Motioner i Andra Kammaren. N:o 96 (Motion 1895:96 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren. N:o 96.

N:o 96.

Af herr 0. W. Iiedelius, angående anvisande af medel för en
entomologisk försöksstation.

Genom en bitter erfarenhet, som mången landtman fått göra, samt
genom undersökningar, utförda af sakkunniga personer, är det till fullo
bevisadt, att Sveriges jordbruk på grund af skadeinsekters angrepp årligen
gör förluster, som uppgå till milliontals kronor.

Insektskador hafva sålunda under senaste tiden förorsakats af:

Kornflugan 1883 84 ensamt på Gotland för nära 2 millioner kronor

(förlusten i öfriga delar af riket okänd);

_ Allonborren 1889 endast inom Hallands och Kristianstads län för
omkring 1 million kronor;

Hvetemyggan 1889—91 i medeltal årligen 15 procent af hela hveteskörden;
under 1894 uppgick skadan till 16 procent;

Ångsmasken 1891 endast inom Norrbotten på höfoder till ett värde,
som af vederbörande uppskattas till 500,000 kronor;

Slökornflugan, på hvilken redan Linné (1750) fäste den jordbrukande
allmänhetens uppmärksamhet, och som han säger vara »en af de största
fiender till. vart åkerbruk». Vid i våra dagar verkstälda undersökningar
af denna insekts härjningar har man funnit, att medeltalet af skadade
korn i alla inlemnade prof från Skåne till Norrbotten utgör ej mindre
än 12 procent. Om man åter blott ser på profven från de mellersta
provinserna Gestriklaud, Upland, Vestmanland och Vermland, springer
förlusten upp till 20,5 procent; och på enstaka platser har den visat sig
kunna uppgå ända till 49,7 procent;

Rapsbaggen och andra insekter förstörde 1893 raps på en enda
egendom (Skäggs) på Gotland för 15,000 kronor.

Bill. till Biksd. Prof. 1895. 1 Sami. It Afd. 2 Band. 25 Höft. (N:is 96— 98) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

Någon uppskattning af den skada, som åstadkommes af ötriga insekter,
såsom t. ex. sädesknäpparna, jordlopporna, bladlössen, frostfjärilen,
ärtvecklaren, m. fl., samt af alla dem, som förstöra den redan aftröskade
säden inomhus, mjölet i qvarnarna, träd och buskar m. m. i trädgårdarna,
sockerbetorna och andra rotfrukter m. m., har ännu ej hos oss kunnat
ega rum; men man får en föreställning om till hvilka summor dessa
förluster kunna uppgå, då i norra Amerika insektskadorna endast inom
Unionen beräknas årligen stiga till 200—300 millioner dollars (= 746 1,119

millioner kronor).

Under sådana förhållanden är det ej underligt, om för den, som
nitälskar för jordbrukets utveckling samt för höjande af dess förmåga att
bestå i en ofta ytterst svår kamp för tillvaron, sjelfmant uppställer sig
den frågan: kunna inga medel utfinnas, hvarigenom den förlust, som
af skadeinsekterna tillfogas vår modernäring, kunna förminskas eller
förekommas?

På denna fråga lemnar entomologiska föreningen i sin skrifvelse
till kongl. landtbruksstyrelsen den 19 december 1893 följande svar:
»Hittills hafva i olika länder hufvudsakligen tre olika sätt blifvit använda.
Man har vid inträffande, mer i ögonen fallande insekthärjning tillsatt
en eller några stycken personer (en komité), som skulle studera densamma
och lemna vederbörande råd och upplysningar, eller ock har man,
såsom hittills hos oss, anstalt en person, som haft en dylik, uppgift,
och slutligen har man inrättat bestämda institutioner (experimentella
stationer), som haft till ändamål både att studera insekterna, pröfva utrotningsmedlen
och underrätta allmänheten om resultaten åt sina undersökningar.

En äfven ganska flygtig jemförelse mellan de resultat, som vunnits
vid dessa olika sätt att gå till väga, visar, att det första sättet är så godt
som värdelöst, att det andra endast under vissa förhållanden och i vissa
fall kan leda till målet, och att man endast genom att välja det tredje
förfaringssättet kan hoppas på att vandra säkert framåt och ernå resultat,
på hvilka man kan lita.

Om vi särskilt, fästa oss vid hvad som hittills gjorts för saken
i vårt land, så vill entomologiska föreningen ingalunda bestrida, att
den anspråkslösa befattning, som funnits hos oss, varit till gagn för det
allmänna, men den har dock varit det förnämligast derigenom, att den
klargjort för alla, hvilken ofantlig roll skadeinsekterna äfven hos oss
spela och huru mycket, som genom dem årligen förstöres för landtmännen.
Deremot har instruktören i entomologi, såsom kongl. landtbruksstyrelsen
alltför väl sjelf vet, på grund af hela sin ställning och på grund af saknaden

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

af eu försöksstation i allmänhet ej fullständigt kunnat följa skadeinsekternas
utveckling och än mindre pröfva mot dem användbara botemedels
verkningar». (Se bilagan sid. 23, 24).

Att dessa åsigter äfven delas af de myndigheter, som i vårt land
främst hafva att föra landtbrukets talan, framgår deraf, att kong!, landtbruksakademien
den 16 oktober 1893 ingick till Kongl. Maj:t med eu
underdånig framställning om inrättandet af en entomologisk försöksstation,
och att detta förslag sedermera i allt väsentligt på det varmaste förordats
såväl af hushållningssällskapens 1893 i Stockholm församlade ombud
som af kongl. landtbruksstyrelsen i deras till Kongl. Maj:t under år 1893
afgifna skrivelser (se bilagan). Sakens stora vigt har sedermera af
kongl. landtbruksakademien å nyo påpekats i en förliden höst till Kongl.
Maj:t ingifven ny skrifvelse, med hvilken följde ritningar och kostnadsförslag
till den för anstalten erforderliga byggnaden.

Det sätt, som enligt alla sakkunnigas enstämmiga vittnesbörd bäst
kan leda till målet, är således att inrätta en försöksstation, vid hvilken
skadedjurens lefnadsvanor och lifsvilkor noggrant kunna studeras och
försök anställas med de botemedel, som kunna komma i fråga att användas,
hvarom anstalten bör meddela allmänheten erforderliga upplysningar.
Ty utan en sådan kunskap om de förhållanden, som gynna eller tillbakasätta
skadeinsekternas utveckling, varder hvarje försök att vinna praktiska
resultat ett oviBst famlande. Historien om det sätt, hvarpå den moderna
medicinen vunnit sina stora framgångar på det rent praktiska området,
erbjuder i detta afseende mera än en jemförelsepunkt.

Från många länder, särskildt norra Amerika, Ryssland och Finland,
förspörjes, att en ifrig verksamhet är i gång för det ändamål, som med
motionen afses; och genom anstälda försök liar det, i synnerhet i norra
Amerika, der talrika anstalter af detta slag äro i verksamhet, mer än en
gång utrönts, att ganska enkla och billiga medel (såsom t. ex. för ändamålet
särskildt afpassad brukning och beredning af jorden) kunnat vara af
ofantlig betydelse för den kommande skördens skyddande mot angrepp
af skadeinsekter.

Riksdagen har äfven förut genom att två gånger (1890—93) bevilja
60,000 kronor för bekämpande af en enda art af skadeinsekterna i ett par
af våra landskap visat, att den till fullo uppskattar de faror, som från
detta håll hota jordbruket.

Till dessa skäl kommer äfven, att för närvarande i vårt land finnes en
person, som på grund af rik erfarenhet på såväl jordbrukets som den praktiska
entomologiens område är synnerligen kompetent att leda en dylik anstalt,
åt hvilken han helt och hållet skulle egna sin verksamhet. Då förslaget

4 ■ Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

äfven innefattar anställande af en assistent, har man dervid icke blott
afsett ett biträde vid arbetet, utan äfven att i denna person utbilda eu
lämplig efterträdare till den förste föreståndaren.

Af allt detta framgår, att det är af största vigt att så snart som
möjligt något göres för att åt landet söka bevara åtminstone någon del
af den dryga procent af skördarna, som nu ödeläggas af skadeinsekterna.

På grund af hvad ofvan anförts och med förnyad hänvisning till
den utredning, som återfinnes i kongl. landtbruksakademiens skrivelser i
ämnet 1893 och 1894, jemförda med skrifvelsen från hushållningssällskapens
ombud förstnämnda år (se bilagan), hemställes vördsamt,

att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts disposition
i och för upprättandet af en entomologisk försöksstation
invid Stockholm anvisa:

- dels å extra stat ett anslag för en gång af:

13,000 kronor till uppförande af en byggnad för
stationen enligt uppgjord och af sakkunniga granskad
och godkänd ritning, och

1,500 kronor för stationens första inventarie-uppsättning;
och

dels å ordinarie stat ett årsanslag af:

6,800 kronor, hvaraf till föreståndaren aflöning med
två ålderstillägg af 500 kronor efter 5, resp. 10

tjenstår.................................................................. 4,000 kronor

till en assistent ................................................ 1,000 »

till drift och underhåll.................................... 1,800 » .

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 26 januari 1895.

O. W. Redelius. ''

''Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

Bilagor.

Frågan om en entomologisk försöksstation i Sverige.

Redan den 14 december 1889, då entomologiska föreningen firade en
fest med anledning af sin första tioåriga tillvaro, uttalades såsom ett af
hennes närmaste önskningsmål, af stor betydelse både i praktiskt och vetenskapligt
hänseende, åstadkommandet af en biologisk anstalt i vårt land.
Med varmaste intresse omfattades den vigtiga frågan af föreningens medlemmar,
och man kan säga, att väl sedermera intet enda sammanträde hållits,
utan att hon i någon form afhandlats och diskuterats. Med öppen blick för
de till millioner kronor uppgående förluster, som årligen tillfogas våra.landtbrukare,
skogsodlare och trädgårdsskötare genom skadeinsekters tillskyndande,
sökte föreningen, då hon med sina egna alltför anspråkslösa tillgångar ju
ej kunde realisera sitt så lifligt eftersträfvade önskningsmål, att härför intressera
äfven utom föreningen stående. Att detta ej skulle blifva svårt
låg ju i sakens natur. En biologisk anstalt eller, som man väl hellre bör
kalla den, en entomologisk försöksstation borde kunna åstadkommas för den
jemförelsevis ringa årskostnaden af omkring 6,000 kronor; och kunde man
der utfinna botemedel mot endast en af våra talrika skadeinsekter, hade man
ju kostnaden ersatt hundrafalt. Såsom var att förmoda, omfattades saken
med intresse på alla håll, ocli under loppet af förlidet år ingick kongl.
landtbruksakademien till Kongl. Maj:t med anhållan om proposition till
innevarande Riksdag om anläggande af en dylik station vid dess experimentalfält.

Öfver denna hemställan infordrade Kongl, Maj:t utlåtande så väl af de
j november förlidet år härstädes församlade ombuden från rikets hushåll -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

ningssällskap som ock af kongl. landtbruksstyrelsen, som i sin tur begärde
utlåtande af »Instruktören för meddelande af upplysningar i fråga om do
för landtbruket skadliga insekter», herr S. Lampa, hvarjemte entomologiska
föreningen tillät sig att till kongl. landtbruksstyrelsen inlemna eu särskild
framställning i ämnet.

Enär den vigtiga frågan i dessa skrifvelse!’ får en allsidig belysning,
har redaktionen ansett det vara af vigt att hafva dem samlade på ett håll
och bifogar dem här nedan såsom ett bihang till Entomologisk Tidskrift och
till uppsatser i praktisk entomologi, 4, 1894.

Stockholm i april 1894.

Redaktionen
af Entomologisk Tidskrift.

Till kongl. landtbruksakademiens förr ältning skomité.

Mycket har i vårt land blifvit gjordt för direkt främjande af jordbruksnäringen,
och detta snart sagdt iuom alla grenar af densamma, men föga
har ännu blifvit uträttadt för bekämpande af de fiender, som särskildt med
afseende å våra växter äro af farligare natur; erkännas bör den början, som
i detta afseende blifvit gjord genom den växtfysiologiska försöksstationen,
som de senare åren inrättats vid kongl. landtbruksakademiens experimentalfält,
och hvarest egnas ett omsorgsfullare studium åt de rost- och sot- med
flera sjukdomar och parasiter, som angripa växterna, samt angående deras
bekämpande; men andra fiender finnas, som äro af icke mindre farlig natur;
de stora skador, som nästan årligen drabba jordbruket genom insekter och
deras larver, bland hvilka särskildt må erinras om gräsmasken i mellersta
och norra Sverige, genom ållonborren i södra och vestra samt sädesknäpparens,
hvetemyggans, kornflugans och slökornflugans m. fl. larver i nästan hela
landet, för hvilkas närmare kännedom samt vilkoren för deras utrotande
föga blifvit uträttadt i vårt land, föranleder Östergötlands länshushållningssällskap
att hemställa, det kongl. landtbruksakademiens förvaltningskomité

Motioner i Andra Kammaren, N;o 96.

måtte vidtaga åtgärder för inrättandet af en entomologisk försöksstation,
hvarest dessa skadeinsekters lifsvilkor kunna närmare studeras samt medel
för deras utrotande pröfvas och utfinnas.

Linköping den 16 mars 1893.

På Östergötlands läns hushållningssällskaps vägnar:

ROBERT DE LA GARDIE.

Adolf Bltim.

Kongl. landtbruksakademiens underdåniga skrifvelse angående inrättande vid
akademiens experimentalfält af en entomologisk försöksstation.

Till Konungen.

Landtbruksakademien tillåter sig härmed att påkalla E. K. Maj:ts uppmärksamhet
för en för vår jordbruksnäring betydelsefull fråga, som, redan
den 16 sistlidne januari inom akademien väckt, sedermera undergått förberedande
behandling och utredning dels af akademiens förvaltningskomité,
dels äfven genom särskilda af akademiens vetenskapsafdelning utsedda delegerade,
professorerna in. m. F. A. Smitt och C hr. Aurivillius samt undertecknad,
akademiens sekreterare. Det är det af dessa senare afgifna utlåtande,
som väsentligen ligger till grund för den framställning, akademien nu går
att hänskjuta till E. K. Maj:ts nådiga pröfning och belijärtande.

Bland de många för jordbruksnäringen betydelsefulla praktiskt vetenskapliga
spörsmål, som på senare tiden blifvit framstälda, intager frågan
om kulturväxternas sjukdomar och medlen till deras bekämpande onekligen
ett mycket framstående ram. Erfarenheten gifver oupphörligen vid handen,
att jordbrukaren, äfven om han vetat göra sig till godo alla de råd och upplysningar,
som nutidens forskning på kemiens och växtfysiologiens områden
kunnat lemna honom, ändock kan blifva sviken i sina förväntningar på en

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

god skörd derigenom, att den lofvande grödan angripes och i större eller
mindre grad förderfvas af någon sjukdom. Bland dessa växtsjukdomar äro
de, som förorsakas af insekter och några andra lägre djur, synnerligen beaktansvärda
såväl på grund af den stora omfattning, de ej sällan erhålla,
som ock derigenom, att de ofta regelbundet återkomma och tydligen hafva
eu benägenhet att lemnade åt sig sjelfva allt mer och mer tilltaga i omfattning
och intensitet.

Äfven i vårt land bar jordbrukaren, såsom bekant, mycket ofta skäl
att beklaga sig öfver de stora förluster, som de s. k. skadeinsekterna förorsaka
honom. Såsom exempel härpå torde det vara tillräckligt att endast
taga följande fem former, som på sista tiden varit mest omtalade, något närmare
i betraktande, nemligen ållonborren, hvetemyggan, de båda kornflugorna
(dvergkornflugan och slökornflugan) samt ängsmasken.

Ållonborren, om hvars uppträdande såsom skadedjur vid foten af
Hallandsås redan Osbeclc 1776 lemnar ett meddelande, förekom enligt P. von
Muller 1833 endast i nämnda trakt, men spridde sig redan de följande åren
till Halmstad och sedermera vidare till Laholms och Yarbergs fögderier,
och uppträder nu såsom skadedjur i största delen af Halland, i delar af
Kristianstads och Malmöhus län samt sedan 1889 äfven på några ställen
i Elfsborgs län i gränstrakterna mot Halland. Oaktadt uppgifterna från
äldre tider äro mycket ofullständiga, torde det således ej kunna förnekas, att
detta skadedjur på senare tid väsentligt utvidgat sitt område och derigenom
fått ökad betydelse. Storleken af de förluster, som genom ållonborren tillfogats
de nämnda provinserna, måste vara mycket betydlig, men någon verklig
uppskattning deraf bär hittills, såvidt akademien har sig bekant, ty värr
ej blifvit gjord. Enligt eu uppgift i Hallands läns hushållningssällskaps
tidning för år 1849 skall emellertid redan då den skada, som ållonborren
endast detta år förorsakade i eu mindre del af länet, beräknats hafva uppgått
till icke mindre än 100,000 kronor. Att den skada, som af denna insekt
tillfogats Hallands jordbrukare under de sista årtiondena, flera gånger
öfverstigit nämnda summa, framgår såväl af djurets mycket större utbredning
nu för tiden som ock af de vida häftigare härjningarna under de sista utvecklingsåren.
År 1889 uppskattades skadan i sjelfva verket till 553,623
kronor för Hallands och nästan lika mycket för Kristianstads län. Dess storlek
belyses äfven deraf, att Biksdagen innevarande år likasom äfven 1890
utan meningsskiljaktighet på E. K. Maj:ts nådiga framställning beviljat
en summa af ej mindre än 60,000 kronor för ållonborrarnas insamling under
treårsperioden 1893—95.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96. 9

Hvetemyggan, hvars larver lefva mellan livetets blomfjäll och förstöra
kornen, har först på sista tiden närmare uppmärksammats i vårt land.
Hon är utbredd från Skåne till Uplaud och förekommer sannolikt öfverallt,
der hvetet odlas. Den skada, som hvetemyggan åstadkommer å hvetet, är
under olika år och i skilda trakter betydligt olika, men dock alltid i stort
sedt så betydande, att den i ej oväsentlig grad förminskar den årliga liveteskörden.
Enligt undersökningar, åren 1890—91 företagna af landtbruksstyrelsens
entomolog, herr S. Lampa, har antalet skadade korn på Qotland
vexlat mellan 9,5 proc. och 21,13 proc. samt i Upland och några andra provinser
mellan c:a 3 proc. och 38 proc. Mycket sällan hafva mindre Un 3
proc. varit skadade. Det torde ej vara tvifvel underkastadt, att hvetemyggan,
då den uppträder i någon större mängd, ensam är i stånd att beröfva jordbrukaren
all den nettovinst, han af sin hveteodling beräknat.

D v er glior nflug an, som lefver så, att hvarje dess larv förstör ett kornstrå,
omtalas från Sverige redan af Bjerkander på 1770-talet, men har
sedermera föga beaktats hos oss, tills den åren 1883 och 1884 på Gotland
uppträdde i sådan mängd, att ems förlust under dessa båda år, enligt en af
sakkunnig person utförd beräkning, kunde uppskattas till icke mindre än 2
millioner kronor. Under de senare åren har man funnit, att dvergkornflugan
uppträder såsom skadedjur på kornet åtminstone ända upp till Helsingland.

Slökor nflug an synes i Sverige hafva samma utbredning som dvergkornflugan
och gör hufvudsakligen skada på det sexradiga kornet. Enligt
undersökningar, anstälda under år 1891, är denna fluga allmännast i rikets
mellersta provinser och förstör der ända till 50 proc. af skörden. Under
andra år gjorda iakttagelser visa för öfrigt, att denna art ej är så periodisk
som åtskilliga andra skadeinsekter, utan hvarje år uppträder nästan lika
talrikt, hvarigenom den naturligtvis blir ett svårare plågoris än flera andra.

Äng smasken, eller larven till gräsflyet, har i landets norra provinser,
framför allt i Norr- och Vesterbotten, gång efter annan och nu senast 1891
uppträdt i så oerhörd mängd, att ängsmarken mångenstädes blifvit fullständigt
renäten från allt grönt och trakter derigenom hotats med foderbrist.
Den deraf förorsakade skadan inom Norrbottens län uppskattades 1891 till
500,000 kronor.

Hvad nu anförts rörande de nämnda djurformerna torde tillräckligt tydligt
ådagalägga, att äfven i vårt land skadeinsekter tillfoga jordbruket så svåra
förluster, att frågan om hvad som är att göra för att sätta landtmäunen i
stånd att med något hopp om framgång upptaga kampen mot dessa deras

Bill. till Biktd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 25 Häft. ‘1

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

fiender bör för hvar och eu, som ifrar för den svenska jordbruksnäringens
välfärd, utgöra en angelägenhet af största intresse. Den måste ock anses
vara af allmän, ej blott lokal betydelse och följaktligen röra landet i dess
helhet.

Innan akademien går att försöka besvara nu berörda vigtiga spörsmål,
torde det vara skäl att i korthet erinra om hvad som hittills i vårt land
blifvit gjordt för skadeinsekternas bekämpande. Efter det tvenne underdåniga
framställningar af akademien, den 23 september 1878 och den 22 september
1879, om anslag för anställande af eu entomolog för studiet af de
för landtbruket skadliga insekterna icke ledt till något resultat, behagade
E. K. Maj:t, jemlikt nådigt bref den 23 februari 1880, uppå eu den 13 i
samma månad af akademiens förvaltningskomité gjord underdånig hemställan
bevilja för år 1880 ett anslag af 1,000 kronor såsom arfvode till
en entomolog i akademiens tjenst »med skyldighet att arbeta på utredningen
af kännedomen om de för landtbruket skadliga insekter och söka förekomma
de förödelser, sådana insekter åstadkomma» äfvensom besöka de orter inom
landet, som äro af skadeinsekter hemsökta. Detta anslag har sedan årligen
utgått och öfverfördes, då landtbruksstyrelsen år 1890 trädde i verksamhet,
till detta embetsverk samt har för 1893 höjts till 1,500 kronor. Såväl nyss
åberopade nådiga bref som den för entomologen utfärdade instruktion visa
tydligt, att liufvuduppgiften för nämnda tjensteman är att meddela allmänheten
upplysningar och råd med afseende på skadeinsekterna, och synas således
förutsätta, att han skall vara i besittning af den insigt, som fordras
för att kunna meddela dessa råd och upplysningar, eller att han på något
håll kan få inhemta de kunskaper, lian för fullgörande af sitt uppdrag
måste ega.

Hvarje fackman inom entomologiens område vet dock mer än väl, att
detta tv värr ej är eller kan vara förhållandet. Den vetenskapliga entomologien
liar visserligen i Sverige haft att uppvisa jemförelsevis lika många
och lika framstående målsmän som i något annat land, men ehuru det, som
af deras skrifter kan inkemtas, naturligtvis är af största betydelse för den
praktiska entomologen, så är det dock ingalunda tillräckligt för det speciella
syfte, som han liar sig förelagdt. Det är nemligen ett i hög grad beaktansvärdt
faktum, att ehuru man ofta får höra, att den vetenskapliga forskaren
alltför mycket fördjupar sig i enskildheter, så visar det sig dock
alltid, att när vetenskapen skall tillämpas på någon viss sida af det praktiska
lifvet, räcker ändock ej den förut inhemtade detaljkunskapen till, utan
eu hel mängd af nya enskildheter, såväl i djurens lefnadsvanor som i deras

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

byggnad och utveckling måste på det omsorgsfullaste granskas och utforskas.
Då så är förhållandet, synes det obestridligt, att det, som hittills gjorts för
bekämpandet af skadeinsekterna i vårt land, ej är tillfyllest och ej kan
tänkas medföra det goda resultat, som man åsyftat. För att verkligen kunna
komma till säkra och tillförlitliga resultat, är det derför nödvändigt att börja
på ett annat sätt, nemligen så, att grundliga undersökningar ecb experiment
tå göras, innan man uppträder och meddelar råd och upplysningar till allmänheten
eller föreslår statsmagterna några bestämda åtgärder gent emot
skadedjurens härjningar. Det är just genom att följa denna väg, som vetenskapen
om menniskans och husdjurens sjukdomar kunnat komma så långt,
som den i våra dagar kommit; hade den ej så gjort, så hade läkekonsten
utan tvifvel ännu i dag stått qvar på antikens och medeltidens ståndpunkt.
Erkänner man nu detta, då fråga är om menniskans och djurens sjukdomar,
så torde det vara lönlöst att söka förneka, att samma förfaringssätt måste
vara det enda rätta, då frågan gäller kulturväxternas.

Vid sådant förhållande och då omfånget och betydelsen af de förluster,
vårt jordbruk lider genom skadeinsekters härjningar synas fullt motivera ett
det allmännas ingripande, känner sig akademien af sin pligt manad att hos
E. K. Maj:t såsom den enda åtgärd, hvilken i detta fall kan lända till
verkligt gagn, på det lifligaste förorda inrättandet af eu försöksstation, ä
hvilken för det första skadeinsekternas lefnadsvanor och utveckling jemte
alla dithörande frågor kunna noggrant studeras och för det andra de medel,
som mot dem kunna blifva föreslagna, få grundligt pröfvas, innan de meddelas
allmänheten. Dylika anstalter hafva under den senare tiden inrättats
på flera ställen i utlandet. Främst i detta fall liksom i så många andra,
der det gäller att tillgodogöra den vetenskapliga forskningens resultat Rådet
praktiska lifvet, står den Nordamerikanska Unionen, der redan sedan
åtskilliga år tillbaka entomologiska försöksstationer finnas inrättade i flera
stater, i samband med deras landtbruksförsöksstationer och nu under sistlidet
år, enligt den amerikanske statsen tom ologens till Unionens åkerbruksminister
afgifna berättelse för år 1892, en med alla hjelpmedel väl utrustad centralanstalt
för ifrågavarande undersökningar och försök öppnats i Washington.
Att äfven i vårt land behofvet af eu sådan station redan gjort sig gällande,
torde framgå deraf, att Östergötlands läns hushållningssällskap funnit sig
föranlåtet att i eu under den 1(5 sistlidne mars till akademiens förvaltningskomité
aflåten, här bifogad skrifvelse hemställa om åtgärders vidtagande i
nu nämnda syfte, och ej mindre deraf, att den hos landtbruksstyrelsen anstälde
entomologen flerestädes i sina till nämd a styrelse afgifna berättelser

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

skarpt betonar detta behof och påpekar, att det i brist af en sådan station
varit honom omöjligt, att utföra flera undersökningar, som i en mängd fall
varit nödvändiga för att komma till något godt resultat — ett missförhållande,
som framträder så mycket skarpare, dä det ställes vid sidan af den
del af instruktionen för ifrågavarande tjensteman, som innehåller, att han
skall genom egna undersökningar vinna kännedom i ämnet. Derest staten
verkligen vill fordra något sådant, synes den ock böra tillse, att det för
den praktiske entomologen blir möjligt att uppfylla de kraf, som ställas på
honom.

Att en dylik station är nödvändig för de här omtalade undersökningarna,
är visserligen klart för hvarje fackman, men bör äfven lätt kunna
inses af hvarje annan, som något sätter sig in i förhållandena. Många insekter
behöfva en ganska lång tid, 1—4 år, för att genomgå hela sin utveckling
eller utbilda å andra sidan 2—3 ofta sins emellan olika generationer
hvarje år. I hvilketdera fallet som helst blir det nödvändigt att, då
man vill få noggrann kännedom om utvecklingens alla enskildheter, med
oaflåtlig uppmärksamhet troget följa densamma steg för steg och dag efter
dag. Detta låter sig emellertid i de flesta fall ej alls göra, i fall man ej disponerar
öfver nödig utrustning eller den ena dagen måste vara här och
den andra der. En eller annan dags frånvaro kan omintetgöra hela undersökningen,
som då kanske ej kan upptagas igen förrän nästa år eller efter
ännu längre tids förlopp. Häraf är tydligt, att alla sådana undersökningar
endast kunna utföras vid en fast station, som är försedd med nödig utrustning
och hvars föreståndare ej upptages af andra göromål, som kunna lägga
hinder i vägen för hans arbete vid stationen. Då det emellertid stundom är
alldeles nödvändigt att besöka de trakter, som äro utsatta för insekthärjuingar,
synes det akademien oundgängligt, att stationens föreståndare vid sin
sida har en assistent, som antingen kan företaga resorna eller ock under
föreståndarens frånvaro besörja de pågående undersökningarne och experimenten.
Utan eu sådan anordning skulle stationen helt visst förlora eu
väsentlig del af sin bet}’delse. A andra sidan kunde visserligen också tänkas,
att den nuvarande entomolog befattningen hos landtbruksstyrelsen bibehölles
oförändrad och ej sattes i någon förbindelse med stationen, men deraf skulle
tydligen båda institutionerna i hög grad lida, i det att stationen ej vore
säker om att få del af den erfarenhet, som entomologen på sina resor vunne,
och denne senare å andra sidan komrne att intaga samma svåra ställning
som hittills eller ock blefve helt och hållet beroende af stationen.

Det är klart, att de undersökningar, som å eu sådan försöksanstalt böra

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

företagas, kunna blifva af mycket olika art och stundom kunna förutsätta
insigter, som man ej billigtvis kan kräfva af en och samma person. För
att undvika de kostnader och svårigheter, som härigenom kunna uppstå, synes
det nödvändigt, att stationen förlägges i närheten af hufvudstaden, så att
den i alla dylika fall kan påräkna stöd och hjelp af de öfriga statsinstitutioner,
med hvilka den på grund af sakens egen natur måste std i beröring.
Genom ett sådant helt naturligt samarbete mellan olika institutioner
blifver det i synnerhet för ett mindre land såsom Sverige lättare att utan
alltför dryga kostnader följa med den vetenskapliga utvecklingen, och i detta
särskilda fall skulle en sådan anordning medföra högst väsentliga besparingar
och göra det möjligt för stationen att äfven med ett jemförelsevis
ringa år sanslag ändock fylla sin uppgift.

Akademien tillåter sig här påpeka endast ett par dylika fall, då ett
samarbete mellan stationen och andra institutioner blefve alldeles nödvändigt.
De sjukdomar hos insekter, som förorsakas af bakterier och andra parasitsvampar,
och hvilka ej sällan uppträda som förhärjande epidemier, hafva en
mycket, stor betydelse med afseende på den nu förevarande frågan, alldenstund
man på grund af de senare årens iakttagelser och undersökningar synes
vara berättigad till den förhoppningen, att man i framtiden skall kunna medelst
ett planmessigt begagnande af dessa mikroorganismer i väsentlig mån
förminska skadeinsekternas antal, och det måste derför utan tvifvel för stationen
blifva ett magtpåliggande arbete att verkställa experiment med dylika
alstrare af insektsjukdomar. Studiet och renodlingen af dessa organismer är
emellertid en sak, som krafvel’ en särskild! rätt dyrbar utrustning och speciel
kunskap hos den, som skall utföra dem. Skulle sådant ske vid sjelfva
stationen, blefve det derför nödvändigt, att der äfven funnes anstäld eu bakteriolog.
Detta borde dock numera ej vara behöflig!, då bakteriologiska anstalter
komma att finnas i Stockholm såväl vid Karolinska institutet som
vid veterinärinstitutet och staten väl kan hafva rätt att fordra, det de undersökningar
och renodlingar, som för stationen behöfvas, der må kunna
blifva utförda. På samma sätt skulle det medföra dryga kostnader och årslångt
arbete, om stationen skulle utrustas med alla de entomologiska samlingar
och den litteratur, som behöfdes, i fall stationens tjensteman ej kunde
begagna sig af de samlingar, som staten i den vägen redan eger i riksmuseum.

Beträffande i öfrigt stationens läge, torde lätt inses, att det bör vara
af synnerlig vigt, att detta väljes så, att i dess närmaste granskap finnes i
odling eu sä stor mångfald som möjligt af de i landet förekommande kultur -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

växterna, tillhörande såväl det egentliga landtörn ket som äfven trädgårdsoeh
skogsskötsel^ tv endast derigenom kan på ett fullt ändamålsenligt sätt
och i tillräckligt mått åt stationens personal beredas de tillfällen till iakttagelser
å fältet och till inhemtande af nödiga upplysningar rörande de odlade
växternas lefnadsförhållanden och sjelfva kulturtekniken, utan hvilka
de entomologiska undersökningarna vid stationen näppeligen kunna fa hela
den betydelse för praktiken, som med dem afses, hvarförutom i eu sådan
omgifning stationen alltid bör kunna påräkna rik och beqväm tillgång på
erforderligt material såväl af insekter för undersökningar och försök som af
födoämnen för de förras lifnärande. Med afseende å nu berörda önskemål
torde svårligen någon lämpligare plats kunna väljas än landtbruksakademiens
experimentalfält, hvilket onekligen måste anses på ett synnerligen tillfredsställande
sätt uppfylla de nyssnämnda fordringarna, på samma gång
det är beläget inom hufvudstadens område samt dessutom erbjuder den störa
fördelen att vara försedt med vetenskapliga institutioner, hvilka utan tvifvel
i talrika fall skulle kunna vara till kraftigt stöd och god hjelp för arbetet
vid den entomologiska stationen.

I öfverensstämmelse med hvad i det föregående blifvit anfördt, finner
sig akademien lifligt manad att i underdånighet hemställa, det vid akademiens
experimentalfält måtte inrättas eu försöksstation för experimentelt studium
af skadeinsekterna samt af medlen till deras utrotande eller hämmandet
af deras härjningar, samt tillåter sig derjemte för denna anstalt föreslå
följande organisation och stat: Stationens skötsel torde böra närmast anförtros
åt eu föreståndare, som skall vara skyldig att egna hela sin tid åt arbetena
vid anstalten samt i allmänhet åt studier och forskningar på den praktiska
entomologiens område. Denne tjensteman har följaktligen ansetts höra åtnjuta
eu aflöning af 4,000 kronor om året jemte tvenne ålder stillägg, hvart dera å
500 kronor, efter resp. 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; deremot har
det, i betraktande deraf, att kommunikationerna med experimentalfältet hädanefter
blifva synnerligen täta och beqväma samt under förutsättning att
nästkommande punkt vinner godkännande, icke ansetts nödigt att bereda
honom bostad vid anstalten. Af skäl, som förut blifvit anförda, bör vid
föreståndarens sida finnas eu assistent, för hvilken, då hans tid och arbetskraft
icke torde behöfva fullständigt tagas i anspråk mer än 7 månader (april—
oktober) af året, akademien anser sig böra föreslå ett arfvode af 1,000 krono r
jemte fri bostad och vedbrand. För stationens första uppsättning samt förseende
med nödiga instrument och öfriga inventarier kräfves enligt bilagda specifikation
ett anslag fyr en gång af 1,500 kronor samt för dess underhåll

Motioner i Andra Kammaren, Avo 96. 15

och drift, enligt likaledes bilagd specifik uppgift, i ärligt anslag samma belopp
1,500 kronor. 11

Då det ty värr ej befunnits möjligt att inrymma den ifrågasatta institutionen
uti något af de a experimentalfältet nu befintliga hus, måste för densamma
uppföras eu ny byggnad, hvilken bör innehålla dels tvenne större
arbets- eller laboratoriirum och ett kallrum för insekters öfvervintring dels
äfven bostadslägenheter för assistenten och för eu dräng. Akademien är
visserligen icke i tillfälle att nu framlägga eu fullständigt detaljerad plan
och kostnadsberäkning för denna byggnad, men enligt den skissritning med
approximativ kalkyl, som uppgjorts af föredraganden för akademiens mekamska
afdelning, kaptenen m. m. O. A. Busch med biträde af byggmästaren
B. vv. Bitter, skulle kostnaden för densamma jemte erforderliga uthus icke
komma att öfverskrida 10,000 kronor.

Med åberopande af hvad i det föregående blifvit anfördt och i liflig öfvertygelse
om angelägenheten af kraftiga åtgärder i syfte att minska de förluster,
som vårt landtbruk lider genom skadeinsekters härjningar, får akademien
härmed underställa nyss utvecklade förslag Eders Kongl Maj-ts nådiga
pröfning med hemställan,

det täcktes Eders Kong], Maj:t i nåder bereda tillgång
till ofvan angifna för förslagets förverkligande nödiga
anslag, förbehållande sig akademien att framdeles,
i händelse af nådigt bifall till denna framställning, få
inkomma med fullständig ritning och kostnadsberäkning
för den ifrågasatta nybyggnaden.

Stockholm den 16 oktober 1893.

På landtbruksakademiens vägnar:
Underdånigst
P. EHRENHEIM.

(kristian Lovin.

c4 do rl? it? CD 00 ds -4 cå crf

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

Specifikation af de begärda anslagen till en entomologisk försöksstation vid

experimental fältet.

A. Anslag för en gång till inredning, första uppsättning af instrument

och öfriga inventarier 1,500 kronor.

Skåp för uppställning af skadeinsekter och skadade växtdelar kr. 200.

Mikroskop............................................................ „ 500.

Inredning af arbetsrummen samt nödiga möbler.................. „ 300.

Inredning af kallrummet (hyllor, bord m. m.)..................... „ 50.

Redskap (sprutor etc.) för spridning af insektdödande medel „ 100.

Insektburar af glas, trä och tyll................................. ..... „ 100.

Burkar af lera och glas samt glasrör och trälådor............. „ 100.

Diverse småredskap (pincetter, luper m. m.).............. „ 50.

Oförutsedda utgifter ....................—......................^........ » 100-

Summa kr. 1,500.

'' B. Ärsanslag 1,500 kronor.

Lön åt ett arbetsbiträde (för uppassning, gräfning, rensning,

städning etc.) ................................................................... kr. 600.

Inköp af ^retningsmedel, gödslingsämnen m. in............. „ 100.

Underhåll och remont af inventarier ................................. „ 100.

Transporter samt ersättning för insamling och insändning af
skadedjur_______________________ „ 50.

5. Bokinköp ........ ,, " 50.

6. Yed och ljus ................................... ,« ISO.

7. Ritningar öfver skadedjur _______ „ 200.

8. Sprit och diverse ............................... ,, 50.

9. Underhåll af institutionens byggnad .................... „ 200.

Summa kr. 1,500.

Kong!. Maj:ts nådiga vilja är, att dess landtbruksstyrelse leninar hushållningssällskapens
ombud tillfälle att vid deras i nästkommande november
månad infallande sammanträde i ärendet sig yttra samt med det yttrande,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96. 17

som sålunda må varda afgifvet, och eget underdånigt utlåtande till Kongl.
Maj:t inkomma.

Stockholm den 31 oktober 1893.

På nådigaste befallning

Hugo Martin.

Skrifvelsen från hushållningssällskapens ombud.

Till Konungen.

Att våra kulturväxter under omsorgsfullt hägn och skydd gifva ända
till hundrafald frukt, medan de på fria fältet blott lemna en ringa bråkdel
deraf, är man vanligen böjd för att tillskrifva inverkan af väderlek och
jordmån. En skarpsynt iakttagare finner likväl, att den verkliga orsaken
till denna stora olikhet är att söka mindre häri än i den förödelse, vissa
snyltgäster ur djur- eller växtriket åstadkomma, hvilka slå sig ned på och
lefva af våra kulturväxter. De härjningar, som bland andra åtskilliga
insektarter åstadkomma på jordbrukarens tegar, hafva äfven inom vårt land
antagit fruktansvärda dimensioner, återkomma ofta och med obeveklig regelbundenhet,
uppträda, som det tyckes, med alltjemt stegrad intensitet, tillintetgöra
mången gång helt och hållet den mest lofvande gröda och orsaka
dymedelst förluster, som blott kunna räknas i milliontal af kronor. Inför
den ödeläggelse, dessa skadedjur åstadkomma, står den enskilde rådvill och
hjelplös, oförmögen som han är att upptaga kampen mot varelser, hvilkas
lifsvilkor han icke känner och icke heller förmår uppdaga. Spörsmålet om
hvad man har att företaga mot dessa landtbrukets fiender kan icke sägas
vara af lokal betydelse, utan måste betraktas såsom en angelägenhet af stor
vigt äfven för det allmänna.

Yäl har sedan början af 1880-talet ett anslag af 1,000 kr., som i år
blifvit förhöjdt till 1,500 kr., af statsmedel årligen anvisats för aflöning
af eu numera under kongl. landtbruksstyrelsens inseende stäld entomolog
med skyldighet att genom egna undersökningar vinna kännedom om skadeinsekterna,
söka förekomma den förödelse, de vålla å jordbrukets alster, och
beresa af dem hemsökta trakter; men för att vinna härvidlag åsyftade ändamål,
kan denna åtgärd omöjligen vara till fyllest. Vid bekämpandet af växtsjukdomar,
de må förorsakas af snyltgäster af animalisk eller vegetabilisk

Bih. till Riksd. Vrål. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 25 //lift. 3

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

natur, måste man obestridligen inslå på samma väg, som den moderna läkekonsten
valt, och på hvilken den vunnit och fortfarande vinner sina största
segrar öfver menniskans och husdjurens fiender. De upplysningar och råd,
statsentomologen skall meddela rörande skadeinsekterna och de åtgärder, han
har att föreslå mot deras härjningar, måste med andra ord föregås af och
vara grundade på utförliga och noggranna undersökningar om dessa djurs
lefnadsvanor och utveckling, hvilken ofta nog har ett flerårigt förlopp, samt
alla andra med ämnet sammanhängande frågor, för att verkligt tillförlitliga
resultat skola kunna ernås. Men den oundgängliga förutsättningen för bedrifvande
af sådana minutiösa studier och undersökningar, nemligen en med
alla nödiga hjelpmedel utrustad försöksanstalt, hvarest alla med entomologens
tjensteuppgift sammanhängande spörsmål kunde vinna sin utredning och lösning,
medel mot insekthärjningar utfinnas och grundligen pröfvas, af en
sådan anstalt har kong! landtbruksstyrelsens entomolog alltjemt varit i saknad.
Denna brist, som ständigt och jemt gjort sig känbar och i sjelfva
verket hindrat honom från att fullfölja äfven de mest magtpåliggande undersökningar,
måste naturligtvis afhjelpas, om man annars på denna tjensteman
skall kunna ställa de kraf, som saken onekligen fordrar.

I anledning af en diskussion, som vid en af hennes sammankomster
egt rum, har kongl. landtbruksakademien till Eders Kongl. Maj:t inkommit
med en underdånig framställning om inrättande af en entomologisk försöksanstalt
på grund af det förslag, som en af sakkunniga delegerade sammansatt
komité på hennes begäran utarbetat efter att hafva egnat ärendet en
förberedande och uttömmande behandling. Sedan detsamma redan var taget
under behandling, inkom Östergötlands läns hushållningssällskap till akademien
med hemställan om åtgärders vidtagande i samma syfte, hvarigenom
ådagalägges, att behofvet af en dylik anstalt redan gjort sig gällande och
af jordbrukets idkare inom vårt land till fullo blifvit insedt; att detta äfven
varit fallet utomlands, framgår deraf, att entomologiska försöksanstalter inom
Nordamerikas Förenta stater blifvit upprättade i samband med de landtbruksvetenskapliga
försöksstationer, som der i stort antal på senare åren
blifvit anordnade.

Då många insekter ega en flerårig utvecklingstid med 1—3 sins emellan
olika generationer, så är deraf utan vidare klart, att entomologen till sitt
förfogande och för att oaflåtligen och utan afbrott kunna följa utvecklingens
enskildheter och förlopp måste hafva eu med nödiga experimentella och andra
hjelpmedel utrustad anstalt och egna hela sin tid odelad åt arbeten i tjensten.
Men då han vid förefallande behof personligon bör besöka mer eller

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

mindre aflägsna, af insekthärjningar hemsökta trakter af vårt land, är det
tillika alldeles nödvändigt, att lian till sitt biträde får en assistent, som vid
dylika tillfällen kan öfvertaga och ansvara för de löpande undersökningarnas
jemna och ostörda gång eller ock i entomologens ställe företaga dessa resor.
Utom detta af kongl. landtbruksakademien framhållna skäl tillåter sig ombuden
fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på det förhållande, att det
endast och allenast är vid eu anstalt af detta slag, som en yngre forskare
kan vinna den utbildning, som för en praktisk entomolog är en nödvändig
förutsättning för en framgångsrik verksamhet, samt att det måste anses såsom
eu ren och lycklig tillfällighet, om inom vårt land nu skulle finnas en
forskare kompetent att öfvertaga den nya anstaltens ledning. Med ett ord,
det är ombudens bestämda öfvertygelse, att inrättandet af en entomologisk
anstalt skulle blifva alldeles förfeladt och ändamålslöst, så framt nödiga medel
till aflöning af en assistent icke samtidigt anvisades. Då det måhända kan
synas någon problematiskt, om en verkligt dugande arbetskraft med den föreslagna
tiden af 7 månader underdel! varmare årstiden och ett honorar af 1,000
kronor skulle kunna varaktigt fästas vid anstalten, tillåta sig ombuden jemväl
meddela den af sakkunniga delegerade lemnade upplysningen, att assistenten
under vintermånaderna kan erhålla sysselsättning vid riksmusei entomologiska
afdelning och derför åtnjuta så pass stort arfvode, att man kan ega grundad
förhoppning om att få behålla honom i anstaltens tjenst, utan att allt för
täta ombyten behöfde befaras.

På grund af bär anförda skäl få ombuden i underdånighet tillstyrka
inrättandet af eu entomologisk försöksanstalt och med instämmande i hvad
kongl. landtbruksakademien i frågan anfört förorda dess förläggande till hennes
experimentalfält. Eördelarna af detta läge synas ombuden vara klara
och oomtvistliga. Är anstalten belägen inom hufvudstadens område, så har
den i och dermed också tillgång till riksmusei rika entomologiska samlingar
och bibliotek i ämnet jemte nödigt stöd af andra naturvetenskapliga institutioner,
ibland hvilka särskild! de nyinrättade bakteriologiska laboratorierna
torde blifva af oskattbart värde, då vissa af de små väsen, som der äro
föremål för undersökning och renodling, på sista tiden befunnits utgöra ett
i hög grad användbart förstörelsemedel äfven i kriget mot skadeinsekterna.
Lägges den nya anstalten vid akademiens experimentalfält och blir den såsom
eu naturlig följd deraf stöld under hennes inseende, kan den ock draga
fördel såväl åt der redan befintliga institutioner för kemi och växtfysiologi
som ock af försöksfälten med deras talrika landtbruks-, trädgårds- och skogsväxter,
på och af hvilka insekterna ju lefva, allt omständigheter, som vä -

20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

sentligt bidraga dertill, att anläggnings- och driftkostnaderna blifva så låga
som möjligt.

I afseende på anstaltens af kong], landtbrnksakademien föreslagna organisation,
det för byggnaden äskade beloppet och aflöningen till tjenstemännen
hafva ombuden intet att anmärka. Deremot hafva ombuden vid närmare
undersökning funnit de anslag, som satts i fråga för anstaltens första utrustning,
med 1,500 kr. för en gång, och för dess drift, likaledes med 1,500
kr. årligen, vara allt för knappt tillmätta. Det torde nemligen vara nödvändigt,
att den nya anstalten förses med gas- och vattenledning i likhet
med förut på platsen befintliga institutioner och att det förra anslaget med
anledning deraf liöjes till dubbla beloppet, eller 3,000 kr., och då ärsanslaget
måste bära den i akademiens förslag ej berörda kostnaden för de resor, som,
utan att vara af någon reqvirerade, entomologen naturligtvis måste företaga
för att insamla insekter och i naturen studera deras vanor och andra lifsförhållanden,
så har en förhöjning äfven af detta anslag med 300 kr. eller
till 1,800 kr. synts ombuden alldeles nödvändig.

Med stöd af hvad nu blifvit anfördt och med åberopande af kongl. landtbruksakademiens
skrifvelse i ämnet få ombuden i underdånighet anhålla:

det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder till Riksdagen göra framställning
om medels beviljande till inrättande af en entomologisk försöksanstalt
vid kong], landtbruksakademiens experimentalfält

för en gäng: till byggnad ..................... 10,000: —

till anstaltens första utrustning 3,000: — 13^00: _-

årligen: till föreståndarens aflöning med två
ålderstillägg af 500 kr. efter 5 resp.

10 tjensteår.............................. 4,000: —

till assistentens aflöning ............ 1,000: —

till drift och underhåll _______________ 1,800: — 0,800: _

Stockholm den 14 november 1893.

På hushållningssällskapens ombuds vägnar:
underdånigst

FREDRIK HEDERSTIERNA.

(Jarl Bendix.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

Till kongl. landtbruksstyrelsen.

Med anledning af infordradt utlåtande rörande en från kongl. landtbruksakademien
till Kongl. Maj:t aflåten, underdånig framställning om inrättandet
vid akademiens experimentalfält af en entomologisk försöksstation
samt ett af hushållningssällskapens ombud afgifvet yttrande i berörda ämne,
får undertecknad vördsamligen anföra följande:

Behofvet af eu i närheten af hufvudstaden förlagd station, der
våra skadeinsekter kunna utan afbrott studeras samt medlen mot dem omsorgsfullt
prof vas, har under de sju år, jag haft i uppdrag att tillhandagå
med råd och upplysningar rörande af dylika djur förorsakad skada, gjort sig
allt mer och mer oafvisligt gällande; tv hittills framhållna botemedel äro
vanligen till sina verkningar högst otillförlitliga, åtminstone om de användas
i stort, emedan de oftast förskrifva sig från utländska författares studerkamrar
och ej blifvit under erforderlig kontroll pröfvade. Det enda land, der
så vidt jag vet denna fråga erhållit eu önskvärd lösning samt derigenom
fått en större och verkligt praktisk betydelse, är Nordamerika, och vi skulle
kunna hafva tillräckligt att inhemta från dess talrika entomologiska stationer,
om ej lärdomarna förlorade en stor del af sitt värde derigenom, att förhållandena
derstädes i så många afseenden äro -olika våra.

Bland vårt lands jordbrukare in. fl. hafva önskningarna om erhållande
af råd och hjelp mot skadeinsekterna blifvit allt lifligare, och detta helt visst
i följd deraf, att man mer och mer kommit till den öfvertygelsen, att minskningen
eller ibland ett totalt felslående af skördarna i de flesta fall måste
till skri fvas dessa insekter.

Sedan åtskilliga, tungt vägande bevis för skadeinsekternas stora och
menliga inflytande, särskildt på vårt jordbruk, af kongl. landtbruksakademien
blifvit framlagda, torde det vara öfverflödigt att här upprepa flera dylika;
men det må ändock tillåtas mig att omnämna en erfarenhet af färskare
datum, nemligen från mitt besök detta år på Gotland. De talrika och vidsträckta
mvrama på denna ö hafva under senare tiden ingifvit de bästa
förhoppningar rörande dess landtbruks framtid, och en af de främsta orsakerna
härtill torde vara den, att dessa vattendränkta områden — som förut ansetts
nästan som värdelösa — efter skedd utdikning och efter iakttagandet
af de genom vetenskapen utstakade grunderna för en ändamålsenlig skötsel,

22 Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

visat sig kunna framalstra de yppersta grödor. Den derstädes odlade rapsen
ingaf i synnerhet de största förhoppningar, men inom kort inträffade något,
som kan gälla såsom ett ytterligare bevis derpå, att nya kulturförhållanden
ofta framkalla andra sjukdomar hos växterna. Flera arter skalbaggar instälde
sig nemligen på rapsplantorna och i sådan myckenhet, att de åtminstone
för eu tid helt och hållet omintetgöra rapsodlingen. Djuren voro visserligen
förut bekanta, men deras uppträdande inom vårt land på ett sådant
sätt synes hittills varit så godt som okändt. .Endast å egendomen Skäggs
vid Martebomyr erhölls på 150 tunnland blott 25,000 kilogram rapsfrö, då
man väntat sig 100,000, och förlusten uppskattas på stället till 15,000
kronor. Dylika härjningar af insekter, som ty värr ganska ofta återkomma,
torde lemna tillräckliga skäl för vidtagande af kraftigare åtgärder äfven från
statens sida för att söka utfinna mot dem användbara och verksamma
skyddsmedel.

Den jemförelsevis obetydliga utgift, som genom bifall till ifrågavarande
framställningar komme att uppstå, skall helt visst ej göras förgäfves, ehuruväl
det ännu kan förefalla oss, som om en del insektangrepp vore omöjliga
att minska, än mindre att helt och hållet förebygga. Att likväl äfven sådana
i sinom tid efter trägna undersökningar och försök skola kunna bekämpas
vida kraftigare framdeles, än hvad nu kan vara fallet, derom torde tankarne
dock knappast vara delade, då man besinnar hvad som under senare tiden
uträttats på andra, jemförliga områden, der erforderliga förutsättningar för
vetenskapliga forskningar och deraf härledda praktiska rön icke saknats.

Hvad de genom akademien och hushållningssällskapens ombud föreslagna
utgiftsposterna beträffar, är från min sida intet att påminna, alldenstund
de synas motsvara det behof, som under våra förhållanden torde komma
att göra sig gällande. Dock må jag kanske böra påpeka, att af anslaget
för en gång till uppsättning etc. det, som till äfventyrs ej blefve användt
första året, må få reserveras till kommande behof i den vägen; ty i fråga
om inrättandet af en alldeles ny institution är det omöjligt att på förhand
uppgifva allt, som torde komma att erfordras. En liknande anmärkning
skulle kunna göras rörande de årligen återkommande utgiftsposterna, då alla
år ej likna hvarandra, och utgifterna följaktligen kunna komma att å en
post öfverstiga anslaget, men å en annan att ställa sig lägre än detsamma.
I sådant fall torde båda kunna få utjemna hvarandra.

Slutligen må jag, för att ej blifva allt för vidlyftig — hvilket vore
ett fel efter den föregångna utredningen, som synes mig vara både grundlig,
äl motiverad samt fullt enlig med sakförhållandena — afsluta detta utlåtande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96-

med uttalandet af eu upprigtig önskan om förslagets framgång, öfvertygad
som jag är, att dess genomförande skall omsider lända vårt jordbruk och
dess binäringar till större nytta, än hvad man för närvarande ens torde våga
vänta och hoppas.

Stockholm den 12 december 1893.

Sven Lampa.

Till kongl. landtbruksstyrelsen.

Sedan flera år tillbaka har entomologiska föreningen i Stockholm lifligt
intresserat sig för den praktiska entomologien och dess utveckling i vårt
land till fromma för landtbruk, trädgårdsskötsel och skogsodling. Redan för
ett par år sedan tillsatte också föreningen en komité, som erhöll i uppdrag
att taga kännedom om förhållanden i detta afseende i andra länder samt
taga i öfvervägande, på hvad sätt denna forskning bäst skulle främjas i
vårt land.

Under tiden har samma fråga äfven upptagits af kongl. landtbruksakademien,
som till Kongl. Maj:t ingått med ett detaljeradt förslag om inrättandet
vid dess experimentalfält af en försöksstation för studiet af skadeinsekterna
och medlen för deras bekämpande.

Då det är oss bekant, att detta förslag nu, sedan yttrande deröfver äfven
inhemtats af hushållningssällskapens ombud, skall behandlas af kongl. landtbruksstyrelsen,
må det ej anses för ogrannlaga, om entomologiska föreningen
äfven för sin del vågar till kongl. styrelsen inkomma med en framställning
i ämnet.

Föreningen har till en början sökt ett svar på frågan: Hur kan man
på bästa sätt verka för den praktiska entomologien och hvad fordras för att
studiet af skadeinsekterna skall få någon verklig praktisk betydelse? Hittills
hafva i olika länder hufvudsakligen tre olika sätt blifvit använda. Man
har vid inträffande mer i ögonen fallande insekthärjning tillsatt en eller
några stycken personer (en komité), som skulle studera densamma och lemna

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

vederbörande råd och upplysningar, eller ock har man, såsom hittills hos
oss, anstalt en person, som haft eu dylik uppgift, och slutligen har man
inrättat bestämda institutioner (experimentella stationer), som haft till ändamål
både att studera insekterna, pröfva utrotningsmedlen och underrätta allmänheten
om resultaten af sina undersökningar.

En äfven ganska flygtig jemförelse mellan de resultat, som vunnits vid
dessa olika sätt att gå till våga, visar, att det första sättet är så godt som
värdelöst, att det andra endast under vissa förhållanden och i vissa fall kan
leda till målet, och att man endast genom att välja det tredje förfaringssättet
kan hoppas på att vandra säkert framåt och ernå resultat, på hvilka
man kan lita.

Om vi särskildt fästa oss vid hvad som hittills gjorts för saken i vårt
land, så vill entomologiska föreningen ingalunda bestrida, att den anspråkslösa
befattning, som funnits hos oss varit till gagn för det allmänna, men
den har dock varit det förnämligast derigenom, att den klargjort för alla,
hvilken ofantlig roll skadeinsekterna äfven hos oss spela och huru mycket
som genom dem årligen förstöres för landtmännen. Deremot har instruktören
i entomologi, såsom kongl. landtbruksstyrelsen alltför väl sjelf vet, på grund
af hela sin ställning och på grund af saknaden af eu försöksstation, i allmänhet
ej fullständigt kunnat följa skadeinsekternas utveckling och än mindre
pröfva mot dem användbara botemedels verkningar. Då alla sakkunniga
härom äro eniga, synes det oss också vara vår pligt att för statsmagterna
framhålla, att målet ej kan nås på den nu inslagna vägen, utan att det
endast genom inrättandet af en dylik station kan blifva möjligt att uträtta
något.

Entomologiska föreningen tillåter sig derför att på det varmaste förorda
. kongl. landtbruksakademiens förslag såsom det enda rätta och lämpliga, i fall
man vill göra något åt saken.

Slutligen anhåller föreningen att med stöd af sin kännedom om insekternas
lif i allmänhet och om arten af de forskningar, som här ifrågakomma,
få säga några ord om huru stationen måste vara inrättad för att
motsvara sin bestämmelse.

Hvad först beträffar den personliga arbetskraften vid stationen, så är
det naturligtvis af största vigt, att föreståndaren är en person, som är fullt
duglig för sitt kall. Då det således fordras ej allenast, att han skall ega
goda kunskaper i alla grenar af entomologien, som är zoologiens mest omfattande
afdelning, men det oaktadt nästan alldeles försummas vid våra
universitet, samt äfven hafva insigter i landtbrukets vigtigaste delar och

Jl(otioner i Andra Kammaren, N:o 96.

kännedom om kulturväxterna samt egna hela sin tid och kraft åt sin befattning
— om sommaren skall han göra iakttagelser och om vintern studera
sitt ämne teoretiskt samt författa berättelser och afhandlingar — synes det
oss vara ovedersägligt, att staten ej har någon utsigt att till denna befattning
erhålla fullt kompetent person, så vida lönen ej är lämpad derefter och
ej understiger den summa, som af kongl. landtbruksakademien föreslagits.
Att vidare stationen helt enkelt skulle blifva betydelselös och staten kasta
bort sina pengar i onödan, i fall ej vid föreståndarens sida ställes en assistent,
framgår så tydligt af det, som kongl. landtbruksakademien och hushållningssällskapens
ombud anfört, och är så klart för hvarje sakkunnig, att yi här
ej vilja spilla några vidare ord derpå.

De anslag, som i öfrigt begärts för stationens grundläggning och drift,
synas, äfven de, svårligen i nämnvärd grad kunna inskränkas, utan att
stationens verksamhet deraf skulle lida.

Entomologiska föreningen finner sig derför hafva full anledning att
äfven med afseende på anslagen för stationen instämma i det förslag, som
uppstälts af hushållningssällskapens ombud och som något öfverstiger det
af kongl. landtbruksakademien uppstälda förslaget, och detta så mycket
hellre, som hon är öfvertygad om, att det för sakens egen skull är bättre
att ingen station kommer till stånd än eu sådan, som redan från första
stund är oduglig.

Det kan också ej ett ögonblick betviflas, att statsmagterna, då de eu
gång fått ögonen öppna för de intressen, som här stå på spel, skola behjerta
sakens betydelse och befinnas villiga att derför anslå behöfliga medel.
Det förefaller snarare förunderligt, att det kunnat dröja så länge, innan
frågan blifvit löst, helst då man besinnar, att staten långt för detta gjort så
mycket för studiet och bekämpandet af husdjurens sjukdomar och deremot
hittills knappast något med afseende på kulturväxternas skador genom insekters
angrepp.

Men utan studium och arbete vinnes ingen kunskap och utan kunskap
står man vapenlös i striden, och derför vågar entomologiska föreningen vördsamt
hoppas, att denna sak snart skall finna en lösning, som kan lända
vårt fäderneslands jordbruk till gagn och nytta.

Stockholm den 19 december 1893.

1 entomologiska föreningens vägnar:

0. TH. SANDAHL.

Bill. Ull Riksd. Prot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 25 Raft.

Motioner i Andra Kammaren, K, :o 9€.

Till Konungen.

Uti underdånig skrifvelse af den IG sistlidne oktober har landtbruksakademien
understält Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning förslag om inrättande
vid akademiens experimentalfält af eu entomologisk försöksstation,
hvarför den årliga kostnaden beräknats sålunda:

till aflöning åt föreståndaren ---............................. kr. 4,000: —-

» arfvode åt en assistent.....-.......-.................— » 1,000: —

» anstaltens underhåll och drift...............-.....-..... » 1,500: —

tillhopa kr. G,500

hvartill skulle komma två ålder stillägg åt föreståndaren, hvardera om 500
kronor, att uppbära det första året efter 5 och det andra efter 10 års väl
vitsordad tjenstgöring; och har akademien, som ansett, att för stationens behof
borde för en beräknad kostnad af 10,000 kronor vid experimentalfältet
uppföras eu byggnad, innehållande dels två större arbets- eller laboratorierum
och ett kallrum för insekters öfvervintring, dels ock bostad för assistenten
och en dräng, samt för anskaffande af instrument och öfriga inventarier
erfordras ett belopp för en gång af 1,500 kronor, hemstält, att Eders
Kongl. Maj:t måtte i nåder bereda tillgång till ofvan angifna. för förslagets
förverkligande nödiga anslag.

Efter det Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss af den 31 oktober
innevarande år anbefalt landtbruksstyrelsen att lemna hushållningssällskapens
ombud tillfälle att vid deras i nästlidne november månad hållna sammanträde
i ärendet sig yttra samt med det yttrande, som sålunda kunde
varda afgifvet och eget underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma,
samt landtbruksstyrelsen uti en med anledning häraf till bemälda
ombud den 2 i sistberörda månad aflåten framställning anhållit, att ombuden
ville afgifva det sålunda åsyftade yttrandet, får landtbruksstyrelsen, med återställande
af remissakten samt öfverlemnande af dels det från ombuden in -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

komna yttrandet, dels ock en från entomologiska föreningen i Stockholm till
styrelsen ingifven skrift i ämnet för egen del anföra följande.

Med allt större bestämdhet hafva tid efter annan inom vårt land röster
höjts för vidtagande af kraftigare åtgärder i syfte att förekomma de förödelser,
som i den mån jordbruket tilltagit i intensitet visat sig i allt
högre grad hota de odlade växterna, och dymedelst söka förebygga de stora
förluster, hvaraf eljest landtmannen kommer att drabbas. Alltifrån första
början af sin verksamhet har också landtbruksstyrelsen haft sin uppmärksamhet
fästad å detta förhållande och sökt bereda utvägar för vinnande af det
vigtiga ändamålet.

Yäl lyckades icke styrelsen vinna Eders Kong! Maj:ts nådiga bifall
till ett af styrelsen uti underdånig skrifvelse den 26 oktober 1891 i samma
syfte som det nu föreliggande framstäldt, om än mindre omfattande, förslag,
men på hemställan af landtbruksstyrelsen har likväl Eders Kongl. Maj:t
genom nådigt bref af den 22 oktober 1892 höjt det anslag, som från och
med år 1880 med 1,000 kronor årligen utgått hufvudsakligen till befordrande
af kännedomen om de för landtbruket skadliga insekter, för innevarande
år till 1,500 kronor. I likhet med landtbruksakademien anser landtbruksstyrelsen,
att detta anslag är alldeles otillräckligt för att med detsamma
skulle kunna åstadkommas några rätt kraftiga åtgärder för vinnande af det
ändamål, hvarom nu är fråga. Härtill erfordras, på sätt landtbruksakademien
med styrka framhållit, att möjlighet beredes för sakkunniga personer
att med nutidens vetenskapliga hjelpmedel utforska ifrågavarande skadedjurs
Missförhållande!!, lifsbetingelser samt medlen att kunna utrota eller åtminstone
förekomma deras härjningar, hvithet endast i otillräcklig grad och
högst ofullständigt kunnat ske med det hittills utgående anslaget. Men det
bör ej heller lemnas obeaktadt, att dessa forskningar, så intressanta de i sig
sjelfva kunna vara, i förevarande fall likväl hafva sitt gifna praktiska mål,
som bör stadigt hållas i sigte, såvida forskningarna skola hafva någon betydelse
för det praktiska landtbruket, och, om å ena sidan ingenting bör eftergifvas
i fordringarna på grundlig kännedom om ämnet, torde å andra sidan
det vara lika vigtigt, att dessa forskningar så snart ske kan leda till några
resultat, så att de icke må först i en aflägsen, obestämd framtid komma den
praktiska landtbrukaren till godo Då landtbruksakademien såsom det vill
synas på goda skäl ansett, att, om en sådan institution som den nu föreslagna
upprättas, någon särskild entomolog, i likhet med den af landtbruksstyrelsen
under senare tiden anstälde instruktören för meddelande af upplysningar
i fråga om de för landtbruket skadliga insekter ej vidare behöfver

28 Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

antagas, utan att dennes åligganden skalle kunna fullgöras af den entomologiska
försöksstationen, varder det så mycket vigtigare, att denna anstalt
ställes i de praktiska intressenas tjenst och från början erhåller den dubbla
uppgiften att jemte ett grundligt studium af den praktiska entomologien i
alla dess delar göra denna vetenskap fruktbärande dels genom sträft andel
att söka utfinna botemedel mot skadliga insekter, dels ock genom meddelande
af upplysningar och råd åt allmänheten i alla de afseenden, som kunna anses
ligga inom området för institutionens verksamhet. Det är också endast
under förutsättning, att anstalten erhåller denna afgjordt praktiska karakter
som landtbruksstyrelsens förbemälde instruktör skulle kunna undvaras och
styrelsen öfver hufvud finner sig kunna förorda upprättande af eu dylik anstalt,
som för öfrigt med afseende å dess nära sammanhang med landtbruksstyrelsens
öfriga verksamhet och dess vigt för sjelfva landtbruksnäringen
ovilkorligen torde böra ställas under styrelsens ledning och inseende. Det
dubbla ändamål, som anstalten skulle få, kräfver emellertid ett årligt anslag,
som icke utan olägenhet skulle kunna sättas lägre än det af landtbruksakademien
föreslagna.

Beträffande detaljerna af ifrågavarande förslag, så anser sig laudtbrukftstyrelsen
böra endast erinra, att, ehuru många skäl tala för ifråga
varande anstalts förläggande till experimentalfältet, detta förslag, hvars
utförande skulle erfordra uppförandet derstädes af en ny byggnad för en
beräknad kostnad af 10,000 kronor, syties, åtminstone för närvarande, icke
böra vinna afseende, enär all erfarenhet ännu saknas om bästa sättet för
en dylik byggnads uppförande, och möjlighet utan tvifvel finnes att få
mot ett pris, ej öfverstigande 500 kronor för år, hyra någon i hufvudstadens
omedelbara närhet med goda kommunikationer försedd lägenhet,
dit en dylik anstalt till en början och till det någon erfarenhet vunnits
om de fordringar, som böra ställas på den byggnad, der anstalten slutligen
skall inrymmas, kan vara förlagd.

Då landtbruksstyrelsen icke har något vidare att mot förslaget erinra,
får styrelsen på grund af hvad ofvan blifvit anfördt i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta
nådig proposition, att Riksdagen, under förutsättning att anstalten inrättas
på sätt ofvan blifvit antydt, måtte

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

dds med godkännande af följande

Stat

för den praktiskt-entomologiska försöksstationen.

Aflöning åt föreståndaren kr. 4,000, deraf 2,500 kr. utgör lön och
1,500 kr. tjenstgöringspenningar. Efter fem år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.

Arfvode åt en assistent .................................... kr. 1,000: —

För anstaltens underhåll och drift, hyra för lokal

inberäknad ...................................................... » 2,000: —

tillhopa kr. 7,000: —.

Assistenten åtnjuter jemväl fri hostad, ej mindre anvisa för försöksstationens
utgifter ett årligt belopp af 7,000 kronor än äfven medgifva,
att enahanda vilkor skola gälla för åtnjutande af föreståndarens aflöning
och hvad angår pension från allmänna indragningsstaten åt denne, som i
samma afseenden bestämts i fråga om ledamot af landtbruksstyrelsen;

dels ock för anskaffande af instrument och öfriga inventarier för
stationens behof bevilja för en gång ett belopp af 1,500 kronor.
Stockholm den 20 december 1893.

Underdånigst

THEODOE ODELBERG. HENRIK MAGNET.

Fredrik Egerströrn.

Sedan alla hithörande handlingar jemte eget utlåtande blifvit af
landtbruksstyrelsen till Kongl. Maj:ts regering aflemnade, har den sistnämnda
remitterat ärendet till landtbruksakademien för vidare behandling.

Under den tid, man här i Sverige hittills användt för att åvägabringa
en fullständig utredning af frågan om den praktiska entomologiens tidsenliga
tillgodogörande, hafva i ett par af våra grannland åtgärder vidtagits,
som vida öfverträffa våra egna. Härtill hafva kanske i ej ringa mån bidragit
den belysning och utredning, som hos oss redan förekommit. I
Finlands Landtdag hafva nemligen tre stånd samstämmigt beslutat, att
Ständerna skulle »hos Hans Kejserliga Maj:t i underdånighet anhålla om
åtgärd derhän, att en entomologisk försöksstation invid Helsingfors kunde,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 97.

efter det frågan egnats en allsidig utredning, varda inrättade». Märkvärdigt
nog sade bondeståndet nej härtill, fastän saken ju i första rummet
afser dess nytta.

1 Norige har frågan om eu stations > inrättande ännu ej så mycket
varit på tal, men stortinget har dock enhälligt beslutat att höja statsentomologens
lön till 3,000 kr. samt beviljat honom reseersättning och
dagtraktamente under resorna och härigenom gjort det möjligt för honom
att mera odeladt egna sig åt sin befattning.

N:o 97.

Af herr C. J. Mustaparta, om införseltull d lax.

Att fisket är ett näringsfång, hvarmed ganska många inom landet
sysselsätta sig, det torde vara allom bekant, och att äfven denna näring
lider intrång af utländingars konkurrens, det lärer väl icke kunna förnekas.

De norrländska floderna hafva förut varit rika på lax, och befolkningen
utefter dessa vattendrag haft en icke obetydlig inkomst genom
fiske deraf. På senare årtionden har likväl denna inkomst förminskats.
I de österbottniska floderna och i skärgården emellan Torneå och Uleåborg
är deremot laxtillgången fortfarande god, men största delen af den
derstädes fångade laxen, både saltad och färsk, exporteras tullfritt till
Sverige och förorsakar ett prisfall, som är känbart för dem, hvilka icke
ega tillfälle till erhållande af rikare fångster. Den finska tulltaxan bestämmer
dessutom införseltullar för all saltad fisk. Hvad jag derutinnan
har mig bekant, är, att vid införsel till Finland strömming drager en
tull per 100 kilogram af 1 krona 44 öre och saltad lax 3 kronor 60 öre.
Det förefaller mig då icke vara i sin ordning, att svenska laxfiskare skola
sakna skydd för utländsk export hit af både saltad, rökt och färsk lax,
synnerligen som denna vara icke i allmänhet räknas till de nödvändigaste.

Det kan häremot invändas, att åtminstone den färska laxen bör få
införas tullfritt af den anledning, att export af sådan till Finland är tilllåten
utan erläggande af några tullafgifter. Denna invändning vill jag
bemöta med den anmärkningen, att om detta tillåtes, har man antagligen
att emotse ett kringgående af tulltaxans bestämmelser, i det att salterier