Motioner i Andra kammaren, Nr 128 (Motion 1914:128 Andra kammaren - b)

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

Nr 128.

Av herr Haniilton m. fl., om skrivelse till Käng!. Maj:t angående
utredning och förslag i fråga om ökat statsbidrag till
kommunernas folkskoleutgifter.

Ofta, och som det vill synas med särdeles stort fog, har det klagats
över de ojämna skattebördorna på landsbygden och över den alltför kännbara
skattetyngd^ som påvilar ett stort antal landskommuner.

En blick på den officiella statistiken visar också genast, att denna
klagan är allt annat än oberättigad. Enligt litt. U. i serien Bidrag till
Sveriges officiella statistik funnos år 1911 icke mindre än 367 landskommuner
eller 15,4 procent av hela antalet dylika kommuner, vilkas utdebitering
översteg 10 kronor per 100 kronor taxerad beskattningsbar inkomst,
varjämte 1,126 kommuner, eller 47,4 procent av hela antalet hade
en utdebitering av mer än 7 kronor per 100 kronors inkomst.

Som exempel på hur orimligt hög utdebiteringen understundom blir.
kan anföras, att kommunalutskylderna år 1911 utgingo med 27 kronor
84 öre per 100 kronors inkomst i Omringa, Älvsborgs län, med 24 kronor
90 öre i Rolfstorp, Hallands län, med 24 kronor i Karl Gustav och
med 23 kronor i Redslared, båda i Älvsborgs län, med 22 kronor 47 öre
i Gällared, Hallands län, med 22 kronor 40 öre i Gunnarsjö, Älvsborgs
län, med 22 kronor 39 öre i Frostviken, Jämtlands län, med 22 kronor
37 öre i Torestorp, med 21 kronor i Öxabäck och med 20 kronor 50 öre
i Roasjö, samtliga i Älvsborgs län, med 20 kronor 20 öre i Nörslinge,
Hallands län samt med 20 kronor i Alboga, Älvsborgs län. Av dessa
12 kommuner med utskylder uppgående till minst 20 kronor per 100
kronors taxerad inkomst voi-o sålunda icke mindre än 8 belägna i Älvsborgs
län, därav fyra i Marks och 2 i vartdera av Gäsene och Kinds
härader. Vidare ma nämnas, att ej mindre än 43 andra kommuner hade
en utdebitering, vilken uppgick till minst 15 kronor per 100 kronors inBihang
Ull senare riksdagens protokoll 1914. 4 sand. 47 höft. (Nr 12S). 1

Motioner i Ändra kammaren, Nr 128.

kemist. Av dessa sammanlagt 55 kommuner med de högsta kommunalutskylderna
voro 23 belägna i Älvsborgs län, 10 i Göteborgs och Bohus
län, 6 i Hallands län, 3 i vartdera av Jönköpings, Kalmar och Jämtlands
län, 2 i vartdera av Gottlands och Västernorrlands län samt 1 i vartdera
av Uppsala, Värmlands och Norrbottens län.

De 367 kommuner, hvilka hade en utdebitering överstigande 10 kronor
per 100 kronors inkomst fördelade sig med 84 på Älvsborgs län, 42
på Göteborgs och Bohus län, 32 på Skaraborgs län, 28 på Gottlands län,
24 på Hallands län o. s. v. Örebro län ensamt hade ingen kommun med
så hög utdebitering.

Nu är att märka, att ovannämnda utdebitering endast gäller de på
kommunal- och kyrkostämma beslutade utskylderna, sålunda icke utskylderna
till prästerskapets avlöning samt vägskatten och landstingsskatten.
Beträffande sistnämnda två grupper av utskylder finnas emellertid uppgifter
för åren 1907, 1908 och 1909 i den av förste aktuarien Edv. Söderberg
utgivna publikationen »Landskommunernas och köpingarnas. ekonomiska
bärkraft». När samtliga kommunalutskylder sammanföras, visar det
sig, att för jordbruksfastighet utskylderna per kommunalfyrk utgingo med
följande belopp.

Kommunala utskylder	Antal	landskom	mimer
öre per kommunalfyrk	År 1907.	År 1908.	År 1909.
T. o.	m. 60 ..................	.................... 29	22	24
60,1-	-80 ..................	................. 166	147	186
80,i-	— 100 ..................	........ 441	450	467
100,i	-120 ..................	................. 564	587	635
120,1	—150 ................	.................... 586	574	580
150,1	—170 .................	............. 222	223	211
170,1	-200 ..................	.............. 197	199	165
200.1-	—250 .................	.................. 131	126	89
250,1-	—300 .................	................ 32	39	15
300,1-	—350 .......~......	............. 6	6	4
350,i	-400 ................	.............. 3	3	2
över	400 .................	...................... 1	1	—
		Sumnia: 2,378	2,377	2,378

De län, där kommuner med höga utskylder förekomma, voro framför
andra nedanstående, där kommunerna med dels 170 och dels 200 öres
utskylder per kommunalfyrk utgjorde följande procent af hela antalet
år 1907:

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

Lan.	Over	170 öre.	Över 200 öre.
Norrbottens .........................	........... %	71,3	66,7
Jämtlands ..............................	»	67,8	52,5
Västerbottens ........................	»	62,5	37,5
Göteborgs och Bohus .........	»	51,8	19,3
Västernorrlands................	»	36,5	14,3
Älvsborgs.................................	»	34,0	15,o
Jönköpings .............................	»	27,o	18,o

Härvid må emellertid erinras, att dessa höga utskylder för jordbruksfastighet,
vilka till stor del åstadkommas av vägskatten, i några fall måhända
ej äro fullt så betydande som de synas; i flertalet fall intjänar nämligen
jordbrukaren vägutskylder, som utgöras in natura genom eget arbete
på för sig lämplig tid.

Aven å inkomst äro de sammanslagna kommunalutskyldern a högst

betydande. De utgingo antal kommuner. Utdebitering.	nämligen med över	100 öre	per fyrk i följande
Öre pr kommunal-fyrk.	År 1007.	År 1908.	År 1909.
100,1 — 120........	................ 364	347	345
120,1—150........	............... 251	273	225
150,1—170......	............... 66	81	58
170,1—200........	............... 32	32	34
200,1—250........	5	11	11
250,1—300........	2	4	3
300,1—350.......	.............. 1	—	—

Man brukar nu invända mot talet om de alltför höga kommunalskatterna
på landsbygden, att dessa i mycket äro illusoriska, beroende
på orimligt låga taxeringsvärden. Härom må då anföras, att reservanter
inom statsutskottet vid 1912 års riksdag i reservation till utskottets utlåtande
nr 69, angående Kungl. Maj:ts proposition om provisorisk lindring
åt synnerligen skattetyngda kommuner, framhållit, att utskottet, för att
utröna huruvida en sådan invändning ägde någon större allmängiltighet,
låtit verkställa en undersökning angående i vad mån de vid 1908 års
fastighetstaxering fastställda taxeringsvärdena å under femårsperioden 1903
—1908 försålda fastigheter inom Älvsborgs län eller det län, som omfattar
de flesta enligt förslaget understödsberättigade kommunerna, samt
Örebro län, där allenast ett fåtal dylika kommuner förekomma, understege
senaste köpeskillingarna för samma fastigheter. Därvid hade framgått, att
sammanlagda taxeringsvärdet av de försålda fastigheterna i båda fallen

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

uppgått till 87,4 procent av sammanlagda köpeskillingarna i såväl Älvsborgs
som Örebro län.

I den av aktuarien I. Flodström genom kungl. finansdepartementet
utgivna publikationen »Sveriges nationalförmögenhet omkring år 1908 och
dess utveckling sedan mitten av 1880-talet» förekommer även en undersökning
av förhållandet mellan taxeringsvärden och köpeskillingar. Undersökningens
slutresultat blir att i socknar intill städer och stadsliknande
samhällen taxeringsvärdena år 1908 utgjorde 91 procent av köpeskillingen,
och i ett representativt urval av övriga socknar 94 procent. För några
särskilda län må följandé siffror anföras beträffande socknar intill städer
eller stadsliknande samhällen. Taxeringsvärdena år 1908 utgjorde i procent
av köpeskillingen: 103 procent i Stockholms län, 85 procent i Kristianstads
län, 79 procent i Malmöhus län, 100 procent i Hallands län, 86
procent i Göteborgs och Bohus län, 82 procent i Älvsborgs län, 86 procent
i Skaraborgs län, 84 procent i Örebro län, 101 procent i Västernorrlands
län, 105 procent i Västerbottens län och 97 procent i Norrbottens län.
för ett representativt urval av övriga socknar utgjorde motsvarande siffror:
98 procent i Stockholms län, 90 procent i Kristianstads län, 82 procent i
Malmöhus län, 99 procent i Hallands län, 96 procent i Göteborgs och Bohus
län, 88 procent i Älvsborgs län, 90 procent i Skaraborgs län, 88 procent i
Örebro län, 101 procent i Västernorrlands län, 107 procent i Västerbottens
län och 102 procent i Norrbottens län. Det må anmärkas, att vid beräkningen
uteslutits de fastighetsköp, vid vilka i längderna funnits anteckning
om att taxeringsvärdet nedsatts på grund av att i köpen ingående
skog avverkats.

Med stöd av dessa undersökningar måste man säga sig, att talet om
orimligt låga fastighetstaxeringar på landsbygden är högst betydligt överdrivet.
Detta gäller åtminstone jorden. Däremot torde uppskattningen av
skogens värde ännu vara mycket bristfällig. Skogsbeskattningskommittén
av år 1907 har i detta avseende verkställt en undersökning, vars slutresultat
i korthet kan sägas vara, att skogsmark med växande skog endast
mera undantagsvis är taxerad till hela sitt salu- eller sitt avkastningsvärde,
och att när sådan taxering förekommit, beräkningen varit lag, att värdet
av husbehovsskog allmänt synes vara undantaget från taxering samt att
skog, vartill avverkningsrätt varit upplåten, torde så gott som helt och
hållet hava undgått taxering. Värdet å själva skogsmarken uppgives däremot
alltid ingå i det jordbruksfastigheten i dess helhet åsätta taxeringsvärdet,
ehuru det visserligen kan antagas, att detta värde, åtminstone i
norra Sverige, icke är synnerligen högt uppskattat; och därtill skall i
regel, enligt uppgifterna, vara tillagt någon del, större eller mindre, av

Motioner i Andra kammaren, År 128.

skogsbeståndets saluvärde. Emellertid finnas skäl för det antagandet, att
på de senare åren allt större hänsyn tagits till skogens värde vid jordbruksfastigheternas
taxering.

Huvudintrycket av förestående, kortfattade översikt över den kommunala
beskattningen måste sålunda bli en bekräftelse av den uppfattningen,
att landsbygdens kommunalskatter äro alltför höga och framför allt, att
skattetrycket på ett upprörande ojämnt sätt drabbar olika kommuner.

Särskilt höga kommunalskatter böra givetvis, om de förekomma under
en följd av år, utöva ett menligt inflytande på de därav drabbade kommunernas
utveckling. För städer och större samhällen bör detta inflytande
visa sig i en utflyttning av industrien och av de större skattebetalarna
eller åtminstone i eu avstannad inflyttning av dylika. För landskommunerna
bör resultatet bli emigration till utlandet eller till städerna av den
arbetsföra befolkningen. Inom dessa kommuner borde sålunda råda övertalighet
i fråga om barn och åldringar men undertalighet beträffande
vuxna arbetsföra män. En undersökning, som för denna motion gjorts
rörande åldersfördelningen inom de landskommuner, som år 1911 hade de
högsta kommunalutskylderna, ger också fullt ut det väntade resultatet. 1
nedanstående tabell hava sammanförts uppgifter från senaste folkräkning
(den 31 december 1910) angående barn i skolåldern (7—13 år), vuxna
män i åldern 20—45 år samt åldringar över 60 år på 1,000 invånare i
de kommuner, vilkas kommunalutskylder (utskylderna till prästerskapets
avlöning, vägskatten och landstingsskatten icke inräknade) år 1911 uppgingo
till minst 15 kronor per 100 kronors inkomst. För jämförelses
skull hava samma uppgifter meddelats för respektive läns landsbygd samt
för hela rikets landsbygd och hela riket (landsbygd och städer sammanförda).
Någon översikt för ett flertal år har ej kunnat göras.

Såsom av tabellen framgår, hava flertalet av de mest skattetyngda
kommunerna större antal barn och åldringar och mindre antal vuxna
män på 1,000 invånare än vederbörande län och hela riket. De undantag,
som förekomma, kunna givetvis vara förorsakade av särskilda omständigheter.

I Hallands län exempelvis hava av de upptagna sex kommunerna
samtliga proportionsvis flera skolbarn, alla utom en färre vuxna män
samt alla flera åldringar än länets landsbygd i dess helhet. I Älvsborgs
län hava av 23 upptagna kommuner 18 relativt större antal skolbarn och
likaledes 18 färre vuxna män samt alla utom en flera åldringar än länets
landsbygd i dess helhet. I viss mån typisk torde Mangskogs socken i
Värmlands län sägas vara. Där finnas på 1,000 invånare 134,7 skolbarn.
110,7 män i åldern 20—45 år samt 244,7 personer över 60 år, medan

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

Barn i skolåldern, vuxna män i
åldringar på 1,000

sin mest arbetsföra ålder samt
invånare år 1910.

Län och kommuner.	Folkmängd den 31 dec. 1910.	Barn 7-13 år.		M	ä n.		Män och	kvinnor.
20r25 år.	25—35 år.	35—45 år.	Summa.	60-65 år.	65—75 år.	över 75 år.	Summa.
Uppsala läns landsbygd ...............	97,074	126,9	38,8	61,2	51,4	151,4	37,5	60,s	34,o	132,3
Dalby kommun..............................	487	156,i	53,4	55,4	53,4	162,2	30,8	59,5	32,9	123,2
Jönköpings läns landsbygd............	180,857	126,8	38,o	63,7	50,4	152,i	34,4	60.4	43,5	138,3
Björkö kommun...........................	1,256	140,i	34,2	61, :i	49,4	144,9	38,2	78,8	51,8	168,8
Stenberga » ..........................	815	157,i	54,o	46,6	42,9	143,7	36,8	78,5	41,7	157,o
Korsberga » ..........................	1,398	135,9	37,9	65,8	47,2	150,9	40,8	64,4	65,8	171,o
Kalmar läns landsbygd..................	190,812	126,9	36,7	59,i	49,4	145,2	39,4	71,8	44,8	156,o
S:t Sigfrids kommun .....................	702	112,5	65,5	61,3	44,i	170,9	55,6	75,5	51,3	182,4
Böda » .....................	1,629	124,6	30,i	50,3	39,9	120,3	50,3	82,3	67,5	200,i
Persnäs » .....................	1,578	165,4	27,9	45,o	43,i	116,o	36,8	72,2	45,6	154,6
Gottlands läns landsbygd..............	45,256	107,7	35,6	63,2	54,i	152,9	43,7	79,7	50,8	174,2
Buttle kommun...........................	354	135,«	19,8	53,7	50,8	124,3	36,7	101,7	53,7	192,i
Stenkumla » ...........................	449	135,9	29,o	71,3	62,4	162,7	33,4	93,5	40,i	167,o
Hallands läns landsbygd ...............	114,003	128,2	38,2	60,o	46,8	145,o	39,8	64,3	40,7	144,8
Drängsereds kommun.....................	1,130	155,8	34,5	44,2	51,3	130,o	34,5	80,7	60,2	175,4
Krogsereds » .....................	650	t44,o	30,8	56,9	56,9	144,6	41,5	86,2	49,2	176,9
Gällareds » .....................	870	170,i	35,6	55,2	48,3	139,i	43,7	64,4	50,6	158,7
Ullareds » ....................	684	152,o	58,5	59,9	43,9	162,3	39,5	68,7	40,9	149,i
Rolfstorps » .....................	1,146	155,3	35,8	55,o	42,8	133,6	38,4	76,8	57,6	172,8
Nörslinge » ...................	356	137,6	25,3	64,6	50,6	140,5	39,3	89,9	73,o	202,2
Göteborgs och Bohus läns landsbygd	190,061	132,8	39,8	62,8	51,8	154,4	36,9	54,i	30,9	122,3
Ödsmåls kommun...........................	1,630	151,5	33,i	50,9	60,i	144,i	43,6	71,8	37,4	152,8
Lane-Ryrs » ...........................	1,476	147,7	37,9	42,7	53,5	134,i	45,4	80,6	60,3	186,3
Bokenäs » .........................	1,341	161,8	47,o	58,9	52,2	158,i	39,5	58,9	42,5	140,9
Lyse » ...........................	4,506	187,3	43,s	66,4	49,9	160,1	26,9	33,o	22,4	82,3
Krokstads » ...........................	2,134	152,3	19,7	42,6	51,o	113,3	46,9	67,o	41,2	155,i
Askums » .........................	2,860	123,8	30,4	47,2	33,5	lll,i	20,2	37,i	21,3	78,6
Bärfendals » ...........................	541	116,5	42,5	53,6	42,5	138,6	59,2	86,9	40,7	186,8
Tjärnö » ...........................	2,319	159,6	39,2	70,3	62,2	171,7	31,i	52,2	36,2	119,5
Svenneby » ...........................	1,426	176,7	35, s	53,3	47,7	136,8	44,2	37,2	34,4	115,8
Mo » ..........................	899	150,2	36,7	48,9	51,2	136,8	42,3	83,4	55,6	181,3

''Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

Län och kommuner.	Folkmängd den 31 dec. 1910.	Barn 7—13 år.		M	ä n.		j ■Mi	in och kvinnor.
2°—25 år.	25—35 år.	35^—45 år.	Summa.	taor65 år.	65—75 år.	över 75 år.	Summa.
Älvsborgs läns landsbygd...............	247,013	123,9	37,4	59,2	49,4	146,0	41,1	65,9	44,4	151,4
Horla kommun........................	400	135,o	35,o	65,o	42,5	142,5	62,5	77,5	40,o	180,0
Alboga	» ........................	413	125,9	36,3	79,9	72,6	188,8	33,9	99,3	46,o	179,2
Nårunga	T) ........................	584	123,3	32,5	61,6	46,2	140,3	61,6	71,9	56,5	190,o
Ornunga	» ........................	506	90,9	43,5	57,3	47,4	148,2	47,4	87,o	49.4	183,8
Asklunda	2> ........................	229	126,6	87,3	74,2	17,5	179,o	30,6	87,3	52,4	170,3
Skeppshults	» .......................	646	167,2	43,3	34,i	51,1	128,5	26,3	71,2	82,o	179,5
Torestorps	2> ........................	1,232	117,7	39,o	60,i	39,7	138,8	63,3	88,5	62,5	214,3
Öxabäcks	» ........................	1,425	147,4	44,9	50,5	33,7	129,i	42,i	68,8	53,3	164,2
Gunnarsjö	» .......................	628	170,4	36,6	43,o	44,6	124,2	35,o	78,o	47,8	160,8
Grimmareds	2> ........................	462	136,4	32,5	49,8	43,3	125,6	54,i	86,6	45,5	186.2
Karl Gustavs	3> ........................	855	146,2	31,6	44,4	40,9	116,9	63,2	92,4	51,5	207,i
Hajoms	» ........................	1,095	138,8	37,4	40,2	37,4	115,o	41,i	83,i	71,2	195,4
Töllsjö	7> ........................	1,380	141,9	34,o	52,9	47,i	134,o	43,5	65,9	43,5	152,9
Vänga	3> ........................	472	146,2	50,8	44,5	53,o	148,3	31,8	55,i	69,9	156,8
Humla	» .......................	304	141,4	32,9	26,3	59,2	118,4	32,9	78,9	55,9	167,7
Redslareds	» .......................	487	108,7	26,7	37,i	43,i	106,9	51,3	84,i	96,4	231,8
Sexdrega	» ........................	1,223	124,3	40,9	47,4	46,o	134,9	51,5	81,8	68,7	202,o
Roasjö	» ........................	444	148,6	33,8	60,8	42,8	137,4	49,6	92,3	67,6	209,5
Dannike	7> ........................	680	154,4	35,3	66,2	41,2	142,7	35,3	50,o	42,6	127,9
Nittorps	» ........................	736	125,o	46,2	54,3	58,4	158,9	27,i	76,i	89,7	192,9
Sundals-Ryrs	» .......................	1,458	119,3	29,5	50,9	48,7	129,i	52,8	83,o	58,3	194,i
Lerdals	» ........................	950	149,5	31,6	47,4	44,2	123,2	42,i	66,3	56,8	165,2
Rölanda	» ........................	1,417	136,2	33,9	46,6	41,6	122,i	48,o	79,7	60,7	188,4
Värmlands läns landsbygd ............	229,762	127,6	37,7	61,7	49,9	149,3	38,2	63,i	43,2	144,5
Mangskogs kommun .....................	1,455	134,7	24,7	46,i	39,9	110,7	59,i	99,7	85,9	244,7
Västernorrlands läns landsbygd......	220,571	138,3	43,5	65,4	46,3	155,2	31,9	43,6	22,5	98,o
Häggdångers kommun ..................	1,151	163,3	46,o	59,9	o4,7	160,6	38,2	51,3	21,7	111,2
Dals	» ..................	1,196	140,5	46,o	75,3	36,8	158,i	35,2	46,s	28,4	110,4
Jämtlands läns landsbygd ............	109,851	132,7	40,9	68,o	49,7	158,6	33,2	50,6	32,6	116,4
Hotaeens kommun ........................	1,028	166,3	44,7	44,7	40,9	130,3	17,5	52,5	35,o	105,o
Frostvikens	» ........................	2,439	170,6	43,i	62,3	52,9	158,3	30,3	46,3	25,4	102,o
Storsjö	» ........................	553	128,7	34,4	81,4	43,4	159,2	47,o	52,4	50,6	150,o
Norrbottens läns landsbygd...........	148,118	151,i	41,i	67,4	54,8	163,3	24,4	31,i	15,2	70,7
Korpilombolo kommun ..................	2,005	188,5	55,4	59,4	47,4	162,2	27,9	32,9	15,o	75,8
Hela rikets landsbygd ..................	4,154,803	129,9	39,o	63,6	50,9	153,5	36,4	57,4	34,o	127,8
Hela riket (landsbygd och städer)...	5,522,403	123,2	41,2	68,5	52,o	161,7	35,i	53,9	30,5	119,5

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

motsvarande tal för länets landsbygd äro resp. 127,6, 149,3 och 144,5 och
för hela rikets landsbygd resp. 129,9, 153,5 och 127,8. Man ser hur fullständigt
förryckta åldersproportionerna äro.

Frågar man så efter anledningen till att landskommunerna i motsats
till städerna hava så ojämnt fördelade skattebördor och så ofta oproportionerligt
höga skatter, synes det närmast till hands liggande svaret höra
bli: dels äro beskattningsområdena för små, dels äro kommunerna betungade
med alltför stora utgifter för ändamål, som rätteligen borde höra
staten till.

Till statsändamål kunna hänföras utgifterna för kyrka och folkskola,
fattigvård och sundhetsvård. Av den officiella statistiken framgår nu, att
dylika utgifter år 1911 uppgingo till icke mindre än 89,l procent av
landskommunernas samtliga utgifter, medan för stadskommunerna endast
29,8 procent av deras utgifter gingo till ändamål, som kunna sägas tillhöra
staten.

Den största posten är för landskommunerna utgifterna för folkskolan,
vilka år 1911 uppgingo till 43,9 procent av samtliga utgifter, medan
stadskommunerna behövde lämna endast 10,4 procent av sina utgifter till
folkskolan.

Tillväxten, såväl absolut som relativt, av folkskoleutgifterna under
tiden från 1874 framgår av nedanstående sammanställning.

Landskommunernas	utgifter för folkskola åren 1874■	-1910.
År.	Absoluta tal kr.	I % av alla utgifterna.
1874 .........................	................................... 4,441,652	29,6
1880 .........................	................................. 6,643,132	30,7
1885 ..........................	................................... 7,563,988	31,5
1890 ..........................	.................................. 8,410,423	32,7
1895 ..........................	.................................. 10,207,205	34,i
1900 ..........................	................................. 13.471,158	36,8
1905 .......................	.............................. 18,157,949	40,5
1910 ........................	............................. 25,919,584	44,7
1911 ......................	.............................. 26,755,595	43,9

Absolut taget hava sålunda landskommunernas folkskoleutgifter under
den redovisande perioden mer än sexdubblats och i procent av kommunernas
samtliga utgifter ökats från 29,6 till 43,9 procent.

Från dessa tal skola emellertid dragas de erhållna statsbidragen till
lärarnes löner, vilka år 1911 uppgingo till 9,277,203 kronor, vadan

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

kommunernas verkliga utgifter för folkskolan ifrågavarande år stego till
17,478,392 kronor.

Nära hälften av de kommunala utgifterna i landskommunerna går
sålunda till folkskolan. Redan detta torde vara en uppenbar disproportion,
som emellertid blir än mera framträdande, när man finner vilken
ojämnhet, som även på detta område förefinnes. Här nedan antecknas
som exempel ett antal kommuner, i vilka folkskoleutgifterna överstigit
70 procent av den kommunala budgeten.

F olkskoleutgifterna
i % ay alla utgifter.

Stockholms län:

Spånga............................................. 77,2

Gräsö ............................................. 74,5

Danderyd ...................................... 77,1

Salem ............................................. 76,3

Ytter järna.............. 90,3

Uppsala län:

Jumkil........................................... 81,8

Södermanlands län:

Blacksta .......................................... 86,6

Stenkvista....................................... 80,1

Östergötlands län:

Ivvarsebo .......... 73,6

S:t Johannes ............................... 73,5

Ekeby ........................................... 78,6

Skeppsås......................................... 76,3

Jönköpings län:

Hässleby.......................................... 75,1

Färgaryd ....................................... 70,5

Kronobergs län:

Slätthög .......................................... 71,9

Härlöv............................................. 70,3

Traryd........................................... 72,5

Vrå................................................. 75,2

F olkskoleutgifterna
i °/o av alla utgifter.

Kalmar län:

Tuna ................................................ 73,1

Gottlands län:

Tofta.............................................. 78,3

Blekinge län:

Sturkö ........................................... 70,3

Sölvesborgs landskommun........ 74,i

Kristianstads län :

Ausås ........................................... 81,9

Norra Mellby................................ 79,2

Iiästveda .................................... 71,4

Kiaby ........................................... 78,8

Tryde ............................................. 72,7

Malmöhus lön:

Västra Ingelstad ......................... 75,3

Höganäs ..................................... 71,2

Silvåkra ..................................... 76,9

Stävie ........................................... 78,3

Dalby ..................................... 72,7

Lunds landskommun ................ 74,3

Södra Åsum ............................... 81,6

Vilde ........................................... 72,7

Ivävlinge......................................... 80. i

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 4 samt. 47 käft. (Nr 128.)

Motioner i Andra kammaren Nr 128.

F olkskoleutgifterna
i "Jo av alla utgifter.

Hallands län:

Stammared .................................... 70,9

Göteborgs och Bohus län:

Jörlanda.......................................... 73,5

Skaraborgs län:

Luttra ............................................ 78,8

Götene.......................................... 81,3

Folkskoleutgifterna
\°/o av alla utgifter.

Trävattna ....................................... 84,4

Kyrkås............................................. 82,7

Strö................................................... 76,9

Värmlands län:

Ivroppa .......................................... 89,5

Kopparbergs län-.

Ål ................................................. 78,8

Av dessa kommuner hör emellertid ingen till de ovan omnämnda
tyngst beskattade. Vill man dock se, huru inom sistnämnda kommuner
utgifterna för statsändamål förhålla sig till kommunernas samtliga utgifter,
erhåller man för de socknar, i vilka utdebiteringen uppgår till minst 15
kronor per 100 kronors inkomst, det resultat nedanstående sammanställning
utvisar. Några kommuner, vilka helt eller delvis haft gemensamma
utgifter med andra kommuner, hava icke medtagits.

	Utgifterna för	stats-	Utgifterna för
	ändamål i %	> av	statsändamål
	alla utgifter.	i % av alla
TJppsala län''. Dalby......................................	......... 94,0	Hallands län: Drängsered .........................	utgifter. ........... 93,0
Jönköpings län:		Krogsered............................ Gäll ared	........... 90,1 .......... 75,8
Björkö1...................................	......... 13,1	Dilam! . .............................	........... 74,5 ........... 75,6
Stenberga .............................	........ 95,5	Rolfstorp..............................
Korsberga2.............................	......... 12,1	Nörslinge ............................	........... 92,3
Kalmar län:		Göteborgs och Bohus län:
S:t Sigfrid............................	......... 98,3	Ödsmål..................................	........... 94,5
flöda ...................................	......... 95,1	Lane-Ryr ............................	........... 96,5
Pers näs...................................	........ 94,6	Bokenäs ............................	........... 91,3
Gottlands län:	Lyse3..................................... Krokstad...............................	........... 57,9 ........... 93,0
Buttle......................................	......... 95,1	Askum..................................	........... 95,1

1 86,6 % av utgifterna hava gått till järnvägsanläggning. — 2 87,5 % av utgifterna
hava gått till järngvägsanläggning. — 3 35,5 % av utgifterna hava gått till järnvägsanläggning.

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

Utgifterna för statsändamål
i °!o av
alla utgifter.

Utgifterna för
statsändamål
i %-av alla
utgifter.

Bärfendal ...............................	..... 95,2
Tjärnö .......................................	..... 93,o
Svenneby ................................	..... 95,3
Mo ..............................................	..... 86,8
Älvsborgs län:
11 örfil.........................................	..... 87,3
Alboga......................................	..... 95,7
Skeppshult..................................	..... 91,7
Torestorp ..................................	..... 92,5
Öxabäck.....................................	..... 96,2
Gunnarsjö ..................................	..... 96,0
(irimmared ...............................	..... 94,4
Karl Gustav...............................	...... 96,6
Hajom ........................................	...... 94,5
Töllsjö ........................................	...... 96,5
Vänga ........................................	...... 95,2
Redslared .................................	...... 93,5
Sexdrega.....................................	...... 90,8
Roasjö .......................................	...... 95,7

Dannike ...............................	.. 95,2
Nittorp.........................................	.. 94,7
Sundals-Ryr..................................	.. 98,2
Lerdal ..........................................	.. 93,6
Rölanda ........................................	.. 94,1
Värmlands län:
Mangskog.....................................	95,1
Västernorrlands län:
Häggdånger.................................	.. 94,4
Dal..............................................	.. 88,2
Jämtlands län:
Betagen ........................................	.. 77,2
Frostviken.....................................	.. 75,5
Storsjö ..........................................	... 84,8
Norrbottens län:
Korpilombolo..............................	... 90,2

Till statsändamål hava här ovan räknats kyrkliga ändamål, folkskolan
och fattigvården. Sundhetsvården, som också brukat räknas dit, ingår
däremot ej, enär dess utgifter i tabellerna inräknats bland utgifter »för
andra ändamål». Ehuru ovan återgivna procenttal sålunda äro något för
låga, finner man dock att dessa kommuner med så höga skatter,. i allmänhet
fått lämna över 90 procent av sina sammanlagda utgifter till ändamål,
vilka äro av den vikt för hela samhället, att de allmänt erkännas vara
statsändamål.

Om man emellertid i enlighet med denna motions syfte särskilt ägnar
uppmärksamhet åt folkskoleutgifternas förhållande till kommunernas skattebördor,
tvingas man vidare till rätt nedslående reflektioner. Vore det
nämligen så, att den folkskoleundervisning, som med anlitande av så betydande
belopp av de hårt skattetyngda landskommunernas budget, meddelas,
vore god eller åtminstone fullt tillfredsställande, hade saken dock
en försonande sida. Så är emellertid, som en blick pa var folkskolestatistik
visar, långt ifrån fallet.

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

Nedanstående tabell ur 1910 års statistik visar, hurudan undervisningen
varit.

Undervisn.-tid
per klass

Hel underv. tid.........

Halv » »

Tredjedels »

Fjärdedels » .........

Sjättedels »

Åttondels » .........

Tolftedels » .........

Adertonde^ under visn.

-tid o. därunder

Skolans	Folkskolor
littera	A
A—a	140,310
B-b	75,305
H.	—
- E—c, g , F, H—d	165,290
68,701
G.	14,209
I.	—
Summa	463,815

Mindre

folkskolor Småskolor
tal barn

79,298
— 73,245

2,707 —

48,019
56,066 11,315

22,986 —

2,012 —

83,771 211,877

Summa

219,608

148,550

2,707

213,309

136,082

14,209

22,986

2,012

759,463

0 . Endast 28,9 procent av hela antalet folkskolebarn hava sålunda fått

åtnjuta hel undervisningstid1. Och häri ingå då även städerna, där icke
mindre än 96,8. procent av antalet barn i folkskolor och 97 procent i
småskolor erhållit hel undervisningstid. Tages landsbygden för sig, visar
det° sig, att blott 13,0 procent av barnen i folkskolor och 20,3 procent i
småskolor haft hel undervisningstid.

dill dessa nedslående siffror maste än vidare läggas, att av barnen i
skolåldern icke mindre än 69,266 nämnda år varit i fullständig avsaknad
av undervisning, därav 7,044 efter inhämtande av folkskolans minimikurs,
44,441 efter godkänd avgångsprövning, 3,302 till följd av sjukdom
eller naturfel och 14,479 av annan anledning, varjämte 16,854 barn, vilka
upptagas i befolkningsstatistiken, helt enkelt äro borttappade, försvunna
ur skolrådens uppgifter. Sammanlagt blir det sålunda 86,120 barn i skolåldern,
7 14 ar, vilka icke åtnjuta någon som helst undervisning. An talet

kunde rätteligen utökas med ännu 7,877 barn, vilka undervisats »i
hemmen», och om vilka man sålunda intet alls vet.

Slutintrycket av en hastig överblick över landsbygdens folkskoleförhallanden
maste bli en känsla av stark beklämning. Så dryga skattebördor
på kommunerna! Och dock så otillfredsställande skolförhållanden!
Och orsakerna till de befintliga bristerna äro trots de tyngande skatterna
nästan uteslutande att söka i bristande ekonomiska möjligheter för kommunerna.

1 Med hel undervisningstid menas här, att varje klass undervisas av särskild lärare.

Motioner i Andra hammaren, Nr 12S.

Att något med det snaraste måste göras för att råda hot på dessa
uppenbara missförhållanden, borde stå klart för en var, som inser, av
vilken vital betydelse för folkets och landets framtid folkskoleundervisningen
är.

Förevarande fråga har varit föremål för en synnerligen intressant behandling
i en artikelserie »Folkbildningens grundproblem», vilken varit
införd i tidskriften Tiden och är författad av ledamoten av riksdagens
första kammare, rektor J. Sandler. Han komitier till den slutsatsen, att
barnaundervisningen bör göras till en hela samhällets, statens, angelägenhet,
och att utgifterna böra fördelas lika efter den ekonomiska kraften
öfver hela riket. För att avhjälpa de nuvarande missförhållandena behövs
enligt författarens beräkningar en byggnadskostnad på i runt tal 55 miljoner
kronor och en ökad årlig utgift på minst 30 miljoner kronor. Folkskoleundervis.
ningsanstalterna skulle alltså kräfva en årlig kostnad av omkring
75 miljoner kronor, d. v. s. nära 100 kronor för varje skolbarn,
vilket icke förefaller så orimligt högt, när man erinrar sig, att varje lärjunge
i de allmänna läroverken kostar omkring 400 kronor årligen, om
man nämligen till statens uppoffring (i medeltal 248 kronor) lägger kommunernas
och enskildas bidrag.

Det torde vara att förvänta, att de av Kung!. Maj:t tillkallade kommunalskattekommitterade
skola framlägga förslag, som åsyfta en utjämning
av det kommunala skattetrycket. Emellertid torde ännu många år
ga, innan ett förslag härutinnan kan bliva genomfört. Åtgärder avseende
en förbättring av nuvarande förhållanden böra därför ofördröjligen vidtagas.
Kunna dessa åtgärder dessutom läggas så, att folkskoleväsendet
därigenom förbättras, blir vinsten dubbel.

Riktigast vore utan tvivel ett överflyttande av hela folkskolebudgeten
pa staten. Då detta väl dock icke för närvarande låter sig göra, höra
statens bidrag i stället förhöjas och till dem knytas villkor rörande folkskoleväsendets
ordnande. I enlighet med beslut i princip av 1913 års
riksdag torde statens bidrag till lärarlönerna komma att väsentligen förhöjas.
Detta, kan dock icke vara tillräckligt. Ett sätt att söka åstadkomma
ändring i nuvarande olidliga förhållanden vore, om ett visst belopp
av staten utbetaltes för hvarje i folkskolorna undervisat barn. Utginge
detta bidrag med 10 kronor per barn, skulle statsbidraget ökas med
inemot åtta miljoner kronor årligen och kommunerna därigenom erhålla
ett. visserligen ej så stort men dock högst betydelsefullt bidrag till bestridande
av sina folkskoleutgifter. Ett sådant ökat statsbidrag borde
emellertid förbindas med vissa villkor, exempelvis fordran på ett maximi -

Motioner i Andra kammaren, Xr 128.

antal barn i varje skola. Översteges detta antal, borde intet statsbidrag
utgå för det överskjutande barnantalet. Måhända kunde vad landsbygden
beträffar statsunderstödets storlek ställas i relation till den tillämpade
skolformen, så att detsamma eggade till att övergiva de otillfredsställande
formerna och i stället ordna undervisningen så tillfredsställande
som möjligt.

Ett annat sätt, som också bör göras till föremål för närmare utredning,
vore att statsbidrag lämnades till kommunernas folkskoleutgifter i
dess helhet och då utginge i viss proportion till dessa samt med högre
belopp i samma mån anstalter till bättre ordnande av folkskoleförhållandena
vidtoges.

Att de bidrag, som skulle tillfalla kommunerna i händelse vårt först
avgivna alternativa förslag genomfördes, ingalunda skulle bliva betydelselösa,
framgår av nedanstående sammanställning, där man utgått från att
bidrag erhölles för alla barn i åldern 7 —13 år och ställt detta bidrag i
proportion till dels kommunernas utgifter för folkskolan, dels deras samtliga
utgifter. Det bör anmärkas, att statsbidragen till lärarnes avlöning
ej äro frånräknade.

De bidrag, som enligt detta alternativ skulle tillfalla de tyngst beskattade
kommunerna, äro som av vidstående tabell synes ingalunda
obetydliga. I förhållande till folkskoleutgifterna variera de mellan 57,8
och 12,2 procent och överstiga i 26 av de 51 upptagna kommunerna 30
procent av utgifterna till folkskolan, ställda i relation till kommunernas
samtliga utgifter utgöra ifrågavarande bidrag högst 21,o och lägst 6,2
procent av dessa utgifter. I 42 av de 50 kommuner, för vilka uppgifter
finnas, skulle bidragen överstiga 10 procent av kommunernas samtliga
utgifter.

Det belopp, som erfordras för att täcka de ökade statsutgifter, vilka
uppkomma genom ökat statsbidrag till folkskoleutgifterna, torde lämpligast
böra erhållas genom ett tillägg till inkomst- och förmögenhetsskatten.
Därigenom vinner man att dessa utgifter komma att utgå progressivt
i förhållande till skatteförmågan. En annan vinst blir också den
att städerna och de tättbebyggda områdena, vilkas befolkning skulle få
erlägga den största delen av denna skatt, på så sätt bleve i tillfälle att
något bidraga till utjämnande av landsbygdens alltför stora utgifter för
folkundervisningen, ett förhållande, vars rättvisa genast träder fram, då
man erinrar sig, vilket stort antal personer erhålla sin undervisning på
landsbygden, men sedan emigrera till städerna, vilka sålunda få draga
nytta av deras uppfostran utan att den kostat dem något alls.

Motioner i Andra hammaren, Nr 128.

Kommun.	Anslags- belopp enligt motionen, kronor.	An slagsbeloppet i % av
kommu-nens ut-gifter för folk-skolan år 1911.	kommu-nens samtliga utgifter år 1911.
Dalby..................	760	29,2	8,0
Björkö ...............	1,760	24,9	14,8
Stenberga............	1,2S0	23,4	12,7
Korsberga...........	1,900	33,9	11,1
S:t Sigfrid .........	790	25,3	6,2
Böda ..................	2,030	21,7	10,2
Persnäs...............	2,610	33,6	16,1
Buttle................	480	18,3	11,2
Stenkumla .........	610	20,7	X)
Drängsered .........	1,760	34,8	12,9
Krogsered...........	940	33, t	12,9
Gällared ............	1,480	29,4	14,6-
Ullared ...............	1,040	12,2	6,4
Rolfstorp ............	1,780	33,4	6,6
Nörslinge............	490	38,s	14,8
Ödsmål ..............	2,470	28,6	12,3
Lane-Ryr............	2,180	29,7	12,4
Bokenäs ............	2,170	36,4	16,4
Lyse ..................	8,440	57,8	10,0
Krokstad ............	3,250	38,i	11,3
Askum ..............	3,540	26,3	11,9
Bärfendal............	630	20,i	7,6
Tjärnö ...............	3,700	39,5	16,7
Svenneby............	2,520	45,5	12,7
Mo.....................	1,350	37,9	14,7
Horla..................	540	42,,	15,7
Alboga ...............	520	32,6	13,2
Nårunga ............	720	x)	x)

Kommun.	Anslags- belopp enligt motionen, kronor.	Anslagsbeloppet i % av
kommu-nens ut-gifter för folk-skolan år 1911.	kommu-nens samtliga utgifter år 1911.
Ornunga ............	460	X)	X)
Asklanda ............	290	X)	X)
Skeppskult .........	1,080	52,0	20,4
Torestorp............	1,450	26,o	13,o
öxabäck ............	2,100	43,4	11,8
Gunnarsjö...........	1,070	42,5	21,o
Grimmared .........	630	29,o	14, s
Karl Gustav.........	1,250	17,2	11,5
Hajom ..............	1,520	44,8	14,7
Töllsjö ...............	1.960	42,7	20,3
Vänga ...............	690	24,2	14,7
Humla ...............	430	x)	x)
Redslared............	530	25,3	10,s
Sexdrega ............	1,520	39,9	12,2
Roasjö ...............	660	38,4	15,0
Dannike ............	1,050	37,3	18,7
Nittorp ...............	920	29,8	12,6
Sundals-Ryr.........	1,740	22,5	9,5
Lerdal ...............	1,420	41,8	17,4
Rölanda...............	1,930	35,i	12,2
Mangskog............	1,900	24,8	11,6
Häggdånger.........	1,880	13,8	7,7
Dal.....................	1,680	28,6	10,6
Hotagen ............	1,710	29,6	14,3
Frostviken .........	4,160	43,3	13,4
Storsjö ...............	710	17,3	9,6
Korpilombolo ......	3,780	30,1	17,1

*) Kommunen har helt eller delvis gemensamma utgifter med annan kommun.

Motioner i Andra kammaren, Nr 128.

På grund av vad vi sålunda anfört få vi hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
på vilket sätt ökade statsbidrag till kommunernas folkskoleutgifter
lämpligast böra utgå för att skattebördorna
skola minskas och samtidigt de bättre skolformerna
vinna ökad utbredning, samt att Kungl. Maj:t ville, om
möjligt till nästkommande riksdag, framlägga de förslag,
till hvilka utredningen kan föranleda.

Stockholm den 29 maj 1914.

R. G. Hatnilton.

Sv. Bengtsson

i Morup.

Per N:son Bosson.

Linus Lundström.

Rob. Karlsson.

Reinh. Eliasson.

Felix Hamrin.

Rikard Hagberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktr. A. B., 1914.