Motioner i Andra Kammaren, N:o 1 (Motion 1890:1 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

N:o 1.

Af herr 0. W. Redelig, om antagande af ny ecklesiastik boställsordning.

Förslag till ecklesiastik boställsordning framlades för 1889 års
Riksdag af Kongl. Maj:t. Utan att ingå i någon pröfning af förslaget
tillstyrkte lagutskottet Riksdagen att »för närvarande icke bifalla detsamma.
» Detta utskottets betänkande bifölls af Andra, men återremitterades
af Första kammaren. Då kamrarne således stannade i olika beslut,
var frågan vid den riksdagen förfallen. Men då förslaget alltså
icke blef föremål för den allsidiga och grundliga pröfning, som det
utan tvifvel förtjenade, och då en kommande Riksdag icke är bunden
af en föregående Riksdags beslut, torde giltiga skäl icke saknas att
återupptaga ärendet. Såsom ytterligare skäl dertill torde kunna åberopas,
utom frågans egen vigt och betydelse, den länge uttalade önskan,
det länge kända beliofvet att erhålla en ändamålsenlig ecklesiastik
boställsordning. Det torde derför ursäktas mig, att jag nu såsom min
motion upptager det vid senaste riksdagen fallna förslaget derom. Jag
gör detta för att försöka draga frågan fram ur den »återvändsgränd»,
i hvilken den samma under förra riksdagen råkade komma; och dessutom
af den anledning, att jag tror frågan kunna lösas på ett sätt,
som är eguadt att tillfredställa åtminstone dem, som då hufvudsakligen
bidrogo att undanskjuta densamma. Ty detta undanskjutande härledde
sig utan tvifvel från en önskan, som ock tydligt uttalades, att försarnlingarne
måtte befrias från deras byggnadsskyldighet; hvaraf naturligtvis

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 1 Raft. 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

följden skulle blifva den, att presterna d. v. s. här kyrkoherdarne skola
ensamme hygga och underhålla alla laga hus å deras kostallen. Detta är uppenbarligen
frågans kärnpunkt och så länge den icke löses i önskad rigtning,
torde den utgöra ett oöfverstigligt hinder för antagandet af någon
ecklesiastik boställsordning. Det torde derföre vara skäl att taga i allvarligt
öfvervägande, om ej frågan skulle kunna lösas i antydda retning
på ett lyckligt sätt. Jag tror det, och är lifligt öfvertygad derom,
att kyrkoherdarna icke böra motsätta sig en sådan lösning. Med litet
tillmötesgående å ömse sidor torde saken kunna ordnas påföljande sätt:

All byggnads- och underhållsskyldighet å andra klassens bostadsboställen
å landet öfverflyttas från församlingarna på kyrkoherdarna
med vilkor:

l:o att komministrarne i deras ringa vilkor erhålla utöfver den
reglerade lönen ett hundra kronor hvardera årligen såsom byggnadshjelp
att utgå af pastoratet från och med det år, skyldigheten att bygga
åt kyrkoherden upphör;

2:o att de ecklesiastika boställena med hela deras afkastning behållas
jemte öfriga löningsmedel för sitt egentliga ändamål. Ty derigenom
kunde hädanefter stiftsvis bildas kassor af:

a) de vakansmedel, som ej skola ingå till enke- och pupillkassan; och

b) de skogsmedel, som ej tillfalla boställshafvaren.

Dessa kassor, som gifvetvis skulle stå under domkapitlens förvaltning
och kunde få namn af »de ecklesiastika boställenas byggnadskassa»,
skulle bereda möjlighet att åt kyrkoherdarna, först och främst de svagast
aflönade bland dem, lemna någon, om än ringa, hjelp till lättnad
i deras ökade börda. Tydligen kunna icke dessa ifrågasatta kassor
öfvertaga byggnadsskyldigheten helt och hållet, icke ens på långt när
lemna fullt vederlag för församlingarnas byggnadsskyldighet, men blott
lemna någon hjelp, der den bäst behöfves. Och då genom denna anordning
ingen nämnvärd rubbning skulle ske i det historiskt gifna, men
församlingarna vunne den önskade befrielsen, har jag vågat mig på försöket
att tillämpa dessa grunder i boställsningordningen och redigerat
förslaget i öfverensstämmelse härmed.

II.

Vill man befria såväl presterskap som församling från byggnadsskyldighetens
tunga, torde det kunna låta sig göra på följande sätt:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

All tionde och alla afgifter till presterskapet samt all behållen
afkastning af de ecklesiastika boställenas skogar ingå till staten == till
presterskapets löneregleringsfond, hvarur sedan den genom ny reglering
bestämda fyllnadsaflöningen, utöfver boställets behållna afkastning, utbetalas
till vederbörande vid de allmänna kronouppbördsmötena af kronofogden,
som då ock uppbär tionden och de andra afgifterna. Bostället
utarrenderas i författningsenlig ordning på 20 år på vilkor bland andra,
att arrendator!! ålägges att mot afdrag å arrendet bygga och underhålla
alla boställets laga hus, och att presten åtnjuter in natura bostad, vedbrand,
om bostället dertill lemnar tillgång, erforderlig embetsskjuts
och trädgård.

Denna enkla anordning skulle medföra många fördelar:

l:o. För församlingen:

a) som derigenom befriades från deras byggnadsskyldighet;

b) som kunde få sina afgifter mera rättvist fördelade, att icke
såsom nu den ene får betala 50 öre för eu till 5,000 kronor taxerad
inkomst under det en annan utan beskattningsbar inkomst har att betala
3 kronor 45 öre.

2:o. För presterskapet:

a) som besparades nödtvånget att för sin bergning studera och
idka jordbruk och kreatursskötsel, och i stället finge mera tid att egna
åt sina mångfaldiga embetsåligganden och få studera sådant, som närmare
rör deras embete;

b) som genom jemnade löner kunde slippa att så mycket som nu

söka transport, hvilken ändring skulle lända så församling som presterskap
till båtnad. 9

3:o. För boställena:

a) som i allmänhet kunde blifva bättre brukade och tillvaratagne
i afseende på deras naturliga tillgångar;

b) och med tiden lemna högre afkastning till så enskildt som allmänt
gagn.

4:o. För dissenters:

a) som ur den sålunda tillkomna allmänna fonden skulle kunna
till aflöning åt sina föreståndare erhålla bidrag i förhållande till folkmängden
lika med svenska kyrkans egna församlingar, under förutsättning
dock att de begagnade den lofliga utvägen och bildade egna
församlingar med egna föreståndare, som af myndigheterna pröfvades
duglige och finge sig ålagdt att för det allmänna bästa utföra sådana
embetsgöromål, som nu åligga svenska kyrkans presterskap;

Motioner i Andra Kammaren, N:o,l.

b) och så hade de ingen orsak mer att klaga öfver skyldigheten
att i likhet med öfrige medborgare betala tionde.

5:o) För svenska kyrkan i sin helhet:

a) som i följd af dessa anordningar skulle undgå åtskilliga obehag
och komma i en mera behaglig och helsosam ställning;

b) som i ett visst hänseende lättare skulle kunna genomföra den
länge önskade omorganisationen af domkapitlen; ty, om kyrkofonden
enligt nu gällande grunder ordentligt utginge från hela riket, skulle
visserligen uppstå tillräckliga medel att aflöna äfven de domkapitlets
ledamöter, som skulle dit inväljas, vare sig af presterna (— 1 eller
2 —) eller af församlingen (— 2 eller fler).

Mot detta alternativ n:o II äro emellertid svåra hinder i vägen,
i synnerhet detta, att man genom dess antagande skulle nödgas bryta
med den af ålder gällande grundsatsen, att hvarje församling aflönar
blott sitt eget presterskap; och detta sättet att lösa frågan möjligen
kan förefalla äfventyrlig^;; och derför har jag icke vågat försöket
att inordna detsamma i boställsordningsförslaget, ehuru detta tilltalar
mig mest.

I öfverensstämmelse med det först anförda och med hänvisning
till den förutnämnda kongl. propositionen med bilagor, lagutskottets
betänkande med anledning deraf och Första Kammarens diskussion
i ämnet beder jag vördsammast få hemställa,

att Riksdagen för sin del behagade antaga följande
Förslag till ecklesiastik boställsordning.

Åt lagutskottet öfverlåtes att i förslaget göra de rättelser och ändringar,
som pröfvas lämplige med anslutning till ettdera eller intetdera
af de här ofvan framstälda alternativen.

Stockholm den 18 januari 1890.

O. W. Redelins.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

Förslag

till

Ecklesiastik Boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § byggningabalken och särskilda
författningar innehålla häremot stridande förordnas som följer:

I Kap.

Om livad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman
och lägenheter, som äro anslagne till bostad eller aflöning åt biskopar,
kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller
till prestenkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst
ingår till presterlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i
denna författning bostadsboställen; och må för hvarje presterlig befattning
endast ett boställe såsom bostadsboställe anses, öfriga boställen
kallas löningsboställen.

2 §.

Bostadsboställen indelas i tre klasser, och omfattar
första klassen: bostadsboställen för biskopar;
andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och
tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och
pastoratsadjunkter.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

II Kap.

Om laga hus.

'' 3 §.

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad
skola, der ej enligt 5 § undantag medgifvas, finnas följande laga hus:

I) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) hemlighus,
6) drängstuga, 7) vagnshus, 8) spanmålsbod, 9) stall, 10) fähus,

II) fårhus, eller i fähuset anbringad särskild fårkätte, 12) svinhus, 13)
en eller flera lador samt loge eller logar efter behofvet.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, der
ej enligt 5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga hus:
l) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) hemlighus,
6) drängstuga, 7) stall och 8) vagnshus, de tre sistnämnda husen
dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen endast i det fall
att boställshafvaren för tjensteresor behöfver hålla häst och åkdon.

5 §•

1. Der, i följd af ortens förhållande eller något med jordbruk
förenad! bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin
ej lämpligen kan ega rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jemväl följande hus:
visthus, brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett eller
flere, uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter ty för kronohemman stadgadt
är, der ej dessa boställen antingen, med afseende på särskild beskaffen -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

het, erfordra derefter lämpade hus, eller ock, såsom brukade gemensamt
med bostadsboställen, eller af annan anledning’ kunna alla eller vissa
af de för kronohemman föreskrifna hus undvara.

7 §■

De laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, må uppföras
särskilda eller sammanbyggas, efter som, med afseende å belägenheten
och ortens sed, lämpligt pröfvas, och må källare under annan byggnad
läggas.

8 §■

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges eftet
ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas
minst fem, högst sju boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga
kontor samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra, högst fem boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga
kontor och en eller två förstugor.

9 §.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,
skild från öfriga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd
ofvan jord, med vägg ar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven,
der något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt,
i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt användas
de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma.
Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall
fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas
bostadsboställen rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola
boningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men
äfven ugn eller spis af sten eller ugn af jern må kunna i något rum
tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarna anbringas jernplåt eller
plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, spända tak, olje -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

målning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar, samt å väggarne
tapeter eller lämplig målning. .

2. Ofriga laga hus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga
byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje
fall fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan
jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och
tvätt samt, der ej bakugn finnes i sätesbyggningens kök, ett rum för
bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre bostadsboställen brygghus
af endast ett rum tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

LO §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall
af synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjenlig beklädnad
samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning
af annat ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må
efter behofvet och ortens sed tjenlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §■

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt
möjligt, undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller
fördyras.

12 §.

Vid meddelande af föreskrift om storleken, inredningen och öfriga
beskaffenheter af sätesbyggning å bostadsboställe af andra eller
tredje klassen iakttages, att å ena sidan boställshafvarens skäliga behof
af utrymme tillgodoses och å andra sidan den byggnadsskyldige icke
öfver höfvan betungas.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

13 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller livad särskild! är förordnadt
i fråga om hvem skyldigheten att bygga och underhålla dertill
hörande laga hus åligger.

14 §.

1. Å andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet
byggas och underhållas alla laga hus af boställshafvaren.

2. Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas
och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

Å löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten
boställshafvaren.

16 §.

1. Boställshafvare eger rätt att till nybyggnad och istånd sättande
af boställes hus samt i öfrig! till husbehof använda boställes skogstillgång.

2. Finnes å boställe skog till afsalu, eger boställshafvaren bekomma
hälften af försäljningssumman utan afdrag för provision och
bevakningskostnaderna, hvilka bestridas helt och hållet af den andra
hälften af försäljningsmedlen. Det som af denna senare hälft återstår,
ingår till den bvggnadskassa, som i 21 § omtalas.

17 §•

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjelpas
och nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves
eller eljest nödigt blifver.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 1 Höft,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

18 §.

1. På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, må
lika drabba föregående och efterföljande boställshafvare skall för nybyggnad
af de laga hus, hvilkas byggande åligger boställshafvare, årsberäkning
ega rum, såsom bär nedan sägs; dock att boställshafvare, utan
rätt till årsberäkning, verkställer:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessyn företrädaren
förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifvit
fullgjord;

b) den nybyggnad, som i följd af brandskada blifver erforderlig,
i den mån dylik nybyggnad motsvarar uppburen brandskade-ersättning.

2. All annan nybj^ggnad af boställhafvares laga hus skall honom
godtgöras medelst årsberäkning, som verkställes på det sätt, att
då sådan ifrågakommer, synerätten uppskattar nybyggnadskostnaden
särskilt för hvart af boställets laga hus och fördelar denna kostnad på
det antal år, samma hus efter dess uppförande kan antagas ega bestånd,
innan nybyggnad deraf åter blir nödig, samt, efter det härpå
sammanräknats hvad på ett år belöper af den uppskattade nybyggnadskostnaden
för alla boställshafvarens laga hus, bestämmer årsberäkningen
efter förhållandet emellan det sålunda sammanräknade årliga nybyggnadsbeloppet
och den byggnadskostnad, hvarför synerätten har att tillgodoföra
årsberäkning.

3. Till nybyggnad må ock hänföras påläggning af nytt tak äfvensom
brädfodring eller annan ändamålsenlig beklädnad å gammalt hus
eller ny inredning af sätesbyggnad.

19 §.

År nybyggnad, för hvilken boställshafvare är till årsberäkning
berättigad, af honom verkstäld utöfver hvad på hans besittningstid belöper,
skall sådan Överskjutande byggnad, eller öfverbyggnad, efter
derå vid bestämmande af årsberäkning för honom skedd uppskattning,
honom godtgöras af efterträdaren, med rättighet för denne att genom
godtgörelsens utbetalande anses hafva fullgjort nybyggnad för det antal
år, hvarför öfverbyggnadsersättning företrädaren tillgodoberäknats,
och, om bostället åter afträdes förr än denna tid tilländalupit, att hvad

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

af den utbetalda ersättningen, enligt nämnda uppskattning, belöper å
tiden efter sist berörda afträde utbekomma af den, som då mottager
bostället.

20 §.

Derest vid af- och tillträdessyn de laga husen äro i sådant skick,
att någon nybyggnad af dem icke erfordras, anses afträdande boställshafvares
byggnadsskyldighet vara fullgjord, äfven om han icke skulle
hafva verkstält mot hans besittningstid efter årsberäkning svarande
nybyggnad.

21 §.

1. För att lätta byggnadsskyldighetens tunga för tredje klassens
boställshafvare på landet skall hvarje sådan af pastoi''atet åtnjuta ett
hundra kronor årligen såsom byggnadshjelp.

2. På det att äfven andra klassens boställshafvare på landet må
kunna erhålla någon hjelp till fullgörandet af sin betydligt ökade
byggnadsskyldighet, skall i hvarje stift finnas en »de ecklesiastika boställenas
byggnadskassay> och som skall stå under domkapitlets vård. Till
denna kassa inflyta:

a) all den behållna afkastning af ecklesiastika boställenas skogar,
som icke tillfaller boställshafvaren, vare sig afkastning^! uppkommer
af ordinarie eller extra afverkning eller s. k. beredningshygge;

b) ett års behållen inkomst, sedan aflöning och utskylder blifvit
vederbörligen bestridda, efter ecklesiastik tjensteman utom läroverket,
hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning från tjensten afgått,
eller som aflidit utan att efterlemna enka eller omyndiga barn,
hvilka äro till nådår berättigade.

3. Ur denna kassa erhåller, i mån af tillgång, hvarje boställshafvare
af andra klassen intill ett hundra kronor årligen såsom byggnadshjelp.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

IV Kap.

Om brandförsäkring.

22 §.

1. Boställshafvare vare pligtig att uti allmänt brandförsäkringsverk
eller brandstodsförening med reglemente, faststäldt af Kongl.
Maj:t, eller uti brandstodsförening för helt län med reglemente, faststäldt
af Konungens befallningshafvande, låta för domkapitlets räkning
brandförsäkra alla laga hus till deras fulla värde, äfvensom att sådan
försäkring vidmagthålla. Öfver fullgörandet häraf, derom bevis bör
inom tid, som domkapitlet bestämmer, af boställshafvaren till domkapitlet
öfverlemnas, både domkapitlet tillsyn; och svare boställshafvare,
som sin pligt härutinnan försummar, sjelf för brandskada samt bygge
nytt upp för hvad som brunnit, utan rätt till årsberäkning såsom förut
sagdt är.

2. År brandförsäkring tagen med vilkor, att afgiften derför skall
betalas på en gång eller under vissa år, må hvad boställshafvare i
brandförsäkriugsafgift erlagt till godtgörelse på högst tjugu år fördelas
af synerätt.

3. Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller
boställshafvaren ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet eger förordna,
huruvida, innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall
ställas för medlens användande till återställande af hvad genom branden
blifvit förstördt.

4. Uppburen brandskadeersättning skall vid nästa ekonomiska
besigtning eller husesyn redovisas.

V Kap.

Om andra byggnader än de laga linsen samt om fördelning till godtgörande
på vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare
kan få vidkännas.

23 §.

1. Finner synerätt att på bostadsboställe, eller dermed i sambruk
förenadt löningsboställe, insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1

eller nytt sådant bör insynas eller insynad qvarn bör qvarblifva, skall
boställshafvare der, utan rätt till godtgörelse härför, vare sig medelst
årsberäkning eller annorledes, uppföra och underhålla de byggnader,
som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus, gälle ock om hus på
nyodling, som efter frihetsår återgår till boställe.

24 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 23 §§ omförmälda äro
öfverloppshus, hvilka boställshafvaren eger, der efterträdaren ej vill
dem efter laga mätning behålla, rätt att bortföra, vare dock pligtig att
för byggnadsvirke, som hemtats från boställets skog och icke utgjorts
af sådan andel i densammas afkastning, som till husbehof eller utöfver
husbehofvet boställshafvaren tillkommit, utgifva ersättning, hvars belopp
och användande till boställets nytta synerätt bestämmer.

25 §.

1. Om fördelning till godtgörelse på vissa- år af den kostnad, boställshafvare
kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas i och
för laga skifte, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig jords
odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna hus,
uppförande af broar eller anläggning af vägar, gälle hvad derom särskild!
är stadgadt, och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda än
på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i dessa
afseenden bort före hans tillträde af bostället utgå.

2. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, derför
boställshafvare förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare
verkstäld, och kan det visas att denne utan egen försummelse,
varit urståndsatt att utfå den härför bestämda kostnadsersättning hos
företrädaren, må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren,
efter synerätts bepröfvande fördelas till godtgörande på vissa, högst
tjugu år, räknade från denne boställshafvares tillträde.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

VI Kap.

Om egornas vård och bruk.

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställets
åker och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva
och vidmagthålla samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan,
som angående befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara
faststäld, sådana marker rödja och vårda.

27 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmagthålla trädgård.
Om å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör,
der det kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter
tv synerätt skäligt pröfvar. Vid nästföljande af- och tillträdessyn må,
om synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att
afkastningen derunder kan anses hafva ersatt utvidgnings-eller anläggningskostnaden,
denna kostnad till belopp af högst ett tusen kronor,
fördelas af synerätt till godtgörelse på högst tjugu år, räknade från
då varande boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse
hvad derom särskilt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt behandlas.

28 §.

1. Om hägnad i egoskilnad mot annans jord gälle hvad derom
är stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla,
skall vid boställets afträdande i fredgilt stånd lemnas.

2. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af Kongl. förordningen
den 21 december 1857 omförmäles, stängsel i egoskilnad mot
annans jord blifvit borttaget eller icke hållits så tätt, att det mot mindre
hemdjur gör fred, och upphör den förening att vara gällande, då skall,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

om bostället dervid innehafves af annan än den, som föreningen ingått,
och synerätten finner kostnaden för återupprättande af det stängsel,
bostället bör hålla, uppgå till högre belopp än boställshafvaren anses
böra vidkännas, hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse
på det antal år, som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande tjugu,
räknade från den tid, då stängslet blifvit fullbordadt.

2. Inom boställes egoområde vare boställshafvare ej förbunden
att hägnad uppehålla, der ej synrätten finner nödigt föreskrifva stängsel
omkring ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.

29 §.

1. I fråga om nyodling eller upprödjning af beteshage å boställes
skogsmark gäller hvad derom stadgadt finnes.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller
annan oländig mark, deraf i dess närvarande skick föga eller ingen
afkomst kan erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad
derom särskildt stadgadt är, göre anmälan om företaget hos Konungens
befallningshafvande, som derefter iakttager hvad gällande författningar
i ty fall föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Konungens
befallningshafvande om och Indika byggnader å den odlade lägenheten
böra finnas. Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga
hägnader jemte erforderligt bränsle eger boställshafvaren, under den
tid han innehar äfven sjelfva bostället, hemta från dess skogsafkastning;
men, sedan han afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning
af skogen, än att derifrån, så vidt då varande innehafvare af
bostället ändock kan från skogen få sitt virkesbehof fyldt, virke till
hägnad i odlingslägenhetens yttergränser och till byggnadernas hållande
i försvarligt skick må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjensteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker
och äng behörigen häfdad, jemte hägnader och byggnader i försvarligt
skick till ''bostället afträda^ utan ersättning.

4. Med odling genom flåhackning och bränning af torf förhålles,
enligt hvad derom särskildt är stadgadt.

30 §.

Har någon boställshafvare nedlagt betydligare kostnader på sitt
boställe till vattenafledning, stenrödjning, täckdikning och planering,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

nyodling, inköp af större mängder gödningsämnen in. m. och derigenom
märkbart förbättrat bostället, må synerätten, der så skäligt pröfvas,
kunna fördela kostnaden på högst tjugu år, räknade från arbetets fullbordande.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

31 §.

1. Hvad boställe tillhörer eller från dess egor är hemtadt och
icke till dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändas,
utan att sådant är särskilt tillåtet, ej heller skogseffekter, äfven
om de kunna anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel får
icke bortföras från boställe, förenadt med jordbruk. Stråfoder må boställshafvaren
icke förr än vid afträdestiden från sådant boställe bortföra
utan särskilt tillstånd. Detta sökes, om det äskas, för längre tid
än ett år hos synerätt och eljest hos Konungens befallningshafvande.
Vid pröfning af ärendet tages i noggrant öfvervägande, huruvida det
begärda tillståndet, utan skada för bostället, kan med hänsyn till der
befintliga förhållanden meddelas med eller utan vilkor. Innan dylikt
ärende hos Konungens befallningshafvande afgöres, skall domkapitlets
yttrande inhemtas. Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället,
foder öfver, liembjude det efterträdaren. Vill han det ej lösa efter pris,
som, der öfverenskommelse härom icke annorlunda träffas, varder bestämdt
af tre gode män, utsedde i den ordning lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar, må afträdare!!
bortföra fodret.

2. Gör boställskafvare åverkan å bostället eller öfverträder han
eljest sin nyttjanderätt, straffes så som i fråga om sådana förseelser,
begångna af brukare utaf lejd jord, finnes stadgadt; vare ock skyldig
ersätta all skada.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

32 §

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme
dock afträdare!} från den 1 mars honom, som efter kommer,
halfva husen.

3. Året före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren
låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd emot
ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män, utsedda
i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga
om val af sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

4. År vid tiden för boställets afträdande icke bestämdt, hvem
som kommer att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bostället
emellertid varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas
skötsel och vård kan af tillträdare öfvertagas.

5. Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig
att utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden
nödiga gödsel till första höst- och vårutsädet; dock att inköp
af artificiella gödningsämnen ej må afträdaren åläggas.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besigtningar och liusesyner.

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn däröfver, att inom stiftet
belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmagtliållna, samt
att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom
åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet, till förnärmande af
boställets och efterträdares rätt, ådraga bostället större husröta, än som
kan af den försumliges tillgångar gäldas. Anser domkapitlet boställets

Bill. till Biksd. Prof. 1890. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 1 Höft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt beslut
förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet varder i behörig
ordning öfverklagadt.

34 §.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till bus och jord
hållas ekonomiska besigtningar, så ofta sådane nödige finnas och sist å
femte året efter det, då husesyn eller ekonomisk besigtning näst förut
å bostället förrättats.

35 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till
Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka
ekonomiska besigtningar böra under året hållas; egande domkapitlet
att i händelse af särskilt behof äfven å annan tid ekonomisk besigtning
å visst boställe hos Konungens befallningshafvande äska.

36 §.

Dessa besigtningar förrättas efter Konungens befallningshafvandes
förordnande, på landet af kronofogden i orten eller annan kronobetjent,
biträdd af två nämndemän, och i stad af magistratsperson med biträde
af två utaf magistraten utsedde sakkunnige män. Dessa biträden kallas
af förrättningsmannan.

37 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare
uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. 1 §
rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman är
boställshafvares vederdeloman eller uppenbare ovän; eller om förrättningsman
eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,
som nämndt är, eger i målet del eller eljest kan af förrättningen
vänta synnerlig nytta eller skada, dervid dock den omständighet,
att förrättningsman eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem af
församlingen, är byggnadsskyldig, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman
å tjenstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

söker någon sak med förrättningsmannen eller tillfogar honom något
med ord eller gerning i uppsåt att honom dermed jäfvig göra, det må
ej heller för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det
genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Konungens befallningshafvande,
som förordnar annan förrättningsman.

38 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragne ekonomiska
besigtningar, med iakttagande, att de hållas å tjenlig årstid och
att, der så ske kan, besigtningar i samma ort förrättas omedelbart efter
hvarandra.

39 §.

Om tiden för besigtningen skall förrättningsmannen minst sex
veckor förut underrätta domkapitlet, som dels förordnar vederbörande
kontraktsprost eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besigtningen
närvara, dels ock, när församlingsrätt ifrågakommer, föranstaltar,
att kyrkostämma för utväljande af ombud för församlingen att
dess rätt vid besigtningen bevaka varder hållen. Öfriga parter skola
minst fjorton dagar före besigtningen till densamma af förrättningsmannen
kallas.

40 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående
§ honom åligger samt erhållit underrättelse, att ombuden blifvit
utsedda, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för besigtningens
företagande.

41 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han
beslut deröfver meddela och om jäfvet pröfvas lagligt inställa förrättningen
och om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshafvande,
som derefter förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

skall förrättningen fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med
hufvudsaken klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnadsbidrag,
husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, Indika böra för
boställets räkning redovisas;

2:o) att anmärka huru tillståndet med egendomen befinnes i de
delar, Indika enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för
uppmärksamhet;

3:o) att i penningevärdo uppskatta befunna brister, som kunna
utan nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarigenom sådana brister,
derest förrättningen vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara
afhulpna;

4:o) att så väl vid förrättningens afsittande tillkännagifva som ock
i instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust
af rätt till vidare talan, egen inom 30 dagar efter förrättningens
afsittande anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

43 §.

1. Åro icke inom den tid, som vid ekonomisk besigtning blifvit
bestämd för anmärkta bristers afhjelpande, desamma afhulpna, och har
ej hos kontraktsprosten blifvit styrkt att förrättningen öfverklagats, anmäle
kontraktsprosten förhållandet skyndsamlingen hos domkapitlet, som
har att vidtaga de åtgärder, hvilka pröfvas nödiga till bevarande af
boställets och efterträdares bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor
att genom dess embetsåtgärd bristerna må blifva för lega på
den försumliges bekostnad afhulpna, eller genom beredande af erforderlig
säkerhet hos honom för husrötebeloppet.

2. Har vanvård blifvit vid besigtningen anmärkt, bör domkapitlet
påkalla laga syn.

44 §.

1. Kronobetjent och nämndeman erhålla för ekonomiska besigtningar
reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande rese -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

reglemente bestämmes. Magistratsperson samt konsistoriiombud njuta
reseersättning och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson
biträdande sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för ett exemplar af instrumentet,
som skall vid bostället förvaras, gäldas å första klassens bostadsboställen
och de löningsboställen, som af biskopar innehafvas eller
skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af boställshafvare,
å boställen i lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, men å hvarje
annat boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af pastoratet;
dock att, der besigtning i följd af någon vederbörandes tredska eller
försummelse särskild! påkallas, kostnaden för sådan besigtning bör af
den tredskando eller försumlige gäldas.

45 §.

Husesyn förrättas å tjenlig årstid, på landet af domare jemte
minst två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt,
samt i stad af rådstufvurätt. Egande å landet domaren och i
stad rådstufvurätten att till rättens biträde vid synen, der så finnes behöflig!,
tillkalla byggnadskunnig person.

46 §.

Hysesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

47 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besigtning blifvit
anmäldt, äfvensom då laga syn af domkapitlet äskas eller för tillämnad
nybyggnad af byggnadsskyldig begäres.

48 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles i anledning af ombyte utaf boställshafvare.

2. Å boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

näst före afträdet, när så tidigt ledigheten inträffat och bestämdt är
hvem som efter afträdaren skall bostället öfvertaga, att syn kan nämnda
åi* å tjenlig årstid medhinnas. Kan syn ej det året hållas, må den ega
rum under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Å boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig,
der ej byggnads- och underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller
denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan
syn hos domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra
hållas. Af- och tillträdessyn bör i dessa fall förrättas, der så ske kan,
året före afträdet och sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets
förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej
nödig med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande
boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet
derom hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare
boställe af domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan
för allt hvad domkapitlet under dess besittningstid i afseende på boställets
bebyggande, underhåll och vård ålegat.

49 §.

När af- och tillträdessyn bör ega rum, skall domkapitlet med
öfverlemnande af instrumentet öfver sista ekonomiska besigtning, om
sådan senare än husesyn hållits, i god tid af- och tillträdessyn begära
hos domaren på landet eller rådstufvurätten i stad.

50 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten dels utsätta tid
för densamma och derom underrätta Konungens befallningshafvande
med begäran vid af- och tillträdessyn att, derest till bostället hör skog,
som hel och hållen eller delvis står under boställshafvarens vård och
lör hvilken viss hushållningsplan är faststäld, skogstjensteman måtte
förordnas att vid synen biträda, dels kungöra tiden minst två månader
förut för domkapitlet, som förordnar vederbörande kontraktsprost eller
annat ombud att å dess vägnar vid synen närvara, äfvensom, der församlings
rätt ifrågakommer, ombesörjer, att kyrkostämma för utväljande
af ombud till bevakande af församlingens talan varder hållen, dels ock

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

föranstalta, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de inom
pastoratet bo, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande
domaren låta genom kronobetjent nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdet boställe af domkapitlet för allmän kassas
räkning öfvertagas, och är, då kallelse till af- och tillträdessyn, enligt
hvad nu sagdt är, utfärdas, den löntagare nämnd, som efter domkapitlet
kommer att bostället tillträda, då bör jemväl sådan löntagare genom
domkapitlets försorg till synen kallas.

3. Sist vid synens början skola synerätten tillhandahållas af
domkapitlet bevis att hvad domkapitlet enligt 1 och 2 mom. af denna
paragraf åligger blifvit behörigen fullgjordt samt af vederbörande kyrkostämmoordförande
intyg, Indika församlingsombud blifvit utsedda.

Syn må ej uppehållas deraf, att behörigen kallad part eller utsedt
ombud uteblifver.

52 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning
till sådan syn hänskjutna. Ej må vid laga syn årsberäkning
för nybyggnad bestämmas.

53 §.

Hvad i 42 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besigtning, gälle
äfven för af- och tillträdessyn, och iakttages derjemte vid sådan syn
följande af synerätten:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,
förbättringar och andra åtgärder blifvit verkstälda.

2. År sedan sista ekonomiska besigtning eller husesyn hus, som
bör vid bostället finnas, nybygdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse
med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med
omsorg uppfördt. Synerätten meddele derefter beslut, huruvida huset
må, i befintligt skick eller sedan derå anmärkta felaktigheter och brister
blifvit afhulpna, insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besigtigas. Finnes

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

lins vara så bristfälligt, att det icke vidare kan för sitt ändamål användas
eller med fördel bättras, skall det utdömas samt byggandet af
nytt föreskrifvas, och skall dertill utses plats, hvilken, så vidt utan
skada för bostället eller oskälig tillökning i den byggnadsskyldiges
tunga ske kan, efter tillträdarens önskan lämpas. Utdömes eller felas
sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas vederbörande
att om ritning och fastställelse derå, efter hvad derom föreskrifvet
är, föranstalta. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten
storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya samt
uppgör kostnadsförslag.

4. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af derför erforderlig kostnad.

5. Boställets egor besigtigas. De brister, afträdare!! låtit komma
sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga egors skötsel och
vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses
behandling, allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de
åtgärder och förbättringar, som i följd deraf erfordras, föreskrifvas och
kostnaden för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart
leda till skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

6. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är
faststäld, skall, så vidt denna skog står under boställshafvarens vård,
noggrann undersökning af skogsskötsel anställas. År andel i den behållna
afkastning^ tillerkänd boställshafvaren, skall af kostnaden för
afhjelpandet af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt
påföras afträdaren lika andel, som han egt att af den behållna afkastningen
tillgodonjuta. På enahanda sätt förfares i fråga om värdet
af sådant för afhjelpande af brister å boställets hus och hägnader behöfligt
virke, som ej kan hemtas från den afträdarens besinningstid enligt
hushållningsplanen tillhörande skogsafkastning.

7. Vinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning
försummats, ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter
ty skäligt pröfvas.

8. Årsberäkning bestämmes för ej mindre den utaf afträdaren
under hans besigtningstid verkstälda nybyggnad, för hvilken han är
till årsberäkning berättigad, och för hvilken årsberäkning ej förut blifvit
faststäld, än äfven dylik nybyggnad, som vid synen föreskrifves.

9. I händelse afträdaren antingen verkstält öfverbyggnad, såsom
i § 19 sägs, eller försummat den nybyggnad, honom ålegat, vare sig
utan rätt till årsberäkning, eller mot rätt till årsberäkning, så vidt på

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1. 25

hans besinningstid belöper, uppskattas värdet af öfverbjggnaden eller
den försummade nybyggnaden.

10. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller
förlust i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

11. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten
skola vara verkstälda.

12. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes
undersökning och meddelas föreskrift.

54 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit
bestämdt skall, der så erfordras, emellan afträdare och tillträda^ upprättas
och i synerättens utslag införas liqvid, fullständigt upptagande
å ena sidan alla de belopp, Indika påförts afträdare!!, och å andra sidan
allt hvad honom tillgodoförts.

2. Liqviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,
skall tydligt utvisa hvad afträdare!! eller tillträdaren blifver skyldig
eller får till godo.

55 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdare!! vid
uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren
ålagda arbeten, som han före afträdet verkstält. Efter afträdet
må han ej befatta sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad
då brister af det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren
mot rätt till derför upptaget kostnadsbelopp, hvilket skall af. afträdare!!
nedsättas hos domkapitlet och icke må af tillträdaren lyftas, innan domkapitlet
härtill lemnat tillstånd med eller utan vilkor om säkerhets ställande
hos domkapitlet för medlens användande. Nödiga föreskrifter i
dessa hänseenden skola i synerättens utslag meddelas.

56 §.

I det fall, som i 50 § 2 mom. afses, skall, sedan rättsförhållandet
emellan afträdare!! och domkapitlet bestämts, synerätten, efter ty ske
kan, emellan domkapitlet och efterträdande löntagare skilja.

Bih till Bilsd. Pro/. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 1 Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

57 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjensteman reseersättning
och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande
och ledamot i rådstufvurätt samt konsistoriiombud reseersättning
och dagtraktamente, ordföranden lika som häradshöfding, ledamot lika
som nämndeman och konsistoriiombud lika som kronofogde, samt biträdande
byggnadskunnig person godtgörelse efter synerättens bestämmande.
Till kostnad för husesyn räknas jemväl lösen för ett exemplar
af syneinstrumentet, hvilket skall vid bostället förvaras.

2. Kostnaden för husesyn skall gäldas för boställe af första klassen
samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller äro i
författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare,
för boställen i lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, och för hvarje
annat boställe af kyrkans medel, eller, om tillgång saknas, af pastoratet,
der icke synerätten finner vare sig att synen blifvit utan giltig orsak
påkallad, eller Qck att, när synen egt ruin efter anmälan om vanvård,
anmärkningen varit befogad, i hvilka händelser den skyldige skall åläggas
att af synekostnaderna gälda hvad synerätten skäligt pröfva!-.

58 §.

Om fullföljd af talan mot syne- eller rådstufvurätts äfvensom mot
hofrätts beslut i dessa mål, gälle hvad derom är stadgadt; och skall
domstolen meddela fullständig underrättelse om hvad i sådant afseende
är att iakttaga.

59 §.

Inom fjorton dagar efter afsilande af ekonomisk besigtning eller
husesyn skall ett exemplar af besigtnings- eller syneinstrumentet för
domkapitlets räkning afgiftsfritt till konsistoriiombudet öfversändas.
Inom samma tid tillhandahållas vederbörande parter mot lösen nödiga
exemplar af instrumentet antingen å förrättningsstället eller å annat
ställe inom häradet eller tingslaget, derom vid förrättningens slut underrättelse
meddelas.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

60 §.

Vederbörande byggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad
efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts
laga kraft egande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter
bort vara afhulpne eller föreskrifven nybyggnad verkstäld, om
fullgörandet till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan byggnads-
och underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande
boställshafvaren åliggande arbeten, af två utaf församlingen för
sådant ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar byggnadsoch
underhållsskyldig hvad nu sagdt är, skall öfverexekutor, på anmälan
härom af domkapitlet, vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet
på den försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle
hvad domkapitlet såsom boställshafvare blifver ålagdt ej fullgöras, eger
församling eller efterträdande boställshafvare verkställighet hos öfverexekutor
påkalla.

X Kap.

Allmänna bestämmelser.

61 §.

Instrument öfver ekonomiska besigtningar och husesyner samt
andra bostället rörande handlingar skola, jemte förteckning å desamma,
af boställshafvare derstädes eller i kyrkan förvaras, vid besigtningar och
syner tillhandahållas samt vid afträde till efterträdaren öfverlemnas.

62 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet
galle äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning
antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den
tid, domkapitlet för allmän kassas räkning boställe innehafver.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

63 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig
omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till
större eller mindre del synas icke derå tillämplige, eger synerätten
förordna, om och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tilllämpas
för boställen utan jordbruk meddelade stadganden.

64 §.

Sedan bestämdt blifvit, hvilka hus skola å boställe finnas, eller
förordnande enligt 63 § meddelats, må, utan hinder deraf att beslut
härutinnan vunnit laga kraft, synerätt, på grund af sedermera inträffade
förändrade förhållanden, i dessa afseenden annorlunda förordna.

65 §.

För pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall
Konungens Befallningshafvande först bestämma, huru stor lott af byggnads-
och underhållsskyldigheten å andra och tredje klassens bostadsboställen
skall påläggas stadsförsamlingen; hvarefter synerätt verkställer
fördelningen emellan församlingen och boställshafvaren så att en hvar
bland dessa får särskilda af de laga husen att bygga och underhålla.

66 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,
skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad derom för motsvarande
boställe är stadgadt.

67 §.

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller
fortfarande hvad derom särskildt är stadgadt.

2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af sär -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

skildt stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga
om hvem byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen
af densamma, ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer
med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande
hvad sålunda hittills undantagsvis varit härutinnan gällande.

XI Kap.

Om tillämpning af denna boställsordning och öfvergåugsstadganden.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här
nedan sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1894.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad
andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande
föreskrifter i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och
skall boställsordningen i detta afseende, så länge den ej är för boställshafvaren
gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig,
tillämpas.

3. Den rätt, som i följd af särsldldt stadgande eller landssed
hittills på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter
sitt afträdande njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden,
vare ej gällande för löntagare, som härefter utnämnes; dock
vare löntagare, som efter denna boställsordnings utfärdande först tillträder
boställe, hvarmed sådan rätt varit förenad, och hvilken af sådan
orsak går förlustig höstgrödan under tillträdesåret, berättigad att få
sin sålunda uppkomna förlust af synerätt fördelad till godtgörelse på
tjugu år, räknade från denne boställshafvares tillträde.

4. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten
å prestboställen genom särskilda Kongl. bref stadgadt skall härefter
tillämpas endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före denna
boställsordnings utfärdande.

5. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,
efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de enligt förut
gällande stadgande!!, äro godkända eller antagliga, utdömas derför
att de ej med boställsordningen öfverensstämma.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1.

69 §.

Vid den af- och tillträdessyn, som å boställe hålles i anledning
af första härefter inträffande ombyte af boställshafvare, skall synerätten
dels i den mån förhållandena sådant påkalla, enligt förut gällande stadganden,
bedöma afträdarens byggnads- och underhållsskyldighet samt
rättsförhållandet emellan honom och tillträdaren, dels ock, så vidt stadgandena
i 68 § 2 mom. medgifva, med tillämpning af denna boställsordning,
bestämma hvilka laga hus böra å bostället finnas samt hvem
byggnads- och underhållsskyldigheten af de samma härefter skall åligga.
De hus, som dervid till byggnad och underhåll från en till annan öfvergå,
skola i fullgodt stånd lemnas; och böra förty alla å dessa hus vid synen
anmärkta brister afhjelpas eller ersättas af den, hvilken dessa
bristers afhjelpande, enligt förut gällande stadganden, ålegat.

70 §.

Hittills utnämnd löntagare, som boställe tillträdt och i anledning
af hvars tillträde af- och tillträdessyn hållits innan tillämpning af denna
boställsordning vidtager, göre vid husesyn anmälan, om han åstundar,
att denna boställsordning må redan under hans besinningstid vinna
tillämpning; dock må tillämpning å tredje klassens boställe ej eg a
rum, utan att samtidigt dermed boställsordningen tillämpas äfven på
andra klassens boställe i samma pastorat, och tvärt om; och gånge med
sådan anmälan så, som synerätten pröfvar skäligt.