Motioner i Andra Kammaren, N:o 2 (Motion 1896:2 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

N:o 2.

Af herr A. Hedin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan
om utredning och förslag till lag angående arbetstiden
för arbetare i bageriyrket.

Under hänvisning till en vid 1895 års riksdag väckt motion och
lagutskottets deröfver afgifna utlåtande (n:o 34) har jag äran härmed
föreslå,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville efter verkstäld utredning
taga i öfvervägande, om och i hvad mån lagbestämmelser
angående arbetstiden för arbetare i bageriyrket
må vara erforderliga, och derefter för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill den verkstälda utredningen
kan föranleda.

Detta förslag är ordagrant lika med lagutskottets af Andra Kammaren
förlidet år godkända hemställan.

Till hvad jag förut i detta ämne anfört anhåller jag att få
här bifoga några ytterligare uppgifter och betraktelser.

Den vid sistlidne riksdag väckta motionen åtföljdes af ett
tabellariskt sammandrag af de till lagutskottet öfverlemnado
listor, å hvilka bageriarbetare i olika delar af landet till ett
antal af nära 1,400 äfvensom 34 arbetsgifvare antecknat sitt
instämmande i det förslag till lag om arbetstiden i bagerier
m. m., som genom motionen framlades till Riksdagens pröfning.
I detta sammandrag äro upptagna 313 bagerier med sammanlagdt
1,393 arbetare, men för 6 bagerier saknas uppgift om såväl
arbetareantal som arbetstimmar, och för 28 med tillsammans

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

81 arbetare saknas uppgift om arbetstidens längd. Uppgifterna
om arbetstidens längd gälla således 279 bagerier med 1,312
arbetare. I större delen af dessa 279 bagerier, nemligen 233,
uppgafs arbetstiden vara lika för samtliga arbetare, men i de
öfriga 46 olika fördelad på arbetspersonalen.

Uppgifterna äro öfverskådligt ordnade i Bilagan A, tabellerna 1
och 2. Af den senare framgår, att de 1,312 arbetare, angående hvilka
uppgift om arbetstiden föreligger, efter dennas längd fördelas sålunda:

Arbets- timmar.	1 Antal arbetare vid bagerier:	i % af hela antalet	Arbets- timmar	Antal arbetare vid bagerier:	i % af hela antalet
med lika arbetstid	med olika arbetstid	Summa	med lika arbetstid	med olika arbetstid	Summa
10	3	8	11	1	15	125	67	192	{ 1 A o
11	5	22	27	3,5	15 å 16	—	2	2	\| i4,8
11 å 12	4	4	8	1	16	165	41	206
12	156	56	212	} 16,7	16 ål7	49	—	49	1 19’4
12 å 13	5	2	7	17	91	14	105	I 1 1 n
13	46	64	no	} 8,9	18	45	6	51	11,9
13 å 14	—	7-	7	19	23	5	28	1 9 Q
14	154	109	263	> 99 n	20	9		9	( 2,8 1
14 å 15	22	3	25		Summa	902	410	1,312	100,o 1

Medelarbetstiden utgjorde:

i Stockholm ................................... 13,9 timmar

i Göteborg....................................... 15,7 ,,

i Malmö ......................................... 12,9 ,,

i andra städer................................. 15,2 „

på landsbygden ............................. 13,9 „

Fördelar man äfven de 279 bagerier, vid hvilka ofvannämnda
arbetare äro anstälde, efter arbetstidens längd och dervid räknar de
bagerier, vid hvilka arbetstimmarnas antal är olika för olika arbetare,
efter medelarbetstiden, så befinnes, att arbetstiden endast vid 7 bagerier
understeg 12 timmar, vid 123 utgjorde 12 till och med 14 timmar, men
vid återstående 149, d. v. s. öfver hälften, uppgick till öfver 15 till och
med 20 timmar. Vid icke mindre än 22 bagerier utgjorde arbetstiden
minst 18 timmar.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Vid en blick på denna gruppering af de data, den vid min föregående
motion fogade tabellen innehåller, vill det, synas, som skulle
behofvet af en lagtvungen begränsning af arbetstiden ej kunna af någon
förnekas, såvida uppgifterna förutsättas vara i hufvudsak exakta. Från
arbetsgifvares sida har man best,ridt deras rigtighet. Som bekant, har
det i andra länder varit ganska vanligt, att arbetsgifvares och arbetares
uppgifter om arbetstidens längd utfallit väsentligt skiljaktiga, de förre
utvisande ett otta mycket lägre antal arbetstimmar än de senares.
Sålunda utvisa de för den tyska arbetarestatistiska kommissionens räkning
genom frågeformulär insamlade uppgifterna från arbetsgifvarne en
arbetstid af högst 12 timmar i 59,4 procent af de bagerier, undersökningen
omfattade, men arbetarnes uppgifter deremot blott i 47 procent;
en arbetstid öfver 16 timmar angifves i långt flere fall af arbetarne
än af arbetsgifvarne (den tyska kommissionens »Bericht iiber die Erhebungen
betreffend die Arbeitszeit in Bäckereien lind Conditoreien»,
s. 3—4). Möjligen kan skiljaktigheten delvis bero deraf, att ena parten
afräknat ganska godtyckligt beräknade »pauser». Man föranledes till
ett sådant antagande af den diskussion, som vid den tyska kommissionens
första förhör med inkallade sakkunnige i bagerifrågan egde rum
den 14 februari 1894 mellan ordföranden, understatssekreteraren vid
Reichsamt des luneren dr von Rottenburg, och en bagaremästare från
Halle. Den senares sväfvande svar underkastades af ordföranden en analys,
som efter hand och med ej ringa besvär framtvang närmare upplysningar,
hvilka gåfvo det ursprungliga svaret ett väsentligen annat innehåll,
än det i sin första lydelse ville göra gällande. Särskild! anmärkningsvärd
är den delen af förhöret, då genom ordförandens pressande
spörsmål den sakkunniges uppgift om »pauser å tillsammans minst 4
timmar» under en arbetstid från kl. 11 på aftonen till kl. 12 följande
dag reducerades till 2 timmar, af hvilka den ena ingalunda kunde eller
finge användas till sömn (jfr det, stenografiskt upptecknade förhöret i
»Protokoll iiber die Verhandlungen der Commission för Arbeiterstatistik
vom 14. Februar bis 20. Februar 1894 und die Vernelimung von Auskunftpersonen
fiber die Arbeitszeit in Bäckereien und Conditoreien»),
s- 2 3). Beträffande afdrag af »pauser» vid beräkning af arbetstiden

yttrar också kommissionen, att den af de inhemtade skriftliga och muntliga
upplysningarna öfvertygats, att ett sådant afdrag icke vore af förhållandena
rättfärdigadt. Blott i få bagerier förekomme nemligen regelbundet
större pauser å ''/2 timme eller deröfver, då biträden och gesäller
äro arbetsfri a. Mestadels åter vore pauserna icke blott oregelbundna,

Motioner t Andra Kammaren, N:o 2.

utan ock så korta, att en verkligt stärkande hvila under dem ej är
möjlig: arbetarne få ej lemna arbetsrummet, de måste i hvarje ögonblick
afvakta arbetets återupptagande, och kunna derför i bästa fall
blott för en kort stund lägga sig ned mot en mjölsäck eller dylikt.
(Bericht iiber die Erhebungen betreffend die Arbeitszeit in Bäckereien
und Conditoreien, s. 4).

Här torde vara på sin plats att lemna en redogörelse för eller1
åtminstone hänvisning till de hufvudsakligaste resultaten i öfrigt af
kommissionens undersökningar. Denna »Commission för Arbeiterstatistik»
inrättades genom regulativ af 1 april 1892, enligt hvilket kommissionen
skulle bestå af ordförande, förordnad af rikskansleren, 5 af
förbundsrådet och 6 af riksdagen välde ledamöter, samt 1 af rikskansleren
inom statistiska embetsverket utsedd ledamot. Sedermera har,
på riksdagens initiativ, antalet ledamöter ökats från 12 till 14, deraf
6 valda af förbundsrådet och 7 af riksdagen. Kommissionen är beslutmässig,
när minst 8 ledamöter äro tillstädes. Den eger att såsom bisittare
med rådgifvande röst tillkalla arbetsgifvare och arbetare i lika
antal samt att för upplysningars meddelande höra sakkunnige personer
(»Auskunftpersonen»). Medlemmar, bisittare och Auskunftpersonen få
enligt faststälda normer ersättning för kontanta utgifter, arbetarne äfven
för förlorad arbetsförtjenst.

Genom skrifvelse af 3 juni 1892 anmodade rikskansleren kommissionen
att medverka vid inhemtande af uppgifter om arbetstiden
och lärlingsväsendet i bagerier och konditorier samt afgifva utlåtande
derom, huruvida förhållandena i dessa yrken vore af beskaffenhet, att
tillämpning af Gewerbeordnung § 120 er, tredje stycket syntes nödvändig
och utterbär. Detta lagrum, sådant det lyder i lagen af 1 juni 1891,
stadgar att »för sådana yrken, i Indika arbetarnes helsa skadas genom
öfvermåttan lång arbetstid, den tillåtna dagliga arbetstiden och de medgifna
pausernas längd, början och slut kunna föreskrifvas, och de till
genomförande af dessa föreskrifter erforderliga anordningar påbjudas
genom beslut af förbundsrådet.»

Efter att på kommissionens förslag upplysningar medelst frågeformulär
— fördelade å storstäder, medelstora städer och mindre orter,
med hälften på arbetsgifvare och hälften på arbetstagare — inheintats
från omkring 10 procent af alla i riket befintliga bagerier och konditoJJih.
till Iiilcsd. Frat. 18%. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 1 ljuft. 2

Moioner i Andra Kammaren, N:o 2.

rier, och de inkomna svaren bearbetats i rikets statistiska embetsverk,
öfverlemnades resultatet till kommissionen, på hvars anhållan vidare
en del af de svarande genom ortsmyndigheterna »protokollariskt» hördes,
hvarjemte från flere bageriarbetareföreningar yttranden inhemtades angående
reglering af arbetstiden. Likaledes infordrades från en del sjukkassor
sifferuppgifter om sjukdoms- och dödlighetsförhållanden biand
bagare, hvilka uppgifter, statistiskt bearbetade, öfverlemnades till kommissionen
jemte utlåtande från rikets Gesundheitsamt om bageriarbetets
inflytande å helsan. Ytterligare hörde kommissionen ett antal
arbetsgifvare och arbetstagare.

Efter pröfning af allt hvad sålunda förekommit förklarade kommissionens
flertal, att en »reglering af arbetstiden i bagare- och kouditoriyrket
vore såväl af trängande behof påkallad som genomförbar».
Mindretalet (2 ledamöter) fann åter, att »staten ej vore befogad till ett
sådant ingrepp uti individens ekonomiska lif».

De siffror rörande arbetstidens längd (den väsentliga skilnaden
mellan arbetsgifvares och arbetstagares uppgifter härvid lemnade å
sido), på hvilka äfvensom på arbetets beskaffenhet kommissionen grundar
sitt allmänna omdöme, att i ett betydligt procenttal af bagerierna »gesällers
och lärlingars arbetskraft anlitas i en för deras helsa skadlig
grad», lyda sålunda:

I mer än hälften af »vanliga» bagerier (d. v. s. med afräkning af
de fåtaliga dagbagerierna och de fabriksmässiga affärerna med dagoch
nattskift) var gesällernas arbetstid, biarbeten och pauser inbegripna,
högst 12 timmar, i 28,6 procent 12—14 timmar, i 17 procent mer än
14 timmar (nemligen 14—16 timmar i 13,2 procent, mer än 16 intill
18 timmar i 3,1 procent, mer än 18 timmar i 0,7 procent). I mer än
78. procent förlänges arbetstiden före högtider och vid andra särskilda
tillfällen öfver det vanliga måttet, och i 30 procent är det regelmässigt.
att arbetet en eller flere dagar i veckan förlänges, vanligast mer
än 2 timmar.

Kommissionen påvisar bageriarbetets ansträngande beskaffenhet
och, såsom »försvårande» omständigheter, hettan, den dåliga luften,
nödvändigheten att förrätta arbetet i stående ställning, samt i synnerhet
att arbetet eger rum å en för helsan ogynsam tid: i 42,6 procent af
de vanliga bagerierna, och det just i dem som hafva längsta arbetstiden,
börjar arbetet före midnatt och tager åtminstone hela natten i
anspråk.

Om statistiken icke direkt ådagalägger, att sjukdoms- och död 1ighetsförhållandena
äro särskildt ogynsamma i bagerierna, så kan man å

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

andra sidan, enligt den af Gesundheitsamt yttrade och af kommissionen
delade mening, ej med statistikens siffror vederlägga den slutsats,
som den långa arbetstiden och arbetets beskaffenhet föranleda. En
öfvermåttan lång utsträckning af ett ansträngande arbete, äfven om
den ej röjer sin verkan i sjukdom, kan alltför väl medföra ett fortgående
försvagande af organismen och eu förtidig död. Och detta
vederlägges ej af dödlighetsstatistiken, emedan dess grundval ej i detta
hänseende är oantastlig. I England, der bagarnes dödlighetssiffra icke
heller är ogynsam, anses hon intet bevisa, emedan en stor del gesäller
och lärlingar af helsoskäl öfvergifva yrket och söka eu mindre ansträngande
sysselsättning, så att de mindre friska och lifskraftiga oupphörligt
ersättas. Samma mening har yttrats i Norge. Sannolikheten talar
för att i Tyskland enahanda orsaker medföra enahanda verkan. Och
andra omständigheter bekräfta denna förmodan, att ett stort antal tidigt
lemna yrket, bland annat den, att, såsom äfven mästarne erkänt, gifta
arbetare hafva svårt att finna anställning, hvarför de som vilja träda
i äkteuskap ofta se sig nödgade att söka en annan verksamhet. För
öfrigt. är det tydligt, att de skadliga följderna af ett alltför långvarigt
och ansträngande arbete ej till fullo uttryckas af de ifrågavarande
statistiska siffrorna, då man ej kan afskilja den personal (mer än hälften
af bagerierna), som har högst 12 timmars arbetstid, och särskildt betrakta
de längre arbetandes sjukdoms- och dödlighetssiffror.

Om sålunda arbetstidens längd i förening med arbetets beskaffenhet
orsakar så helsoskadliga verkningar, att en reglering af arbetstiden
måste anses angelägen, så återstår att undersöka, om tekniska,
ekonomiska eller andra omständigheter träda afgjordt hindrande i vägen.

Hvad beträffar frågan angående hinder, härrörande från »bageriyrkets
tekniska egendomlighet», mot fastställande af en maximalarbetsdag
å 12 timmar, deri biarbeten och pauser inräknade, kommer kommissionen,
som med hänsyn till detta spörsmål anstälde en särskild
undersökning, till det resultatet, att de kunna fullständigt afhjelpas på
det sätt, att »för ett visst antal dagar öfverarbete tillätes» (Bericht,
s. 6—9). Vidkommande den senare frågan, huruvida en inskränkning
af arbetstiden skulle tillfoga yrket en känbar ekonomisk skada, bär
kommissionen, efter upprepad pröfning af denna invändning,, på utförligt
angifna skäl uttalat såsom sin åsigt, att man ej kan tillerkänna
den någon afgörande betydelse (Bericht, s. 9—16).

Vidare fäster jag uppmärksamhet å hvad kommissionen anför om
söndagsarbetet, om lärlingsväsendet, om konditorierna, om arbets- och
sofrummen.

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Slutligen bör påpekas, att det förslag till bagerilag, som meddelades
såsom bilaga till den i fjor väckta motionen, blifvit omarbetadt,
och att till rikskansleren öfverlemnats tvenne alternativa förslag. Det
ena, som är kommissionens majoritets, är ett förslag till lag, som förutsätter
riksdagens medverkan; det andra, kommissionens minoritets, är
ett något mera begränsadt förslag till förordning att, utan riksdagens
hörande, genom förbundsrådsbeslut utfärdas på grund af här ofvan
anförda § 120 e i Gewerbeordnung. Båda förslagen äro införda i n:o
15 af kommissionens förhandlingar, s. 54—61, hvilket häfte äfvensom
de förut åberopade »Bericht» (n:o 6) och protokollshäfte (n:o 4) äro tillgängliga
å Riksdagens bibliotek.

Frågan hvilar för närvarande hos förbundsrådet, och antages
slutlig åtgärd vara att inom kort motse. Emellertid har under förlidet
år en ej oväsentlig förbättring i en mängd yrkesarbetares, deribland
bageriarbetarnes, vilkor inträdt genom reglering af söndagsarbetet.
I tilläggslagen af 1 juni 1891 till Gewerbeordnung stadgades, i artikel 9,
att genom kejserlig förordning med förbundsrådets samtycke skulle
bestämmas tidpunkten för ikraftträdandet af de i tilläggslagens §§
105 a—105 /, 105 h och 105 i meddelade föreskrifter, hvilka handla
om söndagshvilan. Genom förordning af 4 februari 1895 har nu påbjudits,
att de skulle i de delar, deri det ej redan skett, träda i kraft
med 1 april 1895. En stor mängd undantag äro medgifna i den kungörelse
af 5 februari 1895, som förbundsrådet utfärdat med stöd af
1891 års lags § 105 d, men till dessa undantag hör ej detjegentliga
bageriyrket. Deremot är för »Herstellung von Chokoladen und Zuckerwaaren,
Honnigkuchen und Bisquit» arbete tillåtet å 6 sön- eller högtidsdagar,
dock ej å jul-, nyårs-, påsk-, himmelsfärds- och pingstdag. I

I nordamerikanska Förenta staterna har en bagerifråga uppstått,
alldeles likartad med den i flere europeiska stater afhandlade — i
ty att der likasom här förekomma öfverdrifvet lång arbetstid och
mot hygienens enklaste fordringar i öfrigt stridande förhållanden —
och redan på några orter ledt till afgörande resultat. Flere staters
arbetsbyråer hafva anstalt undersökningar, som ådagalagt, att det rådande
tillståndet utgör »en hotelse både mot arbetarne och den brödkonsumerande
publiken»: yttrandet förekommer i ett föredrag af staten New
Yorks biträdande inspektör för bagerierna Dennis Hanlon, hvilken allt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

ifrån gossåren arbetat i staden New Yorks bagerier. °) De första lagstiftningsåtgärderna
vidtogos i staten New Yersey, der särskilda hygieniska
föreskrifter rörande bageriernas inrättning utfärdades. Derefter
hafva i år bagerilagar kommit till stånd i staterna New York och
Minnesota, lagar, som den åberopade inspektören betecknar såsom epokgörande.
Om detaljerna af den senares innehåll har jag ej kunnat
förskaffa mig upplysning. För bekantskapen med den förres fullständiga
text står jag i förbindelse till Sveriges och Norges konsul i New
York, herr K. Woxen, för synnerligen välvilligt tillmötesgående. Den
stadgar, section 1, att ingen arbetare i bröd- eller sockerbageri får dei
arbeta mer än 60 timmar i veckan eller mer än 10 timmar pr dag, i
annat fall än att genom längre arbete vinnes kortare arbetstid å veckans
sista dag, icke heller flere timmar i en vecka än att de utgöra i medeltal
10 timmar dagligen för hela antalet arbetsdagar i veckan. Då
lagens öfriga bestämmelser, som angå hygieniska förhållanden, synas
erbjuda mycket af intresse, meddelas den i sin helhet såsom Bilaga B
till denna motion. Enligt sect. 7 straffas öfverträdelse af lagen eller
vägran att efterkomma fabriksinspektörens eller biträdande inspektörs
i enlighet med lagen meddelade förelägganden med böter från 20 till
50 dollars första gången, 50—100 dollars böter eller högst 10 dagars
fängelse andra gången, samt minst 250 dollars böter och högst 30
dagars fängelse tredje gången. Sect. 8 utvisar, att biträdande inspektörer
för bagerierna äro fyra med aflöning af 1,200 dollars och ersättning
för resekostnader samt andra nödvändiga utgifter i och för tjensten;
och sect. 9, att för vidtagande af förbättringar i enlighet med sect. 2,
3 och 5 medgafs en frist af 60 dagar. Lagen, sanktionerad af guvernören
den 2 maj 1895, trädde omedelbart i kraft.

I Danmark har samma fråga kommit under allvarlig pröfning
dels genom med. doktor Chr. Jiirgensens i fjor utgifna skrift om »Det
hygieiniske Bageri. Plan til en hygieinisk Reform i Bageriernes Anlag1
og Drift», hvilken betecknar den norska lagens innehåll såsom
»moget anerkjendelsesvserdigt og efterlignelsesvccrdigt», dels genom det
förliden vår några dagar före riksdagens afslutande af folketingsmannen
Hördum väckta och uti innevarande riksdagssession af folketingsmannen
J. Jensen förnyade förslag till lag om inskränkning af arbetstiden
i bagerier och konditorier. Detta mot söndagsarbetet rigtade förslag
åtföljer såsom bilaga C. min motion.

I bageriarbetarues komiterades meddelanden om åtskilliga yrkes *)

Föredraget är tryckt i den uti Brooklyn utkommande engelsk-tyska tidningen The Bakers’
Journal and Ucutsch-Amerikanische Biickcr-Zeitung för 18/u 1895.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

förhållanden (motion n:o 88 förlidet år) berördes vissa yrkessjukdomar,
deribland skabben. Då man sökt att förringa trovärdigheten af
deras uppgift, att nämnda utslagssjukdom är »mycket spridd särskilt
bär i Stockholm», har jag ansett mig böra å hufvudstadens sjukhus
härom inhemta ytterligare upplysningar. Enligt mig af herr doktor
H. KempfF benäget meddelad uppgift uppgår antalet å sjukhuset S:t
Göran under år 1895 för skabb vårdade patienter till 177, deraf 64
barn och 15 gifta qvinnor. De återstående 98 patienterna fördelas efter
yrke och kön sålunda:

1 manlig patient inom hvarje af följande yrken: handlande, bokhållare,
handelsbiträde, vaktmästare, kypare, typograf, metallarbetare,
grundläggare, korkskärare, kakelugnsmakare, dentist, sadelmakare, slagtare,
telefonarbetare, konduktör, mejerist, samt 1 qvinligt handelsbiträde,
1 hotellstäderska, 1 sömmerska, summa 19,

2 manliga patienter inom hvarje af följande yrken: tapetserare,
målare, sjömän, vagnmakare, medicine kandidater, gjutare, cigarrarbetare,
åkaredrängar, plåtslagare, drängar, summa 20,

3 qvinliga tjenare,

4 jernarbetare,

7 skomakeriarbetare,

14 grofarbetare,

31 bageriarbetare.

Å Serafimerlasarettet har under 1895 för samma sjukdom vårdats
1 bageriarbetare, å öfriga sjukhus ingen.

De anförda siffrorna från S:t Görans sjukhus lära väl icke lemna
något tvifvel öfrigt, att nämnda sjukdom är att anse för eu yrkessjukdom
bland den klass af arbetare, till hvilken ensam höra 31 af 98
patienter, fördelade på några och trettio yrken.

Emellertid angifver antalet bageriarbetare, som varit å sjukhus
intagna för denna sjukdom, ej hela dess utbredning bland detta yrkes
arbetare. Ett ej ringa antal hafva nemligen sökt hjelp å polyklinikerna
vid Biblioteksgatan, å Serafimerlasarettet och Sabbatsberg.

Slutligen har jag funnit nödigt att bifoga utdrag af Stockholms
stads helsovårdsnämnds protokoll för den 10 och 31 maj 1895, af
hvilka det förra innehåller sundhetsinspektörens till nämnden ingifna
tjenstememorial, dateradt den 25 april, angående ett i egendomen n:o
50 vid Flemminggatan beläget, i diskussionen förlidet år omnämndt bageri.
(Bilaga D, 1 och 2).

Stockholm den 15 januari 1896.

A. Hedin.

Bilaga A, 1.

Tab. 1. Antalet bageriarbetare, med nppgifven arbetstid, fördelade efter arbetstidens längd.

Arbets-tiden : timmar	Antalet arbetare vid bagerier med lika arbetstid för vid dem anstälde arbetare:	Antalet arbetare vid bagerier med olika arbetstid för vid dera anstälde arbetare:	Hela antalet arbetare, med uppgifven arbetstid:
i Stock- holm	. 1 Göte- borg	i Malmö	i andra städer	på lands- bygden	S:a	i Stock- holm	i Göte- borg	5 Malmö	. i andra städer	pä lands- bygden	S:a	i Stock- holm	i Göte- borg	. 1 Malmö	i andra städer	pä lands- bygden	S:a
10				3		3	8					8	8	_		3		11
ii	_	_	_	5	—	5	11	—	11	—	—	22	11	—	ii	5	—	27
12	49	20	12	57	18	156	36	—	20	—	—	56	85	20	32	57	18	212
13	i	_	_	23	—	30	56	—	8	—	—	64	63	—	8	23	—	94
14	36	_	19	93	6	154	96	—	10	3	—	109	132	—	29	96	6	263
15	18	36	3	49	6	112	64	—	—	3	—	67	82	36	3	52	6	179
16	18	16	3	121	2	160	29	—	2	10	—	41	47	16	5	131	2	201
17	_	11	—	47	2	60	11	—	—	1	—	12	11	11	—	48	2	72
18	4	8	—	33	—	45	4	—	—	2	—	6	8	8	—	35	—	bil
19		6	—	17	—	23	—	—	—	3	—	3	—	6	—	20	—	26
20	—	4	—	5		9	—		—	—	—	—	—	4	—	5	—	9
11 ä 12	_	_	4	_		4	_	—	4	—	—	4	—	—	8	—	—	8
12 ä 13	5	—		—	—	5	2	—	—	—	—	2	7	—	—	—	—	é
13 ä 14	_	__	—	—	—	—	3	—	4	—	—	7	3	—	4	—	—	7
14 ä 15	ii	—	—	ii	—	22	_	_	—	3	—-	3	11	—	—	14	—	25
15 k 16	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	—	—	2	—	—	2
16 ä, 17	—	44	—	—		49	—	—	—	—	—	—	—	44	—	—	5	49
12 å 14	_	_	_	13	3	16	—	—	—	—	—	—	—	—	—	13	3	16
13 ä 15
14 å 16	—	—		6	7	13										6	7	13
15 å 17	5	_	—	—	—	5	—	—	—	—	—	—	5	—	—	—	—	5
16 a 18		_	—	31	—	31	—	—	—	2	—	2	—	—	—	33	—	33
17 k 19		—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	—
18 k 20	—	—	_	—	—	—	2	—	—	—	—	2	O	—	—	—	—	2
Summa	153	145	41	514	49	902	322	—	61	27 \| —	410	475	145	102	541	49	1,312

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Bilaga A, 2.

Räknar man å nedersta gruppen å tab. 1 12 å 14 timmar = 13, 13 å 15 = 14 o. s. v. och sammanslår denna
grupp med den öfverstå samt inrangerar derjemte den mellersta gruppens siffror emellan talen af de båda sammanförda,
erhålles nedanstående tabell:

Tab. 2. Antalet bageriarbetare, med uppgifven arbetstid, fördelade efter arbetstidens längd.

Arbetstiden
:

Timmar

Antalet arbetare vid bagerier med lika
arbetstid för vid dem anstälde arbetare:

i i I | i [ på I
Stock-1 Göte- 1 _ I andra j landsholm
j borg mö gj^er kyg(jenj

S:a

Antalet arbetare vid bagerier med	olika	Hela antalet arbetare med unnsnfveri
arbetstid for	vid dem anstälde arbetare:			arbetstid:
i	i		i	på		i	i		I i	på	1
Stock-	j Göte-	I..*	{ andra	I lands-	S:a	Stock-	Göte-	i	\| andra	lands-	i S-a
holm	borg	1	j städer	bygden		holm	borg	Malmö	städer	bygden
8	_				8	8			3		11
11	—	11	—		22	11	—	11	5	_	27
—	—	4	—		4	—		8	—	__	8
36		20	—	—	56	85	20	32	57	18	212
2		—	—	—	2	7	—	—	—	—	7
56		8	—	—	64	63		8	30	3	no
3	—	4	—	—	7	3	_	4	—	—	7
96	—	10	3	—	109	132		29	96	6	263
—	—	—	3	—	3	11		—	14	—	25
64	—	—	3	—	67	82	36	3	58	13	192
—	—	2	—	—	2	—	—	2	—	—	2
29	—	2	10	—	41	52	16	5	131	2	206
	—	—	—	—	—	—	44	—	—	5	49
11	—	—	3	—	14	11	11	—	81	2	105
4	—	—	2	—	6	8	8	—	35	—	51
2	—	—	3	—	5	2	6	—	20	—	28
—	—	—	—	—	—	—	4	—	5	—	9
\| 322	—	61	27	— j 410	475	145	102	541	49	1,312

i io |

I 11
ill a 12!
| 12
j12 å 13

13 !

13 å 14)

14 |

14 ä 15:

15 i

15 å 16

j 16 j

16 å 17

l 17 |

18 |

Summa 153 145

19 93

-- 11
3 i 55

121

— i 3

— 5

— ! 4

18 j 156

— I 5

3 46

G I 154

— j 22

13 ! 125

165

41 514 ! 49 i 902

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Bil. B.

AN ACT to regulate tlie manufacture of flour and meal fond
products.

Became a law May 2, 1895, with the approval of the Governor.
Passed, three-fifths being present.

The People of the State of New York, represented in Senate and
Assembly, do enact as follows:

Section 1. No employé shall be required, permitted or suffered
to work in a biscuit, bread or cake bakery or confectionary establishment
more than sixty hours in any one -week, or more than ten hours in
any one day, unless for the purpose of making a shorter work day on
the last day of the week, nor more hours in any one week than will
make an average of ten hours per day for the whole number of days
in which such person shall so work during such week.

Seo. 2. All buildings occupied as a biscuit-, bread or cake bakeries
shall be drained and plumbed in a manner to conduce to the proper
and healthful sanitary condition thereof, as the factory inspector or any
of his deputies shall direct.

Sec. 3. Every room osed for the manufacture of flour or meal
fond products shall have, if deemed necessary by the factory inspector,
an impermeable floor constructed of cement or of tiles laid in cement,
with an additional flooring, or of wood properly saturated with linseecl
oil. The sidewalls and ceilings of such rooms shall be plastered or
wainscoted, and if required by the factory inspector or a deputy factory
inspector, shall be whitewashed åt least once in Ihree months. The
furniture and utensils in such rooms shall be so arranged that the
furniture and floor may åt all times be kept, in a proper and healthful
sanitary and clean condition.

Sec. 4. The manufactured flour or meal food products shall be
kept in perfectly dry and airy rooms, so arranged that the floors,
shelves and all other facilities for storing- the same can be easily and
perfectly cleaned.

Sec. 5. Every such bakery shall bo provided with a proper
washroom and water-closet or closets, apart from the bakeroom or rooms
where the manufacturing of such food products is conducted; and no
water-closet, earth-closet, privy or ash-pit shall be within or communi Bih.

till Bilcsd. Prof. 1806. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 1 Höft. 3

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

cate directly with the bakeroom of any bakery, hotel or public
restaurant.

Sec. 6. The sleeping places for the persons employed in a
bakery shall be separate from the room or rooms where flour or meal
food products are manufactured or stored.

Sec. 7. Any person who violates any of the provisions of tliis
act, or refuses to comply with any requirement of the factory inspector
or a deputy factory inspector, as provided herein, shall be guilty of a
misdemeanor, and on conviction shall be punished by a fine of not
less than twenty or more than fifty dollars for a first offense, and not
less than fifty nor more than one hundred dollars for a second offense,
or imprisonment for not more than ten days, and for a third offense
by a fine of not less than two hundred and fifty dollars and not more
than thirty days’ imprisonment.

Sec. 8. For the purpose of enforcing this act and of cbapter
four hundred and nine of the laws of eighteen hundred and eighty-six,
and acts amendatory thereof, the factory inspector may appoint four
additional deputies, each of whom shall receive an annual salary of
one thousand two hundred dollars, together with his necessary traveling
and other expenses incurred in discharging the duties of his
office, payable monthly by the treasurer on the warrant of the comptroller,
upon proper vouchers approved by the factory inspector. Under
the direction of the factory inspector, such deputies shall inspect all
bakeries and see that the provisions of this act and of chapter four
hundred and nine of the laws of eighteen hundred and eighty-six, and
the acts amendatorj''- thereof, are observed tlierein. Such deputies shall
liave all the powers and duties of the deputy inspectors and shall be
amenable to the supervision and control of the factory inspector the
same as the deputy factory inspectors appointed under chapter four
hundred and nine of the laws of eighteen hundred and eighty-six, and
the acts amendatory thereof.

Sec. 9. The owner, agent or lessee of any property affected by
the provisions of sections two, three or five of this act* shall, within
sixty days after the service of a notice requiring any alterations to be
made in or upon such premises, comply therevvith, and such notice
shall be in writing and may be servet! upon such owner, agent or
lessee, either personally or by mail, and a notice mailed to the last
known address of such owner, agent or lessee shall be deemed sufficient
for the purposes of this act.

Sec. 10. This act shall take effect immediately.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Bil. C.

Förslag til Lov om Indskraenkning af Arbejdstiden i Bagerier og Konditorier.

§ 1. Al Bröd- och Kagebagning i Bagerier og Konditorier er
forbudt paa Aarets Söndage, disse regnet fra samme Dags Morgen Kl.
6 til den paafölgende Dags Morgen Kl. 6.

Dette Förbud skal dog ikko vaere til Hinder for, åt der inden
for det nmvnte Tidspunkt kan foretages: Surlaegning, Haevlaegning,
Törring af Skibsbröd samt Opfyring af Ovne.

§ 2. Fra ovenstaaende Förbud skal endvidere vaere undtaget
Söndagen för Jul, Fastelavns Söndag, lste Juledag, lste Paaskedag
og lste Pinsedag. I Stedet herfor skal Arbejdet hvile hele Fastelavns
Mandag, 2den Juledag, 2den Paaskedag og 2den Pinsedag, hver Dag
regnet fra om Morgenen Kl. 6 til den paafölgende Dags Morgon Kl. 6.

§ 3. Overtraedelse af denne Dov, der paatales af det Offenlige
og behandles som offenlige Politisager, straffes med Böder fra 10 til
200 Kr. Arbejdsgivere, som beskaeftige Arbejdere i Strid med disse
Forskrifter, idömmes eu Tillaegsböde af 5 Kr. for hver af de saaledes
beskaeftigede Arbejdere.

Tillaegsböden for Arbejdsgivere kan i Gentagelsestilfaslde stige
til 10 Kr. för hver af de naevnte Arbejdere; Samtykke af vedkommende
Arbejder fritager ikke for Sträf.

§ 4. Denne Lov skal v;ere ophaengt i alle Bagerier og Konditorier
paa en for Arbejderne let tilgaengelig Plads, og skal Loven i dette
Tilfaelde vaere trykt med mindst { Tomme höje Typer.

§ 5. Denne Lov tracder i Kraft 3 Maanader efter, åt den er
bekendtgjort i Lovtidendeu; samtidig ophmves alle de Bestemmelser,
som maatte vaere i Strid med naervcerende Lov.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Bilaga D, 1.

Utdrag af protokollet, hållet vid Stockholms stads Helsovårdsnämnds
sammanträde den 10 maj 1895.

§ 15.

Från sundhetsinspektören hade inkommit följande tjenstememorial:

Med anledning af besök den 19 april i ett inom egendomen n:o 50
vid Flemminggatan beläget bageri får jag härmed vördsamt anföra
följande:

Bageriet är beläget i källaren, har dager från lanternin i taket
och synes belysningen fullt tillräcklig. Det är af långsträckt rektangulär
form med ugnen i den ena af kortväggarne och ingången i den
andra. Den ena långväggen ligger intill husets öfriga källare, den
andra stöter intill grannens tomt (n:o 48). Derigenom att gårdsplanet
här ligger lägre än i n:o 50 kommer denna vägg att ligga ofvan jord.
Enligt bageriidkarens uppgift äro väggarne i bageriet af gråsten och
invändigt putsade med cementbruk, taket är muradt hvalf och golfvet
af cement, men ligger enligt uppgift så djupt under markens yta att
aflopp för spillvattnet ej kunnat i golfvet beredas. I dess ställe linnes
i ett hörn en cementerad grop, hvari vattnet får samlas för att sedan
ösas upp i en högre upp på väggen anbragt slasktratt.

Redan vid första inträdet i bageriet frapperas man af luftens
starkt fuktiga beskaffenhet. Såväl från tak som väggar, särskildt de
från eldstaden längst bort liggande delarna, nedrinner vattnet i stora
droppar till golfvet, der det måste upphemtas dels i understälda hinkar,
dels i längs väggarne nedtill anbragta strängar af sågspån. För att
förminska kondensationen af vattenånga mot de kalla murytorna har
nuvarande innehafvaren låtit under takhvalfvet anbringa ett tak af trä,
ehuru med föga effekt. Likaså har på flere ställen tygstycken måst
anbringas för att hindra vattnet att drypa ned på arbetsborden.

Af. vattnet, aflagradt mjöl och svampvegetationer har bildats eu
grön, klibbig smörja, som beklädande väggarne i ett centimeter tjockt
lager gifver åt lokalen ett högst obehagligt utseende. Närmast eldstaden,
der väggarne äro tunnare, äro förhållandena något bättre.
Äfven golfvet är betäckt med ett lager af intorkadt mjöl.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2. 21

Det utanför bageriet belägna rummet, som användes till förvaring
af mjöl och äfven bröd, är deremot fritt från fukt, men väggarna och
i synnerhet taket äro till följd af aflagradt dam och mjöl i behof af
rengöring.

I bageriet sysselsättas 5 arbetare med en uppgifven arbetstid af
från kl. 7 e. m. — 2 f. m. (tråggesällen 4 e. m. — 12 midnatt) och
kl. | 6 å 6 f. m. — 11 å 1 12 f. m. eller 12 å 13 timmar. Arbetarnes
bostad är belägen 1 tr. upp, är snygg, ljus och rymlig. Tvättställ
saknas dock och tvenne arbetax*e hafva gemensam sofplats.

Af det anförda torde nogsamt framgå, att bageriet befinner sig i
ett högst otillfredsställande skick. En del af detta förhållande torde
nog med skäl kunna tillskrifvas försummelse i afseende på lokalens
renhållning och skötsel i öfrigt, men af allt att döma finnes dock i
viss mån fog för det påståendet innehafvaren af bageriet framstälde,
att reningsåtgärder tjena till så godt som ingenting, ity att lokalen
på grund af sin fuktiga beskaffenhet så godt som genast efter verkstäld
rengöring återtager sitt obehagliga utseende. Ty då för brödets
vederbörliga jäsning stora mängder vattenånga utsläppas i bagerierna
och härtill kommer, att ifrågavarande lokal är belägen under markens
yta, har ytterväggar af gråsten, ingenstädes ligger intill uppvärmda
lokaler samt invändigt är afputsad med cementbruk, företer den sålunda
i hög grad trenne för en lokals varma och torra beskaffenhet menligt
inverkande moment, nemligen stark produktion af vattenånga, kalla
väggar och starkt förminskad naturlig ventilation, hvilka samfäldt bidraga
till att öka fuktigheten.

Dertill anmodad har egaren nu låtit rengöra bagerilokalen, hvadan
väggarne nu förete rena murytor, men fuktigheten strömmar fortfarande
ned, hvilket förhållande icke torde kunna afhjelpas utan att
lokalen förses med anordningar för bättre uppvärmning och kraftigaro
ventilation, af hvilka medel det förras gynsamma inflytande tydligt
spåras i de närmast ugnen belägna delarna, som hålla sig nästan
torra. Äfvenså uppgafs, att under den varmare årstiden, då fönsterna
i taket kunna öppnas och den utsläppta ångan sålunda efter jäsningens
afslutande härigenom hastigt kan aflägsnas, lokalens fuktighet betydligt
aftager.

På grund af hvad som ofvan anförts, torde väl få anses uppenbart,
att ifrågavarande lokal såväl ur snygghetssynpunkt som äfven
såsom på grund af sin ytterligt fuktiga beskaffenhet menlig för arbetarnes
helsa måste anBes i hög grad olämplig till bageri, och hemställes
derför, att egaren måtte förbjudas att offer den 1 nästkom -

22 Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

mande oktober uthyra ifrågavarande lokal till bageri, med mindre han
vidtagit verksamma åtgärder till fuktighetens förekommande.

Egendomen n:o 50 Flemminggatan eges af disponenten A. Silfverling,
och bageriet innehafves af herr A. Pettersson.

Stockholm den 25 april 1895.

Ivar Andersson.

Efter uppläsandet af detta memorial, beslöts, att detsamma skulle
delgifvas fastighetens egare med förständigande för denne att till nästa
sammanträde inkomma med förslag till de åtgärder, som vore att vidtaga
för undanrödjande af de anmärkta bristfälligheterna inom ifrågavarande
bageri.

Enligt protokollet.

Carl Schönmeyer.

Bilaga D, 2.

Utdrag af protokollet, hållet vid Stockholms stads helsovårdsnämnds
sammanträde den 31 maj 1895.

§ 9.

Sedan i anledning af sundhetsinspektörens under § 15 i protokollet
för den 10 innevarande månad intagna rapport angående bristfälligt
bageri inom egendomen n:o 50 vid Flemminggatan kallelse till
denna dag utfärdats å fastighetens egare, disponenten Axel Silfverling,
företog6 nu detta ärende åter till behandling, hvarvid disponenten
Silfverling kom personligen tillstädes.

Hörd öfver sundhetsinspektörens rapport, förklarade disponenten
Silfverling sig icke vilja bestrida befogenheten i de mot ifrågavarande
bagerilokaler gjorda anmärkningar, men uppgaf tillika, att bristfälligheterna
hufvudsakligen vore en följd af vanskötsel från hyresmannens
sida, hvarför denne också blifvit uppsagd till afflyttning den 1 nästkommande
oktober.

I anledning häraf och sedan disponenten Silfverling på särskild
fråga åtagit sig att icke efter den 1 oktober 1895 uthyra lägenheten

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

till bageri, med mindre dessförinnan åtgärder vidtagits för åstadkommande
af nöjaktig ventilation och uppvärmning inom bageriet samt de
i sådant afseende gjorda anordningar blifvit af nämnden godkända, lät
nämnden vid berörda åtagande för närvarande bero.

Enligt protokollet
Carl Schönmeyer.