Motioner i Andra Kammaren, N:o 187

Motion 1893:187 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

1

N:o 187.

Af herr I. Månsson m. fl., om inköp af vestkustbanan.

Sedan den s. k. 1886 års ekonomiska komité i afgifvet betänkande
I uttalat sig för inköp i stor skala af enskilda jernvägar för
statens räkning, har den sålunda väckta frågan förblifvit hvilande. Vi
skola, då vi nu tillåta oss fästa Riksdagens uppmärksamhet på en fråga
om dylikt inköp, icke inlåta oss på sjelfva principen, huru vida staten
såsom drifvande jern vägsindustri är bättre än enskilde i stånd att tillgodose
de intressen, som i jernvägsväsendet böra tillvaratagas och
främjas för att afvinna jernvägarne den största möjliga nytta, utan vi
skola endast hålla oss till det faktum, att i vårt land staten redan genom
ett vidt utgrenadt nät af stambanor drifver en storartad jernvägsindustri.
Vilkoret för att denna skall gå framåt och med gynsamt resultat
fullföljas är emellertid, att staten genom noggrant aktgifvande på förhållandena
tillser, att dess redan befintliga jernvägsnät vidmagthålles
icke allenast genom nödiga reparationer och förbättringar utan äfven
genom komplettering med nya länkar i den mån sådana erfordras för
att hindra att redan vunnen trafik afledes eller för att tillföra ny sådan,
som eljest skulle söka sig andra vägar, eller ock för att genomföra en
bättre administration.

Då jernvägar först anlades i vårt land, var ändamålet med statens
jernvägsbyggande, sådant det enligt komitéutredningar och riksdagarnes
förhandlingar kan bestämmas, att staten skulle bygga och trafikera
de stora stambanorna, som förmedla trafiken och samfärdseln på stora
afstånd; hvaremot den enskilda företagsamheteu hänvisades till de kortare
och rent lokala bananläggningarna. Förhållanden hafva emellertid
inträffat, som ådagalägga, att det ursprungliga samt af Kongl. Maj:t, och
Bih. till liiksd. Brot. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 29 Iläft. (N:o 187). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

representationen godkända syftet med statens en gång påbörjade och
fullföljda jernvägsanläggningar äfven kunnat upptagas och i konkurrens
med statens drifvas af enskilda jernvägar, derigenom att sådana, som
från början endast varit rena lokalbanor, genom sammanslutning bildat
sammanhängande sträckor, å hvilka jernvägsdrift eger rum af sådan
beskaffenhet, att den, utom att den afleder trafik från statens redan
anlagda jernvägar eller eljest konkurrerar med dessa, dessutom och i
vida högre grad än meningen från början varit eller kunnat förutses
förmedlar internationel trafik, öfver hvilkens ledning och handhafvande
staten endast i oväsentlig mån kan utöfva inflytande.

Ett sådant förhållande har sina vådor, och det är säkerligen till
en god del, om ej hufvudsakligast, insigten härom, som föranledt dertill,
att Kongl. Maj:t i de på senare tider meddelade koncessioner å enskilda
jernvägar infört bestämmelse, att dessa skola kunna af staten
inlösas till ett pris, som skall beräknas efter vissa, på förhand bestämda
grunder.

Det är kändt att genom sammanslutning i trafikhänseende af
Skåne—Hallands, Mellersta Hallands samt Göteborg—Hallands jernvägar
bildats en fortlöpande jernväg, som i dagligt tal benämnes vestkustbanan,
samt att denna jernväg medelst den nyinrättade åugfärjan
mellan Helsingborg och Helsingör förmedlar en internationel, direkt
trafik, som kan utsträckas öfver större delen af Europa samt äfven till
länder utom detsamma. Här är alltså, och då dessa jernvägar anlagts
af enskilda bolag, åt dem upplåtet att med främmande jernvägsförvaltningar
afsluta aftal och förbindelser, som icke annat än medelbart, och
äfven detta endast i ringa mån, kunna regleras af staten, oaktadt dylika
aftal och förbindelser utöfva ett icke litet inflytande på statens
egen jernvägsindustri.

För vår del anse vi — och vi tro, att vi derutinnan hafva på
vår sida en alltjemt mer stadgad opinion i landet — att staten skulle
handla välbetänkt, om den förvärfvade vestkustbanan jemte nödig förbindelsegren
med Malmö, der södra stambanan utmynnar; en förbindelsegren,
som är lätt att vinna genom inköp af Landskrona—Engelholms
och Malmö—Billesholms jernvägar.

Om man i likhet med oss erkänner, att ett vigtig^ statsintresse
ligger till grund för planen att förvärfva vestkustbanan mellan Göte -

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

borg och Helsingborg samt den nyss nämnda förbindelsegrenen till
Malmö för statens räkning, måste det äfven erkännas, att tiden nu är
inne att sätta planen i verket, om den skall kunna genomföras med
största möjliga fördel för staten. Ty i koncessionerna för de tre särskilda
jernvägar, som tillsammans bilda vestkustbanan äfvensom i koncessionen
för Malmö—Billesholms jernväg är beträffande vilkoren för
statens rätt att tillösa sig dessa jernvägar, stadgadt, att dessa vilkor
blifva olika allt efter som inlösen sker före eller efter förloppet af de
närmaste tio åren från det banorna blifvit i sin helhet eller till någon
del öppnade för allmän trafik. I förra fallet ställa sig vilkoren fördelaktigare
för staten än i det senare, vid hvilket förhållande och då den
äldsta af de fyra nyssnämnda jernvägarne (Skåne—Hallands) öppnats
för trafik på bandelarne Helsingborg—Engelholm samt Höganäs—Åstorp
i början af år 1885 lätt inses, att det nu är på tiden att fatta
beslut i saken °). De öfriga af ifrågavarande jernvägar äro visserligen
något yngre, så att, vidkommande dem, frågan skulle kunna något uppskjutas,
men då samtliga jernvägarne (Göteborg—Helsingborg—Malmö)
äro att anse såsom en enhet så till vida, att de endast alla tillsammans
bilda den vigtiga kommunikationsled, som gjort och gör deras förvärfvande
till ett angeläget statsintresse, följer deraf att förvärfvet eller
inköpet bör ordnas så, att jernvägarne på en gång komma i statens hand.

Vidkommande de utgifter, som blifva nödvändiga för inlösen af
vestkustbanan eller Skåne—Hallands, Mellersta Hallands och Göteborg—
Hallands jernvägar, har af en tjensteman vid kongl. jernvägsstyrelsen
verkstälts en utredning, af hvilken vi fått tillfälle taga del och som
här bilägges. (Se Bil. A.)

Af denna utredning, till hvilken vi hänvisa, framgår, bland annat,
att, om man antager, att inköpet sker den 1 juli 1894, staten då har
att betala:

för Skåne—Hallands jernväg kr. 9,700,000: —, hvari ingår

„ Mellersta Hallands „	„ 3,600,000: — „
„ Göteborg—Hallands „	„ 5,500,000: - „	n
	kr. 18,800,000: —

statslån å kr. 2,230,802: —

„ n » 1,513,111: —

„ „ „ 2,030,000:-

kr. 5,773,913: —

Genom qvittering mot statslånet skulle således återstå ett belopp
af kronor 13,226,087:—, som staten hade att erlägga efter derför verk -

*) Detta förhållande har uppmärksammats af Riksdagens revisorer af riksgäldsverket,
hvilka i sin berättelse år 1892 angående riksgäldskontoret omförmält detsamma
(sid. 181).

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

stäld upplåning eller öfvertagande af andra skulder. På den beräknade
köpeskillingen för dessa tre banor skulle staten hafva att påräkna
afkastning af 4,7 8 procent, en afkastning, som dock torde få anses
minimal.

Vidkommande Landskrona—Engelholms samt Malmö—Billeskolms
jernvägar, af hvilka den senare enligt koncession kan af staten inlösas
enligt samma grunder, som gälla för vestkustbanan, men den förra icke
är underkastad inlösningsvilkor, meddelas följande uppgifter:

Landskrona—Engelholms jernväg bar en längd af 49 kilometer,
hvaraf sträckan Billeskolms grufva—Engelholm utgör 23 kilometer.
Af jernvägen öppnades för trafik bandelen Åstorp—Engelholm den 31
december 1875 och bandelen Landskrona—Åstorp den 1 november 1876.

Malmö—Billeskolms jernväg har en längd af 59 kilometer och
öppnades för trafik den 18 september 1886.

Ingendera jernvägen har erhållit statsunderstöd.

Till ledning för bedömande af dessa två jernvägars värde meddelas
härefter följande

Utdrag ur allmän svensk jernvägsstatistik (Se Bil. B.).

Vi hafva icke medhunnit att verkställa alla erforderliga beräkningar
och anskaffa derför nödvändiga uppgifter, utan förbehålla oss
att dermed få framdeles inkomma till statsutskottet.

Sättet att, derest staten skulle komma att begagna sig af sin
inlösningsrätt till vestkustbanan och Malmö—Billesholms jernväg samt
i samband dermed äfven förvärfva Landskrona—Engelholms jernväg,
anskaffa nödiga penningmedel kan naturligtvis ej blifva annat än upplåning,
hvilken vi föreställa oss utan svårighet böra kunna ske inom
landet, hvarvid säkerligen skulle kunna påräknas, att de af staten utlemnade
obligationerna till en betydande del åtminstone kunna placeras
hos sparbankerna, hvilka enligt nya sparbankslagen äro pligtiga att
anbringa en del af sina från allmänheten mottagna medel i sådana slags
obligationer, som af riksgäldskontoret och dermed jemförliga institutioner
utgifvas.

På grund af hvad vi sålunda anfört och under förbehåll att framdeles
under Riksdagens lopp före ärendets afgörande få hos statsutskottet
komplettera utredningen angående Malmö—Billesholms och
Landskrona—Engelholms jernvägars värde i den män sådant kan anses
erforderligt, tillåta vi oss härmed hemställa,

5

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

att Riksdagen må:

a) för sin del besluta att staten skall dels begagna
sin i koncessionerna för Skåne—Hallands, mellersta
Hallands, Göteborg—Hallands och Malmö—Billesholms
jernvägar förbehållna rätt att inlösa dessa jernvägar
och dels inköpa Landskrona—Engelholms jernväg.
om sådant inköp kan ske på vilkor, som af Kongl.
Maj:t pröfvas vara för staten antagliga, med iakttagande
härvid, att inlösningspriset skall bestämmas
i enlighet med de grunder, som finnas i koncessionerna
angifna och att inköpspriset för den sistnämnda
jernvägen i intet fall får öfverstiga kostnaden för anläggande
af ny jernväg af samma beskaffenhet, äfvensom
att ifrågavarande inlösen och inköp så ordnas,
att eganderättens öfvergång till staten må ega rum
före den 1 juli 1894;

b) bemyndiga Kongl. Maj:t att på de i mom a)
antydda grunder med vederbörande jernvägsegare låta
afsluta aftal om jernvägarnes öfverlemnande till staten
samt att i öfrigt besörja om de verkställighetsåtgärder,
som för jernvägarnes mottagande till förvaltning af
staten erfordras; samt

c) uppdraga åt och bemyndiga fullmägtige i riksgäldskontor
att, sedan de i mom. b) omförmälda
aftal kommit till stånd, till vederbörande utbetala inlösnings-
och inköpssummorna samt för detta ändamål
försälja eller utställa i svenskt mynt föreskrifna
statsobligationer.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 28 januari 1893.

Ivar Månsson. Lasse Jönsson.

J. Bengtsson.

M. Halm.

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

S. T.

Bil. A.

Härhos har jag äran öfverlemna några uppgifter om Skåne—Hallands,
Mellersta Hallands och Göteborg—Hallands jernvägar, egnade att
tjena till ledning för besvarandet af den till mig stälda frågan: »Hvad
kosta vestkustbanorna för staten, om staten tillöser sig dem den 1 juli
1894 eller om lösen sker före denna tid?»

Att exakt besvara den framstälda frågan tilltror jag mig ej kunna
göra, då dels inkomster och utgifter för tiden efter 1891 naturligen ej
kunna annat än förslagsvis beräknas, dels ordalagen i de koncessioner,
som legat till grund för ifrågavarande jernvägars tillkomst, lemna rum
för olika tolkningar. Jag åsyftar dervid uttrycket »nettoinkomst» hvarmed
kan förstås antingen den nettobehållning jern vägsrörelsen lemnat,
d. v. s. trafikinkomsternas öfverskott öfver driftkostnaderna, ökad med
beloppet af till trafik icke hänförliga inkomster och rånte vinst samt minskad
med erlagde räntor och annuiteter å lånta medel samt diverse utgifter
såsom skatter, bidrag till personalens pensionering m. m. eller ock
blott den nettoinkomst banan lemnat aktieegarne, d. v. s. sjelfva utdelningen
å aktierna.

Angående beloppet af den ränta, som skall tilläggas hvad jernvägen
kostat, kunna olika meningar jemväl uppstå. Skall den beräknas
från och med den dag, banan öppnades för trafik eller från och med
den dag aktiekapitalet inbetalades?

Allteftersom man härvid räknar på ena eller andra sättet blir gifvetvis
resultatet väsentligt olika. Mig vill det synas, som om med uttrycket
nettoinkomst borde afses det första af de två bärofvan uppstälda alternativen
samt att räntan borde beräknas först från och med resp. banors
öppnande för trafik.

Utgående från dessa förutsättningar skulle det penningebelopp,
hvarmed staten den 1 juli 1894 skulle ega inlösa förenämnda jernvägar,
beräknas sålunda:

Anläggningskostnaden vid sagda tid torde utgöra:

för Skåne—Hallands jernväg..................................... kronor 7,500,000: —

„ Mellersta Hallands „ „ 3,500,000: —

„ Göteborg—Hallands jernväg ............... „ 5,500,000: —

Summa kronor 16,500,000: —

Ränta efter fem för hundra om året å de belopp resp. jernvägar
under hvarje särskildt år kostat, utgör:

för Skåne—Hallands jernväg................................... kronor 3,300,000: —

„ Mellersta Hallands ,, „ 1,250,000: —

„ Göteborg—Hallands jernväg .............................. „ 1,300,000: —

Summa kronor 5,850,000: —

Motioner i*Andra Kammaren, N:o 187.

7

Den summa jernvägarne med tillhörigheter och trafikmateriel, på
förenämnda sätt beräknad, kostat, utgör således jemte ränta efter fem
för hundra om året tillsammanlagdt kronor 22,350,000.

Den nettoinkomst, på förenämnda sätt beräknad, banorna under
tiden lemnat, resp. beräknas lemna, har utgjort:

för Skåne—Hallands jernväg ..................................... kronor 1,100,000: —

„ Mellersta Hallands „ „ 1,150,000: —

„ Göteborg—Hallands jernväg................................ „ 1,300,000: —

Summa kronor 3,550,000: —
Dragés denna sistnämnda summa från ofvannämnda summa byggnadskostnad
jemte ränta erhålles ett belopp af

18,800,000 kronor,

hvilket således, derest de förslagsvis beräknade siffrorna för tiden efter
1891 skulle visa sig ungefär sammanfalla med dem, som verkligen komma
att utfalla, samt derest den tolkning af koncessionsvilkoren, som här
ofvan gjorts, är rigtig, skulle vara det belopp, hvarmed staten egde att

den 1 juli 1894 inlösa bemälda jernvägar.

För bedömandet af den framtida rentabiliteten af jernvägskomplexet
i dess helhet meddelas här, att under de år, detsamma i dess helhet
trafikerats, inkomsterna, drift- och underhållskostnaderna samt de förras
öfverskott öfver de senare uppgått till nedanstående belopp:

o År.	Trafikinkomster.	Drift- och underhålls-kostnader.	Skilnad mellan in-komster och utgifter.
1889.......	..... 1,396,962	kronor.	686,978 kronor.	709,984 kronor.
1890 ......	..... 1,612,108	11	820,182 „	791,926 „
1891.......	..... 1,882,490	11	1,027,404 „	855,086 „

Som häraf synes, hafva trafikinkomsterna varit i ständigt stigande,
och är ingen anledning antaga att, de ej fortfarande skola göra det, om
ock ej i samma grad som under de förflutna åren.

Visserligen torde genom jernvägens öfvertagande af staten någon
besparing i förvaltningskostnad kunna ernås, enär ju de nu befintliga
tre direktionerna med dem underlydande trafikchefer, kamrerare, kassörer
och kontrollörer då blifva obehöfliga och kunna ersättas med ett mindre
antal funktionärer, men å andra sidan uppkommer nödvändigheten att
ställa den särskildt, å Skåne—Hallands jernväg synnerligen svagt aflönade
personalens lönevilkor i öfverensstämmelse med hvad som gifves personalen
vid statens jernvägar, vidare måste både öfverbyggnader och lokomotivparken
göras kraftigare och öfver hufvud taget en del anordningar
vidtagas för att kunna tillfredsställa de fordringar, en sig alltmer ökande

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

trafik efter hand kommer att ställa på jernvägen i alla dess delar. Några
minskade drift- och underhållskostnader torde således ej vara att påräkna.

Inkomsternas öfverskott öfver drift- och underhållskostnaderna
ökades år 1890 gent emot 1889 —- det forsta år banorna trafikerades i
ett sammanhang —- med 82,000 kronor och år 1891 gent emot 1890
med 64,000 kronor, och man borde på grund deraf kunna beräkna den
ökning i behållningen, som under åren 1892 och 1893 borde uppkomma
gent emot 1891 resp. 1892 med åtminstone 50,000 kronor, i hvilket fall
densamma den 1 juli 1894 borde iitgöra i rundt tal 1,000,000 kronor.

Men då året 1891 dels i följd af den på grund af den kalla vintern
ovanligt stora godstrafiken, dels i följd af den på grund af utställningen
i Göteborg nämnda år uppkomna stora persontrafiken är att räkna
såsom ett synnerligen godt år och deremot de närmast följande åren till
följd af förutsedda stora underhållsarbeten torde komma att tyngas af
stora omkostnader för drift och underhåll, torde försigtigheten bjuda, att
ej beräkna behållningen för de närmaste åren efter ett eventuelt banornas
öfvertagande af staten högre än till 900,000 kronor.

För den händelse inlösningspriset skulle bestämmas enligt förestående
beräkning, skulle behållningen således motsvara en ränta å detta
kapital af 4,7 8 procent.

Med inlösen af dessa jernvägar följer dock tyvärr ej egandet af
hvarken ändstationerna i Helsingborg och Göteborg eller mellanstationerna
i Halmstad och Varberg.

I Helsingborg eges dock af Skåne—Hallands jernväg ett 5 hektar
60 ar stort, vid hamnen beläget område, der godt tillfälle finnes för
staten att, om så skulle befinnas nödvändigt, anlägga egen station.

I Halmstad eger likaledes Skåne—Hallands jernväg ett intill nuvarande
stationsområdet gränsande 5 hektar 27 ar stort jordområde med
rätt att framdraga eget spår till stadens bana.

I Varberg eges hälften af stationen i Mellersta Hallands jernvägs bolag.

I Göteborg deremot är visserligen nyttjanderätt af Bergslagsbanans
station derstädes för all framtid förvärfvad åt Göteborg—Hallands
jernväg, men vilkoren derför, hvilka redan nu äro synnerligen betungande,
komma antagligen att, derest sistnämnda jernväg skulle komma
att såsom statsbana derstädes ingå, blifva det än mer. Att vid en möjligen
framdeles blifvande omreglering och utvidgning af bangårdsförhållandena
i Göteborg staten på ett eller annat sätt skall kunna lyckas

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187. 9

åvägabringa lämplig anslutning vare sig direkt till dess station i Göteborg
eller till Olskrokens straxt utanför Göteborg belägna station synes
dock ej omöjligt.

Stockholm den 11 oktober 1892.

(Namnunderskrift.)

Skåne—Hallands jernväg.

Hufvudlinien Helsingborg—Halmstad utgår från Helsingborgs bangård,
hvarifrån den fortgår norrut öfver Kattarp och Engelholm genom
den Hallandsås skärande Linarpsdalen till Båstad och vidare öfver
Laholm och Eldsberga till Halmstad, sedan densamma redan vid Kattarp
korsats afoden i vest-östlig hufvudrigtning löpande tvärlinien från
Höganäs till Åstorps station vid Helsingborg—Hessleholms jernväg.

I Helsingborg har jernvägen anslutning med Landskrona och
Helsingborg samt Helsingborg—Hessleholms jernvägar, i Åstorp ytterligare
med sistnämnda jernväg, i Engelholm med Landskrona—Engelholms
jernväg och i Halmstad med mellersta Hallands, Halmstad—
Nässjö och Halmstad—Bolmens jernvägar.

Tillstånd att anlägga hufvudlinien meddelades den 17 juli 1882
åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag, hvars ordning samma dag faststälts,
hvarjemte verkstäld öfverlåtelse på bolaget af en den 17 juni
1881 åt enskilda personer lemnad koncession å jernväg från Höganäs
öfver Danhult, Rögle och Ströfvelstorp till Åstorp godkändes i hvad
anginge delen Höganäs—Kattarp förstnämnda dag och för delen Kattarp—Åstorp
den 6 oktober 1882. Anläggningen är utförd med normal
spårvidd och enligt de för linierna Helsingborg—Halmstad och
Höganäs—Kattarp samtidigt med koncessionernas beviljande faststälda
planerna jemte den ändrade plan för bandelen Kattarp—Åstorp, som
sedermera faststäldes den 6 oktober 1882 samt de särskilda, mindre
väsentliga ändringar eller tillägg, hvilka i afseende å samma byggnadsplaner
medgifvits den 9 mars, 21 juli samt 23 och 30 november
1883, den 5 och 19 december 1884 och den 20 mars, 24 juli samt
8 augusti 1885.

För allmän trafik öppnades bandelarne Helsingborg—Engelholm,
27 kilometer, och Höganäs—Åstorp, 26 kilometer, den 9 januari 1885
Bih. till liiksd. Vrot. 1893. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 29 Häft. 2

Utsträckning.

Historik.

Öppnande
för trafik,
längd, statio
ner, sidospår.

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Höganäs—
Mölle jernväg.

Öfverbyggnad.

Entreprenör.

samt återstående delen Engelholin—Halmstad, 65 kilometer, den 21
augusti samma år. År 1888 öppnades för allmän trafik den ditintills
såsom sidospår trafikerade 2 kilometer långa sträckan från Höganäs
bruk till Höganäs hamn, så att sammanlagda längden af de af bolaget
egande jernvägslinierna numera utgör 120 kilometer. Häraf äro 42
kilometer belägna i Malmöhus, 38 kilometer i Kristianstads och 40 kilometer
i Hallands län. De vid jernvägen befintliga stationerna äro:
Helsingborg, Ödåkra, Kattarp, Rögle, Vegeholm, Engelholm, Engelholms
hamn, Backåkra, Förslöf, Grefvie, Båstad, Skottorp, Vallberga, Laholm,
Veinge, Genevad, Eldsberga, Trönninge och Halmstad samt å tvärbanan
Höganäs nedre och öfre, Ingelsträde, Mjöhult, Stureholm, Lyckåker,
Ormastorp och Åstorp. En hållplats är inrättad vid Vestraby mellan
Stureholm och Kattarp.

Förutom spår till hamnen och till fabriksqvarteren i Helsingborg
utgå sidospår från hufvudlinien: vid Höganäs nedre till Höganäs stenkolsverk,
vid Rögle till Rögle tegelbruk och vid Vegeholm till Vegeholms
tegelbruk. Dessa sistnämnda sidospår egas af respektive bruks
egare. I Halmstad har jernvägen rätt till eget hamnspår reserverad
och har eget förbindelsespår (för omlastning) till den smalspåriga
Halmstad—Bolmens jernväg.

Spåren till samtliga hamnar och kajer i Helsingborg egas af
staden, som äfven ombesörjer all lokomotivtjenst derå — staden har
eget lokomotiv — härifrån dock undantaget spåret till ångfärjestationen
och hamnen, hvilka egas af Skåne—Hallands jernväg. Nya stora hamnens
spår kunna dock ej trafikeras utan att beröra Skåne—Hallands
jernvägs mark likasom ock, vice versa Skåne—Hallands jernvägs ångfärjespår
icke kan trafikeras utan att beröra stadens mark.

Den mellan Skåne—Hallands jernväg, Helsingborgs hamndirektion
och danska statsbanorna såsom egare af ångfärjan träffade öfverenskommelse
angående sammanbindningsspår till ångfärjehamnen är ouppsägbar.

Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag har dessutom erhållit koncession
till anläggande i öfverensstämmelse med upprättadt förslag af
jernväg från Höganäs till Mölle; och är denna jernvägsdel numera
under arbete och antages kunna öppnas för trafik under sommaren 1893.

Jernvägens hufvudlinie är till hela sin längd belagd med stålskenor
af 15 skålpunds vigt, tvärbanan med dylika af 12 skålpunds vigt.

Arbetet med jernvägens byggande öfvertogs på entreprenad af
iugeniören C. Jehander.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

11

Jernvägen förvaltas af en styrelse, bestående af 11 personer jemte
1 ombud för staten.

Den vid jernvägen anstälda personal — förutom styrelsen —
uppgår till: för förvaltningen 8 och för linietjensten omkring 170
personer.

Den rörliga materielen, som är tillverkad, lokomotiven vid Trollhättans
mekaniska verkstad samt vagnarne vid Atlas och Kockums
mekaniska verkstäder — några godsvagnar äfven vid Kristianstads
mekaniska verkstad — utgjordes vid 1891 års slut af

11 lokomotiv,

deraf 3 stycken 8-kopplade godstågslokomotiv med tender

» 4	„ 4- d:o snälltågs-’	d:o „ „
V 2	„ 6- d:o d:o	d:o „ „
» 2	„ 4- d:o mindre tanklokomotiv.
1 ångvagn
33 personvagnar
deraf 6	stycken I klass	(3 med bogie)
„ 6	„ komb. I och II klass	(1 „ „ )
„ 4	„ II klass
„ 1	„ komb. II och III klass	(d:o)
„ 13	„ III klass	(d:o)
3	„ postvagnar med III klass	(d:o)
216 stycken godsvagnar,
deraf 5 stycken värmeledningsvagnar	Lit. F.
„ 40	„ täckta vagnar	Lit. Gr.
„ 80	,, öppna låga vagnar	Lit. I.
„ 20	„ „ boskapsvagnar	Lit. L.
» 71	„ plankvagnar	Lit. N.
Kostnaden	för sjelfva jernvägsanläggningen	samt för den rörliga

materielen uppgick till:

1891. 1890. 1889. 1888. 1887. 1886. 1885.

kronor 6,331,608 6,275,237 6,252,120 6,240,327 6,236,110 5,963,166 4,285,962

„ 1,141,998 964,122 849,079 838,434 765,251- 695,094 648,828

S:a kronor 7,473,606 7,239,359 7J01,199 7,078,761 7,001,361 I6,658,260 4,934,790

ellerper kilometer till kr. 60,328 59,177 58,990 59,334 56,426 41,820.

Styrelse.

Personal.

Rörlig

materiel.

Byggnads kostnad.

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Vilkor för begagnande
af
Helsingborgs,
Åstorp och
Halmstads
stationer.

Bland tillgångar vid 1891 års slut äro äfven upptagne:

fastigheter utom jernvägsbyggnaden

elektriska stationen .......................................................

ångfärjestationen .............................................................

pensionskassan (Skåne—Hallands jernväg andel i

eusk. jernvägrs pensionskassa ...............................

värdepapper

kronor 45,363
30,919
14,149

n

ii

28,299:

6,000:

r"n--- . 77 1----

hvartill komma förrådseffekter till ett bokfördt värde af 48,275 kronor.
Förenämnda byggnadskostnadsbelopp är åvägabragt genom

aktiekapital ........................	............................................. kronor	2,628,700: —
statslån n:o 1 .................	............ ............................... 11	1,500,000: —
statslån n:o 2 ...................	............................................. 11	795,500: —
obligationslån....................	......................................... 11	1,200,000: —
	tillsammans kronor	6,124,200: —

samt resten genom kapitalisering af trafikmedel samt lån.

I ofvanstående byggnadskostnad ingår dock ett belopp af kronor
843,700, motsvarande värdet af den till jernvägsbolaget af Helsingborgs
stad kostnadsfritt upplåtna mark, för hvilket belopp aktier upplagts
och påförts ofvan angifna anläggningskostnad, men hvilka aktier såsom
motsvarande tillgång finnas i bolagets eget förvar.

Enligt den mellan direktionerna för Helsingborg—Landskrona—
Eslöf och Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag och styrelsen för
Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag träffade öfverenskommelse, skall
Skåne—Hallands jernväg för begagnandet af Helsingborgs station och
skötandet af Skåne—Hallands jernvägs trafik derstädes till Landskrona
—Helsingborgs jernvägar årligen erlägga:

a) sex (6) procent å tredjedelen af kostnaden för de redan vid
kontraktets upprättande å Helsingborgs bangård befintliga byggnader
och spårledningar som Skåne—Hallands jernväg får

begagna, eller ....................................................................... kronor 4,941: 2 8

b) sex (6) procent å kostnaden för de utvidgningar af spår och
byggnader, som till följd af anslutningen verkställas, hvilka kostnader beräknats
till kronor 21,138, hvadan alltså härför erlägges kronor 1,268: 2 8

c) en tredjedel (|) af aflöningen åt den vid Helsingborgs station
nu anstälda personal äfvensom åt de personer, som till följd af ökad
trafik antagas af direktionerna vid Landskrona & Helsingborgs jernvägar;
och

d) en tredjedel (|) af den årliga kostnaden för dels underhållet
af Helsingsborgs bangård jemte gemensamt begagnade byggnader och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

13

inrättningar, dels belysning, uppvärmning och materialförbrukning för
Helsingborgs station.

Kontraktet är ouppsägbart från Landskrona & Helsingborgs jernvägars
sida, men uppsägbar^ från Skåne—Hallands jernvägs sida.

Den mellan styrelserna för Helsingborg—Hessleholms och Skåne
—Hallands jernvägsaktiebolag träffade öfverenskommelse om gemensamt
begagnande af Åstorp station stadgar bland annat följande:

I framtida underhållet af stations- och bangårdsanläggningar äfvensom
i kostnaden för de nya spårutläggningar och tillbyggnader jemte
öfiiga anordningar, som till följd af trafikens tillväxt och efter öfverenskommelse
de respektive bolagsstyrelserna emellan blifva inom Åstorps
stationsområde erforderliga, skall Skåne—Hallands jernväg deltaga med
en tredjedel af kostnaden.

Till skötsel och materialförbrukning vid Åstorps station skall Skåne
—Hallands jernväg bidraga med en tredjedel utom hvad beträffar anskaffning
och underhåll af sådana inventarier och materialier, som uteslutande
begagnas för Skåne—Hallands jernvägs räkning, såsom t. ex.
biljettskåp, telegrafapparat, biljetter, formulärblanketter och dylikt äfvensom
belysnings-, smörjnings- och bränslematerialier till bantågen, hvilka
uteslutande bekostas af Skåne—Hallands jernväg, samt till trafikpersonalen
i Åstorp enligt de för statens jernvägar faststälda och vid
Helsingborg—Hessleholms jernvägar gällande grunder, utbetala felräkningspenningar
för den trafik å Skåne—Hallands jernväg, som berör
Åstorps station.

Detta kontrakt är å båda sidor ouppsägbart.

För begagnande af Engelholms station, som eges af Skåne—
Hallands jernväg, betalar Landskrona—Engelholms jernväg halfva förvaltnings-
och underhållskostnaden.

För begagnande af Halmstads station, som eges af Halmstad—
Nässjö jernväg, erlägga Skåne—Hallands och mellersta Hallands jernvägar dels

årlig afgift, motsvarande ränta och underhållskostnad å stationshus
m. m., beräknad efter 2-J- procent eller 2,600 kronor, hvilken summa
skall af hvartdera bolaget hvar tredje månad med en fjerdedel eller
650 kronor erläggas;

dels ersättning för aflöning åt den gemensamma personalen sålunda,
att Skåne—Hallands och mellersta Hallands jernvägar hvardera
månatligen betalar en tredjedel af denna aflöning;

Trafik inkomster.

Drift kostnader.

Öfverskott.

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

dels ock ersättning för materialförbrukning likaledes hvardera
månatligen med en tredjedel af denna kostnad.

Detta kontrakt är gällande till medio af år 1896.

Huru trafiken utvecklat sig under de år jernvägen egt bestånd,
framgår af nedanstående sammmanställniug

År.	Medel- längd trafike- rad bana.		Inkomster.
Persontrafik.	Godstrafik.	Extra.	Summa.	Per ban-kilom eter.
		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1885 .......................	76	177,560	97,695	589	275,844	3,629
1886 ........................	118	262,828	155,293	1,633	419,754	3,557
1887 .....................	118	260,438	166,023	1,283	427,744	3,625
1888 ......................	120	286,052	195,289	2,231	483,572	4,064
1889 .......................	120	355,750	256,308	2,056	614,114	5,117
1890 .......................	120	386,979	296,579	2,058	685,616	5,713
1891 .......................	120	415,726	338,924	2,111	756,761	6,306

Driftkostnaden har utgjort:

1885	kronor	142,763	eller pr bankilom. 1,878	kronor eller	51,76
1886	H	233,306	„ 1,977	11	11	55,68
1887	11	256,341	„ 2,172	ii	H	59,93
1888	V	298,552	„ 2,509	H	ii	61,74
1889	11	336,138	„ 2,801	il	Ii	54,74
1890	ii	398,867	„ 3,324	11	11	58,17
1891	ii	470,575	>, 3,921	V	>1	62,18

Trafikinkomsternas
ledes varit:

öfverskott öfver driftkostnaderna har så -

år 1885 kr. 133,081 eller pr bankilom. 1,751 kr. motsv. 4,19 % af byggnadskostnaden.

„ 1886	11	186,448	H	1,580 „	11	2,80 ,,	11
„ 1887	ii	171,403	11	1,452 „	11	2,45 „	11
„ 1888	11	185,020	71	1,551 „	i 1	2,64 „	it
„ 1889	V	277,976	11	2,316 „	il	3,91 „	>*
„ 1890	V	286,749	11	2,389 „	11	3,96 ,,	11
„ 1891	11	286,185	11	2,384 „	11	3,83 ,,	)i

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187. 15

Enligt den för bolaget gällande bolagsordning skall — på det
jernvägen alltid må kunna i lika godt skick bibehållas — af förenämnda
inkomst årligen afsättas till reservfond ett belopp, motsvarande den
förnötning och försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som
kan anses hafva uppkommit; och får af bolagets nettoinkomst ej å
aktierna utdelas mera än sex procent förr än genom årlig afsättning
af nettovinsten reservfonden ökats till ett belopp, motsvarande tio procent
af jernvägens auläggningskostnad.

Till fullgörande af denna bestämmelse afsattes af 1887 års behållning
ett belopp af 17,798 kronor, af 1888 års kronor 32,846, af
1889 års kronor 49,356, af 1890 års kronor 50,000 och af 1891 års
äfvenledes kronor 50,000, så att fonden nu uppgår till 200,000 kronor.

Enligt koncessionen eger staten inlösa banan med ett penningebelopp,
som, derest inlösen sker inom tio år efter det jernvägen blifvit
i sin helhet eller till någon del öppnad för trafik, skall motsvara hvad
banan med tillhörigheter och trafikmateriel enligt behöriga räkenskaper
kostat, med tillägg af ränta efter fem för hundra om året efter afdrag
af den nettoinkomst banan under tiden lemnat; skolande lösesumman
anses utgöra inlösniugsvärdet af hela jernvägsbyggnaden med dess fasta
och lösa tillhörigheter af hvad slag de vara må, äfvensom af hela den
i behåll varande reserv- eller förnyelsefonden utan annat afdrag än af
de för trafikens behof i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar,
såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, stenkol,
oljor och dylikt; och skall egendomen afträdas skuldfri eller ock behörigt
afdrag å löseskillingen göras för beloppet af den i jernvägen möjligen
intecknade skuld.

Då byggnadskostnaden, d. v. s. sjelfva anläggningskostnaden samt
kostnaden lör inköp af den rörliga materielen, vid banans upplåtande
för trafik år 1885 uppgick till 4,934,790 kronor, år 1886 steg till 6,658,260
kronor, år 1887 till 7,001,360 kronor, år 1888 till 7,078,761 kronor,
år 1889 till 7,101,199 kronor, år 1890 till 7,239,359 kronor och vid
1891 års slut befans utgöra 7,473,606 kronor, kan densamma den 1 juli
år 1894 antagas uppgå till i rundt tal 7,500,000 kronor.

Ränta etter fem för hundra om året å ofvannämnda anläggningskostnad
utgör för år 1885 246,739, 1886 332,913, 1887 350,068, 1888
353,938, 1889 355,060, 1890 361,968, 1891 373,680, 1892 375,000,
1893 375,000, f—\° 1894 187,500 kronor, inalles sålunda 3,311,866
eller i rundt tal 3,300,000 kronor.

Den nettoinkomst, banan under tiden från öppnandet lemnat och

Reservfond.

Inlösnings

''pris.

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

som skall från summan af byggnadskostnaden jemte ränta — i allt
10,800,000 kronor — afdragas, har utgjort under åren 1885 —1891
kronor 792,232. Åntages bolagets nettobehållning för de närmast följande
åren blifva ungefär som under de senare åren, skulle den för år
1892 uppgå till c:a 120,000 kronor och för år 1893 till lika mycket
och således kunna beräknas att den 1 juli 1894 hafva belöpt sig till
i rundt tal 1,100,000 kronor.

Dragés denna nettoinkomst från förestående byggnadskostnad,
blir således det penningebelopp, hvarmed staten skulle ega att den
1 juli 1894 inlösa jernvägen, 9,700,000 kronor.

Då emellertid egendomen skall till statsverket afträdas skuldfri
eller ock behörigt afdrag göras för beloppet af den i jernvägen intecknade
skuld, skall nämnda summa minskas med den del af statslånet,
som den 1 juli 1894 återstår ogulden eller kronor 2,230,802, äfvensom

År.	Till utdelning eller ränta berättigadt anläggningskapital.	Inkomster.	Drift- kostnad.	Öfver- skott.	Behåll- ning från före- gående år.
Aktie- kapital.	Statslån.	Obliga-tions-lån *).	Öfriga skulder.	Summa.
1885	2,520,320	1,530,332		1,474,506	5,525,158	275,844	142,763	133,081
1886	3,468,500	2,295,500	500,000	521,637	6,785,637	419,753	233,306	186,447	—
1887	3,470,800	2,559,894	500,000	550,422	7,081,116	427,744	256,341	171,403	—
1888	3,470,800	2,574,712	500,000	637,873	7,183,385	483,572	298,552	185,020	—
1889 j	3,471,400	2,295,500	500,000	577,016	6,843,916	614,113	336,137	277,976	7,600
1890	3,471,400	2,284,022	486,800	753,523	6,995,745	685,615	398,867	286,748	64,815
1891	3,472,400	2,259,494	475,600	971,333	7,178,827	756,760	470,575	286,185	42,983

*) Nu dödadt. För inlösen af bolagets ofvanstående den 1 juli 1886 utgifna, men ej till allmänheten
utsläppta obligationslån å 500,000 kronor och gäldande af bolagets sväfvande skuld har bolaget
nemligen med industrikreditaktiebolaget i Stockholm innevarande år afslutat kontrakt angående
uppläggande af ett obligationslån å 1,200,000 kronor, löpande med 5 procents ränta och
med årlig amortering af 50,000 kronor under 24 år.

17

Motioner i Andra Kammaren, N:0 187.

det i jernvägen intecknade obligationslån å 1,200,000 kronor, hvaraf
vid sagda tidpunkt blott hunnit amorteras 125,000 kronor, så att det
dä belöper sig till kronor 1,075,000 hvadan det belopp, statsverket vid
nämnda tid skulle hafva att för banans inlösen kontant erlägga, bör
komma att utgöra i rundt tal 6,400,000 kronor.

Härtill kommer efter värdering de i förråd befintliga förlags- och
konsumtionsartiklar, hvilkas värde dock ej kan på förhand bestämmas.

Förenämnda obligationslån, hvilket afslutades i juni 1892 med ouigation»-industrikreditaktiebolaget i Stockholm, löper med 5 procents ränta
och skall amorteras under loppet af 24 år med 50,000 kronor om året.

Lånet kan dock konverteras år 1897.

Af aktiekapitalet innehafves 1,055,800 kronor af landsting och
kommuner, häri ej inräknade förut omnämnda aldrig utsläppta aktier
å 843,700 kronor. Resten, 1,572,900 kronor, innehafves af enskilda.

Summa öfverskott och behållning.		Deraf till		Således netto- behåll- ning.	Af nettobehållningen	" 1 Utgå- ende balans.
räntor å lån.	Diverse till driftkostnad icke hänförliga . utgifter, skuld etc.	Summa.	gäldande af bygg-nads-kostnad.	utdel- ning a aktier *.)	reserv- fond.
133,081		_	_	133,081	133,081	_	_	) -
180,447	—	—	—	180,447	180,447	—	. / <*—	—
171,403	141,025	12,580	153,005	17,798	—	—	17,798 i Isl* i1 >	—
185,020	131,141	13,433	144,574	40,440		—	32,840	7,000
285,570	103,500	7,899	171,405	114,171	—	■ —	49,350	04,815
351,503	173,737	0,012	179,749	171,814	—	78,831 (3 %)	50,000	42,983
329,108	170,118	9,775	179,893	149,275		78,801 (3 %)	50,000	20,414

*) Bolagets egna aktier å 843,700 kronor deri icke inberäknade.

Bih. till Riksd. Prat. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Pund. 29 Raft.

3

Historik.

Öppnande
för trafik,
längd,
stationer.

Entreprenör.

Styrelse.

Personal.

öfverbyggnad.

Rörlig

materiel.

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Mellersta Hallands jernväg.

Liuien Halmstad—Varberg tillhör under benämning Mellersta
Hallands jernväg det liknämniga aktiebolag, som den 20 oktober 1882
erhöll stadsfästelse å ordning samt tillstånd att enligt då faststäld
byggnadsplan, hvaruti sedermera enskilda ändringar medgåfvos den 6
och 27 februari samt 13 november 1885, anlägga jernväg från Skåne—
Hallands jernväg» station i Halmstad öfver Skrea och Falkenberg vidare
till Borås—Varberg-banans station i Varberg.

Banan öppnades för trafik den 18 september 1886, har en längd
af 74 kilometer och har mellanstationer vid Halmstads norra, Harplinge,
Getinge, Slöinge, Heberg, Falkenberg, Låugås och Tvååker.

Angående de vilkor, under hvilka Mellersta Hallands jernväg får
begagna Halmstads station, som eges af Halmstad—Nässjö jernvägsaktiebolag,
se P. M. angående Skåne—Hallands jernväg. Varbergs
station med tillhörande hamnspår eges till hälften hvardera af Mellersta
Hallands och Varberg—Borås jern vägar, hvilken senare derför af Mellersta
Hallands jernväg mottagit 145,000 kronor aktier i sistnämnda jernväg.
Kostnaden för personal och materialförbrukning delas mellan Varberg—-Borås, Mellersta Hallands och Göteborg—Hallands jernvägar, dock betala
de två sistnämnda jernvägarne ensamt den i följd af anordnandet
af nattåg uppkomna kostnaden med 1,200 kronor per år hvardera.

Jernvägsbyggnaden utfördes på entreprenad af ingeniören, kapten
C. G. Borgström.

Styrelsen består af 9 personer jemte 1 statens ombud.

Personalen uppgår till 101 personer, deraf 4 tillhörande förvaltningen
och 97 linien. För dess pensionering har jernvägen ingått i
de enskilda jernvägarnes pensionskassa.

Jernvägen är till hela sin längd belagd med stålräler af 21,5
kilograms vigt.

Den rörliga materielen, som är tillverkad, lokomotiven vid Trollhättans,
personvagnarne vid Kockums och Atlas samt godsvagnarne vid
Göteborgs mekaniska verkstad, bestod vid 1891 års slut af:

4 st. 4-kopplade lokomotiv,

2	11	6-	11
3	11	4-	axliga	I klass vagnar, kombinerad I & II klass vagn,
1	11	4-	11
4	n	2-	11	II klass vagnar,
1	11	4-	11	kombinerad II & III klass vagn
1	ii	4-	11	III klass vagn,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

19

6 st. 2-axliga III klass vagn.

2 „ 2- „ kombinerad III klass och postvagn.

1 „ 4- „ postvagn,

3 „ resgodsvagnar,

33 „ täckta vagnar,

10 „ boskapsvagnar,

45 „ plankvagnar,

2 „ kylvagnar,

Byggnadskostnaden uppgick till

1891 1890 1889 1888 1887

Jernvägsbyggnaden 2,699,855 2,671,176 2,658,233 2,880,543 2,808,504
Rörlig materiel 612,226 496,669 462,648 414,056 348,882

Summa kronor 3,312,081 3,167,845 3,120,881 3,294,599 3,157,386
Bland tillgångar vid 1891 års slut finnas Gifven upptagna:

egna aktier ............................................................................ kronor 255,000 u)

inteckning................................................................................. „ 20,000

aktier i Göteborg—Hallands jernväg........................... ,, 48,400

Hallands läns landstings obligationer............................. „ 180,000

Summa kronor 503,400

hvartill komma förrådseffekter till ett bokfördt värde af 25,771 kronor.
Byggnadskostnaden är åvägabragt genom:

aktiekapitalet ......................................................................... kronor 1,725,400

statslån...................................................................................... „ 1,550,000

kapitaliserade trafikmedel ................................................. „ 36,681

Summa kronor 3,312,081.
Huru trafiken utvecklat sig under de år jernvägen egt bestånd,
framgår af nedanstående sammanställning

t År.	Längd.		Inkomster		Icke till trafik hänförliga inkomster.	Summa Summarum.	Inkomst per bankilom.
person- trafik.	Gods- trafik.	Extra.	Summa.
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
1887	74	127,780	43,829	882	172,491	3,326	175,817	2,376
1888	74	151,934	66,979	1,075	219,988	1,114	221,102	2,988
1889	74	214,041	104,485	1,757	320,283	551	320,833	4,336
1890	74	237,610	142,741	1,730	382,081	2,946	385,027	5,203
1891	74	280,120	185,053	2,132	467,305	14,005	481,310	6,504

*) Dessa 255,000 kronor tecknades och innehades ursprungligen af entreprenören,
men hafva sedermera genom liqvid med denne öfvergått i bolagets ego.

Byggnads kostnad.

Trafik inkomster.

Driftkostnader.

Öfverskott.

Reservfond.

InUisningspris.

20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Driftkostnaderna hafva utgjort:

år 1887 kr. 104,086 eller pr bankilom. 1,407 kr. motsv. således 52,20% af inkomsterna.

55	1888	„ 120,602	„ 1,630 „	54,65	11
55	1889	„ 166,798	» 2,254 „ ,,	51,99	11
91	1890	„ 200,006	» 2,703 „ „	51,95	1)
il	1891	„ 253,946	n 3,432 ,, ,,	52,76	11
	Trafikinkomsternas	öfverskott öfver driftkostnaderna har utgjort:
år	1887	kr. 71,731 eller pr bankilom. 969 kr. motsv. 2,27% å byggnadskapitalet.
»i	1888	„ 100,500	,, 1,358 ,, ,, 3,05		11
i)	1889	„ 154,035	„ 2,082 „ „ 4,56		11
ii	1890	„ 185,021	„ 2,500 „ „ 5,40		11
ii	1891	„ 227,364	„ 3,072 „ „ 6,86		11

Enligt den för bolaget gällande bolagsordning skall af inkomsten
årligen afsättas till resyvfond ett belopp, motsvarande den nötning och
försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som kan anses hafva
uppkommit, och får af bolagets nettoinkomst ej å aktierna årligen utbetalas
mer än sex procent förr än reservfonden uppgått till ett belopp,
motsvarande 10 procent af jernvägens anläggningskostnad.

Till fullgörande af denna bestämmelse afsattes redan år 1887
35,100 kronor, år 1888 10,200 kronor, år 1889 8,567 kronor, år 1890
25,007 kronor och år 1891 25,000 kronor; och utgjorde fonden, hvilken
hela tiden lupit med ränta, vid 1891 års slut 109,628 kronor, placerade
dels i Hallands läns landstings 4^ procents obligationer, dels i aktier i
Göteborg—Hallands jernväg.

Enligt koncessionen egor staten inlösa banan med ett penningebelopp,
som, derest inlösen sker inom tio år efter det jernvägen blifvit
i sin helhet eller till någon del öppnad för trafik, skall motsvara hvad
banan med tillhörigheter och trafikmateriel enligt behöriga räkenskaper
kostat, med tillägg af ränta efter fem för hundra om året efter afdrag
af den nettoinkomst banan under tiden lemnat; skolande lösesumman
anses utgöra inlösningsvärdet af hela jern vägsbyggnaden med dess
fasta och lösa tillhörigheter af hvad slag de vara må, äfvensom af hela
den i behåll varande reserv- eller förnyelsefonden utan annat undantag
än af de för trafikens behof i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar,
såsom obegagnade sy liar och skenor med tillbehör, stenkol,
oljor o. d. Och skall egendomen afträdas skuldfri till statsverket eller
ock behörigt afdrag å löseskillingen vid afträdande! göras för beloppet
af den i jernvägen möjligen intecknade skuld.

Då byggnadskostnaden, d. v. s. sjelfva anläggningskostnaden samt
kostnaden för inköp af den rörliga materielen, vid 1887 års slut upp -

21

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

gick till kronor 3,157,386, vid 1888 års slut till kronor 3,294,599, vid
1889 års slut till kronor 3,120,881,c) vid 1890 års slut till kronor
3,167,845 och vid 1891 års slut till kronor 3,312,081, kan densamma
den 1 juli år 1894 antagas uppgå till i rundt tal 3,500,000 kronor.

Ränta efter fem för hundra om året å ofvanstående anläggningskostnad
utgör:

för år 1887 kronor 157,869, för år 1888 kronor 164,729,

„ 1889 „ 156,044, „ 1890 „ 158,392,

„ 1891 „ 165,604, „ 1892 „ 168,250,

„ 1893 ., 170,750 och för Vx—3o/6 år 1894 kronor

87,500 eller sammanlagdt i rundt tal 1,250,000 kronor.

Den nettoinkomst banan under tiden från öppnandet lemnat och
som skall från summan af byggnadskostnaden jemte ränta — i allt

4.750.000 kronor — afdragas, har utgjort under åren 1886—91 kronor
712,480. Antages nettobehållningen af trafiken för de närmast följande
åren blifva ungefär som år 1890, skulle den för år 1892 uppgå till

170.000 kronor och för år 1893 till lika mycket och således kunna
beräknas att den 1 juli 1894 hafva belöpt sig till i rundt tal 1,150,000
kronor.

Dragés denna nettoinkomst från förestående byggnadskostnad, blir
således det penningebelopp, hvarmed staten skulle ega att den 1 juli
1894 inlösa jernvägen, 3,600,000 kronor.

Då emellertid egendomen skall till statsverket afträdas skuldfri
eller ock behörigt afdrag göras för beloppet af den i jernvägen intecknade
skuld, skall nämnda summa minskas med den del af statslånet,
som den 1 juli 1894 återstår ogulden eller kronor 1,513,111, hvadan
det belopp, statsverket vid nämnda tid skulle hafva att för banans inlösen
kontant erlägga, bör komma att utgöra i rundt, tal 2,087,000 kronor.

Härtill komma, efter värdering, de i förråd befintliga förlags- och
konsumtionsartiklar, hvilkas värde dock ej kan på förhand beräknas.

Af aktierna innehafvas af:

Hallands läns landsting...................................... Kommuner.........................................................	.................. kronor ................... n	483,000 Aktierna» 0rf g 4QQ innehafvare.
Mellersta Hallands jernväg sjelf ..................	................... 99	255,000
Varberg—Borås jernväg ..................................	................. 99	145,000
Enskilda personer .............................................	................. 99	164,000

Summa kronor 1,725,400

*) Byggnadskostnaden från och med 1889 minskad med 255,000 kronor. Se noten
å sid. 19.

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Historik.

År.	Till utdelning eller ränta berätti-gadt anläggningskapital.	Trafik- inkomster.	. | Drift- och underhålls-kostna-der. **)	Öfver- skott.	Icke till trafik hän-förliga in-komster.	Räntevinst.	Behållning från föregående år.
Aktier. *)	Statslån.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1886	1,666,960	1,033,332	2,700,292	45,903	31,603	14,300	824	—
O- 00 CO vH	1,695,860	1,033,332	2,729,192	172,491	104,086	68,405	3,326	—	15,124 I
1888	1,701,880	1,033,332	2,735,212	219,988	■!. 120,603	99,385	1,114	3,029	61,855
1889	1,725,400 .	1,550,000	3,275,400	320,282	166,798	153,484	551	6,958	60,012
1890	1,725,400	1,542,250	3,267,650	382,081	200,007	182,074	2,946	9,703	60,012
1891	1,725,400 i	1,534,151	3,259,551	467,305	253,946 1	213,359	14,006	22,057	60,012

Göteborg-Hallands jernväg.

Genom nådig koncession den 31 oktober 1884, hvilken i afseende
å statens rätt att inlösa jern vägen under den 19 november 1886 ändrades,
meddelades vissa enskilda personer rätt att anlägga och trafikera
jernväg mellan Varberg och Göteborg, och faststäldes samtidigt byggnadsplan
för sträckningen ifrån Varberg till Mölndal. Denna koncession
öfverläts på grund af nådigt medgifvande den 23 december 1885 på
Göteborg—Hallands jernvägsaktiebolag, som samma dag erhöll stad -

*) Af aktiekapitalet innehar bolaget s j eif t 255,000 kronor. Räntan å detta kapital är under
åren 1887 och 1888 tillgodoförd reservfonden, men för de senare åren här ofvan uppförd under rubriken
»räntevinst».

**) Jern vägens bidrag till enskilda jernvägarnes pensionskassa för personalens pensionering
inräknad i driftkostnaden.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

23

		Deraf anyändt till		Således nettobehåll- ning.		Af nettobehållningen		Behållning till föl-jande är.
Summa inkomst.	ränta	amorte- ring	diverse	Summa.	utdelats å	afsätta till	afsatts till	Summa.
	å statslånet.	poster.	aktierna.	fonden.	kapital- konto.
Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
15,124					15,124	—	—	—	—	15,124
86,855	—	— —	25,000	25,000	61,855					61,855
165,383	36,490	— —	29,513	66,003	99,380	29,268 (2 *)	35,100 återfå	rde rån	64,368 ;eliqvider	35,0121 25,OOo!
221,005	53,927	- -	29,483	83,410	137,595	58,816 (4 *)	18,767	- -	77,583	60,012
254,735	69,750	7,750	5,946	83,446	171,289	86,270 (5 *)	25,007	---	111,277	60,012
309,434	69,401	8,099	4,697	82,197	227,237	103,524 (6 *)	25,000	98,713	227,237

fåstelse å bolagsordning. Förenämnda byggnadsplan för sträckan Varberg—
Mölndal ändrades, och plan för sträckan Mölndal—Göteborg faststäldes
den 2 februari 1886, hvarjemte densamma kompletterades den 25 maj
1887 i afseende å banans framdragande öfver åtskilliga kronans egendomar.

Den 77 kilometer långa jern vägen, som utgår från Bergslagernas
jernvägars station i Göteborg, hvarest den på en viadukt dragits öfver
statsbanan och sträcker sig söderut förbi Mölndal och Kongsbacka samt
utmynnar å den för Varberg—Borås och Mellersta Hallands jern vägar
gemensamma bangården i Varberg, öppnades för allmän trafik den 1
september 1888.

I Göteborg står jernvägen i förbindelse med Bergslagernas jernvägar
och medelbart med statens jernvägar samt i Varberg med Varberg—Borås
och Meilersta Hallands jernvägar. Från Almedals station
är under anläggning en normalspårig jernväg till Borås.

Öppnande för
trafik, längd,
stationer.

Entreprenör.

Personal.

Rörlig

materiel.

24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Jernvägen har förutom ändstationerna 9 trafikstationer, nemligen
vid Mölndal, Lindome, Anneberg, Kungsbacka, Fjärås, Åsa, Frillesås,
Backa och Åskloster. Dessutom äro anordnade hållplatser vid Gärda,
örgryte, Almedal, Presenten, Lagklarebäck, Kålland och Hede.

Genom öfverlåtande på Bergslagernas jern vägar af 240,000 kronor
aktier i Göteborg—Hallandsbanan har Göteborg—Hallands jernväg förvärfvat
sig nyttjanderätt för evärdlig tid af Bergslagernas jernvägars
station i Göteborg. I bidrag till förvaltningskostnaden har Göteborg
•—Hallandsbanan hittills betalt 14,000 kronor om året, men skall från
och med år 1893 betala hälften af denna, tills vidare dock högst 50,000
kronor per år.

För rättigheten att begagna Varbergs station betalar Göteborg—
Hallands jernväg eu tredjedel af kostnaden för personal och materialieförbrukuing
samt dessutom i kostnad för nattågen 1,200 kronor per år.

Jernvägsbyggnaden är utförd på entreprenad af ingeniören C.
Jehander.

Personalen uppgår till 146 personer, samtliga vid linien. Jernvägen
har samma förvaltning som Bergslagernas jernvägar, hvilken
jernväg härför åtnjuter en godtgörelse af 12,000 kronor per år. För
personalens pensionering har jernvägen till enskilda jernvägarnes pensionskassa
inbetalt ett inträdesbelopp af 10,000 kronor samt betalar
årligen ungefär 3,500 kronor.

Den rörliga materielen, som är tillverkad, lokomotiven vid Trollhättans
mekaniska verkstad, personvagnarne vid Kockums och godsvagnarne
vid Göteborgs mekaniska verkstad, bestod vid 1891 års slut af:

8 lokomotiv.

1 I klass bogievagn.

2 kombinerade I och II klass bogievagnar med vacuumbroms.

4 II klass bogievagnar.

7 kombinerade II och III klass och bagage med skrufbroms.

7 III klass bogie med vacuum- och skrufbroms.

2 postbogievagnar.

2 2-axliga II klass med vacuumbroms.

2 2-axliga kombinerade II och III klass med vacuumbroms.

11 2-axliga III klass med vacuumbroms.

13 resgodsvagnar, deraf 3 med ångpannekupé.

64 täckta vagnar, deraf 34 med skrufbroms.

40 plankvagnar, deraf 8 med skrufbroms.

1 kylvagn.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187. 25

Kostnaden för sjelfva jernvägsanläggningen uppgick till:

1891. 1890. 1889.

kronor 3,735,559.'' w 3,657,534. 3,614,544.

och för den rörliga mate rielen

till ..................... 1,054,029.__751,582. 590,502.

Summa kronor 4,789,588. 4,409,116. 4,205,046.

eller per kilometer......... kronor 62,202. 57,261. 54,611.

Detta belopp är åvägabragt genom:

aktiekapital .......................................................................... kronor 2,164,000.

statslån...................................................................................... „ 2,068,000.

kapitaliserade trafikmedel................................. „_557,587.

Summa kronor 4,789,587.

Utöfver förestående värde å sjelfva jernvägsanläggningen med
hvad dertill börer äro bland tillgångar vid 1891 års slut äfven upptagna:

Karlshamns stads 4 procents obligationer........................... kronor 19,320.

tMtt mantal Underås n:o 9 qvarteret Alelund.................. „ 20,000.

fordran af Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag ........... „ 40,000.

Summa kronor 79,320.

hvartill komma förrådseflekter till ett bokfördt värde af 130,263 kronor.

Huru trafiken utvecklat sig under de år jernvägen egt bestånd,
framgår af nedanstående sammanställning.

o	Längd.	Inkomster.	Icke till trafik	Summa	Inkomst per bankilo- meter.
År.	Persontrafik.	Godstrafik.	Extra.	Summa.	hänförliga inkomster.	summarum.
1889	77	293,617	166,574	1,700	461,891	125	462,016	6,000
1890	77	326,863	208,629	1,807	537,299	4,166	541,465	7,032
1891	77	376,693	245,443	1,708	623,844	20,575	644,419	8,369

Driftkostnaderna hafva utgjort:

år 1889 kr. 184,041 eller per bankilometer 2,390 kr. eller 39,8 & af inkomsterna.
„ 1890 „ 221,308 „ 2,874 „ „ 40,8

„ 1891 „ 302,883 „ 3,933 „ „ 47,o

Bih. till llilcscl. Prot. 1803. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 20 Raft.

Byggnads kostnad.

Trafik inkomster.

Drift kostnader.

4

Öfverskott.

Reservfond.

Inlösnings pris.

26 Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Trafikiukomsternas öfverskott öfver driftkostnaderna har således
varit:

år 1889 kr. 277,974 eller per bankilom. 3,611 kr. motsv.''6,6i % å byggnadskostnaderna.

„ 1890 „ 320,157 „ 4,158,, „ 7,26 ""

,, 1891 „ 341,536 „ 4,436 „ „ 7,13 „

Enligt den för bolaget gällande bolagsordning skall af inkomsten
årligen afsättas till reservfond ett belopp, motsvarande den nötning och
försämring af jernvägen med hvad dertill hörer, som kan anses hafva
uppkommit; och får af bolagets nettoinkomst ej å aktierna utbetalas
mera än sex procent, förr än reservfonden uppgått till ett belopp, motsvarande
tio procent af jernvägens anläggningskostnad.

Till fullgörande af denna bestämmelse afsattes redan af 1889 års
behållning ett belopp af 200,000 kronor samt af 1890 års behållning

25,000 kronor och af 1891 års jemväl 25,000 kronor, så att fonden nu
uppgår till 250,000 kronor. Räntan å fonden uppföres i räkenskaperna
bland annan räntevinst.

Enligt koncessionen eger staten inlösa banan med ett penningebelopp,
som, derest inlösen sker inom tio år efter det jernvägen blifvit
i sin helhet eller till någon del öppnad för trafik, skall motsvara hvad
banan med tillhörigheter och trafikmateriel enligt behöriga räkenskaper
kostat, med tillägg af ränta efter fem för hundra om året efter afdrag
af den nettoinkomst banan under tiden lemnat; skolande lösesumman
anses utgöra inlösningsvärdet af hela jernvägsbyggnaden med dess
fasta och lösa tillhörigheter, af hvad slag de vara må, äfvensom af hela
den i behåll varande reserv- eller förnyelsefonden utan annat undantag
än af de för trafikens behof i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar,
såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, stenkol,
oljor och dylikt. Och skall egendomen afträdas skuldfri till
statsverket eller ock behörigt afdrag å löseskillin gen vid afträdandet
göras för beloppet af den i jernvägen möjligen intecknade skuld.

Då byggnadskostnaden, d. v. s. sjelfva anläggningskostnaden samt
kostnaden för inköp af den rörliga materielen, vid 1889 års slut uppgick
till kronor 4,205,046, vid 1890 års slut till kronor 4,409,115 och
vid 1891 års slut till kronor 4,789,587, kan densamma den 1 juli år
1894 antagas uppgå till i rundt tal 5,500,000 kronor.

Ränta efter fem för hundra om året å ofvanstående anläggningskostnad
utgör för år 1889 210,252 kronor, för år 1890 220,455 kronor,
för år 1891 239,479 kronor samt kan beräknas för år 1892 till kronor
260,000, för år 1893 till kronor 275,000 samt för tiden 1 januari—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187. 27

30 juni 1894 til! kronor 137,500 eller sammanlagdt. i rundt tal 1,300,000
kronor.

Den nettoinkomst banan under tiden från öppnandet lemnat, och
som skall från summan af byggnadskostnaden jemte ränta — i allt

6.800.000 kronor — afdragas, har utgjort år 1889 kronor 322,456, år
1890 kronor 241,226 och under år 1891 kronor 243,710. Antages nettobehållningen
af trafiken för de närmast följande åren stiga ungefär i
samma proportion som från 1890 till 1891, skulle den för 1892 uppgå
till 246,000 kronor och för år 1893 till 248,000 kronor och således
kunna beräknas att den 1 juli 1894 hafva belöpt sig till i rundt tal

1.300.000 kronor.

Dragée denna nettoinkomst från förestående byggnadskostnad,
blir således det penningebelopp, hvarmed staten skulle eg a att den 1
juli 1894 inlösa jernvägen, 5,500,000 kronor.

Då emellertid egendomen skall till statsverket afträdas skuldfri
eller ock behörigt afdrag å löseskillingen skall vid afträdande! göras
för beloppet af den i jernvägen intecknade skuld, skall nämnda summa
minskas med den del af statslånet, som den 1 juli 1894 återstår ogulden,
eller kronor 2,030,000, hvadan det kontanta belopp, statsverket vid
nämnda tid skulle hafva att för banans inlösen erlägga, bör komma att
utgöra i rundt tal kronor 3,470,000.

Härtill kommer inlösen, efter värdering, af i förråd befintliga förlags-
och konsumtionsartiklar, hvilkas värde dock ej kan på förhand
beräknas.

28

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

År.	Till utdelning eller ränta berättigadt anläggningskapital.	Trafik- inkomster.	Drift & under-hålls-kostnader.	Öfver- skott.	Icke till trafik hänför-liga in-komster.	Ränto- vinst.	Behåll- ning från före- gående år.	Summa inkomst.
Aktie- kapital.	Statslån.	Summa.
1889	2,164,000	2,068,000	4,232,000	461,891	184,041	277,850	125	—	81,254	359,229
1890	2,164,000	2,068,000	4,232,000	537,299	221,308	315,991	4,165	9,795	14,256	344,703
1891	2,164,000	2,057,660	4,221,660	623,844	302,883	320,961	20,575	16,182	6,386	364,447

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

29

Deraf användt till	Således netto- behållning.	Af	nettobehållningen	Balans till följande o ar.
ränta	amor- tering	bidrag till enskilda jernvägars pensions-kassa.	diverse utgifter.	summa.	utdelats o a aktierna.	afsatts till reserv- fonden.	afsatts till förnyel- sefond.	summa.
å statslånet.
23,265	_	10,750	2,758	36,773	322,456	108,200	200,000		308,200	14,256
						(» %)
93,060	—	2,097	8,320	103,477	241,226	129,840	25,000	80,000	234,840	6,386
						(6 %)
93,060	10,340	3,323	14,014	120,737	243,710	129,840	250,000	80,000	234,840	8,870
	»					(6 *)

Bill. till Riksd. Vrot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 29 Käft.

30

Motioner i Andra Kammaren, N:o 187.

Bil. B.

Utdrag ur allmän svensk jernvägsstatistik.

Landskrona—Engelholrns jernväg.

År.	Byggnads- kostnad, kr.	Antalet resande.	II- och fraktgods, tonn.		Inkom	ster.		Drift- kostnad, kr.	Skilnad mellan inko och drift- kostnad, kr.
I.	III & trupp.	Summa.	Person- trafik, kr.	Godstrafik. kr.	Extra kr.	Summa, kr.
1876	2,948,705			56,647	6,704	31,862	12,469	275	44,606	27,845	16,761
1877	2,670,909	—	---	91,497	28,400	68,829	55,405	4,007	128,241	108,057	20,184
1878	2,670,909	—	- -	86,326	31,630	66,795	66,386	2,221	135,402	110,881	24,521
1879	2,670,909	_	---	78,007	27,123	62,485	59,173	2,610	124,268	100,896	23,372
1880	2,672,246	_	- -	81,767	33,591	67,581	67,131	4,352	139,064	98,521	40,543
1881	2,672,431	__	- -	---	40,841	66,878	74,536	3,184	144,598	111,490	33,108
1882	2,672,431	—	- -	- -	39,323	73,122	76,840	3,513	153,475	116,996	36,479
1883	2,688,931	8,902	85,388	94,290	54,976	77,871	95,214	2,968	176,053	93,285	82,768
1884	2,688,931	8,743	86,279	95,022	62,153	78,606	104,653	3,148	186,407	111,294	75,113
1885	2,740,930	5,360	73,851	79,211	63,097	61,795	100,001	3,614	165,410	119,889	45,521
1886	2,740,930	4,740	63,684	68,424	62,399	51,083	93,374	3,585	148,042	118,032	30,010
1887	2,759,830	6,111	70,118	76,229	69,086	55,699	102,100	4,021	161,820	136,037	25,783
1888	2,759,830	5,977	69,794	75,771	77,592	59,365	112,538	3,848	175,751	134,786	40,965
1889	2,769,330	7,528	73,747	81,275	90,255	69,224	132,706	3,911	205,841	123,763	82,078
1890	2,769,330	8,231	81,091	89,322	114,436	70,883	150,230	3,260	224,373	159,696	64,677
1891	2,769,330	10,799	88,594	99,393	126,926	75,451	159,553	3,768	238,772	163,431	75,341
				Malmö—Billesholms jernväg.
1887	2,685.347	11,267 147,974	159,241	52,557	116,501	100,635	10,093	227,229	158,826	68,403
1888	2,699,979	13,309! 167,429	180,738	60,604	124,341	139,095	9,948	273,384	182,635	90,749
1889	2,744,583	14,175	182,608	196,783	75,066	143,784	166,159	11,342	321,285	189,265	132,020
1890	2,790,358	16,961	209,431	226,392	90,859	161,535	173,543	11,598	346,676	201,201	145,475
1891	—	—		260,537	117,132	182,246	214,568	11,928	408,742	- -

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.