Motioner i Andra kammaren, Nr 166 (Motion 1913:166 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 166.

Nr 16().

Av herr Tengdalll in. fl., om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
rätt för kommun att besluta ersättning till innehavare
av kommunalt förtroendeuppdrag för mistad
arbetsförtjänst och direkta utgifter i och för uppdraget.

Vid 1912 års riksdag väcktes i Andra kammaren en motion (Nr 104)
gående nt på skrivelse till Kung!. Makt angående sådant tillägg till
kommunalförordningarna, att de, som väljas till kommunala förtroendeuppdrag,
berättigas — enligt närmare bestämmelser — till ersättning för
mistad arbetsförtjänst och för direkta utgifter i och för sådana uppdrags
fullgörande.

Vid sitt avstyrkande av motionen påpekade konstitutionsutskottet i
sin mycket välvilligt hållna motivering, att det ej vore riktigt att begära
rätt till ersättning för mistad arbetsförtjänst etc., utan kommunen borde
ha rätten att besluta s. a. s. från fall till fall.

Detta var också motionärernas mening, om den också måhända var
mindre lyckligt uttryckt. Denna rätt saknar nu kommunen — eller åtminstone
anses den sakna den — och i anledning därav uppstå åtskilliga
betänkliga förhållanden, resulterande i, att det ökade inflytande, som
småfolk av alla slag skulle få på de kommunala angelägenheterna i och
med den nya röstskalan, blir mer eller mindre illusoriskt — detta därför,
att fattigt folk icke kunna åtaga sig kommunala uppdrag på grund
av de med desamma ofta förenade förlusterna. Angående detta förhållande,
som påpekades redan i förra årets motion, upplyser vidare en här
bifogad undersökning, som verkställts av Sveriges socialdemokratiska kommunalförbund.

Behovet av en stadgad rätt på här avhandlade område belyses av
Bihang till Bilcsdagens protokoll 1913. 4 samt. 64 käft. (Nr 166—167). 1

Motioner i Andra hammaren, Nr 166.

åtskilliga uttalanden till denna undersökning. I brist på sådan stadgad
rätt inträffar t. ex., att

1) kommunen medger ersättning för förluster, beslutet överklagas,
Konungens befallningshavande godkänner, men Kungl. Maj:t upphäver
detsamma;

2) kommunen medger ersättning, men bägge instanserna underkänna
beslutet, men detsamma upprepas och står fast i brist på överklagning;

3) kommun avslår ersättning och det är omöjligt — åtminstone för
arbetarepartiet — att sätta upp kandidat;

4) kommun medger ett visst år ersättning för förluster, reseutgifter
o. d., men indrager ersättningen ett följande år under alldeles oförändrade
omständigheter, m. m. dylikt.

Under hänvisning till närslutna undersökning få vi härmed föreslå
Riksdagen besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
utarbetande och framläggande för Riksdagen av tilllägg
till kommunalförordningarna av innebörd, att
kommunerna berättigas besluta ersättning till innehavare
av kommunala förtroendeuppdrag för mistad arbetsförtjänst
och för direkta utgifter i och för sådana
uppdrags fullgörande.

Stockholm den 25 januari 1913.

Knut A. Tengdahl.

Anders Anderson.
Råstock.

Carl O. Strid.

Motioner i Andra hammaren, Nr 166.

Bilaga.

Undersökning genom Sveriges Socialdemokratiska Kommunalförbund
ang. antal socialdemokratiska kommunalmän, deras funktioner
och deras förluster på sina uppdrag in. m. dyl.

Undersökningens omfattning.

Cirkulär ha utsänts till c:a 500 arbetarekommuner. Av dessa ha emellertid
endast 149 svarat i tillräckligt god tid för att deras uppgifter skulle kunna
användas. Svaren ha kommit från de mest skilda orter både geografiskt och
med avseende på folkmängdens storlek. Som emellertid 18 arbetarekommuner
svarat, att de icke hade några kommunalmän invalda, omfattar undersökningen
egentligen 131 platser, sålunda fördelade:

Städer 35

Köpingar 3\

Municipalsamhällen 19/

Landsbygdskommuner 74

131

Antal

f I verkligheten omfattar undersökningen flera
j orter av dessa slag, ehuru namnen icke samj
manfalla med namnen å arbetarekommunerna.

Soc.dem. kommunalmän å en Arbetarekommuner som satt in Summa soc.dem. kommunalmän,
ort. vidstående antal kommunal- (Kol. 1X kol. 2).

	män.
0	18	—.
1	11	11
2	13	26
3	8	24
4	20	80
5	9	45
6	11	66
7	5	35
8	6	48
9	9	81
10	6	60
11	6	66
12	2	24
13	5	65
14	3	42
15	2	30
16	1	16
17	1	17
18	3	64
23	1	23
25	1	25
27	2	54
32	1	32
48	3	129
75	1	75
Utan uppgift	1	—

Summa 149

1128

Motioner i Andra kammaren, Nr 166.

Socialdemokratiska kommunalmäns yrken.

(Nedanstående förteckning kan vara felaktig i mindre detaljer, beroende på, att yrkesbeteckningarna
icke varit tillräckligt specificerade.)

I statens tjänst:

a) kommunikationsverken*):

Banmästare 2

Banvakt, -sförman 11

Godsexpeditör 1

Järnvägsmän (utan spec.) 15
Konduktörer 8

Kontorsbiträden 3

Linjeförman 1

Lokomotiveldare 6

» förare 16

» reparatör 1

Packmästare 1

Postiljon 2

Postvaktmästare (eu förste) 5
Posttjänsteman (utan spec.) 1
Pumpare 1

Stationsförman 2

Stationskarlar 37

» förmän 8

» mästare 1

Tullvaktmästare 3

Vagnkarl 2

» tillsyningsman 1

128

b) Övriga:

Aktuarie 1

Borgmästare 1

Fångvårdstjänstemän 1

Gruvingenjör 1

Länsskogvaktare 1

Läroverksadjunkter 3

Sjukskötare 3

Summa statstjänst 139

I kommunens tjänst:
Arbetsförmedlingsförestån -

dare 3

Barnavårdsinspektris 1

Bostadsinspektris 1

Fjärdingsman 1

Folkskollärare 15

Kommunaluppbördsman 1

Polisman 1

Eenhållningsarbetare 2

8 förman 1

Verkmästare 1

Summa i kommunens tjänst 27

1 arbetarerörelsens, kooperationens,
sjukkasserörelsens
tjänst:

Arkivföreståndare 1

Bageriföreståndare 2

Bibliotekarie 1

Bodkarl 1

Ekonomichef (tidn.) 1

Expcditör o. d. 11

Fabriksföreståndare 1

Förtroendemän 3

Handels! öreståndare 19

» biträde 1

Journalister 4

Kassörer 10

Lagerföreståndare 1

» bokhållare 4

Magasinsbokhållare 1

Ombudsmän 2

Parkföreståndare 1

Redaktörer 8

Redaktionssekreterare 1

Sekreterare 2

Sjukbesökare 2

Tryckeriföreståndare 2

Vaktmästare 6

Summa i arbetarerörelsens
m fl. tjänst 84

1 jordbruk m. in.

Arrendatorer 2

Hemmansägare 7

Lantbrukare 11

Lantbruksföreståndare 1

» arbetare 3

Slöjdare 1

Småbönder, småbrukare 4

Torpare 1

Trädgårdsmästare 5

Summa i jordbruk 35

I byggnadsindustrien:

Bergsprängare 1

Bildhuggare 1

Bleckslagare 9

Byggmästare 3

Byggnadsarbetare (ospec.) 5

Cementarbetare 4

Grovarbetare 20

Transport 43

Grundläggeriarbetare 2

Kakelugnsmakare, kakelarb:e 7
Kalkarbetare 3

Murare 22

Muraremästare, -förman 2

Målare 8

» -mästare 1

Plåtslagare 4

Snickare (ospec.) 48

8 (byggnads-) 11

» , tillika småbrukare
1

Stenarbetare 9

Stenhuggare 13

Tegelbruksarbetare 3

Träarbetare (ospec.) 12

Summa i byggnadsindustri 189

I bruk, gravor, verkstäder:

Bruksarbetare 2

Emaljerare 1

Fabriksarbetare 12

Filare, fräsare 13

Glasarbetare 5

Gjutare 19

Gjutmästare 3

Gruvarbetare 38

Hyttarbetare 12

Järnarbetare, -svarvare 82

Järnbruksarb., -synare 11

Martinarbetare 4

Maskinarbetare 4

Metallarbetare 2

Modellsnickare 4

Pannplåtslagare 1

Slipare, smärglare 5

Smeder (flera slag) 21

Smörjare 3

Spelstyrare 1

Tråddrageriarbetare 7

Tubdragare 1

Ugnsskötare 1

V alsmästare 2

Valsverksarbetare 12

V erkmästare 9

Verksarb., verkstadsarb. 27
Verkstadsf öreståndare 1

Verktygsarbetare 1

Summa i bruk m. m. 302

Under denna rubrik torde i några fall ingå även järnvägsmän i enskild tjänst.

Motioner i Andra kammaren, Nr 166.

1 textilindustri:
Appreturarbetare, blekare,
färgoriarbetare	3
Textilarbetare (ospec.)	16
Tryckare, vävlagare	2
Summa i textilindustri	21
Anskaffning och tillhandahål-lande av livsmedel:
Bageriarbetare	3
Fiskare	2
Kaféidkare (1 kv.)	2
Kvarnarbetare	2
Margarinarbetare	4
Mjölnare	6
Restaurationsföreståndare	1
Sockerbruksarbetare	3
Svagdricksutkörare	1
Summa vid anskaffning
av livsmedel	23
I handel, bank- och försäk-ringsväsende:
Agenter, inspektör, försäk-
ri ngst j änstemän	8
Bankdirektör, -tjänstemän	4
Bokhållare, kontorschef	2
Handlande	21
Summa i handel m.m.	35

I sågverksindustri:

Brädgårdsarbetare 6

» förman 1

Flottningsarbetare 2

Skogsarbetare 5

Sågverksarbetare 30

Summa i sågverksindustri
44

I beklädnadsindustri:

Skomakare, -mästare 13

Skrädderiarbetare 11

Skräddaremästare, -eriföre ståndare

Sömmerska 1

Summa i beklädnadsindustri
29

I transportarbete:

Hamnarbetare 1

Maskinförare 1

Stuveriarbetare, -förman 6

Transportarbetare (ospec.) 1

Summa i transportarbete 8

Alla övriga:

Arbetare (ospec.) 102

Badmästare 1

Transport 103

Transport 103
Bokbinderiidkare (1 kv.) 4

Eldare 1

Elektriker 2

Faktor 2

Fröken 1

Förmän 22

Hantverkare 1

Hustrur 5

Husägare 2

Läkare 1

Maskinister 7

Montörer 4

Pantlåneföreståndare 1

Pappersbruksarbetare 9

Pianoarbetare 1

Reparatör 1

Riksdagsman l

Sadelmakare 1

Skiftförman 1

Snickare (möbel-) 4

Snickeriarbetare 1

Snickerifabriksarbetare 4

Tapetserare 1

Telefonarbetare 4

Tidskrivare 1

Tunnbindare 2

Typografer 4

Urmakare 1

Summa för alla övriga 192
Summa summarium 1,128

Socialdemokratiska kommunalmäns funktioner.

A. Egentlig kommunaistyrelse.

Kommunalfullmäktige 15

Kommunalnämnd (därav 5 ordf. och 5

vice ordf.) 215

Kommunalstämmans ordförande 4

* vice ordförande 3

Landstingsman*) 24

Municipalnänmd (därav 2 ordf. och 2 vice

ordf.) 41

Municipalfullmäktige 2

Municipalstämmans ordf. 3

» vice ordf. 2

Stadsfullmäktige 192

5 -s beredningsutskott 18

Summa 619

B. Övriga nämnder, styrelser, m. m.

a) Fattigvård och hälsovård:

Fattigvårdsstyrelser (därav 2 ordf., 2 vice
ordf., fattigvårdsnämnd m. fl. beteckningar)
75

____ Transport 75

*) Det uppgivna antalet torde vara för
icke uppfattas som kommunalmän.

Transport 75

Hälsovårdsnämnd 14

Revisor för länslasarett 1

Sinnesslöanstalts styrelse 1

Sjukhusstyrelscr (flera benämningar) 11

Badhusstyrelse 1

Barnhemsstyrelse 3

Styrelse för barnkrubba 1

Barnavårdsnämnd, fosterbarnsnämnd 8

Fattigvårdare 10

Ködhjälpskommitté 1

Summa 126
b) Skolväsende m. m.:

Föreläsningsstyrelse 5

Skol- och kyrkoråd 30

Skolråd 142

Skolstyrelse (folkskolest3Trelse m. fl. benämningar)
27

Biblioteksstyrelser 18

Styrelse för högre folkskola 3

» » teknisk aftonskola 2

Kyrkoråd 15

Summa 242

lågt, beroende på, att landstingsmannen ofta nog

Motioner i Andra kammaren, Nr 166.

c) Diverse andra nämnder o. d.:

Byggnadsnämnd, -kommitté 16

Drätselkammare, -nämnd (därav 1 ordf.) 19

Taxeringsnämnd 279

Valnämnd (valkommitté) 57

Lönenämnd 3

Arbetsförmedlingsstyrelse 20

Egnahemsnämnd, -kommitté, tomträttskommitté,
lantegendomsnämnd, koloninämnd
7

Brandstodkommitté 2

Styrelse för Gas- och elektricitetsverk 1

Slakthusstyrelse 3

Kyrkogårdsnämnd 2

Gat- o. vägstyrelse, vattenledningsstyrelse,

hamnstyrelse, stadshusnämnd 7

Brandstyrelse (därav 1 ordf.) 2

Summa 417

d) ^Revisorer:

Kommunala (derå slag) 86

Spritholag 2

Arbetsförmedling 1

Föreläsningsstyrelse 1

Summa 90

e) nämndemän m. fl.:

Nämndemän 21

Vägstämmoombud 2

Mönstringsnämnd för hästar 1

Summa 24

f) Diverse uppdrag (kommittéer, beredningar,
styrelser m. m.) 22

Summa funktioner 1,440

Kommunalmäns ekonomiska förluster på sina uppdrag. — Orsaken
till förlusterna. — Deras följder. — Arbetarekommunernas ställning
till frågan. — Den borgerliga kommunens dito.

Det torde utan vidare vara klart, att den stora mängden av kommunala
uppdrag kräva en oerhörd tid. Hur mycket är svårt att påvisa i detalj på grund
av svårighet att få likformiga uppgifter. En mängd uppdrag kräva icke sammanträden
oftare än 1 gång i månaden; en hel del däremot oftare, intill 1 gång
i veckan, t. o. m. oftare — särskilt mera krävande uppdrag i större städer. En del
uppdrag fordra sammanhängande arbetstid under t. o. m. eD vecka och därutöver,
ofta med frånvaro från boningsorten. Sådana uppdrag äro t. ex. landstingsmannanppdraget,
uppdraget som nämndeman och som medlem av taxeringsnämnd och
en del revisioner m. in. För fullgörande av dessa olika slags uppdrag få vederbörande
ofta underkasta sig avdrag å arbetsförtjänst. Där ersättning lämnas, är
den ofta otillräcklig — på flera håll betala arbetarekommunerna t. ex. fortfarande
till landstingsmannen, emedan dessas ersättning anses knapp och de icke få något
för resedagar, och de, som bo å orten få ingen ersättning alls. Någon verklig
god vilja att förlägga sammanträden till för arbetare läglig tid finnes på många
håll knappast. De fall, som rapporteras, att »sammanträden alltid hållas på arbetstid»,
äro icke få.

Naturligtvis är det särskilt tråkigt med de fall, då det kommunala arbetet
kräver bortavaro från orten. I flera fall rapporteras t. ex., att »samtliga våra
kommunalmän få gå (t. ex.) 7 km. för att fullgöra sina uppdrag». Ersättning för skjutsar
gives icke i flesta fall — det är egentligen endast eu och annan lasarettsdirektion
eller styrelse för arbetsförmedling, som angives betala ut skjutspengar.

Alldeles särskilt krångligt är det med taxeringsnämnderna. I åtskilliga
fall betala kommunerna ersättning per man eller eu rund summa för det hela,
men överklagningar över sådana beslut ha förekommit. I ett fall säges taxeringsnämnden
ha skrivit räkning på dagtraktamente och resor och det har gått för
sig — tillsvidare.

Motioner i Andra hammaren, Nr 166.

Att ett enda kommunalt sammanträde tar eu hel dag, rapporteras från
derå håll. Detta på grund av långa resor.

Några detaljer från korrespondensen om denna sak kunna måhända ej skada:

Timrå skriver angående fattigvårdsstyrelsens sammanträden, att dessa förlagts på söndagarna,
»enär arbetarerepresentanterna ej ha råd till annan tid ecb Arbetarekommunen saknar medel
att understödja dem». Kommunalnämnden därsammastädes sammanträder »alltid på arbetstid».
Även skolrådet sammanträder söndagar, och »på grund av avståndet kräves skjuts».

I Ockelbo synes kommunalnämnden ha 10 sammanträden pr år, »alla på vardagar, så ledighet
måste tagas». — Från Kungsör meddelas, att »de flesta sammanträden hållas under arbetstiden»,
men »när något hålles på fritid, åtgår i alla fall arbetstid för att bege sig till platsen». —I Västerds
måste offras 2 timmars arbetstid av arbetarerepresentanterna för vart stadsfullmäktigesammanträde.
— Värst tycks det vara för nämndemännen i Kiruna — de få åka 8, i värsta fall 21 mil
till tinget utan ersättning. Försök att av hundskattemedel bilda en fond för betalande av nämndemännens
resor har misslyckats på grund av överklagning. »Taxeringsuppdragen järnte nämndemansbefattningarna
synas vara det, som närmast efter ordförandeuppdragen kräva ersättning.» —
Från Ställdalen skrives: »som sammanträdena i regel hållas å vardagars förmiddagar, eftersattes
oftast arbetstid.» Från Mölnlycke konstateras med tillfredstäilelse, att »frånsett Taxeringsnämnden
hållas sammanträdena å läglig tid». — Kommunalnämnden i Nyhammar har endast 4 ordinarie
möten pr år, »då hela dagarna åtgå». »Men dessutom ofta extra möten.» -— Från Göteborg beklagar
man sig över förlust på taxeringsuppdraget — ordföranden tar hela arvodet, men »den ena
hälften borde kunna gå till ledamöterna». — I Nyköping förloras 4 timmars arbetstid pr man för
vart stadsfullmäktigesammanträde. — I Sandviken beräknas två ledamöter i taxeringen förlora var
sina 120 timmars förtjänst. Från Hassela har man 3 mils väg till taxeringsnämnden. — I Norrahammar
kostar äran att sitta i skolrådet, resp. kyrkorådet 18 och 15 dagars förtjänst. — I Ås torp
sammanträder kommunalnämnden vintertid kl. 10 f. m., och skolrådet har alldeles obestämda tider,
ty »ordföranden utlyser, när han för gott finner».

En fråga, som utsänts av Soc. Dem. Kommunalförbundet, är den, huruvida
verkligen avdrag göres överallt för bortavaro för kommunala uppdrag. Svaren
härå ge vid handen, att avdrag är regeln, och man synes anse detta lika
naturligt som förmodligen arbetsgivarne — med en viss rätt — själva anse det.
Svaren »avdrag göres alltid» eller »i flesta förekommande fall» äro ytterst vanliga.
Naturligtvis finns det ett mindretal årsavlönade personer, som icke få avdrag
det är då vanligen personer i arbetarrörelsens eller kooperationens eller sjukkasseväsendets
tjänst, någon gång personer anställda av stat eller kommun. Järnvägsfolk,
som synas mycket anlitas som kommunalmän, tyckas ha rätt lätt att
få ledigt, men från de flesta platserna rapporteras, att de få offra sin fritid i
stället, »hela semestern» skrives det från flera håll. Inarbetande av ledighet för
kommunala uppdrag på tid, som eljest skulle vara fri, rapporteras även för personer
hos en del enskilda arbetsgivare. Skiftarbetare få ofta för ett par timmars
behövlig. ledighet ta fritt ett helt skift och få avdrag, om de ej kunna byta.

Aven här torde några direkta utdrag ur meddelandena från de olika orterna
vara på sin plats:

Oskarström meddelar: »1 representant i Taxeringsnämnden förlorar daglön plus resekostnader.
» — .Tärna, Vansbro skriver: »2 sågverksarbetare ha på kommunala uppdrag förlorat (under
1912) en 20 och en 5 dagars förtjänst». — En förman i Finspong har som nämndeman fått avdrag
5 kr. pr dag i 6 dagar; två järnarbetare ha fått avdrag för sammanlagt 125 timmar å 40 öre. —
I Hyllinge göres oek avdrag, men »icke i sin helhet». — Eskilstuna är eu av de få platser, där
majoriteten av kommunalmännen äro i den ställningen, att de icke få avdrag — där göres nämligen avdrag
endast för innehavarne av 20 av de 47 uppdragen, som socialdemokrater inneha. — I Västerds
däremot få 7 avdrag mot 3, som icke fa sådant — en av dessa får dock ibland avlöna vikarie. —
I Falkenberg göres i allmänhet avdrag utom för eu föreståndare för kooperativ affär, och ett par

Motioner i Andra kammaren, Nr 166.

personer, som äro »egna». — Från Solna konstateras avdrag för 15, men icke för 2 personer. —
I Karlshamn sitter i taxeringsnämnden en järnarbetare, som uppges ej få avdrag. — I Skultuna
får en förman med både fast lön och timpenning avdrag å den senare. — Bengtsfors klagar: »Kommunalnämndens
12 sammanträden pr år hållas å sådana tider, då arbetare ej utan saknad av sin
öagsinkomst kunna närvara. Därför vore av största betydelse att genom Riksdagen få
ning åt kommunalfolk. I taxeringsnämnden har för 1913 insatts 3 ledamöter, och äro dessa strängt
beroende av sin dagsinkomst, vadan det måste anses som en rimlig rättvisa, att kravet på ersättning
även för dylik nämnd inför Riksdagen med skärpa framhålles.» — I Karlskoga »hållas sammanträdena
i regel på ordinarie arbetstid». — De 18 socialdemokratiska kommunalmännen i Nyköping
förlora pr år sammanlagt 464 timmar i förtjänst. — I Jörn eftersätta 3 järnvägsmän »sina 15 permissionsdagar
vid statens järnvägar. När dessa ej räcka till för det kommunala arbetet, få de avdrag vid bortavaro.
» — Tidaholms styrande utsätta alla sammanträden på fritid, så att där förlorar ingen sill
arbetsförtjänst. — I Huskvarna råda liknande förhållanden. — Från Mölndal anföres, att en handlande,
en agent och en svagdricksutkörare in inte få avdrag hos arbetsgivare, men de förlora
dock genom minskade möjligheter till förtjänst. — I Falköping förlorar en postiljon 4 kr. de gånger,
stadsfullmäktigemöten hållas under hans arbetstid. — I Bollnäs får eu taxeringsnämndsledamot
avdrag för 20 dagar. — Från Nykroppa meddelas, att arbetsförtjänst i förekommande fall »naturligtvis»
avdrages. — I Hjulsjö förloras ofta ett helt skift. — Den ende socialdemokratiske kommunalmannen
i Forsbacka har på ett år förlorat 34 dagars förtjänst. — I Smedjebacken, där arbetarn©
sjrnas särskilt ryckt fram, göres avdrag av arbetsförtjänst för 147 sammanträden pr år, men icke
för 20. — Från Hjerpe» skrives, att »en medlem i kommunalnämnden måste ibland gå lång väg
för att undersöka ett fattigvårdsfall. Då mister man sin arbetsförtjänst.» — I Stockholm — med
75 socialdemokratiska kommunalmän — ha av 62, som svarat på frågan, huruvida de förlora, 19
förklarat sig göra detta, och de förlora närmare 100 kr. pr man och år i medeltal.

Just frågan, hur mycket kommun alfolk förlora, har varit föremål för undersökning.
Svaren härå lämpa sig mindre för sammanförande i tabellform,
men några exempel kunna visa, att det icke rör sig om småsummor, ofta nog,
ur arbetaresynpunkt:

I Asarum förlora 7 man ISO kr. pr. år. — Två lokomotivförare i Ängelholm förlora milpengar
och 15 semesterdagar var och för ledighet därutöver tjänstgöringspengar och halva lönen.

— I Finspong förlora arbetare i kommunalnämnden 20 kr. pr man. — Samma summa pr man förlora
två arbetare i Kristinehamn på taxeringen. — I Marieberg förlora fyra kommunalmän tillsammans
75 kr. pr år. — Tre personer i taxeringen i Lindesberg förlora tillsammans 63 kr. —
Kommunalmän i Hjulsbro förlora visserligen icke arbetsförtjänst, men få betala för vissa uppdrag
resa och vivre i Linköping. — I Timrå förlora årligen 14 kommunalmän tillsammans 760 kr. oaktat
»vad taxeringsnämnden olovligen debiterar kommunen». — I Nävekvarn har man •/« mil till sockenstugan
och hela dagsförtjänsten kr. 3: 50 går bort för ett enda sammanträde. — De kommunalmän
i Eskilstuna, som få avdrag, äro ackordsarbetare, som efter beräknad timpenning ä SO öre förlora
ungefär 400 kr. pr år tillsammans. — Från Kungsör föreligga följande uppgifter på förluster
pr år: 6 kommunalfullmäktige 48 kr., 2 kommunalnämndsledamöter 50 kr., 2 skolrådsledamöter SO kr.,
1 ledamot i taxeringen 12 kr. — De socialdemokratiska kommunalmännen i Grängesberg förlora efter kr.
4: 50 pr dag 121: 50 pr år plus 57 kr. till resor. Till sockenstugan kostar skjuts pr landsväg 6 kr. och pr
järnväg 2: 60. — En snickare i Falkenberg förlorade 1911 kr. 108: 57 och 1912 kr. 93: 50. En banvakt
därstädes fick för taxeringens skull förlora sina permissionsdagar. — I Solna intill Stockholm
måste alla socialdemokratiska kommunalmän sätta efter förtjänst för att komma i rätt tid till
sammanträdena — de arbeta nämligen ofta i Stockholm eller dess förstäder. 11 st. förlora tillsammans
kr. 280: 30 pr år utom ej specificerade ackordsförtjänster. — Från Åmål meddelas följande
förlnstlista för 9 personer för 1 år: 1 lokomotivförare kr. 21: 60, 1 d:o d:o, 1 d:o 90: —, 1
konduktör 19: 20, 1 d:o 25: 60, 1 stationskarl 9: 60, 1 smed 24: 88, 1 smörjare 21: 60, 1 snickare
89: 60, summa 323: 28. — I Årträ uppgives en enda medlem i taxeringen förlora Ilo kr. och en
i kommunalnämnden 50 kr. — Från Koskullslculle uppgives, att 4 personer förlora 290 kr. i arbetsförtjänst
och ge ut för resor 37 kr., vilka senare, de emellertid få ersatta. — I Sandviken förlora
2 st. i taxeringen 132 kr. tillsammans och 3 i fattigvårdsstyrelsen 51: 20. — Norrahammars
15 socialdemokratiska kommunalmän förlora årligen kr. 932: 80. — I Mölndal förlora 8 st. 238: 18.

— I Bollnäs har en taxeringsledamot (för socknen) förlorat 140 kr. — I Spånga förlora 43 personer
tillsammans minst 846 kr. — I Hjulsjö förlora 8 personer i kommunalnämnden vardera 30 kr.,

Motioner i Andra kammaren, Nr 166.

6 i skolrådet vardera 15 kr., 3 i taxeringen vardera 26 kr. — 43 personer i Smedjebacken förlora
736 kr. tillsammans. -— Från Lund meddelas, att 1 person förlorar 60 kr., 1 kr. 103, 1 kr. 16, 1
kr. 30, 2 st. måste å fritid inarbeta eftersatt tid. — I Karlskrona förlora 2 st. stadsfullmäktige vardera
2:25 för varje av 12 sammanträden pr år. Och en person i taxeringen får sätta efter 76 kr.
— X Oxelösund förloras ofta 6 kr. pr dag och pr man plus SO öre till resa in till Nyköping.

Någon enhetlig översikt över hithörande förhållanden är omöjlig att åstadkomma
på grund av olikformighet i uppgifterna. Det heter ofta i svaren endast:
»hela timpenningen», »hela dagsförtjänsten» förloras eller att timpenningen är
den och den.

Det ovan anförda torde emellertid ha sitt intresse.

I fråga om, huruvida uppdragen kräva bortavaro från orten, ha även begärts
uppgifter. Från åtskilliga häll meddelas, att detta är fallet med flertalet
uppdrag.

T. ex. i Jama, Vansbro kräva 6 uppdrag bortavaro, 1 icke. — Från Guldsmedshyttan
heter det, att »man får resa på morgon och komma igen på kvällen» och att till respengar åtgå
6—12 kr. pr man och år. — Från Ställdalen skrives, att »på grund av socknens stora ytvidd få
de flesta vistas 5—20 km. från höstaden vid fullgörande av resp. uppdrag». — I Nätra kräva alla
uppdrag (7 st. för 6 personer) bortavaro från orten samt förlorad arbetsförtjänst. — Liknande meddelas
från Koskullskulle. — Från Hjulsjö är 4 mil till platsen för taxeringen, men ingen ersättning
lämnas ens för resan. Medlemmar av kommunalnämnd och skolråd ha 2—10 km. till sammanträdena.

I allmänhet är det endast ett fåtal styrelser, som betala ersättning för
resor — arbetsförmedlingsstyrelser och vissa sjukhusstyrelser. Några sådana betala
därjämte dagtraktamente för sammanträde å ort utom boningsorten.

Förlusterna för kommunalfolk ha gjort det nödvändigt för arbetarekommunerna
att taga upp till diskussion frågan om ersättning. Eu av Sveriges Socialdemokratiska
Kommunalförbunds frågor vid denna undersökning var också
den, huruvida arbetarekommunerna ersätta kommunalmännen deras förluster.
Svaren härå äro nästan utan undantag: »arbetarekommunen är för fattig», »frå
gan har förevarit, men icke lett till något resultat på grund av dålig ekonomi»,
o. s. v. Från några håll meddelas, att man tidigare utbetalat ersättningar, men
numera inte gör det, sedan kommunalmännen blivit så många flere. Från andra
rapporteras, att man utger mindre ersättningar så långt man rår, företrädesvis
till medlemmar av taxeringen. Före tilldelandet av dagarvoden åt landstingsmannen
fick man på flera håll betala till dessa.

Betecknande säger en korrespondent från eu fattig arbetarekommun, att
»kommunalmännen få själva stå risken».

Från Eskilstuna meddelas, att partidistriktet betalar landstingsmannens resdagar samt 3
kr. fyllnad i dagtraktamentet, som anses för lågt. — Arbetarekommunen i Grängesberg ersätter
förlorad arbetsförtjänst med 4 kr. pr dag och lämnar reseersättning. — Från Västanfors meddelas:
»på grund av att så stor del av arbetstiden går förspilld vid fullgörandet av kommunala uppdrag,
är det nära nog omöjligt att få lämpliga kandidater till de skilda platserna. Arbetarekommunen
har därför måst lämna en ersättning av 4 kr. pr dag för förlorad arbetsförtjänst. Enhart utgiften
för representation i taxeringsnämnden brukar belöpa sig till 60 kr. För övriga funktioner utnyttjas
sällan arbetarekommunens anslag, utom då hela arbetsdagar eftersättas.» — I Hannemora är arbetarekommunen
»ny, liten och fattig», så den har ej kunnat träda emellan, »men nog kunde det
ha behövts». — Bengtsfors skriver: — — »Dessutom äro med stor självuppoffring arbetare invalda
i kommittéer o. a. uppdrag. Och åtnjutes ej härför någon ersättning. Och kan ej heller arbetarekommunen
av sin ringa kassa bisträcka med dylik ersättning, utan ställer det sig särskilt svårt
att tillsätta de olika kommunala uppdragen.» — I Hassela har arbetarekommunen lämnat en sin

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 4 sand. 64 käft. (Nr 166, 167).

Motioner i Andra hammaren, Nr 166.

medlem i taxeringen 10 kr. Samtidigt meddelas, att uppdraget kräver 3 mil resor och 6 dagars
bortavaro. — Endast från Nykroppa och Skutskär anföres, att kommunalmännen utan vidare få av
arbetarekommunen sina förluster ersatta efter räkning, med tillägg, att »för uppdragen i och för
sig betalas naturligtvis ingenting». — I Bollnäs har arbetarekommunen ej kunnat lämna några
ersättningar, men en samorganisation av fackföreningar har lämnat »små gratifikationer», så att
t. ex. eu, som på taxeringen förlorat 140 kr., fått 65 kr. — I Domnarvet »har arbetarekommunen
en tid försökt hålla sina medlemmar skadeslösa för förluster på kommunala uppdrag, men av ekonomiska
skäl måst upphöra därmed». — I Furulund, där 18 personer konstateras förlora 145 kr
pr år på sina uppdrag, har Arbetarekommunen betalat sina taxeringsnämndsledamöter 25 öre i
timmen för att dock visa sill goda vilja.

Hur ställer sig nu den borgerliga kommunen till frågan om ersättning för
förluster på kommunala uppdrag?

Även därom har man sökt erhålla upplysningar. De gå i allmänhet ut
på, att kommunerna icke rört vid frågan, men att när ersättning lämnats beslutet
ofta varit föremål för överklagning och upphävts. Här några exempel:

Bjuv skriver: »för 1911 både kommunalstämman enhälligt beslutat ett dagtraktamente av
5 kr. för dem, som förlora på kommunala uppdrag. Överklagades. Upphävdes. Eu person förlorade
härigenom det året 50 kr. Som någon ersättning fick han av arbetarekommunen 15 kr.
För i år (1912) har kommunalstämman beslutat ersättning med 3: 50 per dag för dem, som förlora
på sina uppdrag jämte fria resor i förekommande fall. Denna ersättning uttages av arbetarerepresentanterna
i taxeringsnämnd, valnämnd och vägstämmor.» — Från Oskarström meddelas: »för
1 representant i taxeringsnämnden betalar kommunen 3 kr. per dag. Nästa år åtager han sig icke
valet på grund av, att ban icke har råd att förlora så mycket, som detta arbete kräver.» — I
Gitldsmedsliyttan »förekommer det ej, att den borgerliga kommunen ger någon ersättning. Motion
i detta syfte föll på grund av, att lagen ej ger stämman rätt att besluta dylik ersättning.» —-I Marieberg har inträffat, att hela taxeringsnämnden ett år fick ett gemensamt anslag, men »när
i år (1912) vid stämman begärdes förnyat anslag, avslogs detta under motivering (endast i diskussionen
naturligtvis) att de, som inte hade råd att deltaga i dylikt uppdrag utan ekonomisk förlust,
inte hade med sådant arbete att göra». — Då i Timrå taxeringsnämnden debiterat kommunen
ersättning för sitt arbete, »har såväl kommunalnämnd som ock revisorer helt enkelt blundat för
saken». — Från Eskilstuna meddelas, att tre landstingsman förlora sin arbetsförtjänst (som förut
nämnts betalas dem tillägg till dagtraktamentet). För deltagande i ett tuberkulossjukhusstyrelses
liksom ock i en arbetsförmedlingsstyrelses möten givas dagtraktamenten, men ej för deltagande i en
sinnesslöanstalts styrelsemöten, för vilka ej ens gives reseersättning. — I Gärdhem har beslutats
ersättning till taxeringsnämnden, men upphävts. — Zungsör betalar 300 kr. till en styrelse för
belysning och vattenledning, men då får den därför sköta räkenskaperna. — I Malmberget ha
kommunalnämndens och fattigvårdsstyrelsens medlemmar resebidrag och nämndemän 2: 50 per dag.
•— I Grängesberg ha revisorer för kommunen och kyrkan ersättning, men sådan bär ej lyckats
genomdriva för taxeringsnämnden. — Från Lysekil anföres, att »förslag i stadsfullmäktige att ge
ersättning till taxeringsnämnden avslogs med hänvisning till gällande lag, men erkändes framställningen
allmänt vara befogad.» — I Västanfors har beslutats ersättning till taxeringsnämnden, men
beslutet har upphävts på klagomål från högerhåll. — Men i Solna bär taxeringsnämnden i 3 år uppburit
5 kr. per man och dag. Och den borgerliga kommunens revisorer ha fått 25 kr. per man
»för havda kostnader». — Surahammar skriver: att fr. o. m. 1913 har kommunalstämman på
arbetarekommunens förslag beslutat traktamente åt taxeringsnämnden samt åt revisorer 5 kr. per
dag. — Liknande förmäles från Sollentuna. — I Karlskoga lämnar stämman »ett mindre anslag»
till taxeringsnämnden. — I Koskullskulle ha både taxeringsnämnd och nämndemän små dagtraktamenten,
och till kommunalnämnds- och fattigvårdsstyrelseledamöter lämnas 21 kr. per år i reseersättning.
— Från Sundbyberg anföres, att taxeringsnämndens ledamöter ha 100 kr. per man, två
kassamän ha 350, resp. 500 kr., fattigvårdsstyrelsens ordf. 500, renhållnmgsstyrelsens d:o 200.
Arvodena givas »på grund av uppdragens stora omfattning». Kommunala tjänstemän finnas därjämte.
— Falun skriver: »samtliga kommunalstämmans funktionärer ha sedan 4 å 5 år arvoden
trots lagens förbud; kommunal- och valnämndsledamöter 3 kr. per sammanträde — vid uppbördsstämma
och mantalsskrivningsförrättningar 5 kr. I denna kommun är det endast industriarbetarnes
stora majoritet, som garanterar, att ersättningarna bibehållas. Från högerhåll botas årligen med,

Motioner i Andra kammaren, nr 166.

att oktoberstämmornas beslut rörande ersättning skola överklagas, men hittills har detta hot icke
verkställts.» — Byggnadsnämndens i Södertälje ledamöter ha 100 kr. per år och granskare av förmyndareräkningar
1 % av beloppen. — I Stockholm ha bland 75 st. endast 3 socialdemokratiska
kommunalmän någon ersättning för 4 funktioner: 1 (nyligen vald) medlem av byggnadsnämnden
2,000, 1 (även nyvald) revisor för styrelsen för gas- och elektricitetsverken 200 kr., 1 revisor för
Göteborgssystemet (c:a 100 kr.), 1 medlem av brandstodskommittén (c:a 100 kr.). — Från Furulund
heter det ordagrant citerat: »den borgerliga kommunen har förut lämnat ersättning av 50 öre i
timmen för taxeringsnämndssammanträdena, men sedan arbetarne fick representation där, överklagades
detta beslut och upphävdes». — I Hjerpen betalas ersättning till taxeringsnämnden, 3: 60
pr dag till å platsen boende, 4: 50 till andra. »För tillfälliga kommittéuppdrag betalar den borgerliga
och den kyrkliga kommunen enahanda».

Ett fall, där Konungens befallningshavande och Kungi. Maj:t haft olika
mening om lagligheten av beslut om viss ersättning relateras från Jama, Vanslro:
»oktober 1911 beslöts av kommunalkassan betala: för taxeringsnämnd 4 kr. per dag
och ledamot plus 300 kr. i reseersättning inalles, för kommunalnämnden 10 kr.
per man och år samt för nämndemän 50 kr. Överklagades. Konungens befallningshavande
fastställde beslutet, ’då beloppens ringhet tydde på, att endast
ersättning för resor och vivre avsåges’. Kungl. Maj:t upphävde stämmobeslutet.
Således inträdde den absoluta ersättningslösheten.»

& %

Som avslutning på denna lilla undersökning, som må ha sitt värde som
ett statistiskt stickprov, må anföras några karaktäristiska uttalanden:

Asarum skriver: »vi ha makt att taga de flesta uppdrag inom kommunen, men kan ej få
folk, som äro lämpliga, beroende detta på den stora förlust av arbetsförtjänst, som de skulle göra».

I Bjuv är det icke nog med att man får avdrag, utan »händer det t. o. in., att befälet gör
invändningar, när man begär frihet från arbetet för fullgörandet av ett kommunalt uppdrag».

Från Gullringen uttalas »en varm önskan, att alla kommunala uppdrag bli skäligen ersatta
beträffande förluster och direkta utgifter».

Lottejors konstaterar, att »som det nu är( så är det nästan omöjligt att få in några representanter,
om ej organisationerna kunna träda emellan med bidrag; och detta har nog sina
svårigheter».

Ellerö meddelar, »att vår arbetarekommun inte har någon representant med kommunalt
uppdrag. Vi kunna knappast under nuvarande förhållanden få någon att åtaga sig sådana uppdrag,
därför att de äro alldeles olönade och våra partivänner så beroende av sin arbetsförtjänst, att de
måste avstå från sådana poster, där icke ens ersättning gives för förlorad arbetsförtjänst.»

Åkersberga skriver: »på arbetarekommunens initiativ har ingen person erhållit kommunalt
förtroendeuppdrag. Arbetarne ha visserligen en plats i taxeringsnämnden jämte suppleant, men
dem har högern skänkt oss på grund av, att i den nya skattelagen säges, att även löntagare skola
ha plats där. Orsaken, varför vi ej kunna besätta någon mer plats, är bl. a., att stämmorna hållas
på den mest olämpliga tid. — I och för taxeringsuppdraget får eftersättas under vanliga förhållanden
4 dagar och vart femte år vid fastighetstaxeringen 6 ä 7 dagar. Detta uppdrag är fullständigt
olönat. Från arbetarekommunens håll föreslogs i år vid oktoberstämman, att taxeringsnämndens
ledamöter skulle erhålla dagtraktamente, men frågan föll på högerns motstånd och med motivering,
att då även andra nämnder skulle komma med begäran om ersättning.»

Enköping klagar: »får vidare meddela, att det är fråga om, att drätselkammarens antal ledamöter
skall ökas med en samt att stora utsikter finnas för, att en socialdemokrat skall kunna få den
platsen. Men på grund av ekonomiska omständigheter kan han ej antaga densamma, om han blir
vald, och ej heller kan arbetarekommunen ersätta honom för den arbetsförtjänst, han i sådant fall
skulle förlora.»

Västervik ser situationen sålunda: »från 1913 blir det värre, då vi ha 7 stadsfullmäktige
i st. f. förut 4. Av dessa förlora 5 arbetsförtjänst (i st. f. förut 2). Även i övriga institutioner
ha vi fått ökat inflytande, varav dock följa ökade förluster.»

Markaryd meddelar: »många arbetare ha av ekonomiska skäl bett att icke bli valda till

Motioner i Andra kammaren, Nr 167.

kommunala uppdrag, särskilt i skolrådet, där ett 20-tal sammanträden hållas årligen och oftast
krävande en tid av 6 å 8 timmar».

Brunflo fastslår, att »till följd av att alla uppdrag äro olönade och att medlemmarna ej
tåla så synnerligen stora uppoffringar, har arbetarekommunen fått avstå från att göra några
vidare anstalter för att infå män i olika funktioner».

Bottnas säger liknande: »det är oerhörda svårigheter att få kandidater på grund av den
ekonomiska förlusten».

Hjulsjös korrespondent skriver med syftning på den tilltänkta motionen i riksdagen ang.
kommunens rätt att ersätta förluster: »omskrivna motion behöver gå igenom, för en person med
stor familj och liten förtjänst kan ej mottaga uppdrag, trots att han är en begåvad man».

Från Göteborg konstateras svårighet att få kandidater, särskilt till fattigvårdsstyrelsen, som
är mycket krävande.

Slutligen meddelar Lund: »att det talrika gånger inträffat, att arbetarekommunen velat
framföra vissa personer som sina kandidater till olika kommunala förtroendeuppdrag, men att
dessa personer — vilka ofta varit just de, som arbetarekommunen i första hand önskat kunna
föra fram — vägrat att åtaga sig kandidaturen just på grund av farhåga för den ekonomiska förlust,
förtroendeuppdraget skulle medföra».

Stockholm den 25 januari 1913.

För Sveriges Socialdemokratiska kommunalförbund.

Knut A. Tengdahl.

Sekreterare.

>:r 167.

Av herr Sjöberg, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning
och förslag till enhetliga på principen av lika
och personlig rösträtt grundade bestämmelser om val
till borgmästaretjänster.

De grunder, efter vilka borgmästaretjänsterna i rikets städer nu
tillsättas, torde väl tämligen allmänt kunna anses föga tidsenliga, åtminstone
så långt det gäller den fullständiga saknaden av enhetliga bestämmelser
angående den röstskala, efter vilken dessa val skola förrättas.

Så långt mig är bekant finnes ingen annan allmängiltig bestämmelse
för dessa val än vad därom är stadgat i regeringsformens 31 §,
vilken efter senaste omredigeringen fått följande lydelse:

»Till borgmästare i stad äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män att föreslå tre behöriga personer, da