Motioner i Andra Kammaren, N:o 182 (Motion 1890:182 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

No 182.

Af lien- P, 0. Hörnfeldt, om beviljande för år 1891 af ett andag
å 1,548,000 kronor för byggande af en bibana frän
Mellansel till Örnsköldsvik.

Under senaste tiden har det temligen allmänt blifvit erkändt, att
Norrlands näringslif och utveckling allt för länge fått vänta på det understöd,
som eu lämpligt framdragen jernväg är i stånd att i rikt mått
medföra.

Då regering och Riksdag omsider beaktade nödvändigheten att tillgodose
Norrlands rättmätiga anspråk på erhållande af jernväg, föranleddes
dock detta lika mycket deraf att en sådan jernväg från strategisk synpunkt
ansågs vara för landets försvar nödvändig, som af maning att söka höja
beqvämligheten för den norrländska industrien och handeln.

Stambanans i Norrland läge har till följd häraf blifvit bestämdt med
särskild hänsyn till det strategiska intressets kraf. På grund af den sträckning
banan sålunda erhållit långt inne i landet till stor del genom obebodda
trakter, kan den ej medföra tillfyllestgörande gagn hvarken för handeln
eller näringarne i de mera odlade och tätare bebyggda delarne af landet.

Dessa missförhållanden kunna i väsentlig mån förbättras eller afhjelpas,
såvida stambanan från lämpliga punkter sättes i förbindelse med kusten
medelst bibanor, som genomlöpa folkrika trakter och utmynna vid god
skeppningshamn.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Norra stambanan genom Ångermanland är förlagd långt från kusten,
med undantag af en kräkning vid Mellansel och den genomlöper betydande
skogsmarker, som sakna lämpliga vattendrag för virkets nedflottning till
hafvet, till följd hvaraf skogsprodukterna från dessa trakter icke med fördel
kunna utföras i verldsmarknaden på annat sätt än genom transport på
jernväg. Ju längre denna jern vägstransport måste fortlöpa, desto mer försvåras
eller omöjliggöres tillvaratagandet af skogens biprodukter. Då Sundsvall
för närvarande utgör den vid jernväg belägna utskeppningskamn, som
ligger närmast norra Ångermanland, är det ingen möjlighet för befolkningen
i detta landskap att genom den nu framgående stambanan på ett
tillfredsställande sätt tillgodogöra sig och landet de rika naturtillgångar,
som provinsen har att erbjuda. Af denna anledning är det synnerligen
nödvändigt, att stambanan genom norra Ångermanland sättes i förbindelse
med kusten.

Vid verkstad! undersökning för eu sådan bibanas sträckning har det
befunnits, att densamma lämpligast borde förläggas i rigtning från Mellansel
till Örnsköldsvik, hvarigenom densamma icke allenast komme i närmaste
beröring med Ångermanlands mest befolkade socknar, utan äfven skulle
utmynna på en i utveckling starkt tilltagande handelsplats, hvars hamn
erbjuder de bästa fördelar för den stora godstrafik, som med säkerhet kan
å bibanan påräknas.

Af denna anledning har Örnsköldsviks köping, som inom närmaste
framtid torde erhålla stadsprivilegier, låtit genom öfveringeniörens vid statens
jern vägar försorg verkställa utstakning och afvägning för eu bana i nämnda
sträckning samt dertill uppgöra profilritning och kostnadsförslag, i hvithet
senare, enligt hvad härjemte fogade bilaga n:o 1 utvisar, kostnaden för
banans byggande beräknats till 1,548,000 kronor, hvari dock kostnaden för
erforderlig jord och husflyttning m. m. icke blifvit inberäknad.

Trafikdirektören för norra jern vägsdistriktet I. A. Örtendahl har för
eu bibana Mellansel—Örnsköldsvik upprättat trafikberäkning i enlighet med
här åtföljande bilaga n:o 2 och framgår deraf att banan redan från början
bör kunna lemna eu nettobehållning, motsvarande 5,92 procent å anläggningskostnaden.

Ifrågavarande bibana bör lämpligast redan från början blifva en statsbana
och alltså byggas af staten. Dess byggande borde verkställas så tidigt,
att banan för trafik kunde blifva färdig samtidigt med stambanans öppnande
till Yännäs, ty derigenom skulle den sålunda nyöppnade stambanelinien
genast kunna påräkna en god trafik och en lika god inkomst.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

I nådig proposition till innevarande Riksdag har Kongl. Maj:t såsom
anslag till jern vägsbyggnad i Norrland för år 1891 begärt ett belopp af
4,000,000 kronor. Då för färdigbyggandet af stambanan till Wannäs beräknas
skola åtgå endast 2,615,000 kronor, vore det med afseende å nu af
mig angifna förhållanden mycket lämpligt, att det af Kongl. Maj:t äskade
anslaget af Riksdagen beviljades med vilkor att återstående beloppet i,385,000
kronor användes till byggande af den omförmälda bibanan, Mellansel—
Örnsköldsvik.

Med stöd af hvad jag här anfört får jag vördsammast föreslå,

att Riksdagen, med de vilkor, som för norra stambanans
fortsättning kunna komma att bestämmas, i afseende
å för jern vägen erforderlig mark, må för bebyggandet
af en bibana från Mellansel till Örnsköldsvik
anslå ett belopp af 1,548,000 kronor, att utgå under
år 1891.

Vördsamt anhålles om remiss till vederbörligt utskott samt att till
utskottet få aflemna de bilagor, som till ytterligare belysning kunna erfordras.

Stockholm den 27 januari 1890.

P. O. Hörnfeldt.

Bih. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band 27 Raft.

Motionär i Andra Kammaren, K:o 182.

Bilaga till motion N:o 182.

Afskrift.

Utlåtande

öfver verkstälda undersökningar för bibana från Örnsköldsvik till
norra stambanan. 1888.

Sedan 1888 års Riksdag för stambanan Långsele—Vännäs faststält sträckningen
öfver »Björna», och då denna linie icke berör de punkter, som vid
den år 1884 verkstälda undersökningen för en bibana från stambanan till
Örnsköldsvik användes som utgångspunkter, eller Gottne och Fars, hem
stälde Örnsköldsviks jernvägskomité, som för köpingens räkning omhänderhar
denna fråga, till öfveringeniören vid statens jern vägsbyggnader, det han
täcktes lemna nödigt ingeniörsbiträde för ny undersöknings verkställande,
och blef undertecknad af öfveringeniören härtill förordnad, med uppgift att
omarbeta den förut uppgångna undersökningslinien mellan Gottne och Örnsköldsvik
så väl med afseende å dess anknytningspunkt till stambanan, som
äfven å de delar, der genom omstakning anläggningskostnaden kunde nedbringas,
eller andra fördelar ernås; och påbörjades detta arbete i början af
september månad 1888. Så väl vid stakningens utförande som vid kostnadsförslags
och ritningars uppgörande äro de bestämmelser tillämpade, som för
stambanan Långsele—Vännäs äro gällande.

Liniens ttye. Då vid förra undersökningen Örnsköldsviks bangårdsplan blifvit förlagdt
midt för köpingens hamn, hvars område till största delen härför skulle
upptagas, och kajerna jemväl i följd deraf icke utan stora omvägar och
kostnader blefve åtkomliga, utstakades ett nytt bangårdsplan 600 meter
nordost om det sistnämnda utmed en köpingen mot öster begränsande hafsvik.

Linien uppstiger från köpingen med eu skarp lutning om .2,125 meters
längd genom det af Ås- och Härnettbergen bildade, 38 meter öfver hafvet
belägna, trånga bergpasset, hvarest i 1884 års förslag förekommer eu betydande
jord- och bergsprängning om 1 kilometers längd, och innehållande
61,345 kubikmeter; vid nämnda lutnings nedläggande från 1 : 60, som förut

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

beräknats, till 16 ram. per meter — motsvarande 1:62,5 och utgörande
den för stambanan norr om Långsele faststälda maximilutningen — skulle
detta schaktningsarbete hafva ytterligare ökats, men genom barngårdsplanets
ofvannämnda förflyttning och lutningens deraf möjliggjorda förlängning lyckades
att fördela och nedbringa detsamma till 20,720 kubikmeter.

Från nyssnämnda bergpass nedgår linien, följande gamla stakningen,
utmed Åsbergets södra sluttning förbi Ås by till den af Moelfvens vattendrag
bildade s. k. yttre Själevadsfjärden samt framgår derefter med mindre
lutningar förbi Öfversjäla, derstädes korsande allmänna landsvägen, norr om
Själevads kyrka och ett vid inre Själevadsfjärden beläget bryggeri, 7,4 kilometer
från Örnsköldsvik, der plats för en mindre bangård blifvit beredd.
Derefter uppstiger linien med omvexlande, temligen skarpa lutningar förbi
Öster- och Vesteralnäs byar till Vesterhus, derstädes uppnående en höjd
af 37 meter öfver hafvet, för att åter nedgå förbi Farsån och öfver ett
mindre vattendrag af samma namn, kräfvande en bro om 4 meters spann,
till Happstafjärden; vid Vesterhus uppstiger visserligen linien till större
höjd än den förut utstakade, men, till undvikande af den för banans framtida
underhåll särdeles ofördelaktiga, mestadels af s. k. jäslera bestående
jordmånen i den sjöstranden följande gamla undersökningslinien, ansågs
denna förändring befogad, i synnerhet som äfven en stor del inegor med
derför erforderliga vägöfvergångar härigenom undvikes, till fördel så väl för
jern vägen som för jordegarne.

Från Farsån framgår linien vidare utmed Moelfvens vattendrag förbi
Öster- och Vesteralnö byar, afvikande från gamla stakningen vid Österbacke,
hvarest i närheten af Mo bruk, 16,8 kilometer från Örnsköldsvik,
en station för Mo sågverk och omnejd beräknats; öfvergår derefter
Moelfven, hvilken kräfver eu bro om 2 spann å 30 meter hvardera och 11
meter höga landfästen på pålgrund; uppstiger sedermera, korsande landsvägen
från Anundsjö tvenne gånger, med långa skarpa lutningar förbi Mo
by och vidare utmed det s. k. Kåsåsberget till en höjd af 99 meter öfver
hafvet samt nedgår slutligen med omvexlande lutningar utmed bergets norra
sluttning förbi Brandtjel, ingående i stambanan Långsele—Vännäs vid Mellansel,
28,9 kilometer från Örnsköldsvik. Plats för eu förgreningsstation
har der blifvit beredd på ett afstånd från Långsele af omkring 92 kilometer.

Från Örnsköldsvik till Mo bruk följer linien således med obetydliga
afvikelser den år 1884 till Grotta e utstakade; men från Mo valdes en ny
rigtning, i det att gamla linien fortsätter öster om Moelfven förbi Vester -

För ändra d
rigtning.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

backe och Hållen, öfver Hållån samt vid Hottne ingår i den år 1884 förslagsvis
utstakade stambanan; då emellertid den sedermera antagna, nu
under byggnad varande sträckningen öfver Bjärna icke berör Hottne by,
utan redan vid Yttersel, 3 kilometer längre vesterut, afviker mot norr, skulle
gamla stakningen från Hållån hafva måst framdragas öfver Utterån till
sistnämnda punkt, hvarvid hela dess längd skulle hafva uppgått till ungefär
27,5 kilometer.

Linkns längd. Den nu utstakade linien från Örnsköldsvik till Mellansel har en länsed
af 28,9 kilometer. Af den sålunda uppkomna förlängningen, 1,4 kilometer,
torde dock endast böra räknas 0,8 kilometer, emedan återstoden uppkommit
genom den i alla händelser på ofvan anförda grunder erforderliga utflyttningen
af bangårdsplanet i Örnsköldsvik.

Motiv för Ofvannämnda förlängning 0,8 kilometer, motiveras af de genom om omitåkning.

Rakningen vunna fördelarne; gamla linien framgår nemligen mellan Mo
och Hottne öfver eu af smärre bäckar starkt sönderskuren, hufvudsakligen
af s. k. jäslera bestående terräng, som skulle kräfva långa och kostsamma
vattengenomlopp, betydande jordarbeten, reveteringsmurar i skärningarne
samt ett dyrbart underhåll, under det att jordmånen vester om Moelfven
utefter nya liniens motsvarande sträckning hufvudsakligen utgöres af sand,
undantagsvis berg.

Henom liniens neddragande vid Österbacke öfver Moelfven blef dessutom
möjligt att erhålla plats för en bangård i Mo bruks omedelbara närhet
och så belägen, att lastspår från detta verks betydande brädgårdar med
lätthet kunna framdragas till bangården; detta torde komma att blifva af
stor betydelse, då Moelfven årligen uppgrundas, så att redan nu de för
virkestransporten till skeppningsplatsen vid Örnsköldsviksfjärden använda
lastpråmarne vid lågt vattenstånd endast med yttersta svårighet kunna framföras,
oaktadt betydande kostnader nedläggas på rensningar och strandpålningar
m. m.

Visserligen tillkommer för den nu utstakade linien en bro öfver Moelfven
med en beräknad kostnad af 65,000 kronor, men krafvel’ den gamla
linien och dess fortsättning till Yttersel jemväl tvenne broar öfver Hållån
och Utterån, enligt det för stambanans framdragande öfver Hideå upprättade
kostnadsförslaget tillsammans betingande en kostnad af 68,800 kronor.

Slutligen må nämnas, att, då afståndet från Mellansel till Yttersel utgör
omkring 2,C kilometer, för trafik till Örnsköldsvik vester- och söderifrån,
hvilken bör blifva den hufvudsakligaste, den nystakade linien visar en förkortning
af 1,8 kilometer.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Lutnings- och kurvförhållanden framgå närmare af vidfogade tabell, Lutningar
men kan någon fullständig jemförelse med gamla linieu i detta hänseende kmrvoricke
uppställas, enär densamma icke blifvit kompletterad genom stakningens
framdragande från Hållån emot Yttersel.

A den senast uppstakade luden förekomma trenne större stigningar,
nemligen vid Åsberget, Vesterhus och Rösåsberget, af bvilka den sistnämnda
uppgår till en längd af 5,5 kilometer med en lutning af 16 millimeter per
meter, genom tvenne smärre hvilplan afdelad i tre delar.

För att kringgå denna emot Moelfven vid Söderå utskjutande böjdrygg
skulle erfordrats högst betydande schaktnings- m. fl. arbeten, då dess
nedre sluttning, närmare elfstranden, är mycket skarpt sönderskuren. Summa
stigning uppgår för hela luden till 182 meter och summa fallande till 132
meter. 1 allmänhet hafva kurvorna kunnat utläggas med stora radier men
på tvenne ställen, vid Örnsköldsvik och Rösåsberget, hafva måst användas
radier om 300 meter; i nedgången vid Örnsköldsvik betingades detta af
önskvärdheten att undvika bebyggda qvarter, på samma gång som lämpligt
läge för bangården svårligen på annat sätt kunnat erhållas; vid Rösåsberget
erfordrades en kurva om 300 meters radie till undvikande af ett allt för
kostsamt sprängningsarbete i det skarpt utspringande berget.

Jordmånen är i allmänhet lättarbetad, och stor tillgång på ballastgrus
finnes i liniens omedelbara närhet så väl vid Åsberget som vid Mo by.

I närslutna kostnadsförslag har icke ansetts lämpligt att upptaga kost- Kostnad»
naden för expropriation och rörlig materiel; för skiljaktigheter mellan verk- f°rsla''Jliga
och beräknade kubikmassor jord och berg, uppkommande genom markens
sidolutning m. m., hafva dessa qvantiteter ökats med 20 %; den i
gamla förslaget beräknade kostnaden, 100,000 kronor, för bangård vid
Örnsköldsvik har ansetts böra ökas till 200,000 kronor med anledning af
de omfattande arbeten för hamnkajen och lastbryggor m. m., som derstädes
blifva erforderliga.

Till undvikande af en så väl för trafikanter som för bantågens gång
olämplig vägkorsning i banans plan å den starkt trafikerade punkten midt
för hamnen beräknades härstädes en vägport om 5 meters spann.

Kostnaden för hela linien från Örnsköldsvik till Mellansel uppgår till Kostnad.
1,548,OOP kronor eller 53,564 kronor per kilometer.

Enligt det vid förra stakningen uppgjorda förslaget uppgick kostnaden
för linien Örnsköldsvik—Gottne, med afdrag för expropriation och rörlig
materiel, till 1,513,000 kronor, hvartill sedermera kommer kostnaden för
utsträckningen till Yttersel, enligt det för stambanans framdragande öfver

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Grideå uppgjorda förslaget uppgående till omkring 125,000 kronor. Med
tillägg af 100,000 kronor för Örnsköldsviks bangård, skulle sålunda hela
linien Örnsköldsvik—Grotta e—Yttersel draga en kostnad af 1,738,000
kronor — eller 63,200 kronor pr kilometer — hvilket med 190,000 kronor
öfverstiger kostnaden för den nyutstakade linien Örnsköldsvik—Mellausel.

Sollefteå i november 1888.

Henrik Groth.

Lutnings* och kurvförhåll anden

ä linien

Örnsköldsvik—Mellansel.

Lutningar mm. pr meter			K	a <1 (i in	i eter)	e r			Summa	%
300	400	450	500	600	800	1,000	00
0	121,0	19,0	—	—	541,3	549,8	130,8	5,096,0	6,459,o	22,4
2	—	—	14,9	—	185,6	—	—	299,5	04 O p *c	1,8
o O	0,4	—	—	—	—	—	—	379,6	380,o	1,3
4	—	—	—	—	143,i	—	—	31,9	175,o	0,8
5	—	—	—	—	—	309,o	—	54:0,0	854,o	2,9
8	—	—	—		—	98,s	—	351,2	450,o	1,5
9	—	—	—	—	—	—	—	500,o	500,o	1,8
10	184,0	—	—	—	—	—	218,8	719,2	l,122,o	3,8
12	—	—	—	—	—	—	—	390,o	390,0	1,4
14	—	—	—	—	—	—	338,o	l,887,o	2,225,0	7,7
15	—	—	369,4	—	324,i	—	—	246,5	940,o	3,3
16	521,4	198,2	802,4	849,7	2,394,0	609,o	234,3	9,295,!	14,905,o	51,5
Summa	826,8	2I7,8	1,186,7	849,7	3,599,o	1,566,3	921,9	19,741,8	28,900,o	100
0/ /o	2,»	0,,	4,i	2,9	12,5	5,4	3,2	68,3	100

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Kostnadsförslag

för

bibana mellan Örnsköldsvik och norra stambanan vid Mellansel (28,900 meter).

Liniens längd — 28,900 meter.

Arbeten, som bero af markens beskaffenhet.

Terrasseringsarbeten:

såväl för banvallens formande som för bangårdsplanen; innefattande
20 % tillägg för markens sidolutning in. in.

Bergsprängning:

med transport 7,700 kbm. å 4 kr....... 30,800 —

Jordgräfning:

med transport 245,160 kbm. å 1 kr. 245,160— 275,960 —

Skogsrödjning och stubbrytning 12

km. å 2,000 kr. ................................. 24,000 —

Matjordsbeklädnad 165,600 qvm. å 0,10 16,560- 40 500-

St enbeklädnad, å sjöbanken in. in.

Reveteringsmurar 1,850 kbm. å 5 kr. 9,250 —
Stenbeklädnaden 1,200 qvm. å 0,70 840 - 10,090 —

Transport

326,610 -326,610 -

Motionär i Andra Kammaren, N:o 182,

Transport 326,610 —

Broar:

Bro öfver Moelfven (sekt. 17,826) med 2 spann ft SO meter
af jern (plåt); 11 meter höga landfästen af sten å pålgrund;
pelaren, jemväl af sten, murad i bruk.

Grundläggning:

G rundgräf ning 6 2 5 kbm. å 1,50 9 3 7,50
Spåntning 62 lm. å 20,00 1,240 —

Pålar, med nedslagning 490

st. å 15,00........................... 7,3 5 0 —

Timmer till hammarband 550

lm. å 1,75 ........................... 9 6 2,50

Dubbel plankbädd, 25 kbm.

å 22,00................................ 550 — 11,040 —

Stenarbeten: Landfästen:

Murning af 150 kbm. grundmur
a 10,00........................

Murning af 375 kbm. kallmur
å 20,00........................

Murning af 200 kbm. mur

i bruk å 30,00 ..................

Stenbeklädnad af 300 kbm.
a 6,00.............................

Pelare:

Murning i bruk 175 kbm.

å 40,00................................. 7,000 -

Stenfyllning 160 kbm. ä 4,00 640 — 24,440 —

Transport 35,480 —

1.500 -

7.500 -6,000 -1,800 —

326,610 -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.
Transport 35,480 —

Öfverbyggnad:

79,200 kg. jern a 28 kr. pr

100 kg. ..........;................. 22,176 -

Sliprar 140 st. a 5,00 ........ 700 —

Målning.................................... 900 — 23,776 —

Öfverdragning, pumpning,

ställningar m. rn...___............................ 5,744— 65,000 —

Bro öfver Forsån (sekt. 14,485) med ett spann
å 4 meter af jern, 3 meter höga landfästen
af sten i kallmur på pålrutor å naturlig grund.

Grundläggning:

Grundgräfning 42 kbm å 1,50
Spåntning 35 lm. å 20,00
2 st. pålrutor; 130 lm. timmer

å 1,75 ...............................

Stenarbeten:

Murning af 90 kbm. kallmur
å 20,00........................ 1,800 —

Stenbeklädnad 12 kbm. å 6,00 72 — 1,872 —

Öfverbyggnad:

1,280 kg. jern å 28,oo pr

100 kg. ............................. 358,40

Sliprar 13 st. å 5 — ............ 65 —

Målning.................................... 25 — 448,40

Pumpning, ställningar ro. m. ............... 289,10 3,600 —

Transport 68,600 —

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 2 Afl. 2 Band 27 Höft.

63 -700 -

227,50 990,50

326,610 -

3 .

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Transport 68,600 — 326,610 —

Afloppstrummor:

Enkla, täckta trummor i kallmur:

44 st. 0,9 x 0,6 = 570 m. ä 45 —
11 » 0,9 x 1,2—214 » 65-

Dubbla, täckta trummor i kallmur:

2 st. 0,9 x 1,2 = 42 m. a 120 —
Öppna trummor i kallmur:

2 st. med 1 m, sp. å 500 —............

25,650-

18,910-

5,040-

1,000- 45,600 -

114,200 -

Vägkorsningar:

Vägport, 5 m. sp., vid Örnsköldsvik.,. 6,000 —

Vägöfvergångar i banans plan:

3 st. större för landsväg ä

500 - ................................ 1,500 —

67 st. mindre för ego- och

byvägar å 200 - ............... 13,400- 14,900 - 20,900 -

Vägomläggningar:

Landsvägsomläggning 670 m. å 6,00 4,020 —

Ego- och byvägs- » 1,500 » » 3,oo 4,500— 8,520 —

29,420 -

Transport 470,230 —

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Transport

Arbeten, som bero af våglängden:

Stängsel:

28,900 lru., bana å 1,00

Öfverbyggnad:

Rälsläggning (inbegripet räler med tillbehör och sliprar) samt

ballastning af 28,900 m. bana å 13,00....... 3 7 5,7 0 0 —

Rälsläggning (inbegripet räler med tillbehör och sliprar)
samt ballastning af 4,600 in. sidospår å

bangårdar å 17,00................................. 78,200 —

28 vexlar med utläggning å 500,00...... 14,000— 92 200 —

Bangårdar:

Husbyggnader samt alla öfriga arbeten, med undantag af terrassering,
ballastning och rälsläggning å

1 bangård vid Örnsköldsvik ......................... 200,000 —

1 » » Själevad.................................. 30,000 —

1 » » Mo ....... 40,000 -

1 » » Mellansel ................................. 50,000 —

Banbevakningsbostäder:

3 st. banvaktarestugor per 10 km., eller för 28,9 km. 9 st.

å 4,000........................................................................ 36,000 -

1 banmästarestuga ................................................ 5,500 —

Telegraf och signaler :

28,9 kilometer å 300,00

Transport

470,230 -

28,900 -

467,900 -

320,000 -

41,500 -

8,670 -1,337,200 -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Transport 1,337,200 -

Grödes- och skogsersättningar:

28,9 kilometer a 300,00 ................................................................. 8,670 —

För arbetets ledning, förrådsomkostnader, provisionella byggnader,
sjukvård m. m. tillägges omkring 15 % af ofvanstående
summor............................................................................................. 202,130 —

Summa kronor 1,548,000 —

Kostnad pr kilometer — 53,564 kronor.

Vidimeras

A. W. Andersson. P. Henne,emu.

Motioner i Andra Kam aren, N:o 182.

Bilaga till motion N:o 182.

Afskrift.

Trafikberäkning

för

Jernväg mellan Örnsköl vik och Mellansel.

Lit. A.

Lit. B.

Lit. C.

Lit. D.

På uppdrag af Örnsköldsviks Je nvägskomité upprättad af

I. A. Örten ahl,

Trafikdirektör vid Sveriges statsbanor 1888.

Tabell öfver af ståndet mellan e föreslagna stationerna ä Örnsköldsviks—Mellansels
jernväg

Trafikberäkning för en jernv ''g mellan Örnsköldsvik och Mellansel.
Beräknad, inkomst pr är.

Trafikberäkning för en jernv "g mellan Örnsköldsvik och Mellansel.
Beräknad utgift för drift och underhåll pr år under
förutsättning, att jernvägen tr fikeras såsom statsbana.

Upplysande anmärkningar till dessa trafikberäkningar.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Lit. A.

Tabell

öfver afstånden mellan de föreslagna stationerna å Örnsköldsvik—Mellansels jernväg.

		Örnsköldsvik
	Själevad	7.4
	Mo	9.4	16.8
Mellansel	12.i	21.5	28.g

kilometer.

Beräkning af tåg- och vagnkilometer pr år:

Ordinarie dagliga tåg: 2 tåg Örnsköldsvik-—Mellansel 58 kilometer.

2 » Mellansel—Örnsköldsvik 58 »

per dag 116 tågkilometer.

Tågkilometer af ordinarie tåg pr år.......................... 42,340 tågkilometer.

För transport af 470,000 timmer från Mellansel till
Örnsköldsvik erfordras 750 tåg lastade med 630
timmer per tåg och fördelade på 150 dagar; således
290 tågkilometer per söckendag under 6

månader.................................................... 43,500 »

Summa 85,840 tågkilometer.

De ordinarie tågen beräknas föra i medeltal

Personvagn kilom. Godsvagn kilom.

4 person- och 10 godsvagnar................... 169,360 423,400

Hvarje extratåg anses föra 1 person- och

30 godsvagnar................ 43,500_1,305,000

Summa 212,860 1,728,400

Östersund i december 1888.

I. A. Örtendahl.

Motioner i Andra, Ka

ren, N:o 182.

Litt. B.

Trafikberäkning r en jernväg

mellan

Örnsköldsvik oc Mellansel.
Beräknad trafiki koinst pr år.

Kronor

Resande	Ant - -	al pr	p n-
mellan	(lag	år	kil eter
Örnsköldsvik och Sjä-
levad	150	54,000	39 ,600
Själevad och Mo	130	46,800	43 ,920
Mo och Mellansel	30	10,800	130,680
Summa personkilometer	970,200

Efter beräkning af 1 resande i 2:a klass
mot 6 resande i 3:e klass blir medelafgiften
pr personkilometer enligt den för statens i
jern vägar gällande taxa 3.75 öre och således
hela inkomsten för 970,200 personkilometer

Resgods och post......

Paket och ilgods å 80 kronor pr bankilometer Fraktgods: Timmer: -

36,382

3,500

2,312

36,382

3,500

2,312

110,000 st. från Björnafallet, der norra stambanan
skär Gideå eif till Örnsköldsvik,
44.9 kilometer, för
Örnsköldsviks, Domsjö och Alne
sågar å 45 öre.

Liniens Örnsköldsvik—Mellansel
fraktande!

Transport

31,860

31,8601

42,194

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

■	K r 0 n	r
110.000 st. Transport 20,000 » från Skorped till Örnsköldsvik, 51-7 kilometer, för Hörneborgs, Alfredshems och Alne sågar å 52 öre. Liniens Örnsköldsvik—Melansel fraktande! 340.000 » från Mellansel till Örnsköldsvik, 28.9 kilometer, för Örnskölds-viks, Hörneborgs, Alfredshems och Alne sågar å 29 öre	31,860 3,880 98,600		42,194 i
470,000 timmer =- 141,000 ton •............ Sågadt virke: 6,200 standard från Mo sågverk till Örn-sköldsvik å 3,200 kilogram pr stan-		134,340
dard, 19,840 ton å kronor 1.12......... Träkol: 4,500 läster från Mo sågverk till Örnskölds-vik.	22,220	22,220
1,440 ton å kronor 1.42 .........	2,045	2,045
Tjära: 2,700 tunnor från Björna till Örnsköldsvik, be-räknad väglängd 50 kilometer, 413,100 kilogram å 35 öre pr 100 kilogram. Liniens Örnsköldsvik—Mellansel frakt-andel ........... 5,000 tunnor från Nyåker till Örnsköldsvik, beräknad väglängd 90 kilometer, 765,000 kilogram å 59 öre pr 100 kilogram. Liniens Örnsköldsvik—Mellansel frakt-	835
andel 7,700 tunnor = 1,178 ton å kronor I.94 ...	1,450	2,285
Transport		160,890	42,194

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182. 25

	Krön	r
Transport		160,890	42,149
Bomull, garn, väfnader och diverse:
(såsom frö, färger, glas, oljor, papper, porslin,
maskingods, såpa och tvål samt tobak m. m.)
1,646 ton å kronor 2.098	3,454	3,454
Bränvin och Maltdrycker:
850 ton å kr. 2-185	1,857	1,857
Fisk och matvaror, rotfrukter och spanmål:
1,798 ton å kr. 2.023	3,637	3,637
Specerier, socker, sirup och salt m. m.
977 ton å kr. 2.550	2,491	2,491
Hudar, skinn, kalk, gödningsämnen, jern, stenkol och
koks m. m.
591 ton å 2.364	1,397	1,397
Tillsammans 169,320 ton fraktgods			173,726
Lefvande djur, telegramporto och diverse inkomster ...			1,280
Summa			217,200
Trafikinkomst pr år och hankilometer	7,490
D:o pr tågkilometer	2.53
Inkomst för fraktgods per tonkilometer:		T 0 n	Tonkilometer
Mellan Örnsköldsvik och Själevad, 8 km.		1,517	12,136
» » » Mo, 17 »		22,188	377,196
» » » Mellansel, 29 »		144,908	4,202,332
» Själevad » Mo, 9 »		255	2,295
» » » Mellansel, 22 »		426	9,372
» Mo » » 12 »		26	312
Summa		169,320	4,603,643

Efter en inkomst för fraktgods af 173,726 kronor blir medelafgiften
per tonkilometer 3.77 öre.

Östersund i december 1888.

I. A, Örtendahl.

lHh. till Riltsd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band 27 Käft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Kitt. C.

Trafikberäkning för en jernväg

mellan

Örnsköldsvik och Mellansel,

Beräknade utgifter för drift och underhåll pr år under förutsättning att

jernvägen trafikeras såsom statsbana.

	K r o	n o r
Banafdelningen:
1 hallmästare å 918 kr.	918
9 banvakter å 528 kr.	4,752
Grindvakter och extra arbetare	2,890
Underhåll af husbyggnader och spårvexlar Underhåll af signaler och stängsel samt materialier,	3,300
inventarieförbrukning, snöskottning och tillfälliga utgifter	4,740
58 räler, 11 (i skarf]ern och 232 bultar i reserv	1,400	18,000
Trafikafdelningen:
Örnsköldsviks station:
1 stationsinspektor kr. 3,000: — 1 stationsskrifvare » 1,800: — 2 kontorsbiträden å 1,000 « » 2,000: — 1 stationskarlsförman » 1,086: — 4 stationskarlar å798 »3,192: —	11,078
Själevad station:
1 stationsmästare » 1,080: — 1 stationskarl » 618: —	1,698
Transport	12,776	18,000

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

	K r o	n o r
Transport	12,776	18,000
Mo station: 1 stationsmästare kr. 1.080: — 1 stationskarlsförman » 1,086: — 1 stationskarl » 618: —	2,784
V, af utgiften för Mellansel station, beräknad till kr. 4,442	1,481
Kostnad för uppfordring af 470,000 timmer ä 5 öre	23,500
2 konduktörer, 1 ä 1,400 kr. och 1 ä 1,260 kr. kr. 2.660: — 3 extra konduktörer under 6 månader å 540 kronor » 1.620: —- 8 bromsare å 2 kr. pr dag under 150 dagar » 2,400: —	6,680
Materialie- och inventarieförbrukning å stationer och tåg samt tillfälliga utgifter	3,779	51,000
Maskinafdelningen: 2 lokomotivförare å kr. 1,800 kr. 3,600: -— 3 eldare, hvilka tjenstgöra under 6 må- nader såsom förare å extratågen å kr. 1,500 » 4,500: — 5 extra eldare under 6 månader å kr. 650 * 3,250: — tillkommer åt lokomotivpersonalen för stationstjenst, nattjenst samt in-qvartering 10 procent af förestå-ende aflöning'' » 1,135: —	12,485
bränsle för 85,840 lokomotivkilometer å 10 kilogram — 858 ton å 13.20	11,326
lokomotivens underhåll å 9.4 öre per lokomotivkilo-meter	8,069
Transport	31,880	69,000

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

	K r 0	n 0 r
Transport	31,880	69,000
lokomotivens smörjning och putsning å 3,5 öre per lokomotivkilometer	3,004
personvagnarnes underhåll och smörjning 212,860 vagnkilometer å I.05 öre	2,235
godsvagnarnes underhåll och smörjning 1,728,400 vagnkilometer å O.75 öre	12,962
för diverse utgifter tillägges 5 procent af samtlige förestående utgifter kr. 50,081	2,504	52,585
Förvaltningskostnad (under hvilken benämning räk-nas aflöning till befäl och ersättning för ökade göromål vid de särskilda afdelningarnas expedi-tioner inom distriktet, kontroll, resor och sjuk-vård m. m.)		3,915
Summa		125,500

Inkomster/1verskott (behållning) ............................................................... 91,700

lika med 5.92 procent å den för anläggningen af Örnsköldsvik—
Mellansels jernväg beräknade kostnaden, kr. 1,548,000.

Utgifterna för drift- och underhåll belöpa sig

pr år och bankilometer till ............................................................ 4.328

pr tågkilometer till.......................................................................... I.46

och till 57.7 procent af bruttoinkomsten.

Inkomstöfv er skottet (behållningen) uppgår

pr år och bankilometer till .......................................................... 3.162

per tågkilometer..............................................................................t.07

Östersund i december 1888.

f. Å. Örtendahl.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Kitt. IJ.

Till

Jernvägslsomitén

Örnsköldsvik.

Öfverlemnande härmed de trafikberäkningar öfver eu statsbana mellan
Örnsköldsvik och Mellansel å norra stambanan, hvilka I anmodat mig uppgöra,
har jag ansett mig böra till dessa beräkningar foga några upplysande
anmärkningar samt uttrycka den åsigt, till hvilken jag kommit rörande behofvet
af den föreslagna banan samt utsigterna för dess framtida räntabilitet.

Bilagan Litt. A. upptager afståndstabell, sådan den finnes angifven i
af herr ingeniör H. Gfroth under sistlidne november månad afgifna »utlåtande
öfver verkstälda undersökningar för bibana från Örnsköldsvik till
norra stambanan.»

Under antagande att ingen rubbning i nu rådande tåganordning å norra
stambanan kommer att under närmaste tiden ske, har jag, alldenstund
tågen komma att inträffa i Mellansel, det uppgående omkring kl. 10
f. m. och det nedgående omkring kl. 5.30 e. ro., ansett af nöden att med
tåg från Örnsköldsvik passa dessa tider i Mellansel och sålunda utgått från
anordnandet af 2:ne ordinäre tåg i hvarje rigtning.

De högst betydande transporter af gods — hufvudsakligast trävaror —
som från stationerna å norra stambanan samt stationerna å den föreslagna
banan komma att ega rum till Örnsköldsvik, kräfva dock flera tåg, och har
jag derför i beräkningen intagit ytterligare 750 extra godståg med beräkning
af 30 godsvagnar i hvarje tåg, ett vagnantal, som kan förutsättas,
då banans lutningsförhållanden i rigtning mot Örnsköldsvik äro högst fördelaktiga.

Med dessa antaganden till grund äro tåg- och vagnkilometer beräknade.

Bilagan litt B. innehåller den beräknade trafikinkomsten. Vid beräkning
af den blifvande personbefordran har ortens folkmängd samt bestyrkta
intyg öfver vid gästgifvaregårdarne i orten under året utgångna hästar och
antalet resande å köpingens hoteller legat till grund.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

De jernvägslinien närmast omgifvande socknarna, Anunclsjö, Skorped,
Sidensjö, Nätra, Mo, Själevad och Arnäs, utgöra, som af nedanstående tabell
framgår, en af Norrlands tätast befolkade bygder, hvartill kommer, att Åsele
och Lycksele stora lappmarker med eu folkmängd af respektive 11,734 och
11,978 personel- hafva sin naturliga utfartsväg öfver Örnsköldsvik, synnerligast
sedan nu pågående landsvägsomläggningar och förbättringar blifvit
fullbordade.

Socken	Folka:	ängd
år 1880	0 ar 1884	år 1887	pr □ -mil 1888
Anundsjö	4,385	4,848	5,076	203
Skorped	1,682	1,696	1,734	435
Sidensjö	2,468	2,509	2,502	757
Nätra	4,777	4,921	4,921	1,556
Mo	1,739	1,831	1,879	1.191
Själevad	5,470	6,001	6,215	2,206
Arnäs	4,397	4,581	4,708	972

Eller i medeltal inom dessa socknar pr | [-mil i det närmaste 1,046 personer.

I betraktande såväl häraf, som ock med fäst afseende derå, att
köpingens kyrka är belägen vid Själevads station samt att vid Mo station
finnes ett större sågverk, som åtnjuter privilegier af staten, anser jag det
beräknade antalet resande ingalunda för högt; helst som ofvanstående tabell
visar en stadig tillväxt i folkmängd inom nästan alla socknar.

För postbefordran är inkomsten beräknad enligt nu gällande afgift fölen
half postvagn i hvarje ordinarie tåg.

Resgods, paket och ilgods har ej kunnat beräknas annat än approximativt
och har jag härvid följt samma norm, som tillämpats i allmänhet i
detta fall och senast vid beräkningen af inkomsterna utaf Hudiksvall-Ljusdals
jernväg, hvilken beräkning visat sig ej vara för högt tilltagen.

Beträffande inkomsten af fraktgodsbefordran, så är vid dennas beräkning
använda endast faktiskt bestyrkta källor, såsom den vid köpingen förda
statistik öfver ankomna och afsända varor och utdrag ur reviderade räkenskaper
vid sågverken och hos flottcheferna m. fl.

Det hufvudsakligaste godsslaget utgores af trävaror och försågas det
från de inre orterna afverkade timret dels vid Mo sågverk och dels vid

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

Örnsköldsvik, Domsjö, Alfredshem, Alne, Jerfed och Hörneborgs ångsågar,
alla belägna vid den för huru djupgående fartyg som helst rymliga och för
vindar skyddade Lun gånger fjärden, som sträcker sig in till Örnsköldsviks
köping.

Vid dessa sågar försågas nu omkring 1,100,000 timmer med tillsammans
22 finbladiga ramar, men äro under insättning vid de olika verken
ytterligare 6 ramar, b vilka komma att under år 1889 och framgent öka
tillverkningen och följaktligen behofvet af timmer.

Det till försågning vid Mo sågverk erforderliga timret har ej medtagits
i beräkningen, enär detta virke uttagits från skogar i närheten af
Anundsjösjön och i sammanhang med denna stående vattendrag och i Moelfven
framllottats till sägen, ett förhållande som nog sannolik! kommer
att under den närmaste framtiden fortfara. Deremot är trafikinkomst beräknad
af det sågade virket, som från Mo skall transporteras till skeppningsplatsen,
Örnsköldsvik. Detta virke har hittills fraktats i pråmar utför den
mycket obeqväma Moelfven, hvilket transportsätt ovilkorligen kommer att
upphöra, så snart något annat transportmedel kommer till stånd.

Det för sågarna omkring Lungångerfjärden erforderliga timmer har
hittills flottats i Vindel- och Umeå elfvar, Öre eif, Stora Lögdan, Husumsån,
Gideå eif, Moelfven och Nätraån m. fl. vattendrag till kusten samt der
flottlagts och bogserats i hafvet till sågarna. Ehuru denna bogsering naturligen
är förenad med stor risk, har jag dock ej vågat antaga, att något af
detta virke kan blifva föremål för transport på jernvägen mera än det, som
i Gideå eif nedkommer till Björnafallet och det virke, som från trakten
omkring Skorped och Anundsjö nu flottas i Moelfven och Nätraån. Detta
virke hafva sågverksegarne förklarat sig villiga att till i beräkningen angifva
fraktpris transportera på jernvägen; men det lider intet tvifvel, att,
då jernvägen kommer att beröra skogstrakter, som hittills varit oåtkomliga,
den i beräkningen upptagna mängden timmer kommer att betydligt ökas,
liksom ock att, då virkesegarne komma i erfarenhet af de stora fördelar,
som jern vägstransporten medför, såsom regelbundenheten, den hastigare befordran,
tryggheten, att intet förkommer, den sågade varans högre värde,
då virket legat endast kort tid i vattnet samt undvikande af förlagskapital
för sådant virke, som till följd af ogynsamma flottningsförhållanden måste
stanna i flottlederna till ett påföljande år, transporterna på jernväg komma
att utsträckas till virke från Trehörningsjöarna, som nu flottas i Husumsån,
Störa Lögdan och Öre eif.

För bedömande af mängden af öfriga godsslag, som kunna blifva före -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

mål för transport å jern vägen, har jag haft att tillgå dels ofvannämda statistik
och dels styrkt uppgift å in- och utfördt gods från det vid Själevad
belägna stora ångbryggeriet.

Af träkolstransport är upptagen endast den qvantitet, som styrkts vara
årliga tillverkningen vid Mo sågverk. Intet af de 300,000 centner eller
12,750 tonn träkol, som i »Betänkandet öfver Stambanan genom Norrland»
antagits skola komma att från stambanan öfvergå till Örnsköldsvik, har jag,
då säkerhet härutinnan ej förefinnes, vågat medtaga i beräkningen.

Af tjära bär upptagits endast 7,700 tunnor, men kommer förvisso
denna qvantitet att mångdubblas genom framförande på jernvägen till Örnsköldsvik
af stora massor tjära, som nu till följd af kortare landsvägstransport
köras till de små hamnplatserna vid Nordmaling, Husum, Köpmanholmen
och Näske och derifrån dels skeppas och dels flottas till skeppningsplats.
Af samma skäl, som varit för mig bestämmande i afseende å träkolen,
har jag af det i omnämnda »Betänkande» intagna qvantum 90,000
centner eller 3,825 ton tjära medtagit endast 1,178 ton eller den qvantitet,
som styrkts vara från Örnsköldsvik utskeppad.

Köpmännen i Örnsköldsvik bedrifva nu eu högst betydlig handel med
de folkrika och starkt konsumerande lappmarkerna, hvilkas produkter af
renkött, fogel, hudar och skinn m. m. i störa qvantiteter nedföras för export
från nämnda hamnplatser. Transporten sker nu med foror, som af Örnsköldsviks
köpmän utrustas. från de olika platserna, men så snart jernvägen
kommer till stånd, kommer utan tvifvel allt godset att samlas till Örnsköldsvik
och den ojemförligt billigare jern vägstransporten att föredragas
framför landsvägstransport.

Intet sådant gods har, då faktiska uppgifter ej varit för mig tillgängliga,
medtagits i beräkningen.

Det hufvudsakliga af gods förutom skogsprodukter, som upptagits i
kalkylen, utgör gods från och till ångbryggeriet vid Själevad samt spanmål
och specerier, rörande hvithet tillförlitliga uppgifter kunnat af mig kontrolleras.

Fraktpriset för timmer är visserligen satt lågt, men öfverskrider ej
obetydligt nuvarande flottningspris och kan enligt min öfvertygelse ej
sättas högre, så vidt transport på jernväg skall kunna med visshet beräknas.
Å andra sidan äro de satta i öfverensstämmelse med fraktprisen pr jernväg
för timmer i allmänhet inom hela Norrland, der konkurrens med flottleder
ifrågakommer eller omkring 1 öre per kilometer per enkelt timmer. Sålunda
bestämdes t. ex. vid byggandet af banan Hudiksvall—Ljusdal fraktpriset

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182. 33

per timmer från Hybo till Hudiksvall, 56 km., till 60 öre och från Hybo
till Näsviken, 40 km., till 40 öre o. s. v.

Till grund för beräkning af utgifterna för drift och underhåll (Litt. O.)
bar blifvit lagd den vid statens jernvägar nu gällande aflöningsstat med
medeltalsberäkning.

Vid bestämmande af tjenstepersonalens antal bar tagits i betraktande
så väl qvantiteten transportföremål som ock den erfarenhet, hvilken trafiken
å de norrländska jernvägarne gifvit vid handen.

För uppfordring och lastning af timmer har jag debiterat 5 öre per
timmer, ehuru det visat sig, att detta arbete, utfördt med tidsenliga anordningar
och van personal, bör kunna ske för 3 å 31/i öre per timmer.

I beräkningarna har ej kunnat undvikas en och annan oegentlighet
beroende på uteslutandet af decimaler och deraf föranledd höjning eller
sänkning af den sista medtagna decimalen eller siffran, men de på detta
sätt uppkomna oegentligheterna äro af så ringa värde, att de ej märkbart
inverka på det slutliga resultatet.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört anser jag mig kunna våga det
uttalande, att de utförda trafikberäkningarna hvila på faktiska nu rådande
förhållanden samt att de sannolikhetsberäkningar, som ej kunnat undvikas,
hafva för sig tillförlitliga förutsättningar.

En blick på komiténs »Betänkande öfver Stambanan genom Norrland»
och den qvantitet gods, som af komitén anses böra komma att af denna
stambana tillföras en bibana till Örnsköldsvik, jemfördt med den godsmängd,
som medtagits i nu föreliggande trafikberäkning, skall förvisso gifva stöd
åt mitt här afgifna uttalande.

Den föreslagna jernvägens vigt och betydelse ej endast för Örnsköldsviks
köping, den folkrika bygd, genom hvilken den är stakad, och de ofantliga
landsträckor, hvilkas afstånd från tidsenliga kommunikationsleder kommer
att genom densamma högst betydligt förkortas, utan äfven för stambanan
genom Norrland, hvilken genom denna utfartsväg till en ypperlig hamn
utan tvifvel kommer att tillföras en betydlig trafik, har jag ej ansett mig
böra lemna ur sigte.

Den i stark utveckling stadda köpingen Örnsköldsvik, hvilken hos
Kongl. Maj:t anhållit om stadsprivilegier och hvarest förutom förutnämnda
sågverk äro anlagda ett större ångbryggeri och ett gjuteri med mekanisk
verkstad vid Jerfed, hvilka i början af 1889 skola utvidga sin verksamhet,
kommer utan tvifvel att utväxa till en af Norrlands vigtigaste kuststäder,
derest den genom den nu föreslagna jern vägen kommer i åtnjutande af en
Bih. till Rikscl. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd, 2 Band 27 Hcift. 5

34 Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

lättad kommunikation med inre landets befolkning och till de betydande
skogstrakter, hvilkas rikedomar ännu, såsom snart sagdt otillgängliga, äro
värdelösa.

Afståndet mellan Sundsvall, hvarest statsbanan utmynnar till hafvet
och Umeå, hvarest är föreslaget att nästa beröringspunkt med hafvet skulle
blifva, är så stort, att en betydlig del af den trakt, som norra stambanan
genomlöper mellan dessa hamnplatser, ej kan begagna sig af dessa utfartsvägar
eller för orternas exportartiklar begagna jern vägstransport, utan-nödgas
framgent hålla sig till nuvarande trafikleder, derest ej en för dessa trakter
mera beqväm utfartsväg beredes genom anläggning af den nu föreslagna
jern vägen.

Med stöd af så väl hvad trafikberäkningarna gifva vid handen som ock
livad jag haft äran här ofvan anföra, anser jag mig kunna uttala min fasta
öfvertygelse, att eu statsbana Örnsköldsvik—Mellansel både är för den ort,
den komme att betjena, af allra högsta vigt och för norra stambanan en
högst vigtig och inkomstbringande föreningslänk med den stora trafiken
på hafvet.

Östersund i december 1888.

I. A. Örtendahl.

Vidimeras:

Å. W. Andersson. P. Henricsson.

Stockholm, Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.