a) Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets
husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens
husarregemente och Norrlands dragonregemente:

Officerare:

1 överste eller överstelöjtnant (chef),

1 major

4 ryttmästare av första klassen,

2 ryttmästare av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen och
6 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

6 fanjunkare,

5 sergeanter av första klassen

5 sergeanter av andra klassen och
2 officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 batalj onsveterinär och
1 gevärshantverkare.

Manskap:

5 furirer av första klassen.

15 furirer av andra klassen,

30 korpraler,

235 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

2 sjuk vårdskorpraler,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av andra klassen,

4 hovslagarkorpraler, och

5 hovslagarryttare.

b) Bodendetachementets kavalleristyrka:

Officerare:

1 major,

J ryttmästare av första klassen,

1 ryttmästare av andra klassen,

3 löjtnanter av första klassen och
3 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

2 fanjunkare,

2 sergeanter av första klassen och

2 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

3 furirer av första klassen,

6 furirer av andra klassen,

12 korpraler,

94 volontär er,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

2 hovslagarekorpraler och

2 hovslagareryttare,

dels att vid vart och ett av Livgardet till häst,
Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Smålands
husarregemente, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente skola efter genomförd härordning
finnas 700 samt vid Bodendetachementet 209
kronan tillhöriga stamhästar.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Beträffande artilleriets organisation:

att Riksdagen med upplösande av positionsartilleriregementet.
den ridande divisionen vid Wendes artilleriregemente
samt två kompanier av Boden-Karlsborgs
artilleriregemente, ville besluta dels att vart och ett av
nedan uppräknade artilleritruppband skall efter genomförd
härordning utgöras av den under desamma upptagna,
med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen

a) Svea artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

4 majorer,

10 kaptener av första klassen,

9 kaptener av andra klassen,

15 löjtnanter av första klassen och

12 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

15 styckjunkare,

18 sergeanter av första klassen,

18 sergeanter av andra klassen och

6 officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Manskap:

13 furirer av första klassen,

39 furirer av andra klassen,

39 konstaplar,

26 vicekonstaplar,

208 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,
3 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,
3 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 bo vsl aga rf uri r av andra klassen,
5 hovslagarkonstaplar och
5 hovslagarartillerister.

b) Göta, Upplands och Smalands artilleriregementen
:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen och
10 löjtnanter av andra klassen,

Underofficerare:

13 styckjunkare,

16 sergeanter av första klassen,

15 sergeanter av andra klassen och
6 officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.

Manskap:

11 furirer av första klassen,

33 furirer av andra klassen,

33 konstaplar,

22 vice konstaplar,

176 volontär r,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av andra klassen,

4 hovslagarkonstaplar och

5 hovslagarartillerister.

c) Vendes artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

10 kaptener av första klassen,

9 kaptener av andra klassen,

15 löjtnanter av första klassen och

12 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

15 styckjunkare,

18 sergeanter av första klassen,

18 sergeanter av andra klassen och

6 officersaspiranter.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Manskap:

13 furirer av första klassen,

39 furirer av andra klassen,

39 konstaplar,

26 vicekonstaplar,

208 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,
3 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,
3 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av andra klassen,
5 hovslagarkonstaplar och
5 hovslagarartillerister.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.

d) Bodens artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener av första klassen,

10 kaptener av andra klassen,

15 löjtnanter av första klassen och
12 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

16 styckjunkare,

19 sergeanter av första klassen,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

19 sergeanter av andra klassen och
6 officersaspiranter.

Manskap:

11 furirer av första klassen,

33 furirer av andra klassen,

23 konstaplar,

22 vicekonstaplar,

176 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av andra klassen,

1 hovslagarekonstapel och

2 hovslagareartillerister,

e) Norrlands artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

12 löjtnanter av första klassen, och
10 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

12 styckjunkare,

15 sergeanter av första klassen,

14 sergeanter av andra klassen och
6 officersaspiranter.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt 64 Käft. {Nr 176.)

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Manskap:

10 furirer av första klassen,

30 furirer av andra klassen,

30 konstaplar,

20 vicekonstaplar,

160 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av andra klassen,

4 hovslagarkonstaplar och

5 hovslagarartillerister.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.

f) Gottlands artillerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

4 kaptener av första klassen,

2 kaptener av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen och

5 löjtnanter av andra klassen

Underofficerare:

4 styckjunkare

5 sergeanter av första klassen,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Öl

4 sergeanter av andra klassen och
1 officersaspirant. •

Manskap:

4 furirer av första klassen,

12 furirer av andra klassen,

16 konstaplar,

8 vicekonstaplar,

64 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

1 sjukvårdskonstapel.

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av andra klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av andra klassen,

1 hovslagarkonstapel och

2 hovslagarartillerister.

Civilmilitär personal:

1 batalj onsveterinär.

dels att vid vart och ett av Svea, Göta, Vendes,
Norrlands, Upplands, Smålands och Bodens artilleriregementen
samt Gottlands artillerikår skola efter genomförd
härordning finnas

vid Svea artilleriregemente 596

Göta	»	534
Vendes	»	595
Norrlands	»	450
Upplands		534
Smålands	»	534
Bodens	»	211 och
Gottlands	artillerikår	86

Kronan tillhöriga stamhästar.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:

att Riksdagen med bifall till tredje försvarsberedningens
förslag till omorganisation av artilleriets förråd,
verkstäder, fabriker, arméförvaltningens artilleridepartements
militärbyrå och artilleristaben, måtte besluta,
att vid artilleriets fabriker och tygstater skall
efter genomförd härordning finnas följande, med fasta
avlöningsförmåner anställda nämligen:

Fabriks- och tygpersonal:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare å Karlsborg,

1 tygmästare i Boden,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

8 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,

7 tyg- och fabriksförvaltare av andra klassen,

17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av första klassen,

2 verkmästare av andra klassen,

6 tygskrivare,

6 forthantverkare och

7 fortmaskinister.

Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas
organisation:

att Riksdagen måtte bifalla:

dels att fortifikationsstaben ordnas såsom en verklig
stab, och att för inträde i densamma viss aspiranttjänstgöring
föreskrives vad kompaniofficerare beträffar;

dels att fortifikationsstabsofficer skall hava minst
kaptens grad, och att 19 denna stab tillhörande kaptener
göras beridna även i fred;

dels att fortifikationsdepartementets militärbyrå indrages,
och att fortifikationsstabens huvudstation jämte

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

fortifikationsdeparteraentets militärbyrå uppdelas på, förutom
chefens för fortifikationen expedition, följande tre
avdelningar, nämligen: avdelningen för truppärenden,
avdelningen för befästningsärenden och avdelningen för
kasernärenden, vilkas chefer tillika bliva byråchefer och
föredragande i fortifikationsdepartementet, en var för ärenden
som beröra hans avdelning, samt att den fortifikationsdepartementet
ifråga om medelsredovisning tillkommande
tekniska revisionen, i de fall denna redovisning hänför sig
till beslut, som fattats på föredragning av någon av
ovannämnda avdelningschefer, även tiger rum inom
nämnda chefs avdelning;

dels att en ny ingenjörkår, benämnd Norrlands
ingenjörkår uppsättes;

dels att Fälttelegrafkåren upphör att vara en särskild
kår och uppdelas å samtliga övriga ingenjörkårer;

dels att Svea ingenjörkår i fred uppdelas på en stab
och två bataljoner samt en tygavdelning. Den ena bataljonen,
fältingenjörbataljonen, omfattande, förutom bataljonsstab,
fyra fältingenjörkorapanier, ett kustfästningsingenjörkompani,
ett brokolonn- och parkkompani.
Den andra, förbindelseingenjörbataljonen, omfattande,
förutom batalj onsstab, ett fälttelegraf kompani, ett fältbelysningskompani,
ett luftseglar- och parkkompani;

dels att Göta ingenjörkår i fred uppdelas på en stab
och två bataljoner samt eu tygavdelning. Den ena bataljonen,
fältingenjörbataljonen omfattande, förutom bataljonsstab,
två fältingenjörkompanier, ett kustfästningsingenjörkoinpani,
två positionsingenjörkompanier, ett
brokolonn- och parkkompani. Den andra, förbindelseingenjörbataljonen,
omfattande, förutom bataljonsstab,
ett fälttelografkompani, ett fältbelysningskompani, ett
luftseglar- och parkkompani;

dels att Norrlands ingenjörkår uppdelas på samma
sätt som Svea ingenjörkår, dock med uteslutande av
kustfästningsingenj örko m paniet;

dels att Bodens ingenjörkår uppdelas på en stab,
fyra fästningsingenjörkompanier, ett belysnings- och telegrafkompani,
ett luftseglar- och parkkompani, en tygoch
minavdelning; och

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

dels att fält-, positions-, fästnings- och kustfästningsingenjörkompanier
beväpnas med gevär och knivbajonett
samt övriga ingen]örtruppformationer med karbin,
beridet manskap därjämte med sabel; samt

att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid Fortifikationens med fasta avlöningsförmåner
anställda officerare, underofficerare, civilmilitär
och civil personal skola efter genomförd härordning
utgöras av nedan upptagna personal, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

12 majorer,

36 kaptener av första klassen,

20 kaptener av andra klassen,

50 löjtnanter av första klassen,

40 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare;

47 fanjunkare,

47 sergeanter av första klassen,

46 sergeanter av andra klasssen och
18 officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

3 bataljonsveterinärer,

12 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,
11 radiotelegrafister,

4 gevärshantverkare,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

2 maskinister,

6 tygverkmästare och
21 tyghantverkare

dels att vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband
skall efter genomförd härordning utgöras
av den under desamma upptagna, med fasta avlöningsförmåner
anställda manskapspersonal, hantverksunderbefäl
häri inräknat, nämligen:

Svea ingenjörkår:

Manskap:

9 furirer av första klassen,

15 furirer av andra klassen,

38 korpraler,

38 vicekorpraler,

130 volontärer,

1 gevärshantverkarkorpal,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sj ukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

2 hovslagarsoldater samt
2 förrådsvaktmästare.

Göta ingenjörkär:

Manskap:

8 furirer av första klassen,
15 furirer av andra klassen,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

37 korpraler,

37 vicekorpraler,

120 volontärer,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,

1 sjukvårdskor prål,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 hovslagarsoldater samt
2 förrådsvaktmästare.

Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

8 furirer av första klassen,

15 furirer av andra klassen,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

110 volontärer,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av andra klassen,
1 sjuk vårdskor prål,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

2 hovslagarsoldater och
2 förrådsvaktmästare.

Bodens ing enjörkår:

Manskap:

4 furirer av första klassen,

10 furirer av andra klassen,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

80 volontärer,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarsoldat och
1 förrådsvaktmästare, samt

att vid slutligt genomförd organisation följande
stamhästar skola finnas, nämligen:

Tjänstehästar till officerare . 41 st.
vid Svea ingenjörkår .... 60 »

» Göta » .... 60 »

» Norrlands » .... 60 » samt

» Bodens » .... 15 »

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med
fasta avlöningsförmåner anställda officerare och underofficerare
med vederlikar skola efter genomförd härordning
utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda
personal, nämligen:

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

20 löjtnanter av första klassen och

18 löjtnanter av andra klassen.

Underofficerare:

18 fanjunkare,

12 sergeanter av första klassen,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 64 Käft. (Nr 176.) 8

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

18 sergeanter av andra klassen och

6 officersaspiranter.

Civilmilitär personal:

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

6 bataljonsveterinärer och
18 hantverkare,

dels att var och en av härens sex trängkårer skall
efter genomförd härordning utgöras av följande, med
fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen
:

Manskap:

2 furirer av första klassen,

7 furirer av andra klassen,

11 korpraler,

13 vicekorpraler,

15 volontärer och

1 hovslagarekorpral,

dels att vid varje trängkår skola efter genomförd
härordning finnas 55 Kronan tillhöriga stamhästar, därav
40 från övriga truppförband utrangerade hästar. Dessutom
skall varje kår mellan regementsmötena erhålla
17 ä 18 depåhästar (ridhästar) från kavalleriet.

Beträffande intendentur- och förplägnadskåren:

att Riksdagen måtte besluta:

att vid intendentur- och förplägnadskåren skall
efter genomförd härordning finnas följande, med fasta
avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

Officerare:

2 överstar (överfältintendenter),

Motioner i. Andra kammaren, Nr 176.

6 överstelöjtnanter (fältintendenter av första

graden),

7 majorer (fältintendenter av andra graden),

48 kaptener av första klassen (intendenter av första
klassen),

29 kaptener av andra klassen (intendenter av andra
klassen) och

12 löjtnanter av första klassen (underintendenter).

Underofficerare:

76 fanjunkare (förvaltare),

30 sergeanter av första klassen och
24 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

5 furirer av första klassen,

12 furirer av andra klassen och

Civilmilitär personal:

5 vaktmästare.

Beträffande Musikkåren:

att Riksdagen måtte besluta att efter genomförd
härordning arméns musik skall vara organiserad på sex
arméfördelningsmusikkårer samt en musikkår i Boden
och en å Gottland och att kårerna sammansättas på sätt
som av bilagorna N:ris 31—33 framgår.

Beträffande generalitetsstaten:

att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande å generalitetsstaten uppföras
dels med fasta avlöningsförmåner:

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

2 armékårchefer,

6 arméfördelningschefer,

1 generalstabschef,

1 generalfälttygmästare,

1 general för fortifikationen,

1 general för intendenturen och
1 överste, kavalleriinspektör,

dels arvoden om 1,000 kronor åt en var av 6 fördelningsläkare.

Beträffande generalstaben:

att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande å Generalstabens stat uppföras
dels med fasta avlöningsförmåner:

å Militärstaten:

Överadj utan ter:

2 överstar,

4 överstelöjtnanter och
13 majorer.

Stabsadjutanter:

12 kaptener av första klassen,

11 kaptener av andra klassen och
10 löjtnanter av första klassen.

ä Civilstaten:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste vaktmästare och

3 vaktmästare,

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

dels arvoden om 1,500 kronor vardera åt

1 bibliotekarie och
3 aktuarier.

Beträffande artilleristaben:

att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
genomförande å staten för artilleristaben uppföras:
dels med fasta avlöningsförmåner:

1 ingenjör,

4 departementsskrivare,

2 skrivbiträden kvinnliga och
1 vaktmästare.

dels 1 arvode om 1,800 kronor åt 1 stabschef

1 d » 1,500 » »1 artilleristabs officer,

chef för konstruktionsavdelningen

2 arvode om 1,200 kronor åt artilleristabs officerare -

3 >

1 »

1 >

1,000

750

1,000

750

* t D

it i

» » infanterioffi cer

och

■»t t

Beträffande kommendantsstaten:

att Riksdagen med nedläggande av Karlsborgs fästning
och borttagande ur staten av Kommendantskapet
därstädes måtte bifalla, att för härordningens genomförande
å kommendantsstaten uppföras:

ä Kommendantskapet i Stockholm:

ett arvode om 3,000 kronor till en kommendant

samt

ett arvode om 900 kronor till en vaktmästare;

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

å Kornmendantskapet i Boden:

dels med fasta avlöningsförmåner:

1 kommendant (överste)

2 regementsläkare,

2 bataljonsläkare och
1 regementsveterinär

dels ett arvode om 182.50 kronor som lönefyllnad
åt skrivbiträde (sergeant).

Beträffande Krigshögskolan:

att Riksdagen måtte bifalla, att i Krigshögskolans
stat vidtagas den ändringen, att den chefen tillkommande
tjänstehästersättningen, 1,530 kronor, utgår samt
att chefens inkvarterings- och servisbidrag, uppföres i
staten med 1,000 kronor.

Beträffande Artilleri- och ingenjörshögskolan:

att Riksdagen måtte bifalla att chefen uppföres
å fast stat med

lön........... 4,000 kronor

dagavlöning........1,825 »

samt inkvartering och servisbidrag
...... 1,000 »_

Summa 6,825 kronor.

Beträffande Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet:

att Riksdagen måtte bifalla, att den till chefen
utgående tjänstehästersättningen, 765 kronor, utgår och
i stället införes chefen tillkommande inkvarterings- och
servisbidrag med 600 kronor.

crq crq

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

Beträffande Krigsskolan:

att ur staten utgår chefen och hans adjutant tillkommande
tjänstehästersättning, 2,295 kronor, jämte det
till slottspastorn utgående arvodet, 1,000 kronor, tillsammans
3,295 kronor samt i staten införes inkvarterings-_
och servisbidrag till chefen med 1,000 kronor
och till två fanjunkare med 430 kronor vardera, eller
tillsammans 1,860 kronor.

Beträffande Remonteringsstyrelsen:

att den till chefen utgående tjänstehästersättningen
utgår ur staten.

Beträffande Garnisonssjukhusen:

att i staten för garnisonssjukhuset i Karlsborg uppföres
avlöning för en regementsläkare med

lön......... 4,000 kronor

dagavlöning..... 1,825 »

inkvartering..... 600 »

Summa 6,425 kronor och

för en bataljonsläkare med

lön......... 2,400 kronor

dagavlöning..... 1,460 »

inkvartering..... 400 »

Summa 4,260 kronor.

Beträffande officerares med vederlikars tjänstehästar:

att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens
enomförande, den till officerare med vederlikar utående
tjänstehästersättningen indrages samt att varje

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

officer med vederlike, som för sin tjänst skulle vara beriden,
av kronan erhåller tjänstehäst;

att Generaler och överstar göres beridna å vardera
två tjänstehästar samt övriga befattningshavare
vardera å en tjänstehäst, samt

att Generalitetet tilldelas 36 tjänstehästar, Generalstaben
24, Kommendantstaben 5, Krigshögskolan 1,
Artilleri- och Ingenjörhögskolan 1, Krigsskolan 2, Ridskolan
1, Skjutskolan 1, Artilleriets fabriker och tygstaber
1, samt Remonteringsstyrelsen 1.

Beträffande övergången till ny härordning:

att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen,
sådan den här blivit föreslagen, skall vara genomförd
under tio år, räknade från och med år 1915.

Stockholm den 7 juni 1914.

F. W. Thorsson.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 1.

Stat

för Generalitetet efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, lönetillägg. k	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring eller ortstillägg.	Summa.
i	Armékårchef.......	8 000		2 555		1500		12 055
i	»	8 000	—	2 555	—	1500	—	12 055	_
i	Arméfördelningschef.........	8 000	—	2 555	—	1500	—	12 055	—
i	>	8000	—	2 555	—	1500	—	12 055	—
i	> . .	8 000	—	2 555	—	1200	—	11 755	—
3	» ............ä	8 000	—	2 555	—	1200	—	35 265	_
1	Gcneralstabsclicf........	8 000	—	2 555	—	1500	_	12 055	_
1	Generalfälttygmästare.......	8 000	—	2 555		1500	_	12 055	_
1	General för fortifikationen.....	8 000	—	2 555		1500	_	12 055	_
1	General för intendenturen.....	8 000	—	2 555	—	1500	_	12 055	.
1	Övarste, Kavalleriinspektör......	6 000	—	2190	_	1200	_	9 390	_!
1	Fördclningsläkare arvode.....	1000	—	—	—	—	_	1000	_1
5	» » ..........ä	1000		—		—		5 000	_
	Hyra, eldning, belysning, städning m. m. för
	kår- och fördel ningsexpcditioncrna.....	—		—	—	—	—	28000	—j
	Summa	—	_	—	—\| —	—	186850	—1

Bihang till .senare riksdagens protokoll 1614. 4 sand. 64 käft. (Nr 176.) 9

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 2.

Stat

för Generalstaben efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode och löne-tilläg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	1 nk varte-ring, eller ortstillägg.	Summa.
i	A) Militärstaten. Chef, uppförd å Generalitetsstat.........		_	—	—	—	-		—
i	Överadjutanter. Överste....................	6 000		2190		1200		9 390
i	> ....................	6 000	—	2190	—	1200	—	9 390	—
i	Överstelöjtnant.................	4 500	—	1825	—	1000	—	7 325	—
3	> ................ä	4 500	—	1825	—	1000	—	21975	—
1	Major.....................	4 000	—	1825	—	1000	—	6 825	—
12	> ....................k	. 4000	—	1825	—	1000	—	81 900	—
1	Stabsndjntanter. Kapten av första klassen............	3400		1460		500		5 360
11	» > > » ...........ä	3 400	—	1460	—	500	—	58 960	—
1	> > andra > ............	2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—
10	» > > > ...........a	2 400	—	1460	—	500	—	43 600	—
1	Löjtnant av första klassen...........	1500	—	1095	—	400	—	2 995	—
9	» > > > ..........ä	1500	—	1095	—	400	—	26 955
1	B) Civilstaten. Professor *) ..................	5 900		1200				7 100
1	Krigsarkivarie2)................	3 600	—	1800	—	400	—	5 800	—
1	Bibliotekarie, arvode..............	1500	—	—	—	—	—	1500	—
1	Aktuarie > ..............	1500	—	—	—	—	—	1500	—
2	> > ............. a	1500	—	— -	—	—	—	3 000	—
1	Förste vaktmästare8)..............	900	—	450	—	150	—	1500	—
1	Vaktmästare *).................	700	—	350	—	150	—	1200	—
2	> 4)................ä	700	—	350	—	150	—	2 400	—
	Vikariatsersättning under semester för civila beställ-ningshavare .................	_	_	_	_	—	—	530	—
	Summa	—	—	—	—	—	—	803565	—

'') Efter 5 år kan lönen höjas med 600 kronor.

2) > 5>> > > > 500 > och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

3) > 5 > > > j 2 100 >

*)>5>> i > > 100 > och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Anm. 1. Därest förste vaktmästare eller vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till bouom utgå, varjämte å lönen avdragas
100 kronor årligen.

Amu. 2. Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga ordirarie
civila tjänsteinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst 6 timmar varje söckendag.

Anm. 3. Civil beställningsinnehavare med lön på stat må årligen, i den mån sådant kan ske utan
hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester: professorn och krigsarkivarien under
vardera sex veckor samt förste vaktmästaren och en var av vaktmästarna under 15 dagar.

Motioner i Andra kammaren, Nr 116.

Bilaga Nr 3.

Stat

för Kommendantstaten efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	! Lön, arvode, lönetillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring eller orts tillägg.	Summa
i	Ä) Kommendantskapet i Stockholm. Kommendant, arvode.............	3000						3 000
i	Vaktmästare med skyldighet att rengöra expe-ditions- och arrestlokalcr, arvode......	900	_	_				900
	Expenser m. m.............	650	—	—	—	—	—	650	—
	■Summa	—	—	—	-	—	—	4 550	—
i	B) Kommendantskapet i Boden. Kommendant (överste).........	6 000		2190		900		9 090
i	Skrivbiträde, lönefyllnad...........	182	50	—	—	—	—	182	50
i	Regementsläkare.............	*)5000	—	1825	—	600	—	7 425	—
i	> ......	'') 5 000		1825	—	600	—	7 425	—
i	Bataljonsläkare...............	s) 3 400	—	1460	—	400	—	5 260	''-
i	y .......	*) 3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
i	Regementsveterinär.............	2) 3 400	—	1460	-	400	—	5 260	—
	Eldning, städning och belysning.......			_		_	_	2 200	_
	Telefonstationens öppenhällande.......	—	—	—	—	—	—	600	—
	Skrivmaterialier, trycksaker m. m.......	—	—	—	—	—	—	2 000	—
	Summa	—	—	—	—	—	—	44 702	50
	Summa summarum	—	—	—		—	—	49252	60

*) Därav 4 000 kr. i lön och 1 000 kr. i arvode.
*) Därav 2 400 kr. i lön och 1 000 kr. i arvode.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 4.

Stat

för Artilleristaben efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagav-löning -eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring eller jortstillägg.	i \| Summa. !
i	Chef för staben (lön upptagen å Svea Art-regementes stat	1800			1			1 800
i	Artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavd. .	1500	_	_				1 500
i	Ingenjör .......	4 500		1460	_	1000		6 960
i	Artillerstabsotficer . . .	1200	~	—	—	—	_	1200	_
1	>	1200	—	—	—	—	—	1200	_
1	>	1000	—	—	—	—		1000	_
2	* ................	1000	—	—	—	_	_	2 000
i	Infanteriofficer ....	10Ö0	—	—	—	—	_	1000	_
1	>	750	—	_	_	_		750
i	Artilleristabsofficer . .	750	_	_	_	_		750
i	Departementsskrivare . . .	1500	—	1095	—	430	—	3 025	_
3	* .............ä	1 500	—	1095	—	430	_	9 075
i	Skrivbiträde, kvinnl. . .	700	—	350	—	150	—	1200	_
1	> > . .	700	—	350	_	150	_	1200
i	Vaktmästare1 . .	700	—	350	_	150		1200
	Expenser m. m.	—	—	—	—	—	-	2 600
	Summa f			_!	-I	- \|	-\|	36 460 \|

1 Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjnter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna

<?rtslll,läSgej tl” honom “tgå, varjämte å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Av sistnämnda belopp beräknas 85 kronor för bränsle. B

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga, Nr 5.

Stat

för Svea Livgarde efter genomförd härordning.

Officerare.

i 1
| 1
1
a

! 1

I i
12
1

Överste . . .
Överstelöjtnant
Major ....

Kapten av första klassen .

> > > »

» » andra >

i > > » •

Löjtnant av första klassen .
> > j >

» > andra >

Underofficerare.

Fanjunkare.........

» .........

Sergeant av första klassen . ,
> » > » • .
» > andra » • •

1 I Officersaspirant

5 !

! l

I 19
1

Manskap.

Furir av första klassen ....

> s > > ....

> > andra > ....

» > > > ....

Korpral...........

> ...........

Vicekorpral..........

> ..........

Volontär...........

» ...........

Sjukvårdsfurir av andra klassen

	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö ning el le tjänst-görings-pengar.	r	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	6 000		2190		1200		: 9 390
	4 500		1825		1000		7 325
	4 000		1825		1000		6 825
a	4 000		1825		1000		13 650
	3 400		1460		500		5 360
ä	3 400		1460		500		26 800
	2 400		1460	—	500		4 360
ä	2 400	_	1460	—	500		17 440
	1500	_	1095	—	400		2 995	—
ä	1500	_	1095	—	400	—	35 940	—
	1 020	_	1095	—	400	—	2 515	—
a	1020	—	1095	—	400	—	30180	—	162 780	—
	1200		912	50	430		2 542	50
ä	1200	_	912	50	430	—	20 340	—
	900	_	730	—	340	—	1970	—
ä	900		730	—	340	—	19 700	—
	780		730	—	340	—	1850	—
ä	780		730	—	340	—	12 950	—
	780		730	—	340	—	1850	—
ä	780		730	—	340	—	9 250	—	70 452	BO
	600		182	50	454	67	1237	17
ä	600		182	50	454	67	21031	8S
	360		182	50	454	67	997	r
ä	360		182	50	454	67	18 946	27
	300		146		454	67	900	16''	.
ä	300		146		454	67	29 722	1
	240		109	6(	454	67	804	r
	240		109	50	454	67	26 537	6
	180		73		454	67	707	6
ä	180		73		454	67	31137	4
	360		182	6<	454	167	997	1
	360		182	5(	454	\|67	997	17

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
i	Sjukvårdskorpral...........	300		146		454	67	900	67
i	) .......	300	—	146	—	454	67	900	67
i	Sjnkvårdsvicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17
i	> .........	240	—	109	50	454	67	804	17
i	Sjukvårdssoldat............	180	—	109	50	454	67	744	17
i	> ....	180	—	109	60	454	67	744	17
i	Gevärskantverkarefurir av andra klassen .	360	—	182	50	454	67	997	17
i	Gevärshantverkarekorpral .......	300	—	146	—	454	67	900	67
i	Gevärshantverkarevicekorpral......	240	—	109	50	454	(17	804	17
i	Gevärshantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17
i	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17	143 104	88
	Civilmilitär personal.
i	Regementsläkare...........	4000	_	1825	_	1000	_	6 845
i	Bataljonsläkare............	2 400	—	1460	—	500	—	4 360	_
i	Gevärshantverkare..........	900	—	730	—	340	_	1970	_
i	Förrådsvaktmästare..........	'') 980	95	182	50		—	1163	45	14 338	45
	Summa							-		390675	83
	1 regemente dito (Göta livgarde) . . .	—	—	—	—	—	—	—	_!	390675	83
	Summa summarum									781351	66''

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150-— kronor, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

*) Därav 80 95 i ersättning för ved och lyse m. m.; åtnjnter dessutom fri bostad.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 6.

Stat

för Livregementets grenadiärer efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	Officerare.
1	Överste............		6 000	—	2190	_	900	—	9 090	—
1	Överstelöjtnant.........		4 500	—	1825	_	600	—	6 925	—
1	Major ..............		4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
2	> .............		4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—
1	Kapten av första klassen ....		3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
5	> » > » ....	. ä	3 400	—	1460	—	400	—	26 300	—
1	» > andra » ....		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
4	} > > > ....		2 400	—	1460	—	400	—	17 040	—
1	Löjtnant av första klassen ....		1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
12	> » > > . . . .	. k	1 500	—	1 095	—	300	—	34 740	—
1	» » andra > ....		1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
12	> > > > . . . .		1 020	—	1095	—	300	—	28 980	—	157 180	—
	Underofficerare-
1	Fanjunkare...........		1200	—	912	50	370	—	2 482	50
8	» ...........		1200	—	912	50	370	—	19 860	—
1	Sergeant av första klassen ....		900	—	730	—	280	—	1910	—
10	> > > > ....	. ä	900	—	730	—	280	—	19100	—
1	> » andra > ....		780	—	730	—	280	—	1790	—
7	> > > > ....		780	—	730	—	280	—	12 530	—
1	Officersaspirant.........		780	—	730	—	280	—	1790	—
5	* .........		780	—	730	—	280	—	i 8 950 L...	—	68412	60
	Manskap.
1	Furir av första klassen.....		600	—	182	60	454	67	j 1237	17
17	> » > > .....	. . ä	600	—	182	60	454	67	i 21031	89
1	> > andra » .....		360	—	182	60	454	67	i 997	17
19	» » » » .....		360	—	182	50	454	671 18 946	23
1	Korpral............		300	—	146	—	454	67	; 900	67
33	> ............	. . ä	300	—	146	—	454	67	i 29 722	11
1	Vicekorpral...........		240	—	109	50	454	67 804	17
33	> ...........		240	—	109	60	454	67	26 537	61
1	Volontär............		180	—	73	—	454	67	707	67
44	> ..........	. . ä	180	—	73		454	67	31137	48
1	Siukvårdsfurir av andra klassen .		360	—	182	50	454	67	997	17
1	> > > »		360	—	182	5''	454	67	1 997	17

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
i	Sjukvårdskorpral ...........	300		146		454	67	m	67
i	> ...........	300	—	146	—	454	67	900	67
i	Sj ukvårdsvicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17
i	> .........	240	—	109	50	454	67	804	17
i	Sjukvårdssoldat............	180	—	109	50	454	67	744	17
i	> ............	180	—	109	50	454	67	744	17
i	Gevärshan(verkarefurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17
i	Gevärshantverkarekorpral.......	300	—	146	—	454	67	900	67
i	Gevärsliantverkarevicekorpral......	240	—	109	50	454	67	804	17
i	Gevärskantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17
i	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17	143 104	88j
	Cirilinilitär personal.
i	Regementsläkare...........	4 000	_	1825	_	600	_	6 425	_
i	Bataljonsläkare............	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
i	Govärshantverkare..........	900	—	730	—	280	—	1910	—
i	Förrådsvaktmästare..........	l) 980	95	182	50	—	—	1 163	45	13 758	45
	Summa									382 455	83
	Tillkommer: 23 regementen dito ....	—	—	—	—	—		—	-	8796484	091
	Summa summarum									9178939	92^

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150''— kronor, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

*) Därav 80''95 i ersättning för ved och lyse m. in.; åtnjuter dessutom fri bostad.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4. sand. 64 käft. (Nr 176.) 10

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 7.

Stat

för militärbefälet på Gottland samt Wottlands infanteriregemente efter

genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	I. Militärbefälet.
	Officer.
i	Överste och militärbefälhavare.....	6 000	—	2190	—	900	—	—	—	9 090	—
	CiYilmilitftr personal.
i	Regementsläkare...........	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
i	Bataljonsläkare............	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
i	> ............	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—	14 945	—
I	II. Gottlands infanterirege-
	mente.
	Officerare.
i	Överstelöjtnant............	4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—
i	Major................	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
2	> ...............å	4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—
1	Kapten av första klassen.......	3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
5	> > > > ......ä	3 400	—	1460	—	400	—	26 300	—
1	» > andra > .......	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
4	> > > > ......ä	2 400	—	1460	—	400	—	17 040	—
1	Löjtnant av första klassen.......	1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
12	> > » > ......ä	1500	—	1095	—	300	—	34 740	—
1	> > andra > .......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
12	» > > > ......ä	1020	—	1095	—	300	—	28 980	—	148 090	—
	Underofficerare.
1	Fanjunkare..............	1200	—	912	so	370	—	2 482	50
8	> .............ä	1200	—	912	50	370	—	19 860	—
1	Sergeant av första klassen.......	900	—	730	—	280	—	1910	—
10	» > > > ......ä	900	—	730	—	280	—	19 100	—
1	> » andra > .......	780	—	730	—	280	—	1790	—
7	» » > > ......ä	780	—	730	—	280	—	12 530	—
1	Officersaspiranter...........	780	—	730	—	280	—	1790	—
5	> ..........ä	780	—	730	—	280	—	8 950		68 412	60

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, örts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum
	Manskap.
i	Furir av första klassen........	600	_	182	50	454	67	1237	17
17	» » > » .......ä	800	—	182	50	454	67	21031	89
1	» » andra » ........	360	—	182	50	454	67	997	17
19	» » * > .......ä	360	—	182	50	454	67	18 946	23
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
33	> ..............ä	300	—	146	—	454	67	29 722	11
1	Vicekorpral.............	240	—	109	50	454	67	804	17
33	* ............ä	240	—	109	50	454	67	26 537	61
1	Volontär...............	180	—	73	—	454	67	707	67
44	> ..............a	180	—	73	—	454	67	31137	48
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen ....	360	—	182	50	454	67	997	17
1	» » > >	360	—	182	50	454	67	997	17
1	Sjukvårdskorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67
1	> ...........	300	—	146	—	454	67	900	67
1	Sjukvårdsvicekorpral.........	240	—	109	60	454	67	804	17
1	» .........	240	—	109	50	454	67	804	17
1	Sjukvårdssoldat............	180	—	109	50	454	67	744	17
1	> .........	180	—	109	60	454	67	744	17
1	Gevärshantverkarefurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17
1	Gevärshantverkarekorpral.......	300	—	146	—	454	67	900	67
1	Gevärshantverkarevicekorpral.....	240	—	109	50	454	67	804	17
1	Gevärskantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17
1	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17	143 104	88
	Civilmilitär personal.
1	Förrådsvaktmästare..........	*) 980	95	182	50	_	_	1163	45
1	Gevärshantverkare..........	900	—	730	—	280	—	1910	—	3 073	45
	Summa			-			_\|		SS6 715 j83

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150— kronor, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

'') Därav 80 95 i ersättning för ved, lyse m. m., åtnjuter dessutom fri bostad.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 8.

Stat

för Norrbottens infanteriregemente efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Samma summarum.
	Officerare.
1	Överste...............	6 000	_	2190	—	900	—	9 090	—
1	Överstelöjtnant............	4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—
1	Major................	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
2	» ...............ä	4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—
1	Kapten av första klassen.......	3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
6	» » » » ......ä	3 400	—	1460	—	400	—	31560	—
1	» » andra » .......	2 400	—	1 460	—	400	—	4 260	—
5	> > > > ......å	2 400	—	1460	—	400	—	21300	—
1	Löjtnant av första klassen.......	1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
14	> » > » ......ä	1500	—	1095	—	300	—	40 530	—
1	> > andra » .......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
14	» > > » ......ä	1020	—	1095	—	300	__	33 810	—	177 320	_
	Unnderofflcerare.
1	Fanjunkare..............	1200	—	912	60	370	—	2 482	50
10	> .............ä	1200	—	912	50	370	—	24 825	—
1	Sergeant av första klassen.......	900	—	730	—	280	—	1910	—
12	> » » » ......ä	900	—	730	—	280	—	22 920	—
1	> > andra » .......	780	—	730	—	280	—	1790	—
11	» > > > ......a	780	—	730	—	280	—	19 690	—
1	Officersaspirant............	780	—	730	—	280	—	1790	—
6	> ...........ä	780	—	730	—	280	—	10 740	—	86147	50
	Manskap.
i	Furir av första klassen........	600	—	182	60	454	67	1237	17
19	» > > > .......ä	600	—	182	60	454	67	23 506	23
1	» > andra > ........	360	—	182	60	454	67	997	17
23	y> » > > .......ä	360	—	182	60	454	67	22 934	91
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
39	» ..............å	300	—	146	—	454	67	35 126	13
1	Vicekorpral.............	240	—	109	50	454	67	804	17
39	> ............ä	240	—	109	60	454	67	31362	63
1	Volontär...............	180	—	73	—	- 454	67	707	67
52	» ..............ä	180	—	73	—	454	67	36 798	84
1	Sjukvårdsfurir av andra klass.....	360	—	182	60	454	67	997	17
1	» > » > .....	360	—	182	60	454	67	997	17

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
i	Sjukvårdskorpral...........	300		146		454	67	900	67
i	» ...........	300	—	146	—	454	67	900	67
i	Sjukvårdsvicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17
i	> .........	240	—	109	50	454	67	804	17
i	Sjukvårdssoldat............	180	—	109	50	454	67	744	17
i	» ............	180	—	109	50	454	67	744	17
i	Gevärsbantverkarefurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17
i	Gevärshantverkarekorpral.......	300	—	146	—	454	67	900	67
i	Gevärshantverkarevicekorpral.....	240	—	109	50	454	67	804	17
i	Gevärshantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17
i	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17	165458	30
	Civ it militär personal.
i	Gevärshantverkare..........	900	_	730	_	280	_	1910	_
i	Förrådsvaktmästare..........	>) 980	95	182	50	—	—	1163	45	3 073	45
	Summa									431 999 25

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150''— kronor, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

'') Därav 80''95 i ersättning för ved, lyse m. m., åtnjuter dessutom fri bostad.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 9.

Stat

för Bodendetachementets infanteristyrka efter genomförd härordning.

An-1 tal.	Beställning.	Bön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte- 1 ring. orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	• Officerare.								''
1	Kapten av första klassen.......	3 400	—	1460	-	400	—	5 260	-
1	> » andra > .......	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
1	Löjnant av första klassen.......	1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
1	» > > > .......	1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
1	> > andra » .......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
1	» > > > .......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—	20140	—
	Underofficerare.
1	Fanjunkare..............	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
1	> ..............	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
1	Sergeant av första klassen.......	900	—	730	—	280	—	1910	—
1	> > > > .......	900	—	730	—	280	—	1910	—
1	> > andra » .......	780	—	730	—	280	—	1790	—
1	> > > > .......	780	-	730	—	280	—	1790	—	12 365	—
	Manskap.
1	Furir av första klassen........	600		182	50	454	67	1237	17
1	> > » > ........	600		182	50	454	67	1237	17
1	> > andra > ........	360		182	50	454	67	997	17
3	> > > > .......ä	360		182	50	454	67	2 991	51
1	Korpral...............	360	—	146		454	67	900	67
7	> ..............ä	300	—	146		454	67	6 304	69
1	Vicekorpral..............	240	—	109	50	454	67	804	17
3	> .............å	240		109	50	454	67	2 412	51
1	Volontär...............	180		73		454	67	707	67
7	> ..............ä	180		73		454	67	4 953	69	22 546	42
	Summa			1 1			i	55051	I42

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 10.

Befälsbehovet vid ett infanteriregemente organiserat på 8 kompanier om
vardera 2 plutoner, 4 troppar och 8 halvtroppar.

Bes tä Ilning.	Reg:m.-off.	Komp.-off.	Summa.	Und.-olf.	Summa.	Underbefäl.		Volontärer.
Överste.	Överstelöjtn.	Majorer.	Kaptener.	Löjtnanter.	Fanjunkare.	Sergeanter.	Furir	Korpral	Summa.
1 kl.	2 kl.	K.	tv.
Truppbefäl.
Regementschef..........	1	_	_	_	_	1	_	_	_	_	_	_		_	_
Bataljonschefer.........	—	1	3	—	—	4	—	—	—	- •	—	—	—	—	—
Regementskvartermästare.....	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» adjutanter.......				—	4	4									—
> väbel.........							1		i
Bataljonsadjutanter........	—	—	—	—	—	—	—	4	4	—	—	—	—	—	—
Intendentens biträde.......	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—
Förrådsnnderofficer........										1				1	—
Vapennnderofficer........	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—
Köksföreståndare.........	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—	—	—
Dag-, matsals- och kökskorpral . .												8	2	10	—
Befäl för icke vapenföra.....													2	2	—
Signalavdelningen........	—	—	—	—	1	1	—	1	1	—	1	1	2	4	—
Kulsprutetropparna........	—	—	—	—	2	2	—	1	1	—	1	1	2	4	5
l:a kompaniet.........	—	—	—	1	2	3	1	2	3	2	2	3	3	10	5
2—8 > .........	—	—	—	7	14	21	7	14	21	14	14	21	21	70	35
Utom regementet bortkommenderade
och otjänstbara . . .....	—	—	—	2	3	5	—	—	—	1	2	_	2	5	—
Summa	1	1	3	11	20	42	9	25	34	18	20	34	34	10(1	45
Beställiuugsiiiän.
Sjukvårdsavdelningen.......	_							1	1	_	2	2	2	6	2
Gevärshantverkare........								1	1	—	1	1	1	a	1
Hovslagaresoldat.........		—													1
Summa								2	2	—	3	3	3	i»	4
Civilmilitära.
Regementsläkare.........	_	_	_	1	_	1	_	_	_	_	_	_	_	_	_
Bataljonsläkare.........	—	—	—	—	1	1
Regementsintendent.......	—	—	—	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Förrådsförvaltare.........	—	—	—	—	—	—	1	_	i	—	—	_	—	—	—
Förrådsvaktmästare.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	i	—
Summa	—	—	—	2	1	3	1	—	i	— \| —	1	—	i	—

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 11.

Stat

för Livgardet till häst efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön. arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	Officerare.
i	Överste...............	6 000	—	2190	—	1200	—	9 390	—
i	Major.............• • •	4 000	—	1825	—	1000	—	6 825	—
i	Ryttmästare av första klassen.....	3 400	—	1460	—	500	—	5 360	—
3	> > » > . . . . ä	3 400	—	1460	—	500	—	16080	—
1	> > andra > .....	2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—
1	» » > > .....	2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—
1	Löjnant av första klassen.......	1500	—	1095	—	400	—	2 995	—
6	» > > » ......ä	1500	—	1095	—	400	—	17 970	—
1	> > andra > .......	1020	—	1095	—	400	—	2 515	—
5	> > > » ......ä	1020	—	1095	—	400	—	12 575	—	82 430	—
	Underofficerare.
1	Fanjunkare..............	1200	—	912	50	430	—	2 542	BO
5	> .............ä	1200	—	912	50	430	—	12 712	50
1	Sergeant av första klassen.......	900	—	730	—	340	—	1970	—
4	> > > * ......ä	900	—	730	—	340	—	7 880	—
1	» » andra > .......	780	—	730	—	340	—	1850	—
4	> > » > ......ä	780	—	730	—	340	—	7 400	—
1	Officersaspirant............	780	—	730	—	340	—	1850	—
1	» ............	780	—	730	—	1540	—	1850	—	38 055	—
	Manskap.
1	Furir av första klassen........	600	—	182	BO	454	67	1237	17
4	> > » > .......ä	600	—	182	50	454	67	4 948	68
1	> » andra > ........	360	—	182	60	454	67	997	17
14	> » > > .......ä	360	—	182	50	454	67	13 960	38
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
29	> ..............a	300	—	146	—	454	67	26 119	43
1	Volontär............	180	—	73	—	454	67	707	67
234	> ..............ä	180	—	73	—	454	67	165 594	78
1	Sjukvärdsfnrir av andra klassen ....	360	—	182	60	454	67	997	17
1	Sjuk värdskorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67
1	> ...........	300	—	146	—	454	67	900	67
1	Sjukvärdsryttare...........	180	—	109	60	454	67	744	17
2	> ..........ä	180	—	109	BO	454	67	1 488	34
1	Hovslagarefnrir av andra klassen . . .	360	—	182	50	454	67	997	17

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
i	Hovslagarekorpral......... .	300		146		454	67	900	67
3	> .........ä	300	—	146	—	454	67	2 702	01
i	Hovslagarervttaro...........	180	—	109	50	454	67	744	17
4	> ..........ä	180	—	109	50	454	67	2 976	68	227 817	67
	Cirilmilitär personal.
1	Bataljonsläkare............	2 400	_	1460	_	500	_	4 360	_
1	Kegementsveterinär..........	2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—
1	Bataljonsveterinär...........	1020	—	1095	—	400	—	2 515	—
1	Gevärshantverkare..........	900	—	730	—	340	—	1970	—	13 205	—
	Summa						\|		361507	67J

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen ä 150:— kronor, det ena efter 5 års, det andra
efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 64 höft. (Nr 176.)

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 12.

Stat

för ett kavalleriregemente (landsorts-) med överste som chef.

Inkvarte -

Dagavlöning
eller
tjänstgöringspengar.

Lön.

arvode,

löne tillägg.

Summa

summarum.

tillägg

eller

natura förmån.

Summa.

fällning.

Officerare,

Överste..........

Major...........

Ryttmästare av första klassen

15 780

> andra

Löjtnant av första klassen
> > > >

» > andra »

17 370

12 075

79 830

Underofficerare.

Fanjunkare.......

> .......

Sergeant av första klassen

12 412

> andra

Offlcersaspirant .

36 975

Manskap,

Furir av första klassen .

> andra

13 960

Korpral

Volontär

165 594

Sjukvårdsfurir av andra klassen . .

Sjuk vårdskorpral.........

> .........

Sjuk vårdsryttare.........

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
i	Hovslagarefurir av andra klassen....	360	_	182	50	454	67	997	17
i	Hovslagarekorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67
3	> ..........å	300	—	146	—	454	67	2 702	01
1	Hovslagareryttare...........	180	—	109	50	454	67	744	17
4	. ..........ä	180	—	109	50	454	67	2 976	68	227 817	67
	Civilmilitär personal.
1	Bataljonsläkare............	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
1	Regementsveterinär..........	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
1	Batalj onsveterinär...........	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
1	Gevärshantverkare..........	900	—	730	—	280	—	1970	—	12 905	—
	Summa									357 527	67
	Tillkommer: 1 kavalleriregemente dito .									357 527	67
	Summa summarum									715055	34

Anm. Gevärshantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å ISO''— kronor, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176,

Bilaga Nr 13.

Stat

för ett kavalleriregememente (landsorts-) med överstelöjtnant som chef.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	Officerare.
i	Överstelöjtnant............	4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—
i	Major................	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
i	Ryttmästare av första klassen.....	3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
3	> > > > . . . . ä	3 400	—	1460	—	400	—	15 780	—
1	> > andra > .....	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
1	> > » > .....	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
1	Löjtnant av första klassen.......	1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
6	> » » > ......ä	1500	—	1095	—	300	—	17 370	—
1	» » andra » .......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
5	> i » > ......ä	1020	—	1095		300	—	12 075	—	77 665	_
	Underofficerare.
1	Fanjunkare..............	1200	—	912	SO	370	—	2 482	50
5	> .............å	1200	—	912	50	370	—	12 412	50
1	Sergeant av första klassen.......	900	—	730	—	280	—	1910	—
4	> > » i ......ä	900	—	730	—	280	—	7 640	—
1	> » andra > .......	780	—	730	—	280	—	1790	—
4	> » » > ......å	780	—	730	—	280	—	7160	—
1	Offlcersaspirant............	780	—	730	—	280	—	1790	—
1	> ............	780	—	730	—	280	—	1790	—	36 975	—
	Manskap.
1	Furir av första klassen........	600	—	182	50	454	67	1237	17
4	y y y > .......å	600	—	182	50	454	67	4 948	68
1	> > andra » ........	360	—	182	50	454	67	997	17
14	y y y y .......ä	360	—	182	50	454	07	13 960	38
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
29	> ..............ä	300	—	146	—	454	67	26119	43
1	Volontär...............	180	—	73	—	454	07	707	67
234	> ........... . . . ä	180	—	73	—	454	67	165 594	78
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen ....	360	—	182	50	454	67	997	17
1	Sjukvärdskorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67
1	y ...........	300	—	146	—	454	67	900	67
1	Sjnkvårdsryttare...........	180	—	109	50	454	67	744	17
2	y ..........ä	180	—’	109	50	454	67	1488	34

Motioner i Andra kammaren, Nr 176,

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.;
i	Hovslagarefurir av andra klassen ....	360		182	50	454	67	997	17
i	Hovslagarekorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67
3	» ..........ä	300	—	146	—	454	67	2 702	Öl
1	Hovslagareryttare]...........	180	—	109	50	454	67	744	17
4	> ..........ä	180	—	109	50	454	67	2 976	68	227 817	67
	Civilmilitär personal.
1	Bataljonsläkare............	2 400	—	1460	—	400	_	4 260	_
1	Regementsveterinär..........	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
1	Bataljonsveterinär...........	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
1	Gevärshantverkare..........	900	—	730	—	280	—	1970	—	12 905
	Samma									355362	67
	Tillkommer: 2 kavalleriregementen dito .									710 725	34
	Summa summarum	\|	\|					1066 OSS	01

Anm. Gevärshantverkare åtnjuta 2 ålderstillägg å lönen ä 150''— kronor, det ena efter 5 års, det
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr lå.

Stat

för Bodendetachementets kavalleristyrka efter genomförd härordning.

Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-göringa-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmän.	Summa.	Summa summarum.
1 4 000		1825		1 600		6 425
3 400	_	1 460	—	400	—	5 260	—
2 400	_	1460	—	400	—	4 260	—
1500	_	1095	—	300	—	2 895	—
1500	—	1095	—	300	—	5 790	—
1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
1020	—	1095	—	300	—	4 830	—	31875	—
1 200		912	50	370		2 482	50
1200	—	912	50	370	—	2 482	50
900	—	730	—	280	—	1910	—
900	—	730	—	280	—	1910	—
780	—	730	—	280	—	1790	—
780	—	730	—	280	—	1790	—	12 365	—
600		182	50	454	67	1''237	17
600	—	182	50	454	67	2 474	31
360	—	182	50	454	67	997	17
360	__	182	50	454	67	4 985	85
300	_	146	—	454	67	900	67
300	—	146	—	454	67	9 907	37
180	_	73	—	454	67	707	67
180		73	—	454	67	65 813	31
300		146		454	67	900	67
180		109	50	454	67	744	17
180		109	50	454	67	744	17
300		146		454	67	900	67
300		146		454	67	900	07
180		109	50	454	67	744	17
180		109	50	454	67	744	17	92 702	24
\|			1 1 1		136942	24

An tal.

Beställning.

Officerare.

Major................

Ryttmästare av första klass......

» > andra » ......

Löjtnant » första » ......

> > » > .....ä

» » andra > ......

> > > > .....ä

Underofficerare.

Fanjunkare.............

> .............

Sergeant av första klassen.......

> » > > .......

> » andra > .......

» > » > .......

Manskap.

Furir av första klassen........

» » » * ä

» > andra » .......

» » > > å

Korpral..............

> ..............a

Volontär..............

> ..............ä

Sjukvärdskorpral..........

Sjukvårdsryttare..........

> ..........

Hovslagarekorpral..........

> ..........

Hovslagareryttare..........

Summa

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 15.

Stat

för Svea artilleriregemente i Stockholm.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst- görings- pengar eller dagavlö- ning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per befatt-ning.	Summa summarum.,
	Officerare.
i	Överste..........		6 000	—	2190	—	1200	—	9 390	—	9 390	_
i	Överstelöjtnant.......		4 500	—	1825	—	1000	—	7 325	—
i	> .......		4 500	—	1825	—	1000	—	7 325	—	14 650	_
i	Majorer..........		4 000	—	1825	—	1000	—	6 825	—
3	> ..........		4 000	—	1825	—	1000	—	20 475	—	27 300	_
1	Kaptener av första klassen .		3 400	—	1460	—	500	—	5 360	—
9	> > 1 »	. ä	3 400	—	1460	—	500	—	48 240	—	53 600	_
1	» > andra >		2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—
8	> > > >	. ä	2 400	—	1460	—	500	—	34 880	—	39 240	_
1	Löjtnant > första >		1500	—	1095	—	400	—	2 995	—
14	> > » »	. ä	1500	—	1095	—	400	—	41930	—	44 925	_
1	> > andra >		1020	—	1095	—	400	—	2 515	—
11	> > > >	. ä	1020	—	1095	—	400	—	27 665	—	30180	—	219 285
	Underofficerare.
1	Styckjunkare.......		1200	—	912	50	430	—	2 542	50
14	> .......		1200	—	912	50	430	—	35 595	—	38137	50
1	Sergeanter av första klassen .		900	—	730	—	340	—	1970	—
17	> > > >	. ä	900	—	730	—	340	—	33 490	—	35 460	_
1	> > andra >		780	—	730	—	340	—	1 850	—
17	> > > »	. ä	780	—	730	—	340	—	31450	—	33 300	_
1	Officersaspirantcr......		780	—	730	—	340	—	1850	—
5	» ......		780	—	730	—	340	—	9 250	—	11100	—	117 997
	Manskap.
1	Furirer av första klassen . .		600	—	182	SO	454	67	1237	17
12	) >1 > . .	. ä	600	—	182	50	454	67	14 846	04	16 083	21
1	» > andra > . .		360	—	182	50	454	67	997	17			•	1
38	> » > > . .	. ä	360	—	182	50	454	67	37 892	46	38 889	63
1	Konstaplar........		300	—	146	—	454	67	900	67
38	> ........		300	—	146	—	454	67	34 225	46	35 126	13
1	Vicekonstaplar.......		240	—	109	60	454	67	804	17
25	> .......		240	—	109	50	454	67	20 104	25	20 908	42

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst- görings- pengar eller dagavlö- ning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per befatt-ning.	Summa summarum.
i	Volontärer..........		180		73		454	07	707	67
307	J ..........	ä	ISO	—	73	—	454	67	146 487	69	147 195	36
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen		360	—	182	60	454	67	997	17	997	17
1	Sjukvårdskonstaplar.....		300	—	146	—	454	67	900	67
2	> .....	ä	300	—	146	—	454	67	1801	34	2 702	01
1	Sjukvårdsartillerister.....		180	—	109	50	454	67	744	17
2	> .....	å	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hantverksfurir av andra klass .		360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hantverkskonstaplar.....		300	—	146	—	454	67	900	67
2	> .....	ä	300	~	146	—	454	67	1801	34	2 702	01
1	Hantverksartillerister.....		180	—	109	50	454	67	744	17
2	> .....	ä	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarefarirer av andra klass		360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hovslagarekonstaplar.....		300	—	146	—	454	67	900	67
4	> ......	ä	300	—	146	—	454	67	3 602	68	4 503	35
1	Hovslagareartillerister.....		180	—	109	50	454	67	744	17
4	» .....	ä	180	—	109	50	454	67	2 976	68	3 720	85	279 287	50
	Civilinilitär personal.
1	Regementsläkare.......		4 000	—	1825	—	1000	—	6 825	—	6 825	—
1	Bataljonsläkare........		2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—	4 y6u	—
1	Regcmentsveterinär......		2 400	—	1460	—	500	—	4 360	—	4 360	—
1	Batalj onsveterinär......		1020	—	1095	—	400	—	2 515	—	2 515	—	18 060	—
	Summa											631630	—

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 16.

Stat

för Gröta artilleriregemente i Gröteborg.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst- görings- pengar eller dagavlö- ning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Snmma per be-fattning.	Summa summarum.1
	Officerare.
1	Överste..........		6 000	—	2190	_	1200	_	9 390		9 390
1	Överstelöjtnant.......		4 500	—	1825	—	1000	—	7325	_	7 325	_
1	Majorer..........		4 000	—	1825	—	1000	—	6 825	_
2	» .........		4 000	—	1825	—	1000	—	13 650	—	20 475			\|
1	Kaptener av första klassen .		3 400	—	1460	—	500	—	5 360	_
8	> > > >	. ä	3 400	—	1460	—	500	—	42 880	—	48 240	_
1	> > andra >		2 400	—	1460	—	500	—	4 360	_
6	> > > >	. ä	2 400	—	1460	—	500	—	26 160	—	30 520	_
1	Löjtnant av första klassen .		1500	—	1095	—	400	—	2 995	_
12	> > » »	. å	1500	—	1095	—	400	—	35 940	—	38 935	_
1	» » andra >		1020	—	1095	—	400	—	2 515	_
9	> > > >	. ä	1020	—	1095	—	400	—	22 635	—	25 150	_	180 035
	Underofficerare.
1	Styckjunkare.......		1200	—	912	60	430	_	2 542	50
12	> .....		1200	—	912	50	430	—	30 510	—	33 052	50
1	Sergeanter av första klassen .		900	—	730	—	340	—	1970	_
15	» » > >	. å	900	—	730	—	340	—	29 550	—	31 520	_
i	> > andra >		780	—	730	—	340	—	1850	_
14	> » > >	. ä	780	—	730	—	340	—	25 900	—	27 750	_
1	Officersaspiranter......		780	—	730	—	340	—	1850	_
5	> .....		780	—	730	—	340	—	9 250	—	11100	_	103 422	50
	Manskap.
i	Furirer av första klassen . .		600	—	182	50	454	67	1237	17
10	> » » > . .	. ä	600	—	182	50	454	67	12 371	70	13 608	87
1	> > andra > . .		360	—	182	50	454	67	997	17
ott	> > > > . .	. ä	360	—	182	50	454	67	31 909	44	32 906	61
1	Konstaplar........		300	—	146	—	454	67	900167
32	> ........	. å	300	—	146	—	454	67	28 821144	29 722	11
1	Yicekonstaplar .......		240	—	109	50	454	67	804	17
21	> .......	. å	240	—	109	50	454	67	16 887	57	17 691	74
1	VcHontärer.........		180	—	73	—	454	67	707	67
175	» .........	. k	180	—	73	—	454	67	123 842	25	124 549	92

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 satnl. 64 käft. (AV 176.) 12

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst- görings- pengar eller dagavlö- ning.	Inkvarte-ring. orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
i	Sjukvårdsfurir av andra klassen .	360		182	60	454	07	997	17	997	17
i	Sjuk vårdskonstapel .......	300	—	146	—	454	67	900	67
i	> ......ä	300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
i	Sjnkvårdsartillerister......	180	—	109	50	454	67	744	17
2	» .....ä	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hantverksfnrir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hantverkskonstapel.......	300	—	146	—	454	67	900	G7
1	> .......	300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
1	Hantverksartillerister......	180	—	109	SO	454	67	744	17
2	> .....å	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarefnrir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hovslagarekonstaplar......	300	—	146	—	454	67	900	67
3	> .....å	300	—	146	—	454	67	2 702	01	3 602	68
1	Hovslagareartillerister.....	180	—	109	50	454	67	744	17
4	» . . . . ä	180	—	109	50	454	67	2 976	68	3 720	85	236 861	99
	Civilmilitär personal.
i	Regementsläkare........	4 000	''-	1825	_	1000	_	6 825	_	6 825
i	Bataljonsläkare.........	2 400	—	1460	—	500	—	4 360	_	4 360	_
i	Regementsveterinär.......	2 400	—	1460	—	500	_	4 360	_	4 360	_
i	Batalj onsveterinär.......	1020	—	1095	—	400	—	2 515	—	2 515	—	18060	—
	Snmma											638379	49

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 17.

Stat

för Tendes Artilleriregemente.

An- tal.	Beställning.	Lön och Arvoden.	Tj änst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
	Officerare.
i	Överste . ..........	6000	—	2190	—	900	—	9 090	—	9 090	—
i	Överstelöjtnant........	4 500	—	1825	—	600	_	6 925	—
i	> ........	4 500	—	1825	—	600	—	6 925		13 850	_
i	Major ...........	4 000	—	1825	—	600	_	6 425	_
2	> ...........	4 000	—	1825	-	600	—	12 850	—	19 275	_
1	Kapten av första klassen . . .	3 400	—	1460	—	400	_	5 260	_
9	« » > > . . ä	3 400	—	1460	—	400	—	47 340	—	52 600	_
1	> > andra > ...	2 400	—	1460	—	400	_	4 260	_
8	> > > > . . ä	2 400	—	1460	—	400	—	34 080	—	38340	_
1	Löjtnant av första klassen . ä	1500	—	1095	—	300	_	2 895	_
14	> > » » . å	1500	—	1095	—	300	—	40 530	—	43 425	_
1	> » andra > . .	1020	—	1095	—	300	_	2 415	_
11	> » > > . ä	1020	—	1095	—	300	—	26 565	—	28 980	—	205 560	_
	Underofficerarn.
1	Styckjunkare.........	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
14	> ........ä	1200	—	912	50	370	—	34 755	—	37 237	50
1	Sergeanter av första klass . . .	900	—	730	—	280	—	1910	_
17	> > > > . . ä	900	—	730	—	280	—	32 470	—	34 380
1	> > andra > ...	780	—	730	—	280	—	1790	_
17	> > > > . . ä	780	—	730	—	280	—	30430	—	32 220	_
1	Officersaspiranter.......	780	—	730	—	280	—	1790	—
5	> ......k	780	—	730	—	280	—	8 950	—	10 740	—	114 577	50
	Manskap.
i	furir av första klassen ....	600	—	182	50	454	67	1237	17
12	> > y y ... k	600	—	182	50	454	67	14 846	04	16 083	21
1	> » andra > ....	360	—	182	50	454	67	997	17
38	> > > > ... a	360	—	182	50	454	67	37 892	46	38 889	63
1	Konstapel..........	300	—	146	—	454	67	900	67
38	> .........ä	300	—	146	—	454	67	34 225	46	35126	13

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön och Arvoden.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
i	Vice korpral........		240		109	50	454	67	804	17
25	> > ........	ä	240	—	109	50	454	67	20 104	25	20 908	42
1	Volontärer.........		180	—	73	_	454	67	707	67
207	> .........	ä	180	—	73	—	454	67	146 487	69	147 195	36
1	Sjukvårdsfurir av andra klass		360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Sjukvårdskonstapel.....		300	—	146	—	454	67	900	67
2	> .....	ä	300	—	146	—	454	67	1801	34	2 702	01
1	Sjnkvårdsartillerist.....		180	—	109	50	454	67	744	17
2	> .....	ä	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hantverksfurir av andra klass		360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hantverkskonstapel.....		300	—	146	—	454	67	900	67
2	» .....	å	300		146	—	454	67	1801	34	2 702	01
1	Hantverksartillerist.....		180	—	109	50	454	67	744	17
2	> .....	å	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarfnrir av andra klass		360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hovslagarkonstapel.....		300	—	146	—	454	67	900	67
4	> ....	å	300	—	146	—	454	67	3 602	68	4 503	35
i	Hovslagarartillerist.....		180	—	109	so	454	67	744	17
4	» .....	å	180	—	109	so	454	67	2 976	68	3 720	85	279 287	50
	Civilmilitär personal.
1	Regementsläkare......		4 000	—	1825	—	600	—	6 425	_	6 425
1	Bataljonsläkare.......		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—	4- 260
1	Regementsveterinär.....		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	_	4 260
1	Bataljonsveteriär......		1020	—	1095	—	300	—	2 415	—	2 415	—	17 360	_
	Summa						\|				616 785	—

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 18.

Stat

för Norrlands artilleriregemente.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avflöning.	Inkvarte-ring. orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.;
	Officerare.
i	Överste.........		6 000	—	2190		900	—	9 090	—	9 090
i	Överstelöjtnant......		4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—	6 925
i	Major..........		4 000	_	1 825	_	600	_	6 425	_				i
2	> ..........	. å	4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—	19 275	_
1	Kapten av första klassen . .		3 400	—	1460	_	400	_	5 260	_
8	> > > > . .	. ä	3 400	—	1 460	—	400	—	42 080	—	47 340	_
1	> > andra > . .		2 400	_	1460	_	400	_	4 260	_
6	> > » » . .	. ä	2 400	—	1460	—	400	—	25 560	—	29 820	_
1	Löjtnant av första klassen .		1500	_	1095	—	300	_	2 895	_
11	» > > >	. ä	1500	—	1095	—	300	—	31845	—	34 740	_
1	> > andra >		1020	—	1095	—	300	_	2 415	_
9	> > > >	. ä	1020	—	1095	—	300	—	21735	—	24 150	—	171 340
	Underofficerare.
1	Styckjunkare.......		1200	_	912	50	370	_	2 482	50
11	> .......	. ä	1200	—	912	50	370	—	27 307	50	29 790	_
1	Sergeant av första klassen .		900	_	730	_	280	_	1910	_
14	) > > >	. å	900	—	730	—	280	—	26 740	—	28 650	_
1	> > andra >		780	_	730	_	280	_	1790	_
13	> » > »	. å	780	—	730	—	280	—	23 270	—	25 060	_
1	Officersaspiranter.....		780	—	730	—	280	_	1790	_
5	> .....		780	—	730	—	280	—	8 950	—	10 740	—	94 240
	Manskap.
i	Kurir av första klassen . .		600		182	50	454	67	1237	17
9	» » » > . .	. ä	600		182	50	454	67	11134	53	12 371	70
1	> » andra > . .		360		182	50	454	37	997	17
29	> > > > . .	. ä	360		182	50	454	67	28 917	93	29 915	10
1	Konstapel........		300		146		454	67	900 67
29	> .....		300		146		454	67	26 119 [43	27 020	10		•

Motioner i Andra kammaren, Nr 176,

An- tal.	Beställning,''.	Lön och arvode.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
i	Vicekonstapel........		240	_	109	50	454	67	804	17
19	> .......ä	240	—	109	50	454	67	15 279	23	16 083	40
1	Volontär...........		180	_	73	—	454	67	707	67
159	> ..........å	180	—	73	—	454	67	112 519	53	113 227	20
1	Sjukvårds furir av andra klassen		360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Sjuk vårds konstapel......		300	—	146	—	454	67	900	67
1	> ......		300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
1	Sjukvårdsartillerist......		180	—	109	50	454	67	744	17
2	> .....ä	180	—	109	50	454	67	1 488	34	2 232	51
1	Hantverksfnrir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hantverkskonstapel......		300''	—	146	—	454	67	900	67
1	> ......		300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
1	Hantverksartillerist......		180	—	109	50	454	67	744	17
1 2	> .....ä	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarefnrir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hovslagarekonstapel.....		300	—	146	—	454	67	900	67
3	> . . . . ä	300	—	146	—	454	67	2 702	01	3 602	68
1	Hovslagareartillerist.....		180	—	109	50	454	67	744	17
4	> . . . . ä		180	—	109	50	454	67	2 976	68	3 720	85	217 000	24
	Civilmilitär personal.
1	Regementsläkare.......		4 000	—	1825	—	. 600	—	6 425	_	6 425	—
1	Bataljonsläkare........		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	_	4 260	—
1	Regementsveterinär......		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	_	4 260	—
1	Batalj onsveterinär......		1020	—	1095	—	300	—	2 415	—	2 415	—	17 360	—
	Summa	\| \|								499940	24

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 19.

Stat

för Upptands ocli Smålands artilleriregemente.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst- görings- pengar eller dagavlö- ning.	Inkvarte ring, orts tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Samma summarum. \|
	Officerare.													j
1	Överste.........		6 000	_	2 190	_	900	_	9 090		9 090
1	Överstelöjtnant......		4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—	6 925	_
1	Major..........		4 000	—	1825	—	600	—	6 425	_
2	> ..........	. ä	4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—	19 275	_
1	Kapten av första klassen .		3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
8	> > > »	. ä	3 400	—	1460	—	400	—	42 080	—	47 340	_		1
1	> » andra >		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	_
6	» > > >	. å	2 400	—	1460	—	400	—	25 560	—	29 820
1	Löjtnant av första klassen		1500	—	1095	—	300	_	2 895	_
12	> > > >	. å	1500	—	1095	—	300	—	34 740	—	37 635	_		1
1	» > andra >		1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
9	» > > >	. ä	1020	—	1095	—	300	—	21735	—	24150	_	174 235
	Underofficerare.
i	Styckjunkare.......		1200	—	912	50	370	_	2 482	50				i
12	»		1 200		912	60	370	—	29 790	—	32 272	50
1	Sergeant av första klassen .		900	—	730	—	2S0	—	1910	—
15	> > > J .	. ä	900	—	730	—	280	—	28 650	—	30 560	_
1	> > andra »		780	—	730	—	280	—	1790	_
14	> » > >	. ä	780	—	730	—	280	—	25 060	—	26 850	_
1	Offlcersaspirant......		780	—	730	—	280	—	1790	_
5	>		780	—	730	—	280	—	8 950	—	10 740	—	100 422	1 50
	Manskap.
i	Kurir av första klassen . . .		600	—	182	50	454	67	1237	17
10	> » > » . . .	. ä	600		182	50	454	67	12 371	70	13 608	87		i
1	> > andra i . . .		360	—	182	50	454	67	997	17
32	> » > » . . .	. ä	360	—	182	50	454	67	31 909	44	32 906	61
1	Konstapel.........		300	—	146	—	454	67	900 167
32	> ...		300	—	146	—	454	67	28 8211	44	29 722	11
1	Vicekonstapel......		240		109	50	454	67	8041	17
21	»	. ä	240	—	109	60	454	67	16 887\| 57	17 691	74
1	Volontär........		180		73		454	67	707
175	> ...		180		73		454	67	123 842	25	124 549 \|	92

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst- görings- pengar eller dagavlö- ning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
i	Sjukvårdsfurir av andra klassen .	360	_	182	50	454	67	997	17	997	17
i	Sjnkvärdskonstapel.......	300	—	146	—	454	67	900	67
i	> .......	300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
i	Sjukvårdsartillerist.......	180	—	109	50	454	67	744	17
2	> .......	180	—	109	60	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hantverkarefurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hantverkarekonstapel......	300	—	146	—	454	67	900	67
1	> ......	300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
1	Hantvcrkareartillerist......	180	—	109	50	454	67	744	17
2	> ......	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarefnrir av första klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Hovslagarekonstapel......	300	—	146	—	454	67	900	67
3	> ......	300	—	146	—	454	67	2 702	01	3 602	68
1	Hovslagareartillerist......	180	—	109	50	454	67	744	17
4	> ......	180	—	109	50	454	67	2 976	68	3 720	85	236 861	99
	Civilmilitiir personal.
1	Regementsläkare........	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—	6 425	—
1	Bataljonsläkare.........	2 400	—	1460	-	400	—	4 260	—	4 260	—
1	Regementsveterinär.......	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—	4 260	—
1	Bataljonsveterinär.......	1020		1095	—	300	—	2 415	—	2 415	—	17 360	—
	Samma											528879	49
	Tillkommer: 1 regemente dito . .											528 879	49
1	Summa summarum											1057 758	98

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 20.

Stat

för Gottlands Artillerikår

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
	Officerare.
i	Överstelöjtnant......		4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—	6 925
i	Kapten av första klassen .		3 400	—	1460	_	400	_	5 260	_
3	> > y> >	. ä	3 400	—	1460	—	400	—	15 780	—	21040
1	> » andra »		2 400	—	1460	—	400	_	4 260	_
1	> » > >		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—	8520
1	Löjtnant av första klassen.		1500	—	1095	_	SOO	_	2 895	_
6	> » > J	. ä	1500	—	1095	—	300	—	17 370	—	20 265
1	> » andra »		1020	_	1095	_	300	_	2 415	_
4	» > y »	. ä	1020	—	1095	—	300	—	9 660	—	12075	_	68 825
	Underofficerare.
i	Styckjunkare.......		1200	_	912	50	370	_	2 482	50
3	>		1200	—	912	50	370	—	7 447	50	9 930	_
1	Sergeant av första klassen.		900	_	730	_	280	_	1910	_
4	> > 1 >	. ä	900	—	730	—	280	—	7 640	—	9 550	_
i	> > andra >		780	—	730	—	280	_	1790	_
3	> > > »	. ä	780	—	730	—	280	—	5 370	—	7160	_
1	Officersaspirant......		780	—	730	—	280	—	1790	—	1790		28 430
	Manskap.
1	Furir av första klassen . .		600	—	182	50	454	67	1237	17
3	> ) ) > . .	. ä	600	—	182	50	454	67	3 711	51	4 948	68
1	> >• andra > . .		360	—	182	50	454	67	997	17
11	> > > » . .	. ä	360	—	182	50	454	67	10 968	87	11966	04
1	Konstaplar........		300	—	146	—	454	67	900	67
15	> .....		300	—	146	—	454	67	13 510	05	14 410	72
i	Vice konstaplar......		240	—	109	50	454	67	804	17
7	» »		240	—	109	50	454	67	5 629	19	6 433	36
1	Volontärer........		180	—	73	_	454	67	707	67
63	>	.(ä	180	—	73	—	454	67	44 583	21	45 290	88
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen	360		182	50	454	67\|	997	17	997!	n\|

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 64 käft. (AV 176.)

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Samma summarum.
i	Sjukv&rdskonstapel......	300	_	146	—	454	67	900	67	900	67
i	» artillerist ......	180	—	109	50	454	67	744	17
i	D N > ......	180	j—	109	50	454	67	744	17	1488	34
i	Hantverksfurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
i	» konstapel......	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
i	> artillerist ......	180	—	109	50	454	67	744	17
i	» > ......	180	—	109	50	454	67	744	17	1488	34
i	Hovslagarefurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1 i	» konstapel.....	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
i	> artillerist .....	180	—	109	50	454	67	744	17
i	» > .....	180	—	109	50	454	67	744	17	1488	34	93 208	22
\|	Civilmilitär personal.
i	Bataljonsveterinär......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—	2 415	—	2 415	—
	Summa									1	192 878	22

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 21.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvoden.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
	Officerare.
i	Överste.........		6 000	—	2190	—	900	—	9 090	—	9 090	—
i	Överstelöjtnant......		4 500	—	1 S25	_	600	—	6 925	—
i	» ......		4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—	13 850	_
i	Major .''.........		4 000	_	1825	_	600	_	6 425	_
2	» ..........		4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—	19 275	_
1	Kapten av första klassen .		3 400	_	1460	_	400	_	5 260	_
11	> > > J	. ä	3 400	—	1460	—	400	—	57 860	—	63120	_
1	> *• andra »		2400	_	1460	_	400	_	4 260	_
9	2 > » »	. å	2 400	—	1460	—	400	—	38340	—	42 600	_
1	Löjtnant av första klassen		1500	_	1095	_	300	—	2 895	_
14	» » » >	. ä	1500	—	1095	—	300	—	40 530	—	43 425	_
1	» » andra >		1020	_	1095	_	300	_	2 415	-
11	J> X> » »	. å	1020	—	1095	—	300	—	26 565		28 980	_	220 340
	Underofficerare.
1	Styckjunkare.......		1200	—	912	50	370	—	2 482	50
15	» .......		1200	—	912	50	370	—	37 237	50	39 720	_
1	Sergeant av första klassen.		900	_	730	_	280	—	1910	_
18	5> > T>	. å	900	—	730	—	280	—	34 380	—	36 290	_
1	* » andra »		780	_	730	_	280	—	1790	_
18	3- > » »	. ä	780	—	730	—	280	—	32 220	—	34 010	_
1	Officersaspirant......		780	_	730	_	280	—	1790	_
5	» ......	. ä	780	—	730	—	280	—	8 950	—	10 740	—	120 760
	Manskap.
1	Furir av första klassen . .		600	_	182	50	454	G7	1237	17
10	> > » >	. ä	600	—	182	50	454	67	12 371	70	13 608	87
1	> > andra > . .		360	_	182	50	454	67	997! 17
32	> » » » . .	. ä	360	—	182	50	454	67	31909	44	32 906	61
1	Konstapel........		300	—	146	—	454	67	900	67
32	> ........		300	—	146		454	67	28 821	44	29 722	11

100

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvoden.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Samma.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
i	Vicekonstaplar ........	240		109	50	454	67	804	17
21	> .......a	240	—	109	50	454	67	16 887	57	17 691	74
1	Volontär...........	180	_	73	_	454	67	707	67
175	> ..........ä	180	—	73	—	454	67	123 842	25	124 549	92
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	s konstapel......	300	—	146	—	454	67	900	67
1	> » ......	300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34
1	» , artillerist ......	180	_	109	50	454	67	744	17
2	> » .....ä	180	—	109	60	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hantverksfurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	» konstapel......	300	—	146	—	454	67	900	67
1	> > ......	300	—	146	—	454	67	900	67	1801	34		\|
1	> artillerist......	180	—	109	50	454	67	744	17
2	» » .....il	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarefurir av andra klassen	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	> konstapel .....	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	> artillerist.....	180	—	109	50	454	67	744	17
1	> > .....	180		109	50	454	67	744	17	1488	34	231927	47
	Summa						\|			\| 573 027147

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

101

Bilaga Nr 22.

Stat

för artilleriets fabriker och tygstater.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Tjänst-görings-pengar eller dag-avlöning	Inkvar-tering eller orts-tillägg.	Summa.	Summa summarum.
i	Fälttygmästare............	6300	—	1825	—	1000!—	9125		9125
i	Styresman..............	5 800	—	1460	_	400	—	7 660
2	» .............ä	5 800	—	1460		400	—	15 320	1	22 980
1	Tygmästare å Karlsborg........	4 000		1825	—	600	—	6 425	_
1	» i Boden.........	3 400		1460	—	400	—	5 260	—	11685	_\|
1	Tyg- och Fabriksingenjör.......	3 000	—	1460	—	400	—	4 860	_
3	» » » ......ä	3000	—	1460	—	400	—	14580	—	19 440	_
1	Tyg-och Fabriksfolkvaltarc av första klass .	1500	—	1095	—	300	_	2 895	_
7	> > » ) > » å	1 500	—	1095	—	300	—	20 265	—	23160	_
1	» > » » andra >	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
6	> » » » » » ä	1200	—	912	50	370	—	14 895	—	17377	5o;
i	Besiktningsrustmästare eller tygverkmäs-
	tare............	1200	—	912	50	370	_	2 482150
16	Besiktningsrnstmästare eller tygverkmäs-
	tare...............ä	1200	—	912	50	370	—	39 720	—	42 202	50
1	Verkmästare av första klass......	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
5	> » > » .....ä	1200	—	912	50	370	—	12 412	50	14 895	_i
i	> > andra » ......	900	—	730	—	280	—	1910	_
1	> > > > .....ä	900	—	730	—	280	—	J. 910	—	3 820	_
i	Tygskrivare.............	900	—	730	_	280	_	1910
5	» ............ä	900	—	730	—	280	—	9 550	—	11460	_
i	Forthantverkare..........	900	—	760	—	280	—	1910	_
5	> ...........ä	900	—	760		280	—	9 550		11460	_
i	Fortmaskinist.......	900	—	760	—	280	_	1 910\|
6	* ...........ä	900		760		280	—	114601	=	13 370	—i
'' 1	Summa		-1			-

102

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 23,

Stat

för Fortifikationen och ingenjörstrupperna.

An- tal.	Beställning	Lön och arvode.	Dagavlö-ning och tjänst-görings-pengar.	Inkvar-tering eller ortstil 1-lägg.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
	a) Befattningshavare	i
	Stockholm.
	Officerare.
i	Överste.........		6 000	_	2190	_	1200	_	9 390	—
i	T> .........		6 000	—	2190	—	1200	—	9 390	—	18 780	_
i i	Överstelöjtnant.....		4 500	—	1825	—	1000	—	7 325	—
i	» .....		4 500	—	1825	—	1000	—	7 325	—	14 650	—
i	Major..........		4 000	_	1825	_	1000	—	6 825	—
4	» ..........	. ä	4 000	—	1825	—	1000	—	27 300	—	34125	—
1	Kapten av första klassen . .		3 400	—	1460	—	500	—	5 360	—
13	» > > > . .	. ä	3 400	—	1460	—	500	—	69 680	—	75040	—
1	> > andra s- . .		2 400	_	1460	_	500	—	4 360	—
12	j > » > . .	. ä	2 400	—	1460	—	500	—	52 320	—	56 680	—
1	Löjtnant > första » . .		1500	—	1095	—	400	—	2 995	—
29	» 7> » . .	. ä	1500	—	1095	—	400	—	86 855	—	89 850	—
1	J> > > » . .		1 020	_	1095	_	400	_	2 515	—
28	> > > > . .	. ä	1020	—	1095	—	400	—	70 420	—	72 935	—	362 060	_
	Underofficerare.
1	Fanjunkare.......		1200	—	912	60	430	—	2 542	50
13	> .......	. ä.	1200	—	912	50	430	—	33 052	50	35 595	—
i 1	Sergeant av första klassen .		900	—	730	—	340	—	1970	—
11	> } » > .	. ä	900	—	730	—	340	—	21 670	—	23 640	—
1	» > andra »		780	_	730	_	340	—	1850	—
10	J » > S> .	. ä	780	—	730	—	340	—	18 500	—	20 350	—
1	Officersaspirant.....		780		730	—	340	—	1850	—
! 4	> .....	. ä	780		730	—	340	—	7 400	—	9 250		88 835	—
	Transport						1 1		-

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

103

				Dagavlö-	Inkvar-
An- tal.	Beställning	Lön och arvode.	ning och tjänst-görings-	tering eller ortstill-	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summaru
				pengar.	iägg-
	Transport											450 895	—
	Civilmilitär personal.								1
i	Bataljonsläkare.......	2 400	—	1460		500	—	4 360	\|-	4 360	—
i	Bataljonsveterinär......	1020	—	1095	—	400	—	2 515	1-	2 515
i	Fortiflkationskassör.....	1500	—	1095	—	400	_	2 995
3	» . . . . ä	1500	—	1095	—	400	—	8985		11980
1	Verkmästare.........	1200	—	912	50	430	—	2 542150 2 542(50
1	»	1200	—	912	50	430	—	5 085	—
1	Eadiotelegrafist........	780	—	730	—	340	—	1850
3	» ......ä	780	—	730	—	340	—	5 550	—	7 400	—
1	Maskinist..........	780	—	730	—	340	—	1 850\|—	1850	—
1	Ge värst antverkare......	900	—	730	—	340	—	1 970
1	>	900	—	730	—	340	—	1 970j —	3 940	—
1 7	Tyghantverkarc....... > .......ä	900 900	—	730 730	—	340 340	—	1970!-13 790\|—	15 760	—	52 890
	Samma	—	—	—	—	—		—	—	_	—1 503785
	b) Befattningshavare i
	landsorten.
	Officerare.												1
1	Överste........... Överstelöjtnant........	6 000	—	2190	—	900	—	9 090	—	9 090	_
1	4 500	—	1825	—	600	—	6 925
1	> ........	4 500	—	1 825	—	600	—	6 925	—	13 850	—
1	Major............	4 000	—	1825	—	600	—	6 425
6	» ...........ä	4 000	—	1825	—	600	—	38 550	—	44 975	—
1	Kapten av första klassen ....	3 400	—	1460	—	400	—	5 260
20	> > » > . . . ä	3 400	—	1460	—	400	—	105 200	—	110 460	—
1	» » andra > ....	2 400	—	1460	—	400	—	4 260
6	* » > . . . ä	2 400	—	1460	—	400	—	25 560	—	29 820	—
1	Löjtnant» första » ....	1500	—	1095	—	300	—	2 895
15	* » > > . . . ä	1500	—	1095	—	300	—	43 425	—	46 320	—
1	> > andra » ....	1020	—	1095	—	300	—	2 415
10	» > » » . . . ä	1020	—	1095	—	300	—	24150	—	26 565	—	281 080
	Underofficerare.
1	Fanjunkare.........	1200	—	912	50	370	_	2 482	50
32	> ........ä	1200	—	912	50	370		79 440		81 922	50
	Transport	-l-l		l	-1 -l-l -1		281 080\|

104

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning	Lön och arvode.	Dagavlö-ning och tjänst-görings-pengar.	Inkvar- tering eller ortstill- lägg.	Summa.	Summa per be-fattning.	Summa summarum.
	Transport	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	281,080
i	Sergeant av första klassen . . .	900	—	730	—	280	_	1910	—
34	> > > > . . ä	900	—	730	—	280	—	64 940	—	66 850	—
1	> » andra > ...	780	_	730		280	_	1790	—
34	> » > > . . ä	780	—	730	—	280	—	60 860		62 650	—
1	Officersaspirant.......	780	—	730	—	280	—	1790	—
12	> .......	780	—	730	—	280	—	21480	—	23 270	—	234 692	50
	Civilmilitär personal.
1	Regementspastor (arvode) . . .	2 000	—	—	—	—	—	2 000	—	2 000	—
1	Regementläkare.......	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—	6 425	_	-
1	Batalj onsveterinär......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
1	» .....ä	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—	4 830	—
1	Portiflkationskassör.....	1500	—	1095	_	300	_	2 895	—
7	> * ... k	1500	—	1095	—	300	—	20 265	—	23 160	—
1	Verkmästare.........	1200	—	912	50	370	_	2 482	50
3	> ........ä	1200	—	912	50	370	—	7 447	50	9 930	—
1	Radiotclegrafist.......	780	—	730	—	280	—	1790	—
6	» ......å	780	—	730	—	280	—	10 740	—	12 530	—
1	Maskinist..........	780	—	730	—	280	—	1790	—	1790	—
1	Gevärshantverkare......	900	—	730	_	280	_	1910	_
1	» ......	900	—	730	—	280	—	1910	—	3 820	—
1	Tyghantverkare.......	900	—	730	_	280	_	1910	_
12	» ......ä	900	—	730	—	280	—	22 920	—	24 830	—	89 315	—
	Samma				\|						605087	60
		Summa för befattningar i Stockholm och landsorten	1108 872	50

Motioner i Andra hammaren, Nr 116.

105

Bilaga Nr 24.

Stat

för Svea Ingenjörkär efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning	Lön och arvode.	Dagav- löning och tjänstgö- rings- pengar.	Inkvarte-ring, orts-tilllägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.
	Manskap.
i	Furir av första klassen........	600	—	182	50	454	67	1237	17
8	» > > .......ä	600	—	182	50	454	67	9 897	36	11134	53
1	; > andra > ........	360	—	182	50	454	67	997	17
14	» » > » .......å	360	—	182	50	454	67	13 960	38	14 957	55
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
37	> ..............ä	300	—	146	—	454	67	33 324	79	34 225	46
1	Vicekorpral .............	240	—	109	50	454	67	804	17
37	> ............ä	240	—	109	50	454	67	29 754	29	30 558	46
1	Volontär...............	180	—	73	—	454	67	707	67
129	> ..............ä	180	—	73	—	454	67	91289	43	91 997	10
1	Gevärshantverkarekorpral.......	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Gevärshantverkarevicekorpral.....	240	—	109	60	454	67	804	17	804	17
1	Gevärshantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17
1	> ......	180	—	109	50	454	67	744	17	1 488	34
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen ....	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Sjukvårdskorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Sjuk vårds vicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17
1	> .....	240	—	109	50	454	67	804	17	1608	34
1	Sjukvårdssoldat ...........	180	—	109	50	454	67	744	17
2	> ..........ä	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarekorpral ..........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Hovslagarevicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17
1	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17
1	» ........	180	—	109	50	454	67	744	17	1 4S8	34
1	Förådsvaktmästare..........	») 980	95	182	50	—	—	1163	45
1	>	J) 980	95	182	50	—	—	1163	45	2 326	90
	Summa	—	—	—	—	—	—	—	—	197 325 05

l) Därav 8095 i ersättning för ved ocli lyse; åtnjuter dessutom fri bostad.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 saml. 64 käft. (Nr 176.) 14

106

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 25.

Stat

för Göta ingenjörkår efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning	Lön och arvode	Dagav- löning och tjänst- görings- pengar.	Inkvarte-ring, orts-til lägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.
	Manskap.
i	Furir av första klassen........	600	—	182	50	454	67	1237	17
7	» » > .......ä	600	—	182	50	454	67	8 660	19	9 897	36
1	» » andra » ........	360	—	182	50	454	67	997	17
14	» > > » .......ä	360	—	182	60	454	67	13 960	38	14 957	55
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
36	> ...............	300	—	146	—	454	67	32 424	12	33 324	79
1	Vicekorpral .............	240	—	109	50	454	67	804	17
36	> ............å	240	—	109	50	454	67	28 950	12	29 754	29
1	Volontär...............	180	_	73	—	454	67	707	67
119	> ..............ä	180	—	73	—	454	67	84 212	73	84 920	40
1	Gevärshantverkarkorpral........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Gevärshantverkarevicekorpral.....	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17
1	Gevärshantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17
1	» ........	180	—	109	50	454	67	744	17	1488	34
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen ....	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Sjukvårdskorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Sjukvårds vicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17
1	» .........	240	—	109	50	454	67	804	17	1608	34
1	Sjukvårdssoldat............	180	—	109	50	454	67	744	17
2	» ...........ä	180	—	109	50	454	67	1488	34	2 232	51
1	Hovslagarevicekorpral.........	240	—	109	60	454	67	804	17	804	17
1	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17
1	> ...........	180	—	109	50	454	67	744	17	1488	34
1	Förådsvaktmästare..........	*) 980	95	182	50	—	—	1163	45
1	> ..........	*) 980	95	182	50	—	—	1163	45	2 326	90
	Summa					!			186405 \|ö7

‘) Därav 8095 i ersättning för ved och lyse; åtnjuter dessutom fri bostad.

Motioner i Andra kammaren, Nr TIG.

107

Bilaga Nr 26.

Stat

för Norrlands Ingenjörkår efter genomförd härordning.

1 An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Dagav- löning och tjänstgö- rings- pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa	Summa per be-fattning
	Manskap.
i	Furir av första klassen........	600	—	182	50	454	67	1237	17
7	> > » > .......ä	600	—	182	60	454	67	8 660	19	9 897	36
1	> > andra » ........	360	—	182	50	454	67	997	17
14	> > > » .......ä	360	—	182	50	454	67	13 960	38	14 957	55
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
35	> ..............ä	300	—	146	—	454	67	31 523	45	32 424	12
1	Vicekorpral.............	240	—	109	50	454	67	804	17
35	» » ............ä	240	—	109	50	454	67	28145	95	28 950	12
1	Volontär...........: . . .	180	—	73	—	454	67	707	67
109	> ..............ä	180	—	73	—	454	67	77 136	03	77 843	70
1	Gevärshantverkarekorpral.......	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Gevärshantverkarevicekorpral.....	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17!
1	Gevärshantverkaresoldat........	180	—	109	50	454	67	744	17	744	17
1	Sjukvårdsfurir av andra klassen ....	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Sjukvårdskorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67 j
1	Sjukvårdsvicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17
1	Sjukvårdssoldat............	180	—	109	50	454	67	744	17
1	» ..........	180	—	109	50	454	67	744	17	1488	34
1	Hovslagarekorpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67,
1	Hovslagarevicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17
1	Hovslagaresoldat...........	180	—	109	50	454	67	744	17
1	> ...........	180	—	109	50	454	67	744	17	1488	34:
1	Förådsvaktmästare..........	‘) 980	95	182	50	—	—	1163	45
1	> .............	>) 980	95	182	50	—	—	1163	45	2 326	90''
	Summa	\| \|					176 232	29 i

!) Därav 8095 i ersättning för ved och lyse; åtnjuter dessutom fri bostad.

108

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 27.

Stat

för Bodens Ingenjörskår efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Dagavlö-ning och tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summ	a.	Summa per be-fattning.
i	Furir av första klassen........	600		182	60	454	67	1237	17
3	> > > > .......ä	600	—	182	50	454	67	3 711	51	4 948	68
1	» > andra > ........	360	—	182	60	454	67	997	17
9	> t j> * .......å	360	—	182	50	454	67	8 974	53	9 971	70
1	Korpral...............	300	—	146	—	454	67	900	67
23	> ..............ä	300	—	146	—	454	67	20 715	41	21616	08
1	Vicekorpral .............	240	—	109	50	454	67	804	17
23	> ............ä	240	—	109	60	454	67	18 495	91	19 300	08
1	Volontär...............	180	—	73	—	454	67	707	67
79	* ..............ä	180	_	73	_	454	67	55 905	93	56 613	60
1	Gevärshantverkaresoldat........	180	_	109	50	454	67	744	17	744	17
1	Sjukvårdskorpral...........	300	_	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Sjukvårdsvicekorpral.........	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17
1	Sjukvårdssoldat ...........	180	_	109	50	454	67	744	17	744	17
1	Hovslagaresoldat...........	180	_	109	50	454	67	744	17	744	17
1	Förådsvaktmästare..........	l)980	95	182	50	—	—	1163	45	1163	45
	Summa	•1							117 550	94

) Därav 80''05 i ersättning för ved och lyse: åtnjuter dessutom fri bostad.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

109

Bilaga Nr 28.

Stat

för Trängen efter genomförd härordning. Officerare och underofficerare med

vederlikar.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring eller ortstill-lägg-	Summa.	Summa summarum.
	Officerare.
i	Överste...............	6 000	—	2190	_	1200	_	9 390	_
i	Överstelöjtnant............	4 500	—	1825	—	600	—	6 925	—
2	» ...........ä	4 500	—	1825	—	600	—	13 850	_
1	Major................	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
2	» ...............ä	4 000	—	1825	—	600	—	12 850	—
1	Kapten av första klassen.......	3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
11	> » t> > ......ä	3 400	—	1460	—	400	—	57 860	—
1	» » andra » .......	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
5	> > » > ......å	2 400	—	1460	—	400	—	21 300	—
1	Löjtnant av första klassen.......	1500	—	1095	—	400	—	2 995	—
1	> > > ) .......	1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
18	> > > » ......ä	1500	—	1095	—	300	—	52110	—
1	• » andra » .......	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
17	» > » » ......ä	1020	—	1095	—	300	—	41055	—	239 590	_
	Underofficerare.
1	Fanjunkare..............	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
17	> .............ä	1200	—	912	50	370	—	42 202	50
1	Sergeant av första klassen.......	900	—	730	—	280	—	1910	—
11	$ » » k ......ä	900	—	730	—	280	—	21 010	—
1	» » andra » .......	780	—	730	—	280	—	1790	—
17	> * > » ......ä	780	—	730	—	280	—	30430	—
1	Officersaspirant ............	780	—	730	—	280	—	1790	—
5	> ...........ä	780	—	730	—	280	—	8 950	—	110 565	_
	Civilmilitiir personal.
1	Regementsläkare...........	4 000	—	1825	—	600	—	6 425	_
5	» .......* . . ä	4 000	—	1825	—	600	—	32 125	—
1	Bataljonsläkare............	2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
5	> ...........ä	2 400	—	1460	—	400	—	'' 21300	—
i	Batalj onsveterinär...........	1020	—	1095	—	300	—	2 415	—
5	» ..........ä	1020	—	1 095	—	300	—	12 075	—
1	Hantverkare............	900	—	730	—	280	—	1910	—
17	» ............ä	900	—	730	—	280	—	32 470	—	112 980	—
1	Kårclief, arvode............	500	—	_	_	_	_	500	_
5	> > ...........å	500	—	—	—	—	—	2500	—	3 000	—
	Summa				1 II I	460135	—

Anm. Hantverkare åtnjuter 2 ålderstillägg å lönen å 150 kronor, det ena efter 5 års det andra efter
10 års väl vitsordad tjänst.

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 29.

Stat

för den fast anställda manskapsstyrkan vid en trängkår efter genomförd

härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa		Summi summaru	m.
i	Furir av första klassen ....		600	_	182	50	454	67	1237	17
i	> > » » ....		600	—	182	50	454	67	1237	17
i	> » andra > ....		360	—	182	50	454	67	997	17
6	> » » > ....	. . . ä	360	—	182	50	454	67	5 983	02
1	Korpral...........		300	—	146	—	454	67	900	67
10	> ...........	. . . ä	300	—	146	—	454	67	9 006	70
1	Vicekorpral..........		240	—	109	50	454	67	804	17
12	> ..........	. . . ä	240	—	109	50	454	67	9 650	04
1	Volontär...........		180	—	73	—	454	67	707	67
14	> ...........	. . . ä	180	—	73	—	454	67	9 907	38
1	Hovslagarkorpral.......		300	—	146	—	454	67	900	67	41331	83
		Summa									41331	83
	Tillkommer: Fem trängkårer dito										200659	15
	Summa summarum									247 990	98

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

111

Bilaga Nr 30.

Stat

för intendent!!!*- och förplägnadskåren efter genomförd härordning.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa summarum.
	Officerare. „
i	General (generalintendent) upptagen	å
	Generalitetets stat........		—	—	—	—	—	—	_	_
i	Överste..............		6 000	—	2190	—	1200	—	9 390	_
i	> ......		6 000	—	2190	—	1200	—	9 390	—
i	Överstelöjtnant...........		4 500	—	1825	—	1000	—	7 325	—
2	> .......	a-	4 500	—	1 825	—	1000		14 650	—
1	>		4 500	—	1 825	—	600		6 925
2	> .......	ä	4 500	—	1825	—	600	—	13 850	—
1	Major...............		4 000	—	1 825	—	1000	—	6 825	—
1	> ...		4 000	—	1825	—	1000	—	6 825	—
1	> ...........		4 000	—	1825	—	600	—	6 425	—
4	> ........	ä	4 000	—	1825	—	600	_	25 700	—
1	Kapten av första klassen......		3 400	—	1460	—	500	—	5 360	—
12	> > > 5	a	3 400	—	1460	—	500	—	64 320	—
1	J> » > T		3 400	—	1460	—	400	—	5 260	—
34	» > > »	ä	3 400	—	1 460	—	400	—	178 840	—
1	» » andra • ......		2 400	_	1460	—	500	—	4 360	—
4	D > J	ä	2 400	—	1460	—	500	—	17 440	—
1	> > * » ....		2 400	—	1460	—	400	—	4 260	—
23	> * :■ »	ä	2 400	—	1460	—	400	—	97 980	—
1	Löjtnant av första klassen......		1500	—	1095	—	400	—	2 995	—		i
4	» » > X> ......	ä	1 500	—	1095	—	400	—	11 980	—		I
1	» » » >		1500	—	1095	—	300	—	2 895	—
6	> > > J ......	ä	1500	—	1095	—	300	—	17 370	—	520 365	_
	Underofficerare.
1	Fanjunkare1)............		1200	—	912	50	430	_	2 542	50
12	> *)............	ä	1200	—	912	50	430	—	30 510	—
1	• '')............		1200	—	912	50	370	—	■ 2 482	50
62	> *)............	a	1200	—	912	50	370	—	153 915	—
1	Sergeant av första klassen......		900	—	730	—	340	—	1970	—
5	> > > > ......	ä	900	—	730	—	340	—	9 850	—
1	> » > >		900	—	730	—	280	—	1910	—
23	* > > > ......	ä	900	—	730	—	280	—	43 930	—
1	» > andra > ......		780	—	730	—	280	—	1790	—
23	> > > > ......	ä	780	—	730	—	280	—	41170	—	290 070	—

'') Åtnjuta ett ålderstillägg å lönen ä 800 kronor efter 5 års val vitsordad tjänst.

112

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

An- tal.	Beställning.	Lön, arvode, löne- tillägg.	Dagavlö-ning eller tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Samma summarum.
	Manskap.
i	Furir av första klassen........	600	_	182	50	454	67	1237	17
4	> > > » .......ä	600	—	182	50	454	67	4 948	68
1	» > andra » ........	360	—	182	50	454	67	997	17
11	> » > » .......å	360	—	182	50	454	67	10 968	87
1	Vaktmästare vid intendenturförråd . . .	980	95	*) 182	50	—	—	1163	15
4	* > . . å	980	95	») 182	50	—	—	4 653	80	23969	14
	Summa							1	834404	14

*) Därav 80''95 kronor i ersättning för ved och lyse m. m.

Åtnjuter dessutom fri hostad.

Motioner i Andra kammaren, Nr ITC.

113

Bilaga Nr 31.

Stat

för Arméns Musikkårer efter genomförd härordning.

a) 1 arméfördelningsmusikkår i Stockholm.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Dagavlö-ning och tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-tillägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per be-fattning.	Samma summarum.
i	Musikdirektör.....		1500	_	1095	_	400	_	2 995		2 995
i	Fanjunkare.......		1200	—	912	50	430	—	2 542	50
3	> *......	ä	1200	—	912	50	430	—	7 627	50	10170	_
1	Sergeant av första klassen		900	—	730	—	340	—	1970	—
7	» > » >	ä	900	—	730	—	340	—	13 790	—	15 760	_
1	> • andra »		780	—	730	—	340	—	1850	—
7	) » » )	ä	780		730	—	340	—	12 950	—	14 800
1	Furir av första klassen .		600	—	182	50	454	67	1237	17
1	> > > »		600	—	182	50	454	67	1237	17	2 474	34
1	> > andra »		360	—	182	50	454	67	997	17
2	> > » >	ä	360	—	182	50	454	67	1994	34	2 991	51	''
1	Korpral........		300	—	146	—	454	67	900	67
4	» ........	ä	300	—	146	—	454	67	3 602	68	4 503	35
1	Vicekorpral......		240	—	109	50	454	67	804	17
4	» ......	ä	240	—	109	50	454	67	3 216	68	4 020	85
1	Volontär........		180	—	73	—	454	67	707	67
4	> ........	ä	180	—	73	—	454	67	2 830	68	3 538	35
1	Elev..........		—	—	36	50	454	67	491	17
4	>.........	ä	—	-	36	50	454	67	1964	68	2 455	85	63 709	25
	Summa		\| \|	\|		\|		63 709 25

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 saml. 64 käft. (Nr 176.) 15

114

Motioner i Andra hammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 32.

Stat

för Armöns musikkår.

B) 1 arméfördelnings musikkår i landsorten.

An- tal.	i Beställning.	Lön och arvode.	Dag-avlöning och tjänst-görings-pengar.	Inkvarte-ring, orts-til lägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per befattning.	Summa summarum.
i	Musikdirektör........	1500	_	1095	_	300	_	2 895	_	2 895	_
i	Fanjunkare.........	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
3	» ........ä	1200	—	912	50	370	—	7 447	50	9 930	_
1	Sergeant av första klassen . .	900	—	730	—	280	—	1910	—
7	> > > > . ä	900	—	730	—	2S0	—	13 370	—	15 280	__
1	> » andra > . .	780	—	730	—	280	—	1790	—
7	> > > > . ä	780	—	730	—	280	—	12 530	—	14 320	_
1	Furir av första klassen ....	600	—	182	50	454	67	1237	17
1	» > » » ....	600	—	182	60	454	67	1237	17	2 474	34
1	> > andra > ....	360	—	182	50	454	67	997	17
2	> > i > . . . ä	360	—	182	50	454	67	1994	34	2 991	51
1	Korpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67
4	» ..........ä	300	—	146	-	454	67	3 602	68	4 503	35
1	Vicekropral.........	240	-	109	50	454	<f7	804	17
4	> ........ä	240	—	109	50	454	67	3 216	68	4 020	85
1	Volontär..........	180	—	73	—	454	67	707	67
4	> .........ä	180	—	73	—	454	67	2 830	68	3 538	35
1	Elev............	—	-	36	60	454	67	491	17
4	» ...........ä	—	—	36	60	454	67	1964	68	2 455	85	62 409	25
	Summa											62409	25
	Tillkommer 4 dito	—	—									249637	—
	Summa summarum						\|				312046	25

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

115

Bilaga Nr 33.

Stat

för Arméns Musikkår efter genomförd härordning.

C) En mindre musikkår i Boden.

An- tal.	Beställning.	Lön och arvode.	Dagavlö-ning och tj änstgö-ringspen-gar.	Inkvarte-ring, orts-tilllägg eller natura-förmån.	Summa.	Summa per befatt- ning.	Samma summa- rum.
i	Musikdirektör.........	1500	—	1095	_	300	—	2 895	—	2 895	—
i	Fanjunkare..........	1200	—	912	50	370	—	2 482	50
i	> ..........	1200	—	912	50	370	—	2 482	60	4 965	—
i	Sergeant av första klassen . . .	900	—	730	—	280	—	1910	—
3	> > > > . . ä	900	—	730	—	280	—	5 730	—	7 640	—
1	> > andra > ...	780	—	730	—	280	—	1790	—
3	> » » > . . ä	780	—	730	—	280	—	5 370	—	7160	—
1	Furir av första klassen ....	600	—	182	50	454	07	1237	17	1237	17
1	> > andra » ....	360	—	182	50	454	67	997	17	997	17
1	Korpral...........	300	—	146	—	454	67	900	67	900	67
1	Vicekorpral .........	240	—	109	50	454	67	804	17	804	17
1	Volontär...........	180	—	73	—	554	67	707	67
2	> ..........ä	180	—	73	—	454	67	1415	34	2123	01
1	Elev.............			36	50	454	67	491	17
2	>............ä			36	50	454	67	982	34	1473	51	30195	70
	Summa											80195	70
	Tillkommer 1 dito (Gottlnilds)	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	SO 195	70
	Summa summarum											60391	40

116

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 34.

Kostnad för värnpliktiges avlöning, inskrivning jämte naturaförmåner efter

genomförd härordning.

		Antal dagar.	Penning- bidrag.	Inskriv-ningskost-nad och naturaför-måner.	Enhets-pris per värn-pliktig.	Summa.	Summa summarum.
1 värnpliktige ....	365	_	123	20	454	67	577	87	577	87
6549	T> ....	365	—	123	20	454	67	577	87	3 784 470	63	3 785 048	60
1	> ....	240	—	75	—	289	04	364	04	364	04
2469	2> ....	240	—	75	—	289	04	364	04	898 814	76	899 178	80
1	» ....	184	—	56	60	229	26	285	86	285	86
15859	> ....	184	—	56	60	229	26	285	86	4 533 453	74	4 533 739	60
1	> ....	180	—	36	—	224	48	260	48	260	48
4562	J ....	180	—	36	—	224	48	260	48	1188 309	76	1 188 570	24
	Summa			\|			\|		\| 10 406 537	14

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

117

Bilaga Nr 35.

Kostnad för furagering in. ni.

Antal. Hästar.
8 604 Stamhästar, underhåll m. m. i 365 dagar å 1-183 kr. per dag......	3 715164	18
660 > » m. m. i 130 > ä 1183 > » > .......	101 501	40
122 998 Legningsdagar m. m. å 1''183 kr. per dag............	145 506	63
Samma	3962172	21
Lega av hästar. Infanteriet.
6 x 60 x 28 = 10080 dagar å 2p00 kr. per dag...........	20160	—
11 x 22 x 28 = 6 776 > å 3*50 > > > ...........	23 716	—
Artilleriet.
53 782 dagar k 3 20 kr. per dag................	172 102	40
Ingenjörerna.
51262 dagar å 2 50 kr. per dag................	128155	—
Trängen.
4 770 dagar å 3‘50 kr. per dag.................	16 695	—
5 400 > ä 4-00 > » > ..............	21600	—
Intendenturkåren.
7 000 dagar k 2 00 kr. per dag.................	14 000	—
(Säger 122 998 legningsdagar.) Summa	396 428	40

118

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

Bilaga Nr 36.

Kostnad för remontering m. m.

Staber och skolor.

103 ridhästar

Kavalleriet.

4 409 ridhästar

Artilleriet.

1 300 ridhästar = 5 812, 9 % = 523 ä 1 343: 30

Infanteriet.

308 ridhästar

Artilleriet.

1 580 ridhästar

Ingenjörkåren.

236 ridhästar

Trängen.

92 ridhästar = 2 216, 9 * = 199 ä 1 000: —

Infanteriet.

140 draghästar

Artilleriet.

660 draghästar = 800, 8 % = 64 ä 600: — .

Transportkostnader.

106 depähästar från kavalleriet till trängen och åter

120 kasserade från kavalleri till trängen......

98 > > > > infanteriet ....

702 545

Summa

199 000

38 400

806

321

252

939 945

1380

941325

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

119

Bilaga Nr 37.

Beräkning*

av de årliga kostnaderna å ordinarie anslag för fjärde huvudtiteln efter

genomförd härordning.

Departementet...............			98 418	_
Arméförvaltningen...........			299 565	_
Generalitetct...........			186 850	_
Generalstaben.............			303 565	_
Generalstabens övningar, expenser m. m......			78175	_
Artilleristaben...........			36 460	_
Kommendantstaten................			49 252	50
Krigshögskolan..................			53 800	—
Artilleri- och ingonjörhögskolan...........			53 775	—
Ridskolan.................			46 250	—
Skjutskolan för kavalleriet och infanteriet.......			59 835	_
Artillerist utskolor...............			27 000	—
Krigsskolan....................			109 225	—
Yolontärskolor...............			130 000	—
Militärläkares och militärveterinärers undervisning......			6 350	—
Avlöning, rekrytering, inskrivning och naturaförmåner:
Infanteriet.............	10 834 058	08
Kavalleriet...............	2 279 593	20
Artilleriet...........	4113 399	40
Artilleriets fabriker och tvgstater..........	200 975	—
Fortifikationen..............	1 786 386	45
Trängen ...............	714 125	98
Intendentnr- och förplägnadstrnpperna.............	834 404	14
Musikkårerna................	436146	90	21 199 089	21

120

Motioner i Andra kammaren, Nr 176.

		10 406 537	14
		425 000	—
		3 962 172	21
		941325	98
		396 428	40
		354 000	—
		33 720	—
		36 000	—
		1 015 199	—
		113 300	—
		204 225	—
		93 600	—
		207 000	—
		2 646 900	—
		122 860	—
		500 000	—
		28800	—
		98 000	—
—	-	44 322 677	44

De värnpliktiges avlöning, inskrivning och redovisning samt naturaförmåner
..........................

Understöd åt vissa värpliktiges familjer m. m...........

Furagering m. m. av arméns hästar................

Remontering m. m. > » » ................

Lega av hästar.........................

Fortifikationens övningar och materiel..............

Ökad avlöning åt de äldsta bataljonsläkarne............

Avlöning till extra bataljonsläkare................

Arméns personal över stat....................

Hyra och expenser m. m. vid truppförhanden...........

Landstormen..........................

Ålderstillägg..........................

Resor, traktamentspengar och flyttningshjälp...........

Arméns vapen, ammunition m. ..................

Garnisonssjukhusen.......................

Arméns fälttjänstövningar....................

Resestipendier.........................

Extra utgifter..........................

Summa

Stockholm 1914. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt k Söner.

141818