Motioner i Andra Kammaren, N:o 32 (Motion 1890:32 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

N:o 32.

Af herr G. W. Lyth, om skrifvelse till Kongl. Maj.t i fråga om
inrättande af industrilotterier.

Oaktadt fråga om inrättande af industrilotterier i vårt land tvenne
gånger varit föremål för öfverläggning inom Riksdagens Andra Kammare
men icke vunnit dess bifall, vågar jag likväl ännu eu gång fästa Riksdagens
uppmärksamhet på nödvändigheten af att dylika lotterier blifva anordnade
här i riket, på det att våra handtverkerier genom dem må kunna
erhålla den hjelp och uppmuntran, som de äro i så stort behof af.

Då, såsom kändt är, förslag härom väcktes hos Riksdagen åren 1888
och 1889, blef detsamma med ganska ringa majoritet afslaget. Behofvet
af industrilotteriers inrättande i Sverige står dock oafvisligen qvar och
kan icke upphöra; opinionen bland Sveriges handtverkare är gynsamt
stämd för sådana lotteriers anordnande, hvilket bevisas deraf, att på till
Sveriges samtliga handtverk sföreningar framstäld fråga om nödvändigheten
af ifrågavarande lotteriers inrättande i Sverige intet enda ingånget svar
varit nekande (se bilagorna). På frågan, hvar och huru många sådana lotterier
borde inrättas, hafva de flesta handtverksföreningar lemnat det svar,
att ett industrilotteri bör anordnas i hvarje län. Jag för min del är af
samma åsigt, likväl med den modifikation, att Konungens befallningshafvande,
sedan länets industriidkares mening i frågan blifvit inhemtad, bestämmer
när och hvar ett industrilotteri skulle med fördel kunna inom
länet anordnas.

Att våra handtverkerier fortfarande som hittills lida af det betryck,
som den utländska konkurrensen förorsakar dem, är satt utom allt tvifvel
och visas bäst af den oerhörda import af utländska industrialster, som
årligen eger rum till vårt land, en import, som hotar att beröfva våra handt -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

verkare deras numera i många fall ringa existensmedel. Utan tvifvel skulle
de flesta hit importerade, d. v. s. mera väl- och konstnärligt utförda,
handtverksarheten kunna inom landet tillverkas och äfven med fördel härstädes
försäljas, om blott så anordnades, att lifligare afsättning för dem
kunde vinnas. Våra svenska handtverkare hafva nästan uteslutande blifvit
lemnade åt sig sjelfva att under svåra omständigheter draga sig fram bästde
kunnat. Så får och kan det icke fortfara, om vi i någon mån skola
följa med den stora utveckling inom kandtverksindustrien, som för när vavarande
försiggår i utlandet. Enligt min åsigt skall inrättande af industrilotterier
i riket vara bästa medlet att afhjelpa dessa olägenheter äfvensom
att befrämja handtverksindustriens intressen i öfrigt.

I fråga om hvad innebörd ett industrilotteri har och hvithet gagn
det kan medföra för handtverksindustrien i ett land, torde svaret icke
vara svårt att finna. Ett industrilotteri, väl ordnadt efter vissa af Kongl.
Maj:t bestämda föreskrifter och stäldt under tillbörlig kontroll, medverkar
till höjande af konstfärdigheten hos våra handtverkare, förorsakar en lifligare
omsättning och försäljning af deras arbeten, hvithet är ett oeftergifligt
vilkor för att ett lands industri skall kunna blomstra, befrämjar
tillit till egen företagsamhet, lägger grund till värdefulla uppfinningar och
förbättringar på industriens område och kan i väsentlig mån leda till att
göra vårt land oberoende af en numera högt uppdrifven och onaturlig import
af en mängd utländska industrialster.

En vigtig sak vid anordnandet af ett industrilotteri är den kontroll
öfver dess handhafvande och bedrifvande, som ovilkorligen måste förofinnas.
För att en sådan skall kunna blifva både gagnande och tillfredsställande
är det nödvändigt att landshöfdingeembetet i länet, sedan industriidkarne
derstädes blifvit i frågan hörda, tillsätter en nämnd af redbara
och insigtsfulla män, som bland annat må hafva sig ålagdt att noga vaka
öfver att ej andra än väl gjorda och noggrant utförda svenska kandtverksarbeten
blifva till vinster i lotteriet inköpta. På det att nämnden må
kunna försäkra sig om att de till inköp utbjudna olika föremålen i verkligheten
äro af svensk tillverkning, skall hvarje artikel vara försedd med
icke allenast den svenska handtverkarens utan äfven en hans arbetares
beedigade intyg och försäkran, att arbetet är inom hans verkstad tillverkadt;
i annat fall får det icke af nämnden inköpas. Vidare skall nämnden
vaka öfver:

att lottsedlarne ej få tillsammans lyda å högre belopp än det som ungefärligen
motsvaras af vinsternas sammanlagda värde jemte hvad som åtgår
till bestridande af nödvändiga omkostnader för lotteriföretaget, hvarigenom
eu otillbörligt hög behållning åt lotteriet förebygges;

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

att samtliga vinster innehafva det dem i prospekten angifna och
åsätta verkliga värdet;

att noga granska lotteriets ekonomiska angelägenheter och förvaltning;
samt

att vinsterna komma de vinnande rätt till hända.

Dessutom är det nödigt, att sj elfva dragningarna öfvervalcas af och
ske under uppsigt af en kontrollerande statens tjensteman.

Börande användandet af den behållning, som uppstår från industrilotterierna,
så hör den enligt min åsigt användas till några för hela landet
allmännyttigt välgörande ändamål, hvilka af Kong!. Maj:t närmare bestämmas.

Att här i min motion upprepa allt, som inom de två senaste riksdagarne
blifvit anfördt och uttaladt emot lotteriers inrättande i Sverige,
torde vara onödigt. En sak anser jag mig likväl höra beröra. Man har
nemligen sagt, att lotterier äro fördömliga tu- moralisk synpunkt. Jag
kan icke dela en sådan åsigt, allra minst då det är fråga om industrilotterier,
hvilka, om man vill se saken rätt, icke kunna vara fördömliga, då
med dem, såsom jag här ofvan sökt visa, är förenadt ett för ett land så välgörande
ändamål som höjande och befrämjande af dess industri; och beträffande
den demoraliserande inverkan på svenska folket, som ett lotteri skulle
medföra och som vid flera än ett tillfälle blifvit framhållet, så kan jag
icke för min del inse möjligheten af att en nation skall kunna depraveras
eller dess moral lida deraf, att en del af dess samhällsmedlemmar, antingen
med eller utan beräknande af någon vinst, använder sina penningar i ett
sådant företag som ett industrilotteri. Till stöd för denna min öfvertygelse
härutinnan får jag anföra, att ingen kunnat med fakta bevisa, att
vare sig det danska, eller det tyska folket blifvit demoraliseradt derigenom,
att det spelat på de i dessa länder befintliga mångtaliga lotterier.

Slutligen kan jag icke uraktlåta att fästa Riksdagens uppmärksamhet
på det faktiska förhållandet att, i trots af strängt förbud, stora penningesnmmor
gå från vårt land till utländska industrilotterier, genom hvilkas
bemedling understöd lemnas åt utlandets industriidkare och deras arbetare,
och gäller detta i synnerhet Danmarks. Det allmänna danska varu- och
industrilotteriet i Köpenhamn hade under de sista fyra halfårsseriorna
till sitt lotteri af danska handtverkare inköpt vinster för ett belopp af
946,769 kronor, och till detta för de danska industriidkarne så gynsamma
resultat har svenska folket i väsentlig mån bidragit.

Det är nemligen allmänt bekant, att mycket stora penningesummor,
isynnerhet från södra Sveriges provinser, årligen öfversändas till köpenhamnslotteriet
för inköp af dess lottsedlar. Då nu så verkligen är förhållandet,
och hvilket icke kan jäfvas, har jag giltig anledning att fråga,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

hvarför icke svenska folket, genom inrättande af ett eller flera industrilotterier
i Sverige, kan få använda sina penningar till att understödja sitt
eget lands industri och dess industriidkare.

På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om sådan ändring af kongl. förordningen angående
förbud mot lotterier den 6 augusti 1881 att,
efter hos Konungens befallningshafvande skedd ansökning,
industrilotterier under vissa af Kongl. Maj:t bestämda
vilkor må kunna i riket inrättas.

Stockholm don 22 januari 1890.

Georg Wilhelm Lyth.

Motion i Andra Kammaren. N:o 32.

Bilagor till motionen N:o 32.

Utdrag af protokoll vid handtverksföreningens i
Yesterås sammanträde den 9 september 1889.

§ 1.

S. D. Till ordförande utsågs enhälligt herr D. A. Björklund, som
föredrog de till behandling utsatta frågorna, nemligen:

l:o. Af magistraten härstädes öfverlemnadt etc. — — — —

2:o En så lydande skrifvelse

Till handtverksföreningen i Vesterås.

Som Stockholms handtverksförening kommer att åt eu af dess styrelseledamöter,
hvilken tillhör Biksdagens Andra Kammare, lemna uppdrag
att vid nästinstundande riksmöte väcka motion om upprättande af industrilotteri
i riket, och då det är af vigt att ega kännedom om Sveriges öfriga
handtverksföreningars åsigt i denna fråga, så hafva vi derom velat eder
underrätta och anhålla att ni, så fort ske kan, ville godhetsfullt lemna oss
edert utlåtande, huruvida ni anser industrilotteri, vare sig ett gemensamt
för hela riket eller flere sådana, fördelade ett inom hvarje län, vara till
nytta för den svenska handtverksindustrien eller ej.

Stockholm den 26 juli 1889.

A Stockholms handtverksförenings vägnar:

J. F. Backman.
Ordförande.

G. W. Lyth.

Vice ordförande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Efter diskussion häröfver enades föreningen om att afgifva följande
utlåtande:

Som det otvifvelaktigt kommer att ställa sig dyrare och för flertalet
besvärligare att hafva ett gemensamt industrilotteri för hela riket, än att
ett sådant inrättas inom hvarje län, eller på annat sätt lämpligt fördelade
inom hela landet, så tillstyrkes en motion till Eiksdagen i detta syfte,
nemligen att ett industrilotteri inom hvarje län, eller annorledes fördelade
inom riket, må komma till stånd, såsom blifvande till nytta för handtverksindustri
och konstslöjd.

§ 3.

Uppdrogs åt ordföranden och undertecknad att uppsätta och underskrifva
protokollet, — — — — — — — — — —- ■ —

Som ofvan.

På Yesterås handtverksförenings vägnar:
l). A. Björklund.

Ordförande.

E. Ericson.

Sekreterare.

Till Stockholms Handtverksförenings styrelse.

Undertecknade, tacksamt erkännande allt det goda handtverksföreningen
genom dess styrelse för industrien och dess idkares bästa verkat,
våga härmed vända oss till eder, för att hos eder nedlägga våra bekymmer
för den snart stundande tiden, och för att genom eder kunna finna någon
utväg till ändring häruti, detta med fäst afseende på handverksföreningens
industrilotteri, hvilket, enligt lemnadt medgifvande, ej får fortsättas
längre än till den 1 juli detta år.

Flertalet af oss har, derigenom att vi fått leverera af oss tillverkade
artiklar, varit i stånd att sysselsätta arbetare, och oss sjelfva med familjer
försörja, hvilket för en del blir snart sagdt omöjligt, så framt vi blifva
beröfvade denna källa för omsättning af våra tillverkningar. Härjemte

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

liar industrilotteriet redan verkat mycket godt på yrkena, hvilket, om det
iinge fortsättas, betydligt skulle ökas derigenom, att då ej andra än ordentligt
utförda arbeten emottagas, sådana så väl till utförande som form
och prisbillighet börjat kunna täfla med den stora mängd som importeras
och skulle således till någon del hämmat densamma; slutligen har lotteriet
genom den välvilja och förtroende, detsamma vunnit hos den stora allmänheten,
hvilket bäst bevisas derigenom att ingen lott varit osåld, kunnat
lemna rätt stort öfverskott, hvilket aflemnats till välbehöfvande för hela
landet godt verkande välgörenhetsinrättningar.

Af det vi anfört, torde framgå att industrilotterier äro fullt så berättigade
som tillfälliga och konstnärliga, till och med sådana som hafva
till uppgift att skaffa hus för inrymmande af äldre arbeten, hvars värde
är högst svårt att uppskatta, ty genom industrilotteri beredes åt arbetsdugliga
tillfälle att kunna sig sjelf försörja, och en väl behöflig ändring
i den rådande arbetsbristen skulle till ett bättre inträda, då det deremot
varit fallet, att fullt arbetsdugliga, till och med skickliga arbetare, med
anledning af arbetsbrist, hemfallit till laster och brott samt öfverbefolkat
våra vä lgörenhetsinrättningar.

Af hvad vi nu vågat anföra, torde sålunda framgå nyttan af att få
fortsätta industrilotteriets verksamhet, så äfven att detta må ske utan afbrott,
ty om det nu nedlägges, skulle kunna uppstå sådana betänkligheter,
att det samma ej blefve upptaget.

Vi våga derför i sakens intresse föreslå, det styrelsen behagade på
lämpligaste sätt till eu komité hänskjuta denna för oss alla vigtiga fråga,
så att den oförtöfvadt blir behandlad, hvarjemte eu petition till Konungen
skulle framlägga allt det som talar för nyttan och nödvändigheten af industrilotteriets
bibehållande.

Stockholm den 23 april 1889.

(Jarl Lindgren.
Portföljmakare.

J. Sundström.

Guldsmed.

M. O. Holmberg.
Urmakare.

C. O. F. Widén.
Snickare.
Albert Jonzon.

A. G. Bergqvist.
Instrumentmakare.
Aug. Åkerblom.
Snickare.

O. Nilsson.
Snickare.

A. Fredrik Malmquist.
Snickare.

O. C. Zamore.

L. W. Ericsson.
Snickare.

Frans W. Malmquist
Snickare.

C. G. Jansson.

Snickare.

J. G. Wisén.

Snickare.

A. F. Barkman.

Tapetserare. Körsnär. Tapetserare.

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 5 Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

C. F. Lönbom.

Guldsmed.

L M. Lindström.
Målarmästare.

- T. Svensson.
Juvelerare.

J. A. I). österman.

Guldsmed.

TFad,ström & Andersson.
Snickare.

John Pettersson.

Juvelerare.

A ng. Ternlund..

Körsnär.

C. L Åter q.

Sadelmakare.

(Jarl Bergström,
Snickare.

(Jarl F. HaUin.

Skomakaremästare.

Axel Ekman,

Tapetserare.

J. F. Branow.

Svarfvare.

P. TF. Svensson,

Tapetserare.

C. A. Hornberg.

Tapetserare.

O. F. Hjelm, •

Tapetserare.

Axel Petterson,

Sadelmakare.

C. E. Forstner.

Paraplymakare.

Wilh. Nordström,

Tapetserare.

J. B. Östergren.

Snickare.

S. F. Wahlström,

Korgmakare.

J. W. Hejdenberg.

Bildhuggare.

P. Larsson.

Snickare.

F. W. Åker halm,
Snickare.

C. O. Wennerström.

Juvelerare.

E. Öhman.

Snickare.

(Jarl Aug. Ahl.
Snickare.

(Jarl Andersson.

Nysilfverfabrikant.

Aug. Nordin.

Snickare.

Aug. Kjellberg.

Skomakare.

M. Holmqvist

Snickare.

Ernst Klemming.

Bleckslagare.

Otto Mager.

Metallgjutare.

C. Wallin.

Snickare.

C. A. Bennström.

Portföljmakare.

I. G. Widfond.
Fabrikör.

C. A. Nickodemi.

Snickare.

Joll. Gustafsson.
Förgyllare.

Otto Ahlström.

Boktryckare.

Conrad Svanberg.

Spegelfabrikör.

C. Nikolausson.
Urmakare.

F. W. Lindvall.

Skräddare.

TF. Hofman,

Bildhuggare.

F. TF. Nafling.

Cigarrfabrikör.

L. A. Lindström.

Urmakare.

Joll. Davids sou, -Smedsmästare.

J. B, Ström,

Hattmakare.

Aug. Enlund,

Skräddaremästare.

K. J. Flodin.
Byggmästare.

Anton Säl mson.
Hofgravör.

(Jarl Schal.?.

Conditor.

J. V. Kjellin.
Glasmästare.

J. TF. Dahlgren.

Ingeniör.

C. TF. Linder.

Källaremästare.

C. Hjälmar Faxén,
Johan Eriksson,

Fabriksidkare.

M. J. Åker däld,

Bokbindare.

C. F. Zetterberg.
Svarfvare.

J. P. Ahlberg.

Borstbindare.

O. N. Hultman.
Mek. Fabrikör.

J. B. Hinricsson.

Snickare.

A. M. Åström.

Sadelmakare.

O. Th. Åström,
Sadelmakare.

C. A. Broberg.

Smed.

0. Bil jer.

Tapetserare.

A. G. Andersson.

Skomakare.

C. Westergren,

Skomakaremästare.

Motionerj Andra Kammaren, N:o 3%.

C. E. Pettersson.

Skomakare.

J: M. Hylande)''.

'' Skomakare.

C. A. Enequist,
Skräddare.

Malcolm Henrikson.
Skräddare.

J. Sjöblom.

Skräddare.

■/. R, Bergengren.
Skomakare.

G. E. Nilsson,
Glasmästare.

J. A. Boije.

Guldsmed.

Rudolf Österberg.
Segelmakare.

B. Asplundh.
Urmakare.

J. V. Allan!.

Fabrikör.

G. Falkenborg.
Skräddarmästare.
Carl Edv. Ahlstedt,
Perukmakare.
Victor Pettersson.

Boktryckare.
Claes Wester! ing.
Skräddarmästare.

P. TF. Tholander.

Optiker.

C. E. Boos.
Skräddare.

C. R. Bergengren.

Bokbindare.

A. Wendel,
Hälare.

C. Rönstedt.

Guldsmed.

C. Aug. Bergström,
Skomakaremästare.

Ludvig Kindm ark.

Urmakare.

G. A. Carlholm,

S kräddar mästare.

Till handtverk sfer eningen i Stockholm.

Med anledning af eder skrifvelse den 26 i nästlidne månad, som af
handtverk sföreningen härstädes tagits i öfvervägande, har föreningen till
svar å skrifvelsen ansett sig böra meddela:

Att dä samtliga skånska handtverksförenirigar anmodat riksdagsmannen
för staden Ystad, Kapten Elis Kilsson, att vid riksdagen väcka
motion om Riksdagens medgifvande till inrättande af industrilotteri inom
Skåne i och för industriens upphjelpande, så och då samma åsigter inom
föreningen fortfarande äro gällande, att nemligen ett industrilotteris inrättande,
antingen länsvis eller för hela riket gemensamt, skulle i väsentlig
mån upphjelpa handtverkeriernas nuvarande tryckta ställning samt sporra
handtverksidkarne till vinnande af större skicklighet genom större täflan
inom de olika yrkena, får Landskrona handtverksförening på det lifligaste
för sin del tillstyrka, att motion om industrilotteriers inrättande må vid
instundande riksmöte varda väckt.

Landskrona den 1 augusti 1889

o #

A Landskrona handtverksföremngs vägnar:

A. P. H. A. Hallgren,

ordförande.

N. P. AL alls sou

v. ordförande.

Motioner i Andra Kammaren, Ko 23.

Utdrag af protokoll hållet vid Hemö,sands handtverk»
förenings styrelses sammanträde å ordförandens
kontor derstädes den 25 februari 1888.

§ I S.

1). Härvarande samtliga styrelseledamöter och justerades protokollet
för den 23 i samma månad.

På grund af föreningens beslut, enligt protokoll af den 23 i denna
månad § 10, beslöts att uppsätta och med dagens post till stadens riksdagsman,
herr landshöfding Ryding, aflåta en så lydande skrifvelse:

Landshöfdingen och kommendören m. in.
herr Gustaf Ryding

Stockholm.

Vid ordinarie sammanträde med Hernösands handtverks- och
fabriks-förening den 23 i denna månad behandlades bland andra frågor
äfven eu från Örebro handtverksförening inkommen skrifvelse, angående
väckt förslag om inrättande af industrilotterier i rikets residensstäder.
Yar förening, som vid nämnda sammanträde var mangrant samlad, uttalade
såsom sitt önskningsmål, att industrilotterier måtte komma till stånd inom
riket, dels för att bereda industriidkare!! ökad utsigt till afsättning af sina
arbeten och dels för att svenska befolkningen, som redan nu ganska mycket
spelar på utländska lotterier, måtte beredas tillfälle att låta sina spelpenningar
stanna inom landet. Föreningen yrkar alltså bifall till den föredragna
skrifvelsen. Med anledning deraf få undertecknade på uppdrag af
vår förening, med biläggande af nämnda örebroskrifvelse, hos herr landshöfdingen
vördsamt anhålla, det herr landshöfdingen efter eget bepröfvande
af nämnda skrifvelse behagade vid riksdagen understödja frågan på det sätt
som herr landshöfdingen anser vara gagneligt för vår stad och län.

Med största högaktning teckna å Hernösands handtverks- och
fabriks-förenings vägnar:

O. V. Kunder, Gustaf Tynelius,

ordförande. v. ordförande.

Rätt utdraget betygar:

Ex. offieio
O. F. Kunder.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till Stockholms handtverksfdrefling.

Till svar ä edert cirkulär till handtverksföreningarne angående
industrilotterier inom riket, vill vår förening meddela, att vi redan förlidet
år understödde denna fråga genom aflåtande af skrifvelse i ämnet till vår
stads riksdagsman, herr landshöfding Ryding, såsom å andra sidan bifogade
protokollsutdrag närmare utvisar. Detta protokoll fördes vid styrelsens
sammanträde på ordförandens kontor den 25 februari 1888.

Herr Landshöfding Ryding mottog benäget ofvannämnda skrifvelse
och öfverlemnade den genast till det utskott, som behandlade väckt motion
i frågan; tyvärr förföll saken den gången.

Yår förening önskar gerna, att ny motion väckes i syfte att industrilotterier
måtte inrättas uti rikets samtliga residensstäder.

Hernösand den 4 oktober 1889.

å Hernösands Handtverksförenings vägnar:

O. F. Zander, Gustaf Tynelius,

ordförande. v. ordförande.

Till handtverksföreningen i Stockholm.

Edert beslut att vid instundande riksmöte väcka motion om upprättande
af industrilotteri i riket gillar föreningen fullkomligt och tror, att
handtverksindustrien kommer att få mycken nytta deraf.

Föreningen anser det vara ändamålsenligast, att ett industrilotteri
anordnas i hvarje provins och icke endast ett i riket, ty de aflägsna!’©
orterna, få ej något gagn deraf.

Kristianstad den 7 augusti 1889.

På handels- och industriidkareföreningens vägnar : .

A. Nilsson,
ordförande.

C. A. Molin.

Motioner i Andra Kammaren. N:o 32.

Till Stockholms handtverksförening-.

Såsom svar å eder skrifvelse af den 26 nästlidne juli får Göteborgs
handtverks- och industriförening äran meddela, att föreningen, som sökt tillåtelse
att inrätta ett industrilotteri, för sin del icke kan finna annat, än
att industrilotterier böra lända den svenska industrien till gagn.

I det alltså föreningen sluter sig till eder åsigt, vill den likväl såsom
sin mening hafva uttalat, att, derest lotterier skulle varda inrättade, de böra
vara inrättade ett inom hvarje län.

Göteborg den 15 augusti 1889.

På eu af Stockholms handtverksförening framstäf fråga, huruvida
ett svenskt industrilotteri ansågs vara gagnande för vårt land, blef efter eu
liflig diskussion denna fråga med ja besvarad, och beslöts derför tillstyrka,
att uppdrag måtte lemnas åt någon af riksdagens representanter att vid
nästa riksdag väcka motion om att beslut måtte fattas om anordnande af ett
allmänt industrilotteri i hvarje stadskommun inom vårt land, som önskar
erhålla ett sådant och som vill för ändamålet dertill anslå nödiga medel.

På handtverks- och industri föreningens vägnar:

J. A. Jcnsén.

Protokoll hållet vid sammanträde med Söderhamns
handtverksförening den 21 augusti 1889.

A handtverksföreningens vägnar

J. Svensson,
ordförande.

Frans A. Sundberg,
v. ordförande.

Motioner a Andra Kammaren, Ko 32

Till Stockholms Hand/verksforeninf/!

Hafvande med intresse och tacksamhet för Eder vilja att inhemta
äfven vår tanke emottagit Edert cirkulär af den 26 sistlidne juli angående
inrättande af industrilotterier i vårt land, anhålla vi härmed att få meddela
våra åsigter uti förevarande fråga, sådana som de framgått vid diskussion
under vår förenings sammanträde den 27 augusti 1889.

De närvarande föreningsmedlemmarne voro enhälligt af den åsigt,
att, så länge ej Sverige afstänger all kommunikation med den öfriga verlden
är det omöjligt att hindra det s. k. lotterispelet. Utgående ifrån detta
faktum, uppställer då föreningen den frågan: hvarför skall utländingen
hafva monopol på att emottaga våra landsmäns penningar, som uppolfras
för detta ändamål? Yore det ej bättre att penningarne, som nu i hundra
tusentals kronor strömma ut ur landet, genom någon anordning bjödos att
stanna inom landets gränser, då, på samma gång som detta erbjudande
gjordes, flere andra heaktansvärda fördelar vunnos? På denna fråga anser
föreningen att ett tryggt ja kan svaras. Det vore gagnande för Sverige och
svensk industri, om svenska industrilotterier inrättades, och detta af följande
skäl:

Do) bereddes större möjlighet för den svenska handtverkaren att
omsätta sina varor;

2:o) skulle yrkesskickligheten befrämjas dels derigenom att det blefve
mera lönande, än nu är förhållandet, att förfärdiga artiklar, på hvilka ett
större arbete och en noggrannare omsorg om artiklarnes ändamålsenlighet,
prydlighet och gedigenhet nedlades, dels derigenom, att genom deras exponerande
tillfälle oftare kunde beredas industri- och handtverksidkare att
vid dessa lotteriutställningar taga hvarandras arheten i betraktande samt
inhemta kunskap om gjorda förbättringar och framsteg inom de särskilda
yrkena;

3:o) skulle nationalkänslan stärkas derigenom, att det snart skulle visa
sig, att svenskt arbete kan åstadkommas lika bra som utländskt, endast
afsättning derå erhålles;

4:o) skulle nationalförmögenheten tillväxa derigenom, att åtminstone
en del af de penningar, som nu för lottsedlar gå utomlands, stannade
inom landet.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 82,

På grund af dessa anförda skäl får Kristinehamns handtverksförening
enhälligt tillstyrka industrilotteriers inrättande inom landet, och detta länsvis,
i den man detta låter genomföra sig.

A Kristinehamns handtverksförenings vägnar:

G. E. Petersson,

8 ordförande.

Utdrag af protokollet, hållet vid styrelsens för Cimbrishamns
handtverksförening sammanträde den 27
augusti 1889.

§ 1.

I anledning af Stockholms handtverksförenings cirkulär den 26 sistl.
juli beslöt styrelsen att såsom sin åsigt i fråga om inrättandet af industrilotteri
i riket uttala, det föreningen härstädes anser att industrilotterier
skulle kunna kraftigt gagna vissa industrigrenar, hvarför förmånligt vore,
om tre eller fyra sådana lotterier upprättades, exempelvis i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt må hända äfven i någon af de norrländska
städerna.

Ut supra,

In fidem:

Jonas Ehrnberg.

Rätt utdraget, betygar

Joll. Th. Fogelklou

Jonas Ehrnberg.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till Stockholms handtverksförening.

Linköpings fabriks- och handtverksförening har vid allmänt sammanträde
tagit del af edert cirkulär angående frågan om industrilotteri,
och var föreningen såväl nu som en gång förut, då lotterifrågan förekom
till diskussion, enhälligt af den åsigten, att särdeles industrilotteri skulle
mycket befrämja industrien och konstslöjden inom landet genom möjligheten
att bereda afsättning för sådana konstarbeten, som på annat sätt
äro mycket svårsålda, och skulle således uppmuntra arbetare med anlag
att mer än nu är fallet uppöfva sig i arbetsskicklighet, då endast svenska
arbeten skulle komma att bortlottas.

En annan sida af saken är den, att om det funnes lotteri inom
landet, skulle någon del af de summor, som nu gå ut till utländska lotterier,
stanna hemma. Föreningen trodde äfven, att, i händelse något
lotteri kommer till stånd, det skulle vara fördelaktigt, om det blefve fördeladt
på några ställen i vårt långsträckta land för att underlätta afsättningen
af arbeten i landets olika delar.

Föreningen beslöt, att dess åsigter i frågan skulle genom ofvanstående
skrifvelse eder meddelas.

Linköping den 2 september 1889.

För Linköpings fabriks- och handtverksförening:

Otto Th. Ceder qvist:

Ordförande.

C. A. Pettersson.

Sekreterare.

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 2 AJd. 2 Band. 5 Haft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till Stockholms handtverksförening.

Med anledning af Stockholms handtverksförenings i cirkulär lemnade
meddelande, att samma förening »kommer att åt en af dess styrelseledamöter,
hvilken tillhör Riksdagens Andra Kammare, lemna i uppdrag
att vid nästinstundande riksmöte väcka motion om upprättande af
industrilotteri i riket, och med anledning af dess på samma gång framstälda
anhållan, att, då det för samma förening är af vigt att ega kännedom
om Sveriges öfriga handtverksföreningars åsigt i denna fråga»,
Upsala fabriks- och handtverksförening måtto afgifva utlåtande om, huruvida
densamma anser industrilotteri, vare sig ett gemensamt för hela
riket eller flera sådana, fördelade ett inom hvarje län, vara till nytta för
den svenska kandtverksindustrien eller ej», får TJpsala fabriks- och
handtverksförening som med nöje funnit att Stockholms handtverksförening
icke låtit afskräcka sig af de motgångar, som denna fråga
hittills rönt inom riksdagen, utan är betänkt på åtgärder, på det att
densamma fortfarande måtte komma att qvarstå på dagordningen, i detta
afseende anföra följande:

TJpsala fabriks- och handtverksförening har redan förut med uppmärksamhet
följt denna fråga och kan med skäl påstå sig icke helt och
hållet sakna på egen erfarenhet kvilande kännedom om industrilotteriers
verkningar, i det densamma redan för åtskilliga år sedan, efter vederbörligen
bekommet tillstånd, här på platsen anordnade ett dylikt lotteri,
hvilket utföll till allmän belåtenhet. Föreningen har äfven på senaste
tiden varit betänkt på åtgärder för att få ett dylikt ständigt lotteri till
stånd här i staden, men med de svårigheter, som resa sig mot realiserandet
af en sådan tanke — svårigheter, som Stockholms handtverksförening
blott allt för väl känner — har det ej varit att undra på, att detta förslag
icke hunnit blifva förverkligadt. Under sådana förhållanden var det
naturligt, att, då handtverksföreningen i Örebro i början af fjolåret hos
härvarande fabriks- och handtverksförening framstälde begäran om väckande
inom föreningen af förslag derom, att densamma till Upsala stads
riksdagsmän måtte afsända eu skrifvelse med anhållan, att desse, för den
händelse frågan om inrättande åt lotterier i Sverige komme att behandlas
vid den då nyss öppnade riksdagen, måtte arbeta för industrilotteriers
inrättande i hvarje residensstad i riket, med rätt för hvarje industriidkare

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 32.

inom länet att deltaga uti lotteriföretaget, föreningen med skulle tillmötesgå
en sådan begäran, och föreningen tillstälde derför äfven de begge
riksdagsmännen för Upsala stad en motiverad skrifvelse i detta afseende.
Frågan föll visserligen då, ehuru med ringa majoritet, men desto större
förhoppning ansåg sig föreningen, just på denna grund, kunna hysa, att,
om frågan å nyo väcktes vid näst följande riksdag, utgången skulle blifva
en annan och bättre.

Enligt på allmänt sammanträde i januari månad i år fattadt beslut,
aflat derför föreningen till den ene af stadens riksdagsmän, hvilken, enligt
hvad allmänt är bekant, i denna fråga delar föreningens åsigt, eu
skrifvelse, hvari densamma vördsammast anhöll, att frågan om inrättande
af industrilotterier i hvar och en af rikets residensstäder måtte af honom
vid riksdagen åter upptagas, och att till följd deraf motion derom måtte
af honom väckas, hvarjemte föreningen äfven genom tillsända skrifvelser
sökte intressera alla länets öfrige riksdagsmän, såväl dem i Andra som i
Första Kammaren, för frågans lösning i den af föreningen önskade rigtning.
Framställandet af eu sådan motion blef dock för den nämnde riksdagsmannen
öfverflödigt, då just den medlem af Andra Kammaren, som
allra först på senare tid, nemligen år 1888, väckte frågan derom till lits
inom riksdagen, nu åter upptog densamma. Visserligen föll nu å nyo
denna fråga, men föreningen hoppas dock fortfarande, att den tanke, som
ligger till grund för densamma, skall allt mera göra sig gällande, och att
derför den tid icke skall vara långt aflägsen, då äfven Sverige, i likhet
med så många andra kultiverade länder, skall finna med sin fördel förenligt
att förverkliga denna tanke.

Till svar på den af Stockholms handtverksförening framstälda fråga
får nu derför härhos meddelas det svar,

att Upsala fabriks- och handtverksförening fortfarande anser inrättandet
af industrilotterier i hvarje läns residensstad i Sverige vara för den
svenska handtverksindustrien af särdeles stor betydelse, och uppnåendet af
detta mål således för Sveriges fabrikanter och handtverkare synnerligen
önskvärdt.

TJpsala den 5 september 1889.

För Upsala fabriks- och handtverksförening:

II. J. Feith.

Ordförande.

Otto Lundberg.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till handtverk sförening en i Stockholm.

Sedan edert cirkulär af den 26 sistlidne juli till Karlstads Fabriks-
och handtverksförening inkommit, har detsamma vid föreningens
styrelses sammanträde denna dag varit föremål för öfverläggning.

Till besvarande af den i cirkuläret framstälda frågan, huruvida vi
anse industrilotterier vara till nytta för den svenska handtverksindustrien,
får styrelsen anföra, att, då jemväl vid innevarande riksdag en motion om
upprättande af industrilotteri i riket väcktes, aflat styrelsen å Karlstads
fabriks- och handtverksförenings vägnar en skrifvelse till valkretsens
riksdagsman, deri uttalades, att det skulle vara kärt för föreningen, om
han ansåge sig kunna med sitt ord och med sin röst medverka till berörda
motions framgång.

Beträffande alternativen — ett industrilotteri gemensamt för hela
riket eller flere sådana, fördelade ett inom hvarje län — skulle styrelsen
gerna vilja gifva det senare företräde, men fruktar, att de med administrationen
förknippade omkostnaderna torde blifva nog betungande för ett
eller annat län, hvarför styrelsen här tänkt sig lämpligast vara, att landet
för ändamålet fördelades i fyra eller fem distrikt.

Karlstad den 9 september 1888.

A Karlstads fabriks- och handtverksförenings vägnar:

Chr. Brockmann.

Ordförande.

Fr. Olsén.

Styrelseledamot.

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 32.

Till Stockholms handtverksförening, Stockholm.

Utdrag af protokollet vid liandtverksföreningens
sammanträde den 14 Sept. 1889.

§ 13-

Föredrogs en skrifvelse af den 26 juli från Stockholms handtverksförening
angående väckande af motion till 1890 års Riksdag om upprättande
af industrilotterier i riket.

Ordföranden uppläste 12 § i 1888 års protokoll angående samma
sak, och beslöts att vidhålla då uttalade mening, nemligen: »att industrilotterier
vore nyttiga och att sådana måtte få inrättas i residensstäderna»,
men tillädes: »om flere läns industriidkare för nedsättande af dermed förenade
omkostnader ville förena sig om ett lotteri, att upprättas i någon
af deras residensstäder, detta äfven måtte låta sig göra.»

Och skulle detta beslut genom protokollsutdrag delgifvas Stockholms
handtverksförening.

Arboga den 18 september 1889.

A. Johanson. G. W. Gnag.

Ordf.

Till handtverlcsj''öreningen i Stockholm.

Till svar å eder skrifvelse angående inrättande af industrilotterier
inom riket får jag härmed å Örebro handtverksförenings vägnar lemna, att
föreningen, som noga inser nyttan för att icke säga nödvändigheten för
landets industri att få lotterier till stånd inom landet, anser att åtminstone
fyra dylika böra inrättas, förlagda ett i eu af de norra städerna, ett i
Stockholm och ett i Örebro samt ett i en af de södra städerna. Kunna
flera erhållas, så mycket bättre, men antagligt är, att Riksdagen ej beviljar
hvad här ofvan föreslagits, ehuru don borde kunna inse, hvilken kapital -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 82.

förlust vårt land årligen gör i följd af att inga lotterier finnas inom landet,
utan endast i utlandet, till livilket oerhörda summor utgå för lotterispel,
och inkomsten ringa om ens någon.

Örebro den 19 september 1889.

På fabriks- och handtverksföreningens vägnar:

F. W. Heldenstedt.

Alfred Falk.

Till handtverksföreningen i Stockholm.

I anledning af eder skrifvelse af den 26 sistlidne juli angående
ifrågasatt motion om upprättande af industrilotterier här i landet får handtverksföreningen,
enligt begäran i nämnda skrifvelse, härmed afgifva sitt
utlåtande.

Frågan om industrilotteriers anordnande har äfven under förlidet
år varit föremål för öfverläggning inom härvarande handtverksförening,
hvartill uppslaget då gafs genom ett cirkulär från handtverksföreningen i
Örebro. Med anslutning till de i örebroföreningens cirkulär uttalade
åsigter, kvilka gingo ut på anordnande af industrilotteri i hvarje länsresidensstad
med rätt för alla industriidkare inom länet att i lotteriföretaget
deltaga samt om möjliga vinstens anslående till allmänna välgörenhetsinrättningar
o. d., beslöt handtverksföreningen att hos stadens riksdagsmän
skriftligen begära deras förord vid sistlidet års riksdag för då
emotsedd motion angående industrilotterier.

Yid den förnyade öfverläggning, som i anledning af eder skrifvelse
inom handtverksföreningen egnats frågan om industrilotterier, har den
åsigten fortfarande gjort sig gällande, att dylika lotterier torde vara till
gagn för åtminstone vissa grenar af handtverksindustrien samt följaktligen
böra af handtverksföreningen omfattas med intresse; och anser handtverksföreningen
för sin del lotterierna böra anordnas på det af örebroföreningen
föreslagna sätt, d. v. s. länsvis, för att blifva till verkligt gagn för
hela landets industri.

Norrköping den 25 september 1889.

På handtverksföreningens vägnar:

Leonard Westman.

N. Jungstedt,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till ordföranden i Stockholms handtverk^förening.

Till svar å hit inkomna cirkulär få meddela följande, vid sammanträde
med Sköfde fabriks- och handtverksförening fattade resolution i frågan :

Föreningen har ej något emot industrilotteriers inrättande i hvarje
län; men då det blir fråga om ett eller högst två inom hela riket, kan
föreningen ej biträda detsamma.

A Sköfde fabriks- och handtverksförenings vägnar:

S. J. Hultherg.

F. O. Lund.

Till handtverhsföreningen i Stockholm.

Till svar å edert till handtverksföreningarne i riket utgångna cirkulär
får Lunds fabriks- och handtverksförening meddela, att den vid
sammanträde den 7 sistlidne september uttalat sig för gagnet af industrilotterier
och ansett att flera sådana vore fördelaktigare än blott ett.

Lund den 4 oktober 1889.

På fabriks- och handtverksföreningens vägnar :

I. P. Hasselgren.

Esaias Strömsten.

Utdrag af protokollet, hållet vid fabriks- och
handtverksföreningens extra allmänna sammanträde å
rådhuset i Visby, den 3 oktober 1889.

§ 2.

S. D. Med anledning af från Stockholms handtverksförening framstäld
begäran, att föreningen ville afgifva sitt utlåtande öfver huruvida
föreningen anser industrilotterier vara till nytta för den svenska handt -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

verksindustrien eller ej, beslöt föreningen enhälligt såsom sin åsigt uttala,
att på lämpligt sätt anordnade och väl skötta industrilotterier, otvifvelaktigt
vore till stort gagn för kandtverksindustrien, som derigenom kan
väsentligt uppmuntras, isynnerhet till utförande af konstindustriella föremål,
som eljest sällan finna afnämare, hvarjemte sådana lotterier torde i
sin mån förhindra den starka utströmningen af svenska penningar till utländska
lotterier.

Då ett lotteri för hela riket svårligen kan såsom rättvisa och det
med sådana lotterier afsedda ändamålet krafvel’ gorå sina uppköp af handtverks-
och industriidkare i landets olika delar, anser föreningen, att det
bör medgifvas att ett sådant lotteri inrättas i Stockholm och ett i hvarje
län, dock obetaget för flera län, som det önska, att förena sig om ett lotteri.
Lotteriernas styrelser böra utses af handtverks- och industriföreningarne
inom det eller de län, der lotteriet är inrättadt, hvarjemte länsstyrelsen
eller annan lämplig myndighet bör ega att utöfva tillsyn öfver
lotteriernas verksamhet.

Visby den 5 oktober 1889.

Rätt utdraget, betygar

. Carl Ilellman
Sekreterare.

Till handtverksföreningen i Stockholm.

Vid sammanträde med delegarne i Borås kandtverksförening den 7
dennes diskuterades frågan om industrilotteri vore önskligt för Sveriges
handtverkare, och uttalades enhälligt, att industrilotteri bör finnas, icke
i hvarje län, men i följande fyra städer, nemligen: Stockholm, Göteborg,
Malmö och Norrköping, och tillönska vi att denna vigtiga fråga måtte
skarpt framhållas vid nästa riksmöte, så att eu del af de till utlandet
gående millioner får stanna i Sverige.

A Borås handtverksförenmgs vägnar:

C. F. Svensson. A. II. Lindgren.

Ordförande. vice ordf.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till Stockholms handtverksförening, Stockholm.

Handtverksföreningen i Karlskrona beslöt, vid sammanträde den 3
dennes, att i anledning af en från eder ingången skrifvelse rörande motion
till Riksdagen om inrättandet af industrilotterier, biträda en sådan motion
i hvad det afser inrättandet af ett industrilotteri inom hvarje län; och
skulle fullmägtrge hos stadens riksdagsman söka understöd åt motionen,
om den ginge i denna rigtning.

Karlskrona den 10 oktober 1889.

A handtverksföreningens i Karlskrona vägnar:

J. A. Blomqwist.

Ordförande.

Till Stockholms handtverks/drefling.

Med anledning af eder skrifvelse af den 26 sistlidne Juli med begäran
om utlåtande huruvida fabriks- och handtverksföreningen härstädes anser
industrilotterier vara till nytta för den svenska handtverksindustrien eller
ej, får fabriks- och handtverksföreningen härigenom meddela, att den vid
allmänt sammanträde haft frågan under öfverläggning samt dervid kommit
till det resultat, att den anser industrilotterier kunna blifva till gagn för
vårt lands handtverksindustri samt derför föreslår, att ett mindre antal
sådana, exempelvis fyra å fem, upprättas för hela riket,

Helsingborg den 15 oktober 1889.

På fabriks- och handtverksföreningens vägnar:

Oscar Trapp,

Ordförande.

Bill. till Mhsd. Prof. 1890. 1 Samt. 2 A/d. 2 Band. B Häft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till Stochliolms handtverksförening.

Yid hållet sammanträde med Kopparbergs handtverksförening har
denna uttalat som sin öfvertygelse, att industrilotterier äro till nytta för
handtverksindustrien, då genom lotteri större afsättning med deraf kommande
fördelar beredas denna industri.

För att handtverkare inom riket skola, i så vidsträckt mån som
möjligt, blifva delaktige af de förmåner, som genom lotteri uppkomma,
anser föreningen att industrilotteri bör inrättas inom hvarje län.

Kopparberg den 17 oktober 1889.

På handtverksföreningens vägnar:

Frans Petterson.

Till Stockholms handtverksförening.

Utdrag af protokollet, hållet vid extra sammanträde
med fabriks- och handtverksföreningen i Södertelge
den 10 oktober 1889.

S. D. Enligt ofvannämnda protokoll § 10 föredrogs en från Stockholms
handtverksförening inkommen cirkulärskrifvelse med förslag dels om
industrilotteriers inrättande länsvis, dels om endast ett lotteri i hufvudstaden.
Och uttalade föreningen sig för det senare alternativet. Dock med
det förbehåll, att lotteriet Unge innefatta endast svenska arbeten, levererade
från producenterna utan mellanhand. Och beslöts att utdrag ur protokollet
skulle ingå som svar till Stockholms förening.

Södertelge den 23 oktober 1889.

För Södertelge Fabriks- och Handtverksförening:

J. L. Hallström,

Ordförande.

A. Edv. Svensson.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 82.

Till hanätverksföreningen i Stockholm.

Edert ärade meddelande angående industrilotteri i riket har blifvit
föredraget på handtverksföreningens sammanträde den 30 oktober härstädes,
och är det föreningens lifliga önskan att industrilotterier blifva inrättade
i landet, vissa om att de skola blifva en stor hjelp för den svenska
industriens framgång. Och för att industriidkare i småstäderna skola
kunna hafva direkt nytta deraf, önska vi att det blir inrättadt ett lotteri
i hvarje län, och föreslå vi att eder ärade ledamot, som tillhör Riksdagens
Andra Kammare, väcker motion derom vid det instundande riksmötet.

Lindesberg den 30 oktober 1889.

A Lindesbergs handtverksförenings vägnar:

Clust. Nordmark,

Ordförande.

E. Lindqvist,

Fullmägtig.

Till Stockholms kandiverksförening.

Östersunds handtverksförening föredrog vid extra sammanträde den
31 oktober Stockholms handtverksförenings cirkulär rörande industrilotterier
i riket. Beslöt föreningen härstädes enhälligt att biträda Stockholms
handtverksförening i förevarande syfte, och ville Östersunds handtverksförening,
såsom sin åsigt, uttala den önskan, att ett industrilotteri i hvarje
län inrättades.

Östersund den 8 november 1889.

E. G. Moberg.

Ordförande.

A. Olsson.

v. Ordförande.

O. W. Claréus.

Sekreterare.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 32.

Till Stockholms Jiandtverksförening.

Sedan Malmö kandtverksförening vid allmänt sammanträde den 6
november till behandling upptagit det från eder ingångna cirkulär angående
upprättande af industrilotterier i riket, så beslöt föreningen att, med
erkännandet af den stora nytta industrilotterierna rätt ordnade obestridligen
medföra för den industri- och handtverksidkande befolkningen, uti allo
biträda eder åsigt derutinnan, samt att med tillslutning af den motion
ni genom eu eder ledamot till Riksdagen ämnar frambära, önska densamma
all framgång; i öfrigt anser föreningen för sin del, att icke öfver
4 ä 5 industrilotterier inom riket bör ifrågakomma.

Malmö den 20 november 1889.

A Malmö kandtverksförenings vägnar:

S. Andersson.

G. F. Appelin

Utdrag af protokoll, hållet vid Sundsvalls
fabriks- och handtverksförenings sammanträde den
18 november 1889. •

§ 1.

Sedan ordföranden tillkännagifvit, att närmaste orsaken till detta sammanträde
vore ett från Stockholms kandtverksförening ankommet cirkulär
med infordrande af föreningens åsigt i afseende på inrättandet af industri -

Motioner i Andra Kammaren. N:o 32.

lotterier i riket, upplästes nu detta cirkulär och beslöts för behandling
uppställa ärendet i 2:ne frågor: ko Kunna industrilotterier i allmänhet

anses för handtverksindustrien nyttiga? 2:o Om industrilotterier skola
inrättas, bör ett sådant finnas gemensamt för hela riket eller bör ett finnas
för hvarje län?

§ 2.

Sedan första frågan diskuterats, dervid flere talare yttrade sig emot
ifrågavarande lotteriers inrättande, enades man dock om att såsom föreningens
åsigt uttala, att industrilotterier vore för handtverksindustrien nyttiga.

§ 3-

Vid handläggandet af andra frågan uppstod en längre diskussion, efter
hvars slut votering begärdes, och blef då föreningens svar å denna, att
industrilotterier böra inrättas särskildt för hvarje län.

§ 4.

Skulle som svar å insända cirkuläret till Stockholms handtverksförening
öfverlemnas utdrag af detta protokoll.

Vid protokollet:

Joh. Lindberg.

Justeradt: P. Wide.

Rätt utdraget betygar:

Joh. Lindberg.