Motioner i Andra Kammaren, N:o 41 (Motion 1894:41 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

N:o 41-

Af herr G. Ryding, om beviljande af anslag till utförande
af en statsbana mellan Hernösand och Sundsvall.

•

Under den 18 januari 1893 ingick Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesternorrlands län till Kongl. Maj:t med en underdånig hemställan,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska erforderliga medel till utförande
af en jernvägsanläggning emellan Hernösand och Sundsvall, till
hvilken anläggning plan- och profilritningar med tillhörande kostnadsförslag
blifvit på bekostnad af nämnda städer uppgjorda, hvarefter, och
sedan kongl. jernvägsstyrelsen, hvilken för afgifvande af utlåtande fått
sig meddelad den underdåniga framställningen, anhållit, att Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ville genom erfaren fackman låta verkställa en trafikberäkning
för samma jernvägsanläggning, samt Hernösands och Sundsvalls
stadsfullmäktige anslagit dertill erforderliga medel, en sådan beräkning
blifvit, efter Kongl. Maj:ts befallningshafvandes uppdrag, af
trafikdirektören vid sjette distriktet af Sveriges statsbanor, t. f. intendenten
I. A. örtendahl uppgjord.

Enligt dessa handlingar skulle anläggningskostnaden för den 63,5
kilometer långa banan uppgå i sin helhet till 3,800,000 kronor eller omkring
60,000 kronor per kilometer med rullande materiel och omkring
55,000 kronor utan rullande materiel, under det att inkomstöfverskottet
eller behållningen beräknats till 204,400 kronor årligen, motsvarande
5,38 procent å anläggningskostnaden.

Sedermera har Vesternorrlands läns landsting genom beslut, som
blifvit af Kongl. Maj:ts befallningshafvande faststäldt och numera tagit
åt sig laga kraft, beviljat såsom understöd för utförande af en jernväg
emellan Hernösand och Sundsvall ett bidrag af 100,000 kronor, att
uttaxeras under fem år, räknadt från och med år 1897, med 20,000

Bill. till lliksd. Prot. 18.94. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Haft. (N:o 41.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

kronor för hvardera året, under vilkor att arbetet dessförinnan genom
vederbörandes försorg påbörjats; och som följaktligen anläggningskostnaden
minskas med motsvarande belopp, skulle inkomsten komma att
uppgå till 5,52 procent af anläggningskostnaden.

Det från kongl. jernvägsstyrelsen infordrade yttrandet har ännu icke
inkommit till Kongl. Maj:t, utan är ärendet fortfarande beroende på
Kongl. Maj:ts pröfning; men då af statsverkspropositionen inhemtas, att
stambanans fortsättning norrut icke ifrågasättes, och fördelaktigt skulle
vara, om de underbefäl, murare, timmermän och jordarbetare, uppgående
till en stamtrupp af omkring 1,000 personer, som under en lång följd
af år varit anstälda vid jernvägsbyggnaderna i Norrland, kunde der fortfarande
under någon tid beredas en för både dem och staten gagnande
sysselsättning, har jag, i ovisshet om det beslut, Kongl. Maj:t för sin
del kan komma att fatta, ansett mig böra före motionstidens utgång
bringa detta vigtiga ärende till Riksdagens bepröfvande; hysande jag den
förhoppning, att under riksdagens lopp ärendet skall inkomma från
kongl. jernvägsstyrelsen ytterligare utredt och bearbetadt.

Af den skildring, som i Kongl. Maj:ts befallningshafvandes framställning
lemnas angående östra Medelpads och nedra Ångermanlands
åtskilliga förhållanden, torde få anses vara ådagalagdt, att denna bygd
i afseende på liflig ekonomisk verksamhet intager en af de allra främsta
platserna i hela vårt land; och då jemväl trafikberäkningen angifver, att
företaget skulle blifva för staten inkomstbringande, vågar jag härmedelst
hemställa,

att Riksdagen, med antagande af landstingets anbud,
må till utförande af en statsbana emellan Hernösand
och Sundsvall anslå 3,700,000 kronor eller det
något högre belopp, kongl. jernvägsstyrelsen till äfventyra
kan finna erforderligt, att utgå under tid, Riks*
dagen pröfvar lämplig.

Afskrifter af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes underdåniga framställning
den 28 januari 1893 med bilagor samt trafikdirektören örtendahls
trafikberäkning med upplysande förklaringar äro denna motion bilagda.

Stockholm den 26 januari 1894.

Gustaf Ryding.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Bil. 1.

Till Konungen.

I en till stadsfullmäktige i Sundsvall den 15 juni 1891 öfverlemnad
skrifvelse hemstälde undertecknad landshöfding, att, sedan det numera
finge anses vara höjdt öfver allt tvifvel, att en bibana Hernösand—
Sollefteå komrae till stånd och det uppenbarligen läge i Sundsvalls intresse
att arbeta för en jernväg till Hernösand för att såmedelst komma
i närmare förbindelse med det öfre landet, stadsfullmäktige måtte anslå
medel till uppgörande af plan och kostnadsförslag för en jernväg Sundsvall—Hernösand
samt tillsätta en komité för vidtagande för öfrigt af
erforderliga förberedande åtgärder till frågans lösning.

I anledning af denna skrifvelse, hvilken af stadsfullmäktige remitterades
till drätselkammaren för yttrande, inkom drätselkammaren den
6 juli 1891 med infordradt utlåtande i frågan och anförde dervid bland
annat:

att, enligt tillförlitlig underrättelse, kongl. jernvägsstyrelsen nyligen
beslutat att för Eders Kongl. Maj:t framlägga förslag om jernvägens utsträckning
från Sundsvall till Vifstavarf;

att, då, enligt hvad enskildt försports, denna handel skulle vara af
synnerligt intresse för statens jernvägsrörelse, det ej kunde betvifla, att
Eders Kongl. Maj:t föresloge och hos Riksdagen utverkade medel till
densaramas anläggning med allra första;

att, då i sådant fall ingen utsigt förefunnes för att ett enskildt bolag
skulle kunna bildas för åstadkommande af den återstående mindre vinstgifvande
sträckan Vifstavarf—Hernösand, samt det ej vore tänkbart, att
de båda i företaget synerligt intresserade städerna Hernösand och Sundsvall
skulle kunna på ett mera verksamt sätt ingripa i denna handels
genomförande, enär deras finanser för närvarande vore starkt tagna i
anspråk för andra ändamål, det endast återstode att i petitionsväg
söka intressera statsmakterna för företaget;

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

och att, för att gifva mera eftertryck åt en dylik petition, densamma
borde åtföljas af en på detaljerad undersökning grundad utredning
af kostnaden för ifrågavarande handels anläggning samt af dess sannolika
rentabilitet.

På grund af hvad drätselkammaren i ärendet sålunda anfört, beslöto
Sundsvalls stadsfullmäktige vid sammanträde den 17 augusti 1891
att utse en komité af tre ledamöter med åt densamma lemnadt uppdrag
att följa frågans gång, att vidtaga erforderliga förberedande åtgärder till
dess lösning och att, derest omständigheterna dertill ansåges föranleda,
låta verkställa ofvan omförmälda undersökning af bandelen Vifstavarf—
Hernösand samt sedermera, gemensamt med af Hernösand eventuelt utsedde
delegerade, å de båda städernas vägnar ingå till Eders Kongl.
Maj:t med underdånig petition om framläggande för Riksdagen af förslag
om utsträckande af den tillämnade jernbanan Sundsvall—Vifstavarf
ända fram till någon punkt på Hernösand—Sollefteå-banan.

Med bifall till en af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande gjord
hemställan, beslöto sedermera jemväl Hernösands stadsfullmäktige vid
sammanträde den 27 oktober 1891 att tillsätta en komité af tre personer
för vidtagande af förberedande åtgärder till åstadkommande af en
jernväg mellan Sundsvall och Hernösand.

På uppdrag af dessa komitéer har dels löjtnanten vid kongl. vägoch
vattenbyggnadscorpsen Hugo Svärtning uppgjort plan- och profilritningar
med tillhörande kostnadsförslag till en jernväg mellan nämnda städer
och dels aktuarien i kongl. statistiska centralbyrån Gustav Sundbärg
utarbetat åtskilliga tabeller med statistiska uppgifter rörande de kommuner,
som skulle komma att af den ifrågasatta jernvägen beröras; hvarefter,
enligt komiterades beslut vid gemensamt sammanträde i Sundsvall
den 11 dennes, berörda handlingar öfverlemnats till Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande med anhållan, att länsstyrelsen behagade hos Eders
Kongl. Maj:t hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder utverka
Riksdagens anslag för anläggning af en jernväg emellan Hernösand och
Sundsvall.

Såsom linien enligt de uppgjorda plan- och profilritningarna föreslås,
skulle horisontalplanet å statsbanan vid Nacksta vaktstuga blifva
utgångspunkten; hvarefter banan i en temligen sned rigtning öfvergår
Selångersån, följer parallelt med yttersta gatan i den nya stadsplanen,
genomgår parken vid Rullan och framkommer till Tivoli, der en station
anses böra anordnas för passagerare till och från Sundsvall. Härifrån
fortsätter banan i norra kanten af Hseflfners brädgård, gör en stark kokning
åt norr och följer dalgången ofvan Skönsberg fram till Tunadal,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

der, efter likaledes eu skarp kurva, banan fortsätter nära Alnö-sundet
förbi Tunadals såg till Filland, hvarest en större, för timmertransporterna
särdeles passande station tänkts förlagd. Härifrån går banan förbi Näs
brädgård och. Johannedals såg, Sunds såg och mekaniska verkstad, Skönviks
såg och rundt Tirnråviken förbi Östrands såg till Vifsta, hvarest
ytterligare en större station borde anläggas. Från Vifsta går banan i
temligen rak linie fram emot Bergeforsen, öfvergår derstädes efter en
skarp kurva Indalselfven och fortsätter mot norr i nästan samma retning
som elfven, ehuru på ganska stort afstånd från densamma, till den
skarpa krök, som elfven gör mot sydost strax norr om föreningen med
Ljustorps-ån, der en station (Fjäl) föreslås. Härifrån följer banan tätt
utmed Indalselfven på en sträcka af omkring eu kilometer, skiljer sig
derpå så småningom från densamma och stiger i en sammanhängande lutning
af 16%o öfver en half mil i längd ända fram till Söråkers hållplats.
Från denna punkt går ba nan i temligen bestämd rigtning mot
Hernösand, ehuru större och mindre krokar måst göras i följd af de på
många ställen ganska svåra terrängförhållandena. Vid Bye utmed Storsjön
skulle nästa hållplats förläggas. Härifrån går banan förbi Gnistringssjön,
Lundtjern och Häggsjön till Antjerns-byarne, der sista hållplatsen
närmast Hernösand föreslås. Omkring fem kilometer från sistnämnda
hållplats börjar banan sänka sig nedåt Gådcådalen i lutning 16%o och
inlöper efter flere betydliga krökar rundt utskjutande bergåsar å den
station i Hernösand, som Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag för närvarande
håller på att anlägga.

Utom redan uppräknade stationer vid Tivoli, Filland, Vifsta och
Fjäl samt hållplatser vid Söråker, Bye och Antjern, skulle en mindre
föreningsstation anläggas vid Nacksta samt anhalter utan sidospår vid
Tunadal, Johannedal, Sund, Skönvik och Östrand. Vid de sistnämnda
platserna torde endast de mindre lokaltåg eller ångspårvagnar, hvilka
säkerligen blifva af behofvet påkallade i denna så ovanligt folkrika trakt,
komma att stanna. Till nästan alla sågverk, brädgårdar och öfriga vigtiga
punkter utmed banan kunna särskilda spår inledas från hufvudspåret
eller någon närbelägen station.

Såsom minimiradie har användts 300 meter och såsom maximilutning
IG %o i likhet med stambanan genom öfra Norrland. I allmänhet har,
såvidt möjligt varit, undvikits samtidigt begagnande af maximilutning
och minimiradie, hvilket äfven framgår af den vid förslaget fogade kröknings-
och lutningstabell.

Till grund för den gjorda kostnadsberäkningen har i tillämpliga
delar legat det förslag, som upprättats för Hernösand —Sollefteå jern -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

väg med de modifikationer, som den under arbetets lopp vunna erfarenheten
visat behöfliga. Sålunda har enligt senare beräkningar den i
ursprungliga förslaget för nyssnämnda jernväg upptagna expropriationskostnaden,
omkring 21,000 kronor pr mil, visat sig för låg, men torde
dock icke öfverstiga 35,000 kronor. För den 63,5 kilometer långa stäckan
emellan Sundsvall och Hernösand skulle efter 35,000 kronor per mil
expropriationen uppgå till omkring 222,000 kronor. Då emellertid emellan
Vifsta och Sundsvall förekomma en ovanlig mängd husflyttningar och
ersättningar för ökad brandstod m. in., har expropriationssumman höjts
till 290,000 kronor.

För rullande materiel har endast upptagits det för norrländska banorna
vanliga anslagsbeloppet eller 5,000 kronor per kilometer.

Anläggningskostnaden i sin helhet uppgår till 3,800,000 kronor eller
omkring 60,000 kronor per kilometer med rullande materiel och omkring

55,000 kronor utan rullande materiel.

Den del af Vesternorrlands län, som kan anses vara direkt intresserad
af den föreslagna sammanbindningsbanan mellan Sundsvall och
Hernösand, omfattar, utom länets nämnda båda städer, socknarna Skön,
Timrå, Hässjö, Häggdånger och Säbrd, tillsammans, jemte de båda stadskommunerna,
upptagande en ytvidd af något öfver 700 qvadratkilometer
och med en folkmängd vid 1890 års slut af vid pass 45,000 menniskor.

Till banans närmaste omgifning höra derjemte socknarna Njurunda,
Tutia, Selånger, Sättna, Indal, Ljustorp, Alnö, Tynderö och Stigsjö, hvilka
tillsammans utgöra omkring 2,030 qvadratkilometer och ega en folkmängd
af inemot 30,000 personer.

Härtill kommer, att, då ända från Bollsta station å Hernösand—
Sollefteå-banan vägen till mellersta och södra delarne af Sverige blir
kortare öfver Sundsvall än öfver Sollefteå — i det nemligen sträckan
Bollsta—Sollefteå—Bräcke—Ange uppgår till 222 kilometer, men sträckan
Bollsta—Hernösand—Sundsvall—Ange till endast 212 kilometer — en
indirekt fördel genom banan tillskyndas de betydande socknarne Högsjö,
Gudmundrå och Ytterlännäs med deras grannsocknar, Hemsö, Hora, Skog
och Bjertrå, hvilka sammanlagdt upptaga en ytvidd af 1,150 qvadratkilometer
med ett inbyggareantal af öfver 20,000 personer.

Hela det område, som kan anses direkt eller indirekt intresseradt
af den föreslagna nya jernvägen, utgöres alltså af 23 kommuner, hvilkas

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

areal uppgår till 3,900 qvadratkilometer och hvilkas folkmängd uppgifves
till ej långt ifrån 100,000 menniskor. Inräknas derjemte de många
tusental menniskor från rikets alla delar, som genom de jemförelsevis
rikliga tillfällena till arbetsförtjenst här finna sin utkomst, utan att
deras vistelse antager en så stadigvarande karakter, att de låta sig å
orten kyrkoskrifvas, så torde folkmängdssiffran 100,000 personer säkerligen
öfverskridas.

Det område, som inneslutes inom nu antydda gränser, torde utan
öfverdrift kunna sägas vara en af vårt lands märkvärdigaste bygder.
Ehuru beläget ofvanför 62:a breddgraden, är detsamma i sin helhet
tätare befolkadt än hvarje län i mellersta Sverige; först i Östergötlands
och Skaraborgs län finner man i detta hänseende dess motstycken. I
vissa delar af ifrågavarande bygd är folkmängdstätheten vida större.
Sköns tingslag, som i genomsnitt eger vid pass 100 inbyggare för
hvarje qvadratkilometer, är i sjelfva verket det tätast bebodda tingslaget
i hela vårt land. I Sköns kommun ensam bo ända till 245 personer i
medeltal på hvarje qvadratkilometer.

Af ännu större märklighet är dock den folkmängdstillväxt, som egt
rum i denna bygd under den senaste mansåldern. Medan vid 1860 års
slut dessa 23 kommuner sammanlagdt egde endast 44,000 inbyggare,
steg folkmängden trettio år senare till 95,000 och hade således under
denna korta tidrymd mer än fördubblats. En sådan folkökning öfverträffar
hvarje annan i hela den skandinaviska norden, såvida man ej
skulle vilja jemnställa densamma med tillväxten i sjelfva de nordiska
hufvudstäderna. I såväl Stockholm som Köpenhamn har folkmängden
under dessa trettio år ökats med vid pass 120 procent, i Sundsvalls—
Hernösands-bygden har tillväxten utgjort 115 procent. Med Göteborg
har denna bygd hållit jemna steg såväl absolut som relativt. Göteborgs
folkmängd uppgick år 1860, inom stadens nuvarande område, till 46,000
personer och år 1890 till 105,000, medan Sundsvalls—Hernösands-bygdens
samtidigt ökats från 44,000 till 95,000. Tillväxten utgör i Göteborg
127 procent och i den norrländska bygden, såsom nämndes, 115
procent, ja äfven i de hithörande landskommunerna, tagna för sig, 119
procent.

I Bjertrå församling ökades inbyggareantalet under denna tid med
154 procent, i Gudmundrå med 193, i Sundsvalls stad med 198, i Timrå
församling med 216, i Alnö med 364 och i Skön med 553 procent. Till
den sista förvånande siffran kan icke ens något stadssamhälle förete
något motstycke i hvilket som helst af den skandinaviska nordens länder.

Man brukar betrakta den amerikanska folkökningen såsom den hög -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

sta kända i våra dagar. Det kunde då vara af intresse att efterse, huru
Vesternorrlands sågverksdistrikt hålla målet efter en dylik verldsberömd
måttstock. Folkmängden i Nordamerikas Förenta Stater har under de
sista tio åren vuxit med 23 pro radie årligen. Inom här behandlade
kommuner af Medelpad och Ångermanland har folkmängdstillväxten
deremot under de senaste årtiondena uppgått till 25 pro radie för hvarje
år och af de särskilda socknarna: i Njurunda tid 30 pro mille, i Bjertrå
tid 32, i Gudmundrå tid 35, i Timrå till nära 40, i Alnö till öfver 50
och i Skön tid öfver 55 pro mille årligen. Att karakterisera denna nordsvenska
bygds folkökning såsom verkligt amerikansk, innebär alltså visst
icke någon öfverdrift.

Såsom framgår af tab. 2 hafva under de senaste trettio åren mer
än 20,000 personer från det öfriga Sverige bosatt sig och funnit sin
bergning i denna landsända. Toges hänsyn jemväl till alla dem, som
här vunnit sitt uppehälle genom tillfälligt arbete, många gånger under
åratal fortsatt, blefve antalet säkerligen vida större.

Den folkmängd af vid pass 100,000 personer, som här ifrågavarande
några och tjugru kommuner innesluta, är för sin tillvaro mindre än
hvarje annan landsbygd i Sverige beroende af jordbruket. Den industriella
verksamheten är här utan ad fråga hufvudnäringen. Härom vittnar
redan bevillningsstatistiken genom sina uppgifter om fastighetsvärdet
samt inkomsten af rörelse och yrke. Hela taxeringsvärdet af tid bevillning
uppförd annan fastighet än jordbruksfastighet utgjorde år 1891 inom
dessa kommuner öfver 37 millioner kronor, hvaraf i de båda städerna
23 Va millioner och i landskommunerna 13 Va millioner. Mot hvarje hundratal
inbyggare i landskommunerna svarade alltså ett dylikt taxeringsvärde
af nära 18,000 kronor, under det medeltalet för hela rikets landsbygd
endast uppgår tid 8,000 kronor. I Njurunda kommun stiger siffran
tid nära 22,000 kronor, i Timrå till nära 23,000, i Gudmundrå tid nära
24,000, i Ytterlännäs tid öfver 25,000 och i Bjertrå, Skön och Alnö till

28.000 kronor eder derutöfver.

Samtidigt har den uppskattade inkomsten af rörelse eller yrke inom
samtliga här behandlade kommuner uppgått till 15 millioner kronor,
hvaraf i landskommunerna öfver 9 millioner. Per hundratal af folkmängden
utgör denna inkomst på Sveriges landsbygd i allmänhet endast
något öfver 2,000 kronor, här uppe åter når den tid 12,000 kronor eder
vid pass sex gånger högre. I Sköns församling stiger siffran till inemot

20.000 kronor och i Timrå tid öfver 25,000.

Hela den uppskattade inkomsten af rörelse eller yrke uppgick i
Sköns kommun tid 2,150,000'' kronor, i Timrå tid nära 1,200,000, i

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Gudmundrå till 1,100,000, i Njurunda till 1,020,000 o. s. v., samt i de
tjuguen landskommunerna sammanlagdt till 9,045,000. Till jemförelse
härmed må anföras, att motsvarande inkomst för landsbygden i hela
Malmöhus län uppgick till allenast 6,900,000 kronor, och på landsbygden
i Göteborgs och Bohus län till 7,100,000 kronor, samt att dessa tal
voro de högsta, som landsbygden från något län kunde uppvisa, med
undantag af Gefleborgs län, som hann till 9,700,000. De tjugu lands- -kommunerna omkring Hernösand och Sundsvall uppväga alltså i detta
hänseende i det närmaste Gefleborgs läns hela landsbygd och de öfverträffa
hvarje annat läns i hela vårt land. Sköns kommun ensam öfverträfifar
landsbygden i hvart och ett af åtta bland rikets län, nemligen
Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands, Skaraborgs
och Vesterbottens.

Att under sådana förhållanden jordbruket i dessa trakter skall träda
i bakgrunden i jemförelse med andra näringar år sjelfklart. Äfven i
fråga om jordbruket hafva dock tvifvelsutan betydande framsteg blifvit
gjorda i Medelpad och Ångermanland. Vid århundradets början fans i
här behandlade kommuner endast något öfver 3,000 hektar odlad jord,
men numera öfver 23,000 hektar. År 1890 skördades af spanmål öfver

10,000 hektoliter råg, nära 100,000 hektoliter korn och 50,000 hektoliter
hafre; af potatis vans nära 150,000 hektoliter. Samma år underhöllos
här 6,000 hästar, 21,000 nötkreatur, 14,000 får, 1,500 getter och
3,500 svin. På hvarje hundratal af folkmängden funnos 18 kor; medeltalet
för hela riket är något mer än 30.

Sin hufvudnäring har denna bygd, såsom allbekant är, funnit i
skogshandteringen och trävarurörelsen. Sjelfva ega de tjugutre kommunerna
skogsmark till ett omfång af 270,000 hektar, men dessutom förmedla
de förädlingen och afsättningen af skogens alster från en ytvidd
af flere millioner hektar inom Ångermanelfvens, Indalselfvens och Ljungans
flodområden. Sågverksrörelse drifves i inemot 100 större etablissement,
vid hvilka under senaste femårsperiod försågades i medeltal öfver 8
millioner timmer årligen. Beträffande exportens storlek af de vigtigaste
sorterna af oarbetade trävaror, från såväl riket i dess helhet som från
Sundsvalls och Hernösands tullkammaredistrikt, framgår densamma af
nedanstående siffror:

Från hela riket Från Sundsvall och Hernö -

.arngen. kubikmeter. sand, kubikmeter.

1871—75 ..................... 2,925,570 1,059,718

1876—80 ..................... 3,286,403 1,250,883

1881—85 ..................... 4,047,579 1,657,625

1886—90 ..................... 4,507,885 1,925,344

Dill. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Raft.

S:s och H:s utförsel
i procent af rikets.

36,2 %

38,1 »

41,0 »

42,7 »

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

I allt exporterades alltså från dessa båda distrikt under förra hälften
af 1870-talet årligen 1,060,000 kubikmeter af de vigtigare slagen af
oarbetade trävaror, men under de senast förflutna åren 1,925,000 kubikmeter,
eller ej långt ifrån dubbelt mera. Och andelen af rikets hela
trävarutförsel har befunnit sig i en oafbruten stegring. Den utgjorde
under den första femårsperioden 36 procent — redan detta en förvånande
proportion — derefter har densamma respektive stigit till 38,41 och
slutligen nära 43 procent. Betydelsen af dessa tal framträder kraftigare,
när man erinrar sig, att trävaruexporten plägar representera mer än 40
procent af värdet af Sveriges hela utförsel. Då nu i sin ordning Sundsvall
och Hernösand befunnits leverera öfver 40 procent af trävaruutför3eln,
så visar sig, att af rikets hela exportvärde, af alla dess utförselvaror
tillsammantagna, de båda ifrågavarande distrikten aflemna, lågt räknadt,
16 å 17 procent, d. v. s. en sjettedel. Totalvärdet af trävaruutförseln
från dessa hamnar torde under sådana förhållanden icke kunna anslås
lägre än till i rundt tal 50 millioner kronor årligen.

En så storartad exportrörelse kräfver naturligtvis en stark utveckling
af sjöfarten. Jemföras härutinnan Sundsvall och Hernösand jemte underlydande
hamnar med hufvudstaden Stockholm, blir resultatet följande.
Sammanlagda tonntalet af in- och utklarerade fartyg utgjorde i medeltal:

Årligen. Stockholm. Sundsvall och Hernösand.

1876—80 ........................................................ 662,796 1,180,068

1881—85 ......................................................... 847,440 1,417,455

1886—90 ........................................................ 893,471 1,467,147

Sjöfarten här uppe visar sig således hafva nått en omfattning, som
närmar sig det dubbla af rörelsen i landets hufvudstad.

Tulluppbörden har utgjort såväl för riket i dess helhet som för nu
ifrågavarande båda tullkamrar:

Årligei	1.	Hela rikets.	Sundsvall och Hernösand.	S:s och H:s i proc. af rikets.
1871-	-75 ..............	............. 22,441,489	423,961	1,89 %
1876-	-80..............	............ 24,939,486	552,581	2,22 »
1881-	-85 ..............	............ 31,460,471	969,328	3,08 »
1886-	-90 ..............	............. 36,477,574	1,574,098	4,32 »
År 1890 ..............	............. 41,937,117	2,059,824	4,91 »

Här träffas en utomordentlig stegring för de båda nordsvenska sjöstäderna,
hvilkas sammanlagda tulluppbörd åren 1871—1875 ej fullt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

uppgick till 2 procent af hela rikets, men nu utgör i det närmaste 5
procent. Dessa tal vittna tillräckligt om den ökade vidden af de direkta
handelsförbindelserna, äfven hvad importen angår, mellan norra Sverige
och utlandet. Sundsvall har under de sista åren öfvergått Gefle och
svingat sig upp till rangen af Nordsveriges förnämsta importhamn.

Vittnesbörd om den storartade affärsrörelsen i dessa bygder eger man
också i deri efter våra svenska förhållanden ovanligt lifliga telegramvexlingen.
A de sju inom trakten befintliga telegrafstationerna Hernösand,
Kramfors, Nyland, Skönvik, Sundsvall, Svartvik och Vifstavarf utgjorde
under år 1890 sammanlagda antalet afsända och ankomna telegram
jernnt 171,000, hvilket, fördeladt på här ifrågavarande kommuners
befolkning, gifver ett medeltal af 180 telegram för hvarje hundratal
inbyggare, då motsvarande medeltal för vårt land i dess helhet är
endast 53.

A härvarande poststationer — Hernösand, Nyland och Sundsvalls
postkontor med underlydande anstalter — utgjorde under samma år
hela uppbörden 203 kronor för hvarje hundratal inbyggare af den
omgifvande nejdens befolkning mot i medeltal för hela vårt land endast
152 kronor; och af de afgångna försändelserna voro här uppe inemot
6 procent värdeförsändelser mot annars i riket blott något öfver 4 procent.
Sammanlagda beloppet af assurerade försändelsers angifna värde
äfvensom af inlösta postförskott och inbetalda postanvisningar, hvilket
för vårt land i dess helhet uppgår till vid pass 18,000 kronor för hvarje
hundratal af folkmängden, steg vid ofvannämnda postanstalter, om såsom
deras område betraktas här behandlade tjugutre kommuner, till inemot

30,000 kronor per hundra inbyggare.

Den kortfattade skildring, som här lemnats angående östra Medelngermanlands
åtskilliga förhållanden, torde få anses
hafva ådagalagt, att denna bygd i afseende på liflig ekonomisk verksamhet
intager en af de allra främsta platserna i hela vårt land. En
ytterligare undersökning skulle lätteligen visa, att denna bygd i fråga
om rörelsens omfattning och delvis beträffande befolkningens täthet
uthärdar en jemförelse äfven med mellersta och södra Europas stora
industridistrikt. Att under sådana förhållanden det skulle vara ett i
hög grad rimligt företag att söka åstadkomma en jernvägsförbindelse

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

emellan nejdens båda hufvudorter, hvilkas förbindelse med hvarandra
öfver sjön under större delen af året är afbruten, är en slutsats, som
ingen gerna torde kunna jäfva, och har undersökningsförrättaren i fråga
härom yttrat sig sålunda:

»Förr än en fullständig och noggrann trafikberäkning blifvit uppgjord,
kan naturligtvis om den blifvande trafiken ingenting med bestämdhet
sägas. Dock torde man redan nu på grund af de statistiska uppgifter,
som föreligga och vid jemförelse med andra banor i vårt land kunna
sluta till en högst betydlig såväl gods- som persontrafik. Detta gäller
naturligtvis egentligen den del af banan, som genomlöper den tätt befolkade
och på storartade sågverk rikt försedda trakten mellan Sundsvall
och Vifsta; men äfven från Fjäl och Söråker torde trafik kunna påräknas;
och om också från den återstående delen af banan emellan Söråker och
Hernösand endast en del skogsprodukter är att förvänta, får dock den
sistnämnda bandelen sin stora och vigtiga betydelse såsom föreningslänken
med Hernösand—Sollefteå jernväg. Genom förbindelse med
denna jernväg kommer Sundsvall med omnejd i nära förening med
Hernösands stad och den tätt befolkade, på industriella verk rika dalgång,
som genomflytes af Ångermanelfven,_ på samma gång som vägen
till öfra Norrland, denna så löftesrika del af Sverige, icke oväsentligt
förkortas. Afståndet mellan Sundsvall och Långsele, som nu via Ange
är 257 kilometer, blir via Hernösand endast 179 kilometer eller 78 kilometer
kortare.

Å andra sidan minskas våglängden till södra Sverige från alla stationer
å Hernösand—Sollefteå jernväg söder om Nyland, ifall vägen tages
öfver Sundsvall i stället för öfver Långsele. Såsom en länk i det norrländska
jernvägsnätet bör således banan Sundsvall—Hernösand äfven
kunna påräkna en ganska betydande genomgående trafik.

Då dessutom anläggningskostnaden efter förhållande till den trafik,
som här är att hoppas, icke får anses särdeles hög, kan med ganska
stor säkerhet antagas, att företaget i ekonomiskt afseende blir fullt tillfredsställande.
))

På grund af hvad sålunda förekommit, får Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
med öfverlemnande af ofvan åberopade handlingar, i
underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga denna för
Vesternorrlands län så vigtiga fråga om hand och hos Riksdagen äska
erforderliga medel till ifrågavarande jernvägsanläggnings utförande; viljande
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande blott tillägga, att, derest
Eders Kongl. Maj:t skulle anse, att en trafikberäkning bör dessförinnan
uppgöras, inga svårigheter torde möta att inom orten anskaffa medel till

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

densammas bekostnad, men att, till undvikande af ens skenet af par,
tiskhet, lämpligast torde vara, att beräkningen, äfven om den af enskilde
bekostas, varder af kongl. jernvägsstyrelsen ombesörjd. Hernösand i
landskansli den 28 januari 1893.

Underdånigst:
Gustaf Ryding.

VA . ! >!!,(: :W0 '' L’fii-.i- ''.i i .V.

Vidimeras ex officio:

:«[i fr fi iiiOr. 1 ■ * ö - ... ''t :i;\ i T* f . p~fU) 1

A. Asker.

. t)D. *UV Ii

A. Asker.

.......... fn juli.

... . • : .

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Areal och folkmängd.

Tab. 1.

		Areal	qT.-km.		F o 1	k m ä n	g d		i—i
Kommuner	tH				(>o	>•	O0 j	V Po ''I
		P P	tH					"Ö •—* EL	UO
		n ~ ° § er	P Oj	OO 05 O	00 O	oo 00 o	OO «© O	n Au p: '' ga- O	OO i «o tr °B
Ilernösand	I.	39,30	38,5 7	3,511	4,010	5,370	5,789	65	150
Sundsvall..	........................	22,48	22,11	4,432	6,405	9,116	13,215	198	598
Skön ........		47,32	47,22	1,775	2,273	6,922	11,587	553	245
Timrå........		102,11	100,64	1,457	1,962	2,634	4,598	216	46
Hässjö .....		159,48	153,70	o. 1,974	2,288	2,756	3,569	81	23
Häggdånger		102,19	95,59	988	991	1,102	1,090	10	11
Säbrå........	II.	234,4 5	225,45	2,701	3,305	4,333	5,018	86	22
Njurunda ..		326,93	296,65	3,050	3,578	5,547	7,381	142	25
Tuna........		220,36	209,4 9	2,067	2,522	2,870	3,358	62	16
Selånger ..		147,97	145,38	1,427	1,501	1,991	2,615	83	18
Sättna .....		216,13	210,76	1,824	1,902	1,853	2,026	11	10
Indal.........		305,36	291,59	2,230	2,356	2,566	2,643	19	9
Ljustorp ...		481,25	461,43	o. 2,100	o. 2,200	2,324	2,672	27	6
Alnö .........		69,33	69,33	1,106	1,398	2,887	5,135	364	74
Tynderö ...		52,40	52,40	981	1,062	1,250	1,283	31	24
Stigsjö .....	III.	208,7 0	196,58	1,707	1,782	1,898	1,986	16	10
Högsjö ......		226,23	212,37	1,536	1,592	1,856	2,479	61	12
Gudmundrå		234,28	204,64	2,004	2,487	4,163	5,869	193	29
Ytterlännäs		234,6 6	215,2 1	2,083	2,567	3,392	4,441	112	21
Hemsö ......		52,76	52,26	451	459	515	440	2	8
Nora .........		184,53	167,83	2,517	2,507	2,673	2,916	16	17
Skog .........		62,08	57,67	708	758	893	893	26	15
Bjertrå ......		157,62	128,71	1,502	1,853	2,424	3,809	154	30
Sammandrag.
Grupp I ...		707,33	683,2 8	16,838	22,234	32,233	44,866	166	66
Grupp II ...		2,028,43	1,933,61	16,492	18,301	23,186	29,099	76	15
Grupp III.		1,152,16	1,038,6 9	10,801	12,223	15,916	20,847	93	20
	Summa	3,887,92	3,655,58	44,131	52,758	71,335	94,812	115	26
Deraf landsbygden ............	3,826,14	3,594,90	36,188	42,343	56,849	75,808	109	21

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Tab. 2.

Folkökningen åren 1861—1890.

Kommuner	Folkmängd	Under åren 1861-	-1890	6 Årligen	pr 1,000 invånare
År 1860	År 1890	Nativitets- öfverskott	Öfverskott af inflyttade (-(-) eller utflyt- tade (—)	Folkökning	Nativitets- öfverskott	Öfverskott af inflyttade eller utflyttade	Folkökning
I.
Hernösand ..................	3,511	5,789	1,197	+ 1,081	2,278	8,5	+ 7,7	16,2
Sundsvall.....................	4,432	13,215	3,086	+ 5,697	8,783	12,4	+ 22,9	35,3
Skön ..........................	1,775	11,587	3,988	+ 5,824	9,812	22,6	+ 33,o	55,6
Timrå..........................	1,457	4,598	1,411	-j- 1,730	3,141	17,7	+ 21,6	39,3
nässjö ........................	1,974	3,569	1,394	+ 201	1,595	17,6	+ 2,5	20,1
Häggdånger..................	988	1,090	308		- 206	102	9,8	- 6,6	3,2
Säbrå...........................	2,701	5,018	1,523	+ 794	2,317	13,3	+ 6,9	20,2
II.
Njurnnda ....................	3,050	7,381	2,769		- 1,562	4,331	18,9	+ 10,7	29,6
Tana..........................	2,067	3,358	1,281		10	1,291	15,8	+ 0,1	15,9
Selånger ....................	1,427	2,615	607		- 581	1,188	10,8	4“ 10,3	21,1
Sättna ........................	1,824	2,026	491		- 289	202	8,6	- 5,1	3,5
Indal ...........................	2,230	2,643	816		- 403	413	11,1	— 5,5	5,6
Ljustorp ....................	2,100	2,672	942		- 370	572	13,5	— 5,3	8,2
Alnö ..........................	1,106	5,135	1,779	+ 2,250	4,029	22,5	+ 28,5	51,o
Tynderö ...................	981	1,283	327		25	302	9,5	- 0,7	8,8
Stigsjö ........................	1,707	1,986	693		- 414	279	12,5	- 7,5	5,0
in.
Högsjö ........................	1,536	2,479	839	+ 104	943	15,0	+ 1,9	16,9
Gudmundrå..................	2,004	5,869	2,224	+ 1,641	3,865	20,4	+ 15,1	35,5
Ytterlännäs......... .......	2,083	4,441	r 1,609	+ 749	2,358	17,2	+ 8,0	25,2
Hemsd ........................	451	440	174		- 185	11	12,4	— 13,2	0,8
Nora ..........................	2,517	2,916	848		- 449	399	10,7	- 5,7	5,0
Skog ..........................	708	• 893	251		66	185	10,3	- 2,7	7,6
Bjertrå ........................	1,502	3,809	1,272	+ 1,035	2,307	17,7	+ 1+1	32,1
Sammandrag.
Grupp I........................	16,838	44,866	12,907	+15,121	28,028	14,8	+ 17,4	32,2
Grupp II .....................	16,492	29,099	9,705	+ 2,902	12,607	14,9	+ 4,4	19,3
Grupp III....................	10,801	20,847	7,217	4- 2,829	10,046	16,1	+ 6,3	22,4
Summa	44,131	94,812	29,829	+20,852	50,681	15,1	+ 10,6	25,7
Deraf landsbygden ......	36,188	75,808	25,546	+14,074	39,620	16,1	+ 8,9	25,o

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Tab. 3.

Taxeringsvärdet å fast egendom år 1891 (enligt taxeringsnämnderna).

Kommunerna	Taxerings- värdet för all fast egendom	Deraf	Af den till bevillning upp-förda fastigheten var
Uppförd till bevillning	Bevillningsfri	Jordbruks- fastighet. Tax.-värde	Annan fastighet. Tax.-värde
I.	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Hernösand ...................	7,297,400	6,118,000	1,179,400	677,800	5,440,200
Sundsvall................................	20,721,900	18,983,900	1,738,000	725,900	18,258,000
Skön......................................	4,716,800	4,582,300	134,500	1,379,000	3,203,300
Timrå ................................	2,354,800	2,272,800	82,000	1,219,500	1,053,300
Hässjö ....................................	1,854,100	1,770,600	83,500	1,196,400	574,200
Häggdånger.............................	648,800	610,600	38,200	603,300	7,300
Säbrå.......................................	3,514,417	3,027,317	487,100	2,081,317	946,000
II. Njurunda ..............................	3,682,600	3,448,400	234,200	1,849,000	1,599,400
Tuna......................................	1,857,900	1,810,900	47,000	1,654,400	156,500
Selånger ..........................	2,055,600	2,014,100	41,500	1,876,600	137,500
Sättna ........:...........................	1,173,900	1,132,200	41,700	1,073,000	59,200
Indal .......................................	1,418,900	1,331,000	87,900	1,287,600	43,400
Ljustorp .........................v.......	1,243,350	1,181,400	61,950	1,141,600	39,800
Alnö ......................................	2,705,100	2,625,100	80,000	1,164,700	1,460,400
Tynderö .................................	672,600	642,300	30,300	624,500	17,800
Stigsjö ...................................	978,900	917,400	61,500	900,300	17,100
111.
Högsjö ....................................	1,336,150	1,250,750	85,400	899,100	351,650
Gudmundrå..............................	3,228,100	3,043,000	185,100	1,661,600	1,381,400
Ytterlännäs..............................	2,964,450	2,753,450	211,000	1,628,000	1,125,450
Hemsö ....................................	249,500	226,500	23,000	198,100	28,400
Nora .......................................	1,640,200	1,542,600	97,600	1,293,300	249,300
Skog .......................................	630,400	583,400	47,000	537,700	45,700
Bjertrå....................................	2,258,860	2,158,760	100,100	1,105,800	1,052,960
Sammandrag.
Grupp I ..............................	41,108,217	37,365,517	3,742,700	7,883,217	29,482,300
Grupp II .................................	15,788,850	15,102,800	686,050	11,571,700	3,531,100
Grupp III................................	12,307,660	11,558,460	749,200	7,323,600	4,234,860
Summa	69,204,727	64,026,777	5,177,950	26,778,517	37,248,260
Deraf landsbygden ..................	41,185,427	38,924,877	2,260,550	25,374,817	13,550,060

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Uppskattade inkomster af kapital och arbete ar 1891. Tab. 4.

(Enligt taxeringsnämnderna.)

	B* ^ pr a o n O B p		Deraf in	k o m s t af	—
* Kommuner	uppskattade äten af kapital ch arbete	Kapital	Allmän tjenst eller pension	Enskild tjenst eller pension	Rörelse, yrke * eller eljest
i.	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Hernösand ............................	2,519,620	132,090	394,455	147,080	1,845,995
Sundsvall................................	5,646,710	105,800	516,400	947,300	4,077,210
Skön .......................................	2,452,924	10,100	21,522	269,375	2,151,927
Timrå.......................................	1,305,180	5,050	14,830	97,450	1,187,850
Hässjö ....................................	448,600	11,080	16,900	51,550	369,070
Häggdånger............................ Säbrå ......................................	39,378 563,188	5,750 17,075	2,278 50,581	40,003	31,350 455,529
II. Njurunda .................................	1,177,930	57,300	22,690	77,375	1,020,565
Tuna ....................................	84,700	8,950	21,650	16,000	38,100
Selånger ................................	88,750	9,250	10,850	2,000	66,650
Sättna ..................................	19,650	4,700	1,000	1,700	12,250
Indal .....................................	158,600	16,250	3,100	32,350	106,900
Ljustorp ................................	55,800	11,000	6,650	14,150	24,000
Alnö ......................................	978,600	4,875	11,635	126,275	835,815
Tynderö .................................	70,150	12,650	3,760	12,950	40,790
Stigsjö ...................................	38,855	11,900	4,305	1,500	21,150
in. Högsjö .................................... Gudmundrå............................	241,841 1,282,827	4,900 11,950	26,477	1,200 145,356	235,741 1,099,044
Ytterlännäs ..............................	778,085	24,040	48,608	152,368	553,069
Hemsö ................................... Nora .....................................	50,730 196,390	1,000 7,450	15,350	18,650	49,730 154,940
Skog ....................................... Bjertrå ..................................	39,280 637,725	4,320 12,950	9,074 5,210	54,800	25,886 564,765
Sammandrag. Grupp I ...............................	12,975,600	286,945	1,016,966	1,552,758	10,118,931
Grupp II ................................	2,673,035	136,875	85,640	284,300	2,166,220
Grupp III.................................	3,226,878	66,610	104,719	372,374	2,683,175
Summa	18,875,513	490,430	1,207,325	2,209,432	14,968,326
Deraf landsbygden .................	10,709,183	252,540	296,470	1,115,052	9,045,121

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Bill. till Jtiksil. l\ot. 18114. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Häft.

18 Motioner i Andra Kammaren, K:o 41.

Tab. 5.

Åker, äng och skog.

Kommuner	Hela ytvidden land	Deraf	I % af hela ytvidden utgjorde
Odlad jord	Naturlig äng	Skogbärande mark	Annan mark	Odlade jorden	Ängen	Skogen
i.	Hektar	Hektar	Hektar	Hektar	Hektar	Proc.	Proc.	Proc.
Hernösand ..........................	3,857	558	85	2,000	1,214	14	2	52
Sundsvall..............................	2,211	289	145	444	1,333	13	7	20
Skön ....................................	4,722	1,086	550	3,000	86	23	12	64
Timrå...................................	10,064	1,137	395	6,551	1,981	11	4	65
Hässjö ................................	15,370	1,187	1,400	10,829	1,954	8	9	70
Häggdånger...........................	9,559	334	650	7,740	835	4	7	81
Säbrå....................................	22,545	1,578	1,222	17,409	2,336	7	5	77
II.
Njurunda .............................	29,665	1,623	1,850	19,450	6,742	5	6	66
Tuna ...................................	20,949	1,315	1,200	16,200	2,234	6	6	77
Selånger ..............................	14,538	2,068	650	9,450	2,370	14	4	65
Sättna ................................	21,076	1,960	834	13,593	4,689	9	4	64
Indal .................................	29,159	1,080	1,300	21,150	5,629	3	4	73
Ljustorp .............................	46,143	1,298	1,650	39,000	4,195	3	4	85
Alnö ...................................	6,933	780	650	4,800	703	11	9	69
Tynderö.................................	5,240	691	541	3,061	947	13	10	58
Stigsjö .................................	19,658	998	718	12,340	5,602	5	4	63
111.
Högsjö .................................	21,237	807	576	14,808	5,046	4	3	70
Gudmundrå...........................	20,464	1,012	400	16,515	2,537	5	2	81
Ytterlännäs .........................	21,521	826	320	18,000	2,375	4	1	84
Hemsö ...............................	5,226	177	55	4,007	987	3	1	77
Nora ....................................	16,783	968	480	12,960	2,375	6	3	77
Skog ...................................	5,767	503	200	4,330	734	9	3	75
Bjertrå ................................	12,871	1,010	600	10,977	284	8	5	85
Sammandrag.
Grupp I ..............................	68,328	6,169	4,447	47,973	9,739	9	7	70
Grupp II ..............................	193,361	11,813	9,393	139,044	33,111	6	5	72
Grupp III..............................	103,869	5,303	2,631	81,597	14,338	5	3	79
Summa	365,558	23,285	16,471	268,614	57,188	6	5	73
Deraf landsbygden ...............	359,490	22,438	16,241	266,170	54,641	6	5	74

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41. 19

Tab. 6.

Skörden af spanmål och rotfrukter m. m.

	O CD		Skörd	år 18	9 0
Kommuner	1 jord pr 100 invånare	W CBO CKJ	Korn	Hafre	Potatis	Andra rot-frukter	£ 5*
I.	Hektar	Hektol.	Hektol.	Hektol.	Hektol.	Hektol.	Kilogram
Hernösand .................................	10	46	1,739	594	4,903	2,355	_
Sundsvall.......................................	2	80	1,050	471	2,000	100	200
Skön .............................................	9	640	2,625	1,280	3,150	—	—
Timrå ........................................	25	390	2,860	1,450	8,900	150	—
Hässjö ........................................	33	275	4,000	1,550	10,000	50	1,000
Häggdånger....................................	31	58	2,790	580	4,600	35	400
Säbrå............................................. II.	31	942	12,000	1,500	12,500	390	600
Njurunda ......................................	22	780	8,200	8,000	10,000	—	—
Tuna............................................	39	870	4,620	5,040	7,140	55	5,000
Selånger ......................................	79	720	4,800	6,000 4,110	7,000	300	—
Sättna ..........................................	97	475	3,100 4,573	6,740	—	1,600
Indal .........................................	41	340	3,630	8,405	_	—
Ljustorp ..................................	49	656	4,785	1,425 1,560	4,012	—	800
Alnö ...........................................	15	250	2,544	7,380	222	200
TynderÖ .......................................	54	112	2,328	673	6,527	—	1,100
Stigsjö ....................................... in.	50	496	5,200	600	10,000	50	800
Högsjö ......• .................................	33	398	2,330	525	2,800	75	600
Gudmundrå...................................	17	320	4,680	1,884	5,286	131	1,000
Ytterlännäs ...........r........................	19	480	6,500	2,750	6,400	145	1,000
Hemsö .....................................	40	16	744	403	2,911	48	100
Nora ............................................	33	990	6,912	1,325	7,183	136	2,800
Skog ..........................................	56	272	2,940	385	2,800	55	600
Bjertrå .......................................... Sammandrag.	27	675	6,500	3,000	7,000	200	400
Grupp I .....................................	14	2,431	27,064	7,425	46,053	3,080	2,200
Grupp II ......................................	41	4,699	40,150	31,038	67,204	627	9,500
Grupp III.....................................	25	3,151	30,606	10,272	34,380	790	6,500
Summa	25	10,281	97,820	48,735	147,637	4,497	18,200
Deraf landsbygden ........................	30	10,155	95,031	47,670	140,734	2,042	18,000

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Antalet underhållna kreatur.

Tab. 7.

	71 O	Hela	ntalet vid 1890 års slut	under]	å 11 n a
Kommuner	t—» O O	tn gs	O		cl 87 0» -3	^3 po	" re	00 AQ
-	5’ < JOO B CO re	g » o o er	5" s § er	71 O »-*	S o g '' £•§■	O O er p 3	tel re D *1 ''p o - g.	3. e3 ce p o •* re er
I. Hernösand............................	8	146	8	458	40	113	99	103
Sundsvall ...........................	2	630	4	300	40	80	40	100
Skön.....................................	6	307	25	700	105	350	100	150
Timrå ...................................	15	182	8	680	no	300	—	190
Hässjö..................................	20	240	12	700	150	740	40	160
HSggdånger ...........................	44	122	13	480	130	450	75	65
Säbrå ....................................	34	468	40	1,700	140	900	230	390
II.								365
Njurunda ..............................	14	430	37	1,050	240	945	29
Tima ....................................	42	465	40	1,415	272	1,250	no	255
Selånger................................	33	278	23	875	220	497	—	60
Sättna...................................	39	283	14	785	140	615	3	74
Indal .................................	31	241	11	825	293	1,117	161	174
Ljustorp ...............................	36	243	27	975	220	1,050	30	145
Alnö.....................................	11	172	10	560	60	370	20	175
Tynderö..............................	44	112	12	569	114	685	44	60
Stigsjö .................................	33	243	17	650	220	1,200	125	120
111.								95
Högsjö.................................	23	187	18	582	124	620	115
Gudmundrå ...........................	15	289	37	900	226	945	130	164
Ytterlännfts .......................	23	321	35	1,035	194	426	108	116
Hemsö..................................	37	42	7	162	40	150	10	62
Nora.....................................	27	225	38	786	226	652	26	227
Skog....................................	41	120	18	365	70	260	30	85
Bjertrå....................................	18	225	28	670	90	500	15	200
Sammandrag.						2,933	584	1,158
Grupp I ................................	11	2,095	no	5,018	715
Grupp II.............................	26	2,467	191	7,704	1,779	7,722	522	1,428
Grupp III ...........................	22	1,409	181	4,500	970	3,553	434	949
Summa	18	5,971	482	17,222	3,464	14,208	1,540	3,535
Deraf landsbygden..................	22	5,195	470	16,464	3,384	14,015	1,401	3,332

Vidimeras. Ex officio :

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren N:o 41.

Tab. 8.

Utförseln af de förnämsta slagen af oarbetade trävaror under åren 1871—1891.

Ärliga medeltal	Hela rikets utförsel	Deraf från Sundsvall och Hernösand	Nemligen	Sundsvalls och Hernö-sands utförsel i procent af rikets
från Sundsvall	från Hernösand
Bräder och plankor.	Kubikmeter	Kubikmeter	Kubikmeter	Kubikmeter	«ä Procent
1871—75................................	2,224,759	712,086	361,604	350,482	32,o
1876—80...............................	2,619,474	899,460	449,266	450,194	34,3
1881—85................................	3,247,987	1,230,010	636,113	593,897	37,9
1886-90 .............................	3,755,209	1,532,734	826,920	705,814	40,8
Bräd- och plankstump.
1871—75:.............................	104,498	55,364	34,736	20,628	53,o
1876-80.................................	143,201	71,732	43,132	28,600	50,i
1881—85.............................	217,921	122,846	77,530	45,316	56,4
1886-90.................................	283,362	149,615	98,666	50,949	52,8
Timmer, master och spiror.
1871-75...........................	152,988	100,010	68,148	31,862	65,4
1876—80''............«.................	149,271	124,363	98,031	26,332	83,3
1881—85..............................	189,284	168,789	143,765	25,024	89,2
1886-90................................	187,936	158,225	123,081	35,144	84,2
Bjelkar och sparrar.
1871—75 ..............................	443,334	192,258	185,334	6,924	43,4
1876—80................................	374,457	155,328	146,308	9,020	41,5
1881—85.................................	392,387	135,980	130,092	5,888	34,7
1886-90...............................	281,378	84,770	79,388	5,382	30,i
Tillsammans:
1871-75................................	2,925,579	1,059,718	649,822	409,896	36,2
1876—80 .............................	3,286,403	1,250,883	736,737	514,146	38,i
1881—85................................	4,047,579	1,657,625	987,500	670,125	41,o
1886-90...............................	4,507,885	1,925,344	1,128,055	797,289	42,7

Vidimeras. Ex oflicio:

A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren N:o 41.

Tab. 9.

Sågverken åren 1881—85 och 1886—1890.

	Sågverkets namn	Antal försågade timmer i medeltal åren
		1881—1885	1886—1890
	Inom hithörande kommuner i Ångermanland:	Stycken	Stycken
Ulfviks ångsåg...............................................................	80,366	86,000
Svartviks	» ................	10,500	25,400
Hollänge Saltviks	2> ..... » ...........	—	9,363 66,333 166,400
Sandvikens	» ..............	133,457
Kramfors	» .........................................................................	280,794	374,651
Brun ne	» ......	80,000	81,352
Björknäs	» ..........	53,453	104,831
Svanö	» it ...............................................................	95,561	100,126
Strömnäs	» ...............................................................	115,500	148,335
Sprängsvikens ångsåg ...................................................................	125,000	160,890
r rand	» ............................................................		128,899
Ram viks	» ........	'') 22,786	52,158
Ramviks bolags » ...................................................................	80,000	111,701 I
Ro	» ..................................................................	90,000	119,651
Dals	» ..........................	80,000	* 130,305
Abords	» ............................................................	2) 49,571
Bollsta	» ........... ........................... ............. .	225,000	281,622
Wäija	» .......................................................	106,000	128,036
Rossö	» ........................................	50,000	148,369
Nylands	» .............................................	74,425
Kungsgården—Mariebergs ångsåg .................................................	170,000	192,400
bände)	angsag.........................................................................	84,500	127,413
Lugn viks	» ...........................................................	95,175	197,449
Köi ja	» .............................................	162,140	170,800
Locknö	» ...............................	15,000	__
Fröks	» .................................	20,000	64,133
Hernösands	» ............................................................	187,265
Aspnäs Hellgums	vattensåg.................................................... » ..................		280 4,703
Nässlands	» .................	430
Ramsås	» .......................		7,400 620
Yestersjälands » ...............................................	535

*) Uppgiften omfattar endast år 1885. — 2) Uppgiften omfattar endast år 1890.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Sågverkets namn	Antal försSgade timmer i medeltal åren
	1881—1886	1886—1890
o Ams vattensåg......................................................................	Stycken	Stycken 280
Älands » . .	395	320
Brunne »		2,901
Björsta »		600
Hörnäs » ...............................................		600
Mjö vattnets »		3,200
Nästvattnets »	1,200	980
Östby »	670
Bäcklands »		300
Flattoms »		48
Angsta » .....		2,450
Delångers » . .		864
Nyeds » ...		14,500
Eds » ...		1,180
Forseds »		9,370
Herrsjö »		165
Majaåns » ...... ,		8,009 720
Sehls »
Bålsjö »		20,579
Strinne »		745
Bölesta »		8
Gråta »		38
Hohls »		11,753
Löfviks » ....		63
Ramsta »		96
Salteå »		7,587
Östanå »		65
Byns » .....		200
Öije »	1,650	1,389
Östanviks » ..........	155
By » ........................................................................	650	516
Klappnäs » ...........	800	100
Mälands » ..................................		50
Träsks » ................................		2,740
Inom hithörande kommuner i Medelpad: Svartviks ångsåg.......................................................................	405,000	370,187
Klampenborgs » ........................................................................	127,861	174,662
Stockviks » ........................................................................		125,941
Nyhamns » ......................................................................	74,065	171,493

24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Sågverkets namn	Antal försåg i mede] 1881—1885	ade timmer tal åren 1886—1890
%	Stycken	Stycken
Essviks ångsåg............................................................................	66,094	») 121,907
Juniskärs » ...........................................................................	47,666	46,322
Vaple » ............................................................................	89,892	—
Kubikenborgs och Hörningsholms ångsåg.........................................	234,414	2)247,911
Vindskärsvarfs ångsåg....................................................................	52,340	3) 30,566
Mons » ..................................................................	187,546	223,453
Byns » .....................................................................	214,658	246,301
Ortvikens » ................................................................	138,440	208,600
Tunadals » ..................................................................	211,794	210,272
Sunds och Nyviks » ....................................................................	223,417	220,958
Skönviks och Östrands ångsåg......................................................	439,114	499,699
Vifstavarfs ångsåg........................................................................	214,201	259,536
Fagerviks » ...........................................................................	120,896	188,824
Myrnäsets » .........................................................................	25,466
Alafors » ..........................................................................	100,000	127,094
Söråkers » ........................................................................	69,875	4) 98,920
Söråkers nya » ...........................................................................		5) 100,000
Nacka » ......................................................................	21,716	68,213
Eriksdals » .........................................................................	132,381	131,543
Hofvids » ......................................................................	83,838	142,989
Johannisviks » ...........................................................................	66,787	53,515
Rödestrands » ................................ ....................	69,154
Wii » ...........................................................................	46,090	56,653
Alviks » ...........................................................................	44,262	76,390
Strands » ........................................................................	175,302	176,307
Gustafsbergs » ......................................................................	183,483	168,360
Carlsviks » .........................................................................	72,244	109,502
Summa		8,250,240

'') Uppgiften omfattar endast åren 1887—1890. — 2) Uppgiften omfattar åren 1886—1889. 1890 för sågades

vid Kubikenborg ensamt 271,776 timmer samt vid Ilörningsholm 58,088 timmer. — 3) Uppgiften omfattar
endast åren 1886—1887. — 4) Uppgiften omfattar endast åren 1888—1890. — 6) Approximativ uppgift.

Vidimeras. Ex officio:

A. Aslcer.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Tab. 1 .

Tulluppbörden åren 1871—1890.

	Sundsvall	Hernösand	T Usamraans
	Kronor	Kronor	Kronor
År 1871 ....................................	276,296	60,487	336,763
> 1872 .............	309,413	88,565	397,978
» 1873 ........................................	405,345	100,491	505,836
» 1874 .......................	390,924	68,258	468,182
» 1875 ........................ *	334,717	76,327	411,044
År 1876 ...........................................	453,607	61,787	515,394
» 1877 .................................	406,282	100,161	506,443
» 1878 ........................	431,806	87,270	519,076
» 1879 ...............................	402,673	76,448	479,121
» 1880 ..............................	623,455	119,417	742,872
År 1881 ...............................................	636,802	102,811	739,613
» 1882 .....................	721,406	118,239	839,645
» 1883 ..........................	870,826	138,391	1,009,217
» 1884 ......................	1,089,596	172,707	1,262,303
» 1885 ...............................	904,820	91,042	995,862
År 1886 .........................................	940,206	129,787	1,069,993
» 1887 ..............................	846,188	128,905	973,093
» 1888 ...........................	1,528,708	161,123	1,689,831
» 1889 ....................	1,811,097	266,654	2,077,751
» 1890 .........................................•..............	1,781,400 \|	278,424	2,059,824

Vidimeras. Ex officio:

A. Asker.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 12 luft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Tab. 11.

Sammanlagda tontalet af in- och utklarerade fartyg åren 1876—90.

	Snndsvall	Hernösand	Tillsammans
	Tonn	Tonn	Tonn
År 1876 ........................................................	745,522	423,864	1,159,386
» 1877 .......................................................	778,424	487,336	1,265,760
» 1878 .........................................................	662,518	436,496	1,099,014
» 1879 .............................................	684,186	506,870	1,191,056
» 1880 .......................................................	813,161	471,962	1,185,123
År 1881 ........................................................	759,964	467,781 ■	1,227,745
» 1882 .......................................................	889,326	588,096	1,477,422
» 1883 ........................................................	1,003,945	606,235	1,610,180
» 1884 ......................................................	884,977	495,963	1,380,940
» 1885 .........................................................	861,489	529,497	1,390,986
År 1886 .......................................................	807,027	497,810	1,304,837
» 1887 ........................................................	860,013	558,150	1,418,163
> 1888 ........................................................	974,086	627,190	1,601,276
» 1889 ........................................................	881,522	617,775	1,499,297
» 1890 .........................................................	876,251	635,912	1,512,163

Vidimeras. Ex officio:
A. Asker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Bil. 2.

Trafikberäkning för jernväg mellan Hernösand och Sundsvall.

Litt. A. Tabell öfver afstånd mellan de föreslagna stationerna och hållplatserna
å Hernösand—Sundsvalls jernväg.

Litt. B. Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg; beräknad
inkomst per år.

Litt. C. Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg; beräknade
utgifter för drift och underhåll per år under förutsättning, att
jernvägen trafikeras såsom statsbana.

Litt. D. Upplysande förklaringar till dessa trafikberäkningar.

På uppdrag af Kong! Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands

län upprättad af

I. A. örtendahl.
År 1893.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Litt. A.

Tabell öfver afstånd mellan de föreslagna stationerna och hållplatserna å
Herrösand—Sundsvalls jernväg.

Nåck sta

Hernösand

						Antjern	12
					Bye	7	19
				Söråker	9,5	16,5	28,5
			Fjöl	7	16,5	23,5	35,5
		Vifsta	9	16	25,5	32,5	44,5
	Filland	10	19	26	35,5	42,5	54,5
Tivoli	6,5	16,5	25,5	32,5	42	49	61
2,5	9	19	28	35	44,5	51,5	63,5

Beräkning af tåg- och vagnkilometer per år.

127 tågkilometer
127 »

per dag 254 tågkilometer.

Tågkilometer af ordinarie tåg per år..................................................................... 92,710

För transport af timmer till linien Nacksta—Yifsta beräknas 2:ne tåg dagligen

under 150 dagar i båda rigtningar ............................................................... 11,400

Persontrafiken å linien Nacksta—Vifsta anses böra bestridas med ångvagnar samt
6 ångvagnståg i hvarje rigtning; per dag 228 ångvagnskilometer eller per år
tågkilometer ...................................................................................................... 83,220

Summa tågkilometer 187,380.

Ordinarie tåg Nacksta—Hernösand 2:ne tåg dagligen
Hernösand—Nacksta 2:ne » »

De ordinarie persontågen beräknas föra i medeltal 4 person- och 6 godsvagnar............................................................................ De ordinarie godstågen beräknas föra i medeltal 1 person- och 15 godsvagnar ......................................................................	Kilometer
Personvagn	Godsvagn
185,430 46,375	278,250 695,625 228,000
De extra godstågen mellan Nacksta och Vifsta beräknas föra i medeltal 20 godsvagnar .................
Angvagnstågen utgöra per år........................................................ Summa	83,220
315,025	1,201,875

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Litt. B.

Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg.

Beräknad trafikinkomst per år.

	Antal per	Person-
			kilometer
Resande.
Hernösand—Antjern ...........................................................	50	18,250	219,000
Antjern—Bye.......................................................................	30	10,950	76,650
Bye—Söråker.......................................................................	30	10,950	104,025
Söråker—Fjäl .....................................................................	60	21,900	153,300
Fjäl—Yifsta .....................................................................	60	21,900	197,100
Vifsta—Filland *)..................................................................	400	146,000	1,460,000
Filland—Tivoli **) ..............................................................	500	182,500	1,186,250
Tivoli—Nacksta.....................................................................	20	7,300	18,250
Summa personkilometer	—		3,414,575

	Kronor
Efter beräkning af 1 resande i 2:dra klass mot 6 resande i 3:dje klass blir medelafgiften per personkilometer enligt den för statens jern vägar gällande taxan 3 kronor 75 öre och sålunda hela inkomsten för 3,414,575 personkilometer Resgods och post................................................................ Paket- och ilgods å 80 kronor per bankilometer.................		—	128,047 7,684 4,880
Fraktgods: Timmer: 250,000 st. från Bräcke till Yifsta varf, Östrand, Skönvik, Sund och Johannedal å 16 öre per timmer............ 80,000 st. från Bräcke till Tunadal, Ortviken och Heffners å 4 öre per timmer................................................	30,000 3,200
330,000 timmer eller 100,000 tonn ....................................		33,200
Sågadt virke: 266 standard från Torpshammar till Söråker. Linien Nack-sta—Söråker, fraktandel.............................................	616
Transport	616	33,200	140,611

*) Inberftknade personplattformer vid Östrand, Skönvik, Sund och Johannedal
**) Inberäknade personplattformer vid Tunadal och Heffners.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

>	Kronor
Transport 170 standard från Bräcke till Söråker. Linien Nacksta— Söråker, fraktandel................................................ 147 standard från Gällö till Fjäl. Linien Nacksta—Fjäl, fraktandel .................................................................. 5,636 standard från Stafre till Yifsta (Skönvik). Linien Nacksta—Yifsta, fraktandel ....................................... 1,882 standard från Stafre tiil Filland (Sund). Linien Nack-sta—Filland, fraktandel .............................................	616 207 113 4,572 791	33,200	140,611
8,101 standard å 3,200 kilogram per standard = 25,923 tonn å 0,2 4 3 kronor .......................................................		6,299
Träkol:
14,000 läster från Filland till Nacksta å 0,2 6 kronor ........ 38,600 » » Yifsta » » å 0,58 » .........	3,640 22,388
16,043 tonn å 3,2 7 8 kronor................................................		26,028
Bomull, garn, väfnader och diverse
(såsom frö, färger, glas, oljor, papper, porslin, maskingods, såpa, tvål samt tobak m. m.): 14,840 tonn å 1,5 99 kronor	23,729
Bränvin och maltdrycker:
6,532 tonn å 1,28 9 kronor ................................................	8,421
Fisk, matvaror, rotfrukter, spanmål m. m.: 13,672 tonn å 1,499 kronor...............................................	19,494
Specerier, socker, sirap, salt m. m.:
16,882 tonn å 2,406 kronor...............................................	40,619
Hudar, skinn, kalk, gödningsämnen, jern, stenkol, koks m. m.:
5,746 tonn å 2,6 9 8 kronor ................................................	15,502	107,765
Tillsammans 199,638 tonn fraktgods ...................................			173,292
Lefvande djur, telegramporto och diverse inkomster..............			6,097
Summa			320,000

Trafikinkomst per år och bankilometer
Dito per tågkilometer ...........

Kr. 5,000: —.
» 1: 71.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

lönn	Tonnkilo- meter
Kronor	Kronor
5,116	61,392
2,191	15,337
2,110	20,045
3,628	25,396
9,206	82,854
26,750	267,500
21,664	140,816
3,050	76,250
76,000	1,444,000
24,000	216,000
1,395	48,825
471	13,188
18,035	342,665
6,022	54,198
199,638	2,808,516

Inkomst för fraktgods per tonnkilometer:

Mellan	Hernösand och	Antjern	12 kilometer
»	Antjern		Bye„	7	»
»	Bye		Söråker	9,5	»
	Söråker		Fjäl	7
	Fjäl		Vifsta	9
»	Vifsta		Filland	10
»	Filland	»	Tivoli	6,5	»
»	Tivoli	»	Nacksta	2,5	»

Timmer mellan Nacksta och Vifsta 19 kilometer ........

» » » » Filland 9 » ......

Sågadt virke mellan Nacksta och Söråker 35 kilometer.

» » » » Fjäl 28 »

» » » » Vifsta 19 »

» » » » Filland 9 »

Summa

Efter en inkomst för fraktgods af 173,292 kronor blir medelafgiften per tonnkilometer
0,62 öre.

Östersund i augusti 1893.

I. A. Örtendahl.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Litt. C.

Trafikberäkning för Hernösand—Sundsvalls jernväg.

Beräknade utgifter för drift och underhåll per år under förutsättning att
jernvägen trafikeras såsom statsbana.

		K r o	n o r
Banafdelningen.
2 hallmästare å 918 Kr........................................		1,836
18 banvakter å 528 » .......................................		9,504
Grindvakter och extra arbetare..............................		5,780
Underhåll af husbyggnader och spårvexlar ............ Underhåll af signaler och stängsel samt materialie-	och inventarie-	6,680
förbrukning, snöskottning och tillfälliga utgifter		9,480
113 räler, 260 skarfjern och 520 bultar i reserv		3,120	36,400
Trafikafdelningen.
För begagnande af Hernösands station .................		1,200
Antjems hållplats:
1 stationskarlsförman.............................................		1,086
Bye hållplats:
1 stationskarlsförman.............................................		1,086
Söråker hållplats:
1 stationskarlsförman.............................................		1,086
Fjät station:
1 stationsmästare .................................................	...... Kr. 1,080		.
1 stationskarl ........................................................	...... » 618	1,698
Vifsta station:
1 stationsinspektor.................................................	...... Kr. 2,100
1 stationskarlsförman ..........................................	...... » 1,086
2 stationskarlar å 618 Kr.....................................	...... » 1,236	4,422
Fillands station:
1 stationsmästare ..................................................	...... Kr. 1,080
1 stationskarl.........................................................	..... v 618	1,698
	Transport	12,276	36,400

Motioner i Andra Kammaren, Ko 41.

	K r 0	n 0 r
Transport	12,276	36,400
Tivoli station: 1 stationsmästare .................................. Kr \ 080 1 kontorsbiträde................,...................................... » 1000 1 stationskarl...................................... » ’618	2,698
Nacksta station: 1 stationsmästare ........................................................ Kr. 1,080 2 stationskarlar å 618 Kr........................................... » 1236 2 konduktörer å 1,400 » » 2 800 2 d:o å 1,260 s» » 2520 2 packmästare å 900 » » 1800 2 bromsare å 720 » » 1440	10,876
Materialie- och inventarieförbrukning å stationer och tåg samt till-fälliga utgifter .........................................................................	8,350	34,200
Maskinafdelningen. 2 lokomotivförare ä 1,800 Kr..................	3,600
4 eldare (hvaraf 2:ne tjenstgöra såsom ångvagnsförare) å 1,500 Kr.	6,000
Tillkommer åt lokomotivpersonalen för stationstjenst, nattjenst och inqvartering 10 % af ofvanstående aflöning .............................	960
Bränsle för 106,300 lokomotivkilometer å 10 kg. = 106 tonn å Kr. 13,20 .............	1,399
83,220 ångvagnskilometer å 9,6 öre (underhållet inberäknadt) ......	7,989
Lokomotivens underhåll å 9,4 öre per lokomotivkilometer...............	9,992
Lokomotivens smörjning och putsning å 3,5 öre per lokomotiv-kilometer .............................	3,720
Personvagnarnes underhåll och smörjning 463,550 personvagns-kilometer å 1,05 öre....................................	4,867
Godsvagnarnes underhåll och smörjning 300,930 godsvagnskilometer å 0,7 5 öre................	2,257
För diverse utgifter tillägges 5 % af samtliga förestående utgifter
Kr. 40,784...............................	2,039
Förvaltningskostnad (under hvilken benämning räknas aflöning till befäl och ersättning för ökade göromål vid de särskilda afdel-ningames expeditioner inom distriktet) samt för kontroll, resor, sjukvård m. m...........................................................................	2,177	45,000
Summa	\|	115,600
Bill. Ull Rilcsd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. ‘J Band. 12 Häft.	5

34 Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Inkomstöfverskott (behållning)........................................................... Kr. 204,400

lika med 5,38 procent å den för anläggningen af Hernösand—Sundsvalls jernväg
beräknade kostnaden, 3,800,000 kronor.

Utgifterna för drift och underhåll belöpa sig till per år och bankilometer » 1,806

per tågkilometer ...................................... » 0,6 2

samt 36,2 procent af bruttoinkomsten.

Inkomstöfverskott (behållningen) uppgår till per år och bankilometer ... » 3,194

per tågkilometer ................''............................................................................ » M9

Östersund i augusti 1893.

I. A. Örtendahl,

trafikdirektör vid Sveriges statsbanor.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Litt. D.

Till Kong/. Maj.ts Befallningshafvande i Vesiernorrlands län.

Öfverlemnande härmed dé trafikberäkningar öfver en stambana
mellan Hernösand och Sundsvall, hvilka I anmodat mig uppgöra, har
jag ansett mig böra till dessa foga några anmärkningar samt uttrycka
den åsigt, till hvilken jag kommit rörande behofvet af den föreslagna
banan samt utsigterna för dess framtida rentabilitet.

Bilagan Litt. A upptager afståndstabell, sådan den finnes angifven i
af herr löjtnant Hugo Svartling under december månad 1892 utarbetadt
»Utlåtande till föreslagen jernväg mellan Sundsvall och Hernösand».

Beträffande tåganordning för befordran af den mängd resande och
gods, som trafikberäkningen angifver, så erfordras ett person- och ett
godståg dagligen i hvarje rigtning med anknytning till stambanans tåg ,
såväl i Sundsvall som i Sollefteå; samt dessutom dagligen 6 st. ångvagnståg
i hvarje rigtning mellan Sundsvall och Vifsta, för upptagande af
den högst betydliga persontrafik, som utan allt tvifvel kommer att ega
rum mellan Sundsvall och de stora sågverken utefter Alnösundet. För
bestridande af den trafik med timmer och sågadt virke, som blir en
ovilkorlig följd af stambanans utsträckning från Sundsvall, kräfvas ytterligare
under sommartiden, då timmerflottning och skeppning pågår, 2:ne
godståg i hvarje rigtning mellan Sundsvall och Vifsta, utgörande dessa
tåg endast en utsträckning af 2:ne af de extra godståg, som under de
sist förflutna åren erfordrats för transport från stambanans stationer af
virke till de stora sågverken, afsedt dels till försågning och dels till
direkt utlastning och skeppning från verkens brädgårdar och lastageplatser.

Sådant virke har till den mängd, som trafikberäkningen angifver,
redan under de föregående åren per jernväg befordrats till Sundsvall
och derifrån bogserats till sågverken vare sig i flottar eller pråmar.

Med dessa antaganden till grund äro tåg- och vagnkilometer beräknade.

Vid beräkning af den blifvande trafikinkomsten, Bil. Litt. B, har för
personbefordran den nu gällande persontaxan vid statsbanan tillämpats
och antalet resande beräknats dels på grund af den folkmängd, som
finnes angifven i eder underdåniga skrifvelse »Till Konungen» såsom

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

tillhörande de socknar, hvilka mer eller mindre direkt komma att utgöra
banans trafikområde och dels på grund af de uppgifter rörande persontrafiken
såväl till lands som sjös, hvilka kunnat inhemtas, och torde med
en till visshet gränsande sannolikhet kunna påstås, att den antagna
mängden resande kommer att i verkligheten öfverskridas, hvadan beräkningen
i detta afseende kan anses låg. ,

För postbefordran är inkomsten beräknad enligt nu gällande bestämmelser;
men anser jag den tid ej vara långt aflägsen, då afgiften
för postbefordran å statens jernvägar kommer att betydligt höjas och
sålunda den häraf beräknade inkomsten för nu ifrågavarande bana att i
samma mån ökas.

Resgods, paket- och ilgods har ej kunnat beräknas annat än approximativt,
och har jag härvid följt samma norm, som tillämpats i allmänhet
i detta fall och hvilken beräkning visat sig betydligt underskrida det
verkliga resultatet.

Beträffande den beräknade inkomsten af fraktgodsbefordran, så är
utaf timmer endast upptaget så mycket, som under de sista 3:ne åren i
, medeltal dels framförts å stambanan direkt till Sundsvall och varit stäldt
till sågverken å fastlandet norr om Sundsvall och dels sådant timmer,
som, försedt med nämnda sågverks märken, släppts i Ljungaelf vid
Tirsta, för att derifrån flottas till Qvitsle bom och sedan bogseras till
de respektive verken.

Att detta virke, sedan linien blifvit- utsträckt till sågverken, så att
det kan från jernvägsvagnarne släppas direkt i sågverkens timmermagasiner,
icke kommer att släppas vid Tirsta är påtagligt, ty, sedan virket
är i Bräcke uppfordradt och lastadt i jernvägsvagnar, föredraga utan
tvifvel egarne att få detta framfördt utan alla de risker och kostnader,
som äro förenade med flottning i Ljunga eif och bogseringen i hafvet.

Beräkningen af sågadt virke upptager endast den mängd, som hittills
transporterats per jernväg, och kommer denna qvantitet naturligen
icke att minskas utan tvärtom att ökas. För hvarje år tillvaratages med
allt större omsorg och förädlas affallet efter afverkningarna såsom toppar
och torrarsk samt träd af små dimensioner, hvilka icke kunna bära omkostnaderna
vare sig af jernvägsfrakt eller flottning. I detta afseende
hafva Skönviks och Sunds bolag föregått med exempel och anlagt sågverk
vid Stafre och Stensmyren mellan Bräcke och Stafre, hvilka verk tid
efter annan tillökats med flere ramar. Detta exempel kommer för visso
att följas, så att förädlingen af virket kommer att till stor del ske inne
i landet och den sågade varan att fraktas per jernväg till exportorten.
Skälet, att så icke redan skett i vidsträcktare mån, än som är fallet,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

har varit svårigheten att från Sundsvall transportera den sågade varan
till sågverkens brädgårdar och de dryga kostnader, som äro härmed
förenade samt omöjligheten att erhålla upplagsplatser i stationens närhet,
olägenheter, hvilka nu bortfalla.

Antagligen blir det icke allenast sågverken på fastlandet, som komma
att begagna sig af jernvägstransporter till de nu föreslagna stationerna,
utan äfven sågverk på Alnön, hvilka komma att förlägga timmerbommar
utefter fasta landet och föredraga bogsering öfver Alnösundet i stället
för från elfvarnes utlopp. I kalkylen har hvarken medtagits något virke
för de å Alnön belägna verken eller något af det, som framföres af
Indalselfven, ehuru helt visst äfven en del af detta kommer att tagas
per jernväg, nemligen en del af det virke, som från Bräcke genom Gimån
och öfver Österströms jernväg tillföres Indalselfven.

Med visshet anser jag det kan antagas, att de i kalkylen intagna
qvantiteter trävaror icke komma att underskridas, utan tvärtom betydligt
ökas.

Af träkol är förutsatt transport från de större sågverken till ett
antal läster motsvarande en läst per standard sågadt virke, en beräkningsgrund,
som alltid följes och visat sig öfverensstämma med verkliga
resultatet.

Att jernvägstransport kommer att i detta hänseende anlitas, är naturligt,
då träkol är en vara, som väsentligt lider af långvariga upplag
och upprepade omflyttningar. Hittills hafva transporterna varit inskränkta
till seglationstiden, och hafva kolen då först lastats i pråmar och minst
en gång omlastats, innan de framkommit till den hamn — vanligen i
Mälaren — hvarest de öfverflyttas till jernvägsvagnar, för att på så
sätt tillföras konsumtionsorten, bergslagerna.

Såväl till qvantitet som qvalitet hafva kolen under en sådan transport
lidit så, att mången gång ingen förtjenst uppstått, utan fastmer
till och med förlust.

Från Vattjom station afgår hvarje år ej obetydliga qvantiteter träkol
till Vestmanlands och Vermlands bruksdistrikt, och då prisskilnaden
t. ex. till Laxå från Vattjom och Vifsta blir endast 13 öre pr 100 kilogram
eller 32 öre per läst, så synes påtagligt, att kolen kunna underkastas
denna lilla förhöjning i frakt mot de stora fördelarne att kunna
lasta och afsända kolen alla tider på året och att alla omlastningar och
stora kolupplag undvikas.

Till ledning för bedömande af den mängd af öfrigt fraktgods, som
medtagits i kalkylen, har jag naturligen endast haft att tillgå uppgifter
å den folkmängd, för hvilken konsumtionen måste beräknas samt den

Motioner i Andra Kammaren, N:o ål.

mängd af ifrågavarande gods, som årligen införes till städerna Hernösand
och Sundsvall förutom de qvantiteter, som kunna anses af orten
produceras och afsättas i dessa städer.

Till grund för beräkning af utgifterna (bil. litt. C) har blifvit lagd
den vid statens jernvägar nu gällande aflöningsstat med medeltalsberäkning.

Vid bestämmande af tjenstepersonalens antal har tagits i betraktande
såväl qvantiteten transportföremål som ock den erfarenhet, hvilken trafiken
af norrländska jernvägarne gifvit vid handen.

Med denna i alla afseenden mycket låga beräkning af inkomsterna
har resultatet dock blifvit en nettobehållning af 5,38 procent å anläggningskapitalet,
3,800,000 kronor, en behållning, som enligt senast utkomna
»Allmän svensk jernvägsstatistik för år 1891» öfverskrides endast
af tvenne af statsbanans äldsta linier, nemligen linien Falköping—Göteborg
med en nettobehållning af 7,66 procent och Gnesta—Katrineholm
med 6,07 procent. Af norrländska linierna visar linien Torpshammar—
Sundsvall bästa resultatet med 1,83 procent. I medeltal har statsbanan
gifvit 2,52 procent å anläggningskapitalet.

Redan år 1890 framstälde ban- och trafikdirektörerna vid 6:te trafikdistriktet
i en vördsam skrifvelse till kongl. jernvägsstyrelsen ett förslag,
att jernvägslinien måtte utsträckas till Vifsta varf, för att dels fylla ett
oafvisligt behof af fördelning af den massa gods, som tillfördes Sundsvalls
station, hvarest utrymmet icke medgaf mottagandet af de godsqvantiteter,
som tillströmmade, och dels för att staten skulle tillgodose
sig den högst betydliga och vinstgifvande trafik, som denna linie erbjöde.
Med anledning af denna skrifvelse förständigade kongl. jernvägsstyrelsen
dåvarande baningeniören af Klint att utarbeta ett förslag till ifrågavarande
anläggning.

Påtagligt var dock, att orten omkring residensstaden Hernösand och
rikets största träexportort, Sundsvall, icke skulle låta sig nöja med en
jernväg, som endast behöfde en utsträckning af 45 kilometer för att
förena dessa vigtiga och betydande platser, hvilkas enda jernvägsförbindelse
nu har en längd af 359 kilometer, men genom denna utsträckning
skulle komma på ett afstånd från hvarandra af endast 64 kilometer
jernväg.

Att detta ortens behof icke skulle af Eder förbises, var gifvet, utan
kommer för visso att på ett eller annat sätt tillgodoses, men torde klokheten
bjuda staten att icke afstå från denna länk i det stora statsbanenätet,
en länk, som med den bästa utsigt till god afkastning förenar

Motioner i Andra Kammaren, N:o il. 39

2:ne bland statens vigtigaste platser och skall gifva eu lyftning åt en af
dess folkrikaste bygder.

Linien Hernösand—Sundsvall utgör dessutom en vigtig del af en
konkurrenslinie mellan en mycket afsevärd del af statsbanans trafikområde
å ena sidan och hela öfre Norrland å den andra. Dessutom kan
med stor sannolikhet antagas, att den tid icke är långt aflägsen, då
Sundsvall kommer att genom jernväg förenas med någon punkt af statsbanan
mellan Ljusdal och Hudiksvall eller kanske än sydligare, hvaraf,
derest en sådan bana blefve privatbana, följden skulle blifva, att all förbindelse
mellan sistnämnda anknytningspunkt med statsbanan och alla
linier norr om Långsele skulle ske denna väg samt lemna åt den långa
linien Ljusdal(?)—Långsele endast den obetydliga lokaltrafiken utan något
vederlag för den trafik, statsbanan härigenom förlorade. Sannolikt vore
i så fall snart förslag väckt om inköp för statens räkning af denna
»ostkustbana» liksom nu inköp af vestkustbanan är ifrågasatt.

Med stöd af såväl hvad trafikberäkningen gifver vid handen, som
ock hvad jag haft äran här ofvan anföra, anser jag mig kunna uttala
min fasta öfvertygelse, att en statsbana Hernösand—Sundsvall både är
för den ort den kommer att betjena af allra högsta vigt och för staten
en vigtig och inkomstbringande föreningslänk mellan tvenne platser af
mycket stor betydelse och genomlöpande en af landets förhoppningsfullaste
bygder.

Östersund i augusti 1893.

I. A. örtendalil,

trafikdirektör vid Sveriges statsbanor.

Vidimeras ex offieio:
A. Ehelund.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

Serien A.

Bil. 3.

Allmän kungörelse.

Landskanslist.

N:o 499.

Länets landsting har hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmält
följande under senast hållna landsting fattade beslut:

att i aflöning för tiden intill nästkommande lagtima landsting anslå
åt landstingets sekreterare sexhundra kronor, åt landstingets kamrerare
femhundra kronor samt åt landstingets vaktmästare etthundra kronor;

att, beträffande den till länets numera indragna döfstumskola hörande
Ammelinska fondens räntemedel,

dels låta bero vid gjord disposition af etthundra kronor deraf, som
julen 1892 användts för beredande af julglädje åt sjunde döfstumskoldistriktets
i Hernösand förlagda skolas barn,

och dels använda fondens räntemedel för år 1893 till understöd åt
medellösa lärjungar från länet, som våren 1894 lemna sjunde dömstumskoldistriktets
skola;

att för byggnadsarbeten, som befunnits nödvändiga att utföra i sammanhang
med anordnande vid lasarettet i Sundsvall af ny tvättinrättning,
ny dårstuga och nytt obduktionshus, bevilja ett extra anslag af fyratusen
tvåhundrafem tiosju kronor 13 öre;

att bestämma legosängsafgifterna vid länets lasarett och kurhus för år
1894 till följande belopp:

A lasarettet:

Afgift per dygn:
å allmänt å enskildt
rum. rum.

För vård af sjuke från länet.................................................. 0: 65 2: 50

För vård af sjuke från annat län inom riket ..................... 1: 50 3: —

För vård af sjuke från Norge eller annan utländsk ort ...... 2: — 3: 50

A kurhuset:

För vård af sjuke från länet ..................................... utan afgift 2: 50

För vård af sjuke från annat län inom riket................ » » 3: —

För vård af sjuke från Norge eller annan utländsk ort » » 3: 50

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

att fastställa afgiften för vårdande å lasaretten af sinnessjuk till eu
krona 50 öre per dygn:

att anvisa entreprenadbidrag att, i händelse af behof, utgå med femhundra
kronor årligen till en hvar af ifrågasatta skjutsanstalter i Pengsjö
och Solberg inom Anundsjö socken, räknadt för tiden från det de, hvar
för sig, kunna blifva ordnade, till den 1 januari 1895;

att bevilja svenska mosskulturföreningen ett understöd af tvåhundra
kronor af hvartdera åren 1894, 1895 och 1896;

att, för beredande i Eugeniahemmet af bostad, vård och underhåll åt
fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn från länet, ställa till Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes förfogande ett förslagsanslag af femhundra kronor
årligen under fem år, räknade från och med 1894, med vilkor att barnets
föräldrar eller målsman eller den kommun, det tillhör, bidrager med en
sjettedel af den för barnets vård stadgade årsafgiften tvåhundrafemtio
kronor, så att blott återstående fem sjettedelar skola utgå af landstingets
anslag;

att anvisa ett förslagsanslag af femhundra kronor för bestridande af
kostnaderna för en af landstinget tillsatt komité med uppdrag att till
nästa års landsting inkomma med utredning angående behöfligheten af
skogslag för länet;

att, i fråga om den för sjunde döfstumskoldistriktets skola upprättade,
landstingets pröfning understälda utgiftsstat för år 1894, med ogillande
af föreslagen löneförhöjning åt skolstyrelsens sekreterare och kamrerare,
samma utgiftsstat i öfrigt godkänna och för den skull till nämnda skola
för år 1894 anvisa ett belopp af femtusen niohundratio kronor 1 öre;

att med femhundra kronor årligen förhöja det till småskollärarinneseminarium
i Säbrå för åren 1894 och 1895 utgående fasta årsanslaget af
tretusen femhundra kronor för anställande af en biträdande lärarinna med
åttahundra kronors årlig lön jemte fri bostad och vedbrand;

att godkänna direktionens för lasarettet i Hernösand åtgärd att till
innevarande års slut antaga ett biträde åt maskinisten vid lasarettet, äfvensom
eu andra kökspiga, allt mot en aflöning, som i 1894 års stat blifvit
föreslagen;

att fastställa läkarens för lasarettet i Hernösand löneförmåner till tretusen
kronor i lön och ettusen kronor i hyresersättning;

att bevilja läkaren vid lasarettet i Örnsköldsvik en personlig löneförhöjning
af trehundra kronor, att utgå från och med år 1894;

att för sjukvårdens bestridande vid länets sjukvårdsanstalter bevilja
för år 1894 följande anslag, deri lasarettsläkarelönerna inberäknade, nemligen: Bih.

till Rikta. Prot. 1894. 1 Sami. 2 Af cl. 2 Band. 12 Häft.

Motioner i Andra Kammaren, X:o 41.

37,000:

12,200:

17,492:

9,100: —

Sollefteå anvisa ett

Backe anvisa

åt lasarettet i Hernösand .................... kronor

åt lasarettet i Sundsvall ......................... »

åt lasarettet i Örnsköldsvik ............... »

åt lasarettet i Sollefteå........................... »

åt lasarettet i Backe ............. »

att för åtskilliga byggnadsarbeten vid lasarettet i
anslag af åttatusen sexhundrasjuttioåtta kronor;

att för brädfodring och målning af lasarettsbygnaden i
ett belopp af ettusen trehundra kronor;

att, i sammanhang med tillsättande af en komité med uppdrag att
utreda väckt fråga om anställande af sjuksköterskor i länets landskommuner,
bevilja ett förslagsanslag af femhundra kronor till utredningsomkostnadernas
bestridande;

att till ersättande af de medel, som, uppgående sammanlagdt till trettontusen
trehundrasju kronor 50 öre, sedan nästlidet års landsting utanordnats
till vägföretag inom länet, utdebitera 12,5 öre på hvarje bevillningskrona
för jordbruksfastighet och 5 öre på hvarje bevillningskrona för
öfriga beskattnings föremål;

att såsom understöd för utförande af en jernväg mellan Hernösand
och Sundsvall bevilja ett bidrag af etthundratusen kronor, att uttaxeras
under fem år, räknade från och med år 1897, med tjugutusen kronor för
hvartdera året, dock med vilkor att arbetet dessförinnan genom vederbörandes
försorg påbörjats, samt att bestämma debiteringsgrunden sålunda,
att mot 12,5 öre på hvarje bevillningskrona för jordbruksfastighet skola
svara 10 öre på hvarje bevillningskrona för annan fastighet eller inkomst,
äfvensom att i och för uttaxeringen af detta bidrag

dels indela länets samtliga kommuner i fyra särskilda grupper och i
sådant afseende hänföra Sundsvalls stad, Sköns, Timrå, Hässjö, Häggdångers
och Säbrå socknar samt Ilernösands stad till första gruppen, Njurunda,
Tuna, Selångers, Sättna, Indals, Ljustorps, Alnö, Tynderö och Stigsjö socknar
till andra gruppen, Högsjö, Gudmundrå, Ytterlännäs, Hemsö, Nora,
Skogs och Bjertrå socknar till tredje gruppen samt länets öfriga kommuner
till fjerde gruppen,

och dels emellan dessa grupper fördela bidraget sålunda, att för hvarje
bevillningskrona erlägges i kommun inom fjerde gruppen 25 procent,
inom tredje gruppen 50 procent och inom andra gruppen 75 procent af
hvad som på bevillningskronan inom de till första gruppen hörande kommuner
sig belöper, allt utfördt särskildt för jordbruksfastighet samt särskildt
för annan fastighet och inkomst, under förbehåll, att, derest Kongl. Maj:t
skulle komma att fastställa en hufvudsakligen annan rigtning, än den af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

löjtnant Hugo Svartling föreslagna, närmast derefter sammanträdande landsting
eger att företaga den ändring och jemkning i grupperingen, som i
följd deraf kan finnas af förhållandena påkallad;

att för år 1894 skola utgå i landstingsskatt 35 öre per bevillningskrona
af länets i sådant afseende skattskyldige invånare samt i sjukvårdsafgift
50 öre för hvarje mans- och 25 öre för hvarje qvinsperson, som författningsenligt
är skyldig att sådan afgift erlägga;

att bestämma, att det af landstinget år 1891 beviljade bidrag för
bibanan Mellansel—Örnsköldsvik hädanefter skall till Örnsköldsviks kommun
utanordnas;

samt att bemyndiga landstingets kamrerare att liqvidera länets indragna
döfstumskolas möjligen befintliga skulder;

och har Kongl. Maj:ts befallningshafvande funnit skäligt att omförmälda
beslut till vederbörandes efterrättelse fastställa.

Hernösand, i landskansliet, den 4 oktober 1893.

Gustaf Ryding.

A. Asker.