Motioner i Andra Kammaren, N:o 173
Motion 1898:173 Andra kammaren
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
3
, [fv '' • *’ ti - ^
I i, it >• . ■ _) s : • • i > A U , •••» . ) U M * .« • • - - •* . • • ■ , *> t •_» # .. * i t ''
JT:o 173.
i: m.A rf;''-;,-.,. '' rr,,r rjiivV t!.- - H'':-1
'' •?;--. .i • t»; -.4 tnVdr- f . '' !lovltf''>/ iris :
Af herr N. JÖllSSOn i Gammalstorp in. fl., angående tull å
superfosfat.
Motioner om tull å superfosfat hafva frarnlemnats under flera föregående
riksdagar. Första gången var år 1888, då motionen, väckt och
utförligt motiverad af A. E. Petersson i Hamra, föll i gemensam votering
med endast åtta rösters minoritet. Tullkomitén af år 1888, hvars ordförande
var nuvarande statsministern, excellensen Boström, förordade varmt
en superfosfattull af 25 öre pr 100 kg. Motiveringen härför var hufvudsakligen,
att den utländska konkurrensen så svårt tryckte den inhemska
fabrikationen, att denna icke kunde lemna någon vinst. »Att en inhemsk
superfosfatfabrikation» — säger komitén — »detta oaktadt kunnat ega bestånd,
beror på den vinst, de svenska fabrikerna i allmänhet skördat af
sin vid sidan af fabriksverksamheten bedrifna handel med gödningsämnen,
som antingen icke utgöra föremål för inhemsk tillverkning eller ock endast
i otillräcklig mängd tillverkas härstädes. Det synes emellertid komitén
vara af stor vigt, att ifrågavarande industri erhåller en mera tryggad
ställning, så att densamma icke förblifver beroende af en mer eller
mindre tillfällig handelsvinst. Superfosfattillverkningens fortbestånd inom
landet eger betydelse icke blott derför, att jordbrukaren derigenom tillförsäkras
möjlighet att erhålla en vara, innehållande uppgifven fosforsyrehalt
— hvilket eljest ingalunda kan med visshet påräknas — utan äfven
i det hänseendet, att den inhemska tillverkningen förhindrar den utländska
varans oskäliga för dy randel).
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
I anslutning till nämnda tullkomités framställning föreslog Kongl.
Maj:t vid 1892 års riksdag ofvannämnda tullsats, 25'' öre per 100 kg.,
hvilket dock afslogs af Riksdagen.
En ny motion om superfosfattull framletnnades sedan vid 1896 års
riksdag, då en tull af 50 öre per 100 kg. begärdes, men afslogs af Riksdagen.
Vid 1897 års riksdag väcktes å nyo motion om 25 öre per 100
kg. i tull på superfosfater, men afslogs fortfarande af Riksdagen, i Första
Kammaren dock med endast en rösts majoritet. Motiven för detta afslag
voro: att priset å ett för jordbruksnäringen vigtigt och i stor mängd
användt ämne icke bör förhöjas genom tull, att vid tullbehandlingen
skulle uppstå svårigheter att skilja superfosfat från andra gödningsämnen
samt att »kontroll å superfosfat torde kunna förväntas, genom hvilken
åtgärd faran för införsel af underhaltig vara möjligen blifver undanröjd».
Teoretiskt sedt, lär väl ingen kunna förneka, att hvarje slag af inhemskt
arbete är lika berättigadt till skydd, antingen det består uti att
bruka jorden för spanmålsproduktion, förädla tackjern, svenskt eller utländskt,
att tillverka porslin, ljus, tvål, papper, väfnader med flera särskilt
gynnade näringar eller att tillverka superfosfater.
Genom lifsmedel- och industritullarne har den svenska industrien
tagit stora steg framåt och kroppsarbetarens aflöning har stigit på ett
glädjande sätt. De skyddade industrierna kunna naturligtvis bära denna
stegring i arbetslöner, men för de oskyddade medföra dessa större utgifter
ökade svårigheter utöfver dem, som före systemförändringen förefunnos.
Dertill kommer, att nästan alla materialier och inventarier, såsom maskinerier,
eldfasta materialier etc., som förbrukas och förslitas vid superfosfatfabrikationen,
genom dessa tullar stigit i pris. Superfosfatfabrikationen
har således varit Riksdagens styfbarn.
Innan de praktiska skälen emot superfosfattull företagas till granskning,
må påpekas, att priset å superfosfat, sedan den första motionen om
superfosfattull var före i Riksdagen, sjunkit för t. ex. 20-procentigt
superfosfat från 10 kronor till kronor 5,80 per 100 kg. i större partier,
allt till följd af prisfall å råvarorna och en till öfverdrift ökad konkurrens.
Om då den af Kongl. Maj:t på sin tid föreslagna tullen af 25
öre per 100 kg. godkänts af Riksdagen, så hade den således icke utöfvat
något väsentligt inflytande på superfosfatpriset. Här gäller således samma
lag som inom andra industrigrenar, att en varas pris är till största delen
beroende af verldsmarknadens fluktuationer och icke af tullarne, Som afse
att reglera den inhemska marknaden gent emot utlandet.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
5
Den vigtigaste och oftast upprepade invändningen mot tull — här
25 öre per 100 kg. — på superfosfater är, att den skulle »verka betungande
för jordbruket». Detta skäl vilja vi här upptaga till granskning.
Enligt den officiella statistiken var skörden i Sverige år 1896:
Hvete....................................................... tunnor 998,540
Råg.............................. » 5,134,690
Korn ...................................................... » 3,075,260
Hafre ....................................................... » 11,987,320
Blandsäd ................................................ » 1,903,690
Ärter ...................................................... » 826,460
Bönor................... » 42,150
Vicker.................. » 144,340
Bohvete...................................... » 1,460 .
Potatis ....................................... » 13,592,460
Summa tunnor 37,206,370
Dertill kommer en skörd af 890,240 ton hvitbetor, så att skörden
i riket 1896, utom en del rotfrukter, som odlas i mindre utsträckning
och utom trädgårdsindustriens alster samt tobak, utgjorde:
Spanmål................................................ tunnor 23,613,910
Potatis................................................... » 13,592,460
Hvitbetor ........................................... ton 890,240,
hvarvid grässkörden ej heller tagits i betraktande.
Nu användes för »svag gödning» för hvitbetor 300 kg. superfosfat
— 400 kg. torde vara det vanligaste — per hektar, som i medeltal
lemnar 30 ton betor. En tullsats af 25 öre per 100 kg. superfosfat
skulle alltså fördyra 30 ton betor med 75 öre, i fall superfosfattullen fördyrade
varan med hela sitt belopp, d. v. s. prisstegringen skulle utgöra
2,5 öre per ton betor, hvars försäljningspris är minst 13,50 kronor
per ton. Att detta icke det minsta inverkar på eu industri, som åtnjuter
ett så högt indirekt skydd som hvitbetsodlingen, kan väl ingen bestrida.
Förbrukningen i Sverige år 1896 af superfosfater uppgick till 69,600
ton — den inhemska tillverkningen utgjorde 54,100 ton, importen 17,890
ton och exporten 2,400 ton. Vi tillåta oss i förbigående påpeka, att importen
af superfosfater är i starkt stigande från 14,162 ton 1895 till
17,890 år 1896.
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Af föregående uppgifter om hvitbetsskörden i riket år 1896, om
minsta använda mängd superfosfat per hektar och om betskörden per
hektar framgår, att detta år för hvitbetsodling användes minst 9,000 ton
superfosfat; alltså återstår en förbrukning af 60,600 ton superfosfat på
hela den öfriga skörden. Dessa 60,600 ton skulle i ogynsammaste fall
af den föreslagna tullen fördyras med 151,500 kronor, hvilken summa,
fördelad på hela rikets skörd af spanmål och potatis — 37,206,370 tunnor,
officiel uppskattade till 304 millioner kronors värde — endast utgör
4/10 öre pr tunna.
Men all potatis gödslas icke med superfosfat. Vi taga derför bort
potatisskörden och belasta ensamt spanmålen med dessa 151,500 kronor,
eller hela kostnaden för superfosfattullen. I detta fall skulle eu tunna
spanmål genom superfosfattullen fördyras med ej fullt 7/ioöre- Man
skulle häremot kunna invända, att större delen af den odlade spanmalen
ej har någon fördel af spanmålstullen, såsom hafre, blandsäd och vicker.
Af dessa senare sädesslag producerades 1896 ej mindre än 14 millioner
tunnor, då deremot af öfriga tullpligtiga sädesslag endast producerades
9G/i0 millioner tunnor. Om vi derför fördela ofvannäinnda kostnad för
superfosfattullen på endast dessa 9G/10 millioner tunnor, skulle denna spanmål
fördyras med 1G/10 öre Per tunna. När nu 100 kg. af denna spanmål
(= en tunna i rundt tal) har ett skydd af 3 kronor och 70 öre och
genom den föreslagna superfosfattullen endast skulle fördyras med 1G/10
öre per tunna, så torde inses, att talet om att en superfosfattull af 25 öre
per 100 kg. skulle verka betungande för jordbruket icke är hållbart.
Ännu ett specielt. exempel: Ett användande af 250 kg. superfosfat
per hektar är »medelstark» gödning och lemnar 20 tunnor spanmål. Den
här föreslagna superfosfattullen skulle alltså högst fördyra den använda
superfosfatmängden med 65 öre, eller per tunna spanmål med 3''/4 öre,
medan samma tunna har en skyddstull af 8 kronor och 7 0 öre.
Äfven om ej skörden blefve mera än 10 tunnor per hektar, så blir
dock en tunna spanmål fördyrad med endast 672 öre.
Något ekonomiskt skäl finnes således ej för jordbrukarne att hindra
införandet af den här föreslagna tullen.
Det är dessutom en oformlighet, att den förädlade produkten superfosfater,
hvari ingår svafvelsyra till omkring 50 procent, skall vara tullfri,
då dess råvara, svafvelsyrad, har en tull af 50 öre per 100 kg.
Äfven med hänsyn härtill är* en tull af 25 öre per 100 kg. superfosfat
berättigad och väl afpassad.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
7
Såsom bevis för huru hänsynslös den utländska konkurrensen i superfosfater
är, må anföras, att ombud för belgiska fabrikanternas syndikat
vid sammanträde med svenska tillverkare af superfosfat, för att söka ordna
handeln med denna vara, fordrat att få sig tillförsäkrade försäljningsrätten
till V4 af Sveriges hela konsumtion, hotande att i annat fall göra de
svenska fabrikernas existens omöjlig. Bilagan 1 visar också, att de belgiska
fabrikanterna gjort allvar häraf genom att utbjuda superfosfater hit
till Sverige 20 procent billigare än i Belgien, hvarigenom den svenska
fabrikationen råkat i stort trångmål. Denna åtgärd har tydligen till
ändamål att döda den svenska fabrikationen, hvarefter den svenska landtbrukaren
skulle genom högre pris än någonsin förut få mångdubbelt
betala den tillfälliga prisbilligheten.
Den handel, som de svenska superfosfatfabrikerna måste drifva med
sådana gödningsämnen, som ej i Sverige kunna tillverkas, har hittills varit
hjelpligt lönande. Nu är konkurrensen äfven på detta område så stor,
att vinsten härpå ej alltid kan täcka den förlust, som fabrikationen af
superfosfater numera i regeln medför, hvarför superfosfatfabrikerna måst
tillgripa andra fabrikationer för att söka möjliggöra en anspråkslös utdelning
åt aktieegarne.
Det har blifvit sagdt, att svårigheter skulle möta att vid förtullning
skilja mellan superfosfat och andra gödningsämnen.
Redan inför 1888 års tullkomité visades, att detta påstående vore
origtigt. Äfven inför föregående Riksdags bevillningsutskott styrktes också,
att detta skäl mot superfosfattull är ohållbart.
Ett af motiven för afslag å superfosfattullen vid 1897 års riksdag
var, att »kontroll å superfosfat torde kunna förväntas, genom hvilken åtgärd
faran för införsel af underhaltig vara möjligen blifver undanröjd».
Hvar och en, som närmare följt frågan om en kontrollag å handeln
med superfosfat, torde genast inse, att, om en sådan kontrollag infördes,
denna tydligen blefve lika sträng och lika betungande för tillverkaren
som för importören af superfosfat och att superfosfatfabrikationen ej derigenom
finge någon hjelp eller något skydd uti sitt betryck.
Redan 1890 hade Kalmar och Elfsborgs läns södra hushållningssällskap
i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemstält om kontrollag å handeln med
gödningsämnen, hvilken hemställan landtbruksstyrelsen i utlåtande af den
1 mars 1890 afstyrkte, emedan en sådan kontroll redan på frivillighetens
väg af de förnämsta svenska aktiebolagen för tillverkning af gödningsämnen
blifvit införd.
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Sedan emellertid Riksdagen uti skrifvelse af den 7 maj 1896 till
Kongl. Maj:t begärt kontrollags framläggande, under påpekande, att en
stor del hos oss i handeln förekommande superfosfat är af underhaltig
och förfalskad beskaffenhet, har landtbruksstyrelsen utarbetat ett förslag
till lag härom af den 2 april 1897 och uti motiveringen yttrat: mtt till
salu utbjudna eller försålda gödselmedel varit underhaltiga och betingat ända
till dubbelt så höga pris, som rätteligen bort föranledas af de i desamma ingående
beståndsdelar» samt att klagomålen häröfver galt »åtskilliga till landet
införda och här till salu hållna konstgjorda gödningsämnen.»
Klart är deremot, att de svenska fabrikerna, som hafva sin marknad
uteslutande inom landet, icke ens skulle kunna våga att föra underhaltigt
superfosfat i handeln, då detta snart blefve allmänt bekant och inom
kort skulle förorsaka fabrikernas undergång.
Af bilagan 2 framgår vidare, att direkt från utlandet eller genom
agenter försålda gödningsämnen varit af synnerligen underhaltig beskaffenhet
och att det förnämligast är de mindre jordbruharne, som på detta sätt
blifva bedragne och lidande.
En lämplig tullsats skulle försvåra införseln af underhaltigt superfosfat
och således icke endast vara till gagn för de svenska superfosfatfabrikerna,
utan äfven för de mindre jordbrukarne; och dessa senares
intresse är så mycket mera att beakta, som de tillsammans förbruka den
öfvervägande delen af hela landets konsumtion.
Härmed hafva vi icke velat säga, att alla utländska superf osfa ter äro
underhaltiga. Många större jordbrukare köpa utländska superfosfater i betydande
poster, men vid sådana köp torde köparen icke underlåta att
skaffa sig garanti för varans godhet. Detta kan deremot i regeln den
mindre jordbrukaren gent emot agenter för utländsk vara ej åstadkomma,
hvarför godsegarne i Riksdagen genom att bifalla den nu föreslagna
tullsatsen skulle gagna sina mindre yrkesbröder.
Fråga om kontroll å handeln med gödningsämnen har, såsom ofvan
sagts, varit påtänkt sedan år 1890, men ej ledt till resultat, och det torde
vara tvifvelaktigt, om landtbruksstyrelsens nu föreliggande förslag härom
kan vinna Riksdagens bifall.
År efter år förflyta sålunda och den bedrägliga handeln med superfosfater
fortfar. En kanske först efter flera år införd kontroll torde dessutom
aldrig blifva fullt effektiv.
Motionärerna vilja emellertid här uttala sin önskan om att en möjligast
tillfredsställande kontrollag snart måtte komma till stånd.
9
Motioner i Ankra Kammaren, N:o 173.
Slutligen må här påpekas, att det påstående, som af en talare mot
superfosfattull gjordes under förra riksdagen uti Första Kammaren, att
nemligen de svenska superfosfatfabrikerna bedrefve handel med utländskt
superfosfat, är i så måtto rigtigt, att de svenska fabrikanterna emellanåt
vid stor efterfrågan måste importera utländsk vara. Detta sker dock till
följd af att förhållandena inom superfosfatmarknaden äro så osäkra och
svåra, att fabrikanterna icke kunna eller våga utvidga sina fabriker, för
att dermed möta en stegrad efterfrågan. Vore förhållandena något gynsammare,
ligger det i sakens natur att de oförtöfvadt skulle utvidga sina
fabriker. Ett bättre bevis än detta på superfosfatfabrikationens svåra läge
kan ej anföras.
Af hvad här ofvan anförts framgår, att åsättandet af en tullsats af
25 öre per 100 kg. superfosfat icke allenast är ett önskningsmål för tillverkarne
af superfosfat och till nytta för de talrika mindre förbrukarne af
detsamma, utan äfven en gärd af rättvisa från Riksdagens sida, och få vi
på grund häraf hemställa,
att Riksdagen måtte besluta eu tull å superfosfat
af 25 öre per 100 kg.
Stockholm den 28 januari 1898.
Nils Jönsson. C. J. Jakobson. .
Elof Nilsson. J. Johansson. C. E. Johansson.
Carl Rydberg. />. 1\ Mallmih. Sten Nordström.
L. Bengtsson. Adolf Ericson.
Bill. till ttiked. Prat. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 33 Häft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
''IM f
Bilagan 7.
■,i ■; r.ii .''»uyi»-
Ofversättning.
Anvers den 14 april 1897.
Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag,
Stockholm.
Med eder fasta offert af 0,28 francs fob. per kiloprocent vattenlöslig
fosforsyra hoppas vi att kunna göra affären.
Superfosfatpriset till den belgiska konsumenten är ungefär 0,35 francs
vid fabriken. Ni finna alltså att härvarande kunder få rikligen betala
skilnaden, som göres för exportförsäljning, ur sina fickor.
Yi rekommendera oss.
Högaktningsfullt
Dykmans & Van Essehe.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
11
Bilaga 2.
I april 1894 skref föreståndaren för kemiska stationen i Skara, herr
doktor 0. Nyländer, följande:
»Länets jordbrukare uppmanas:
afl göra sina uppköp af konstgjorda gödningsämnen endast hos väl kända
handelsfirmor,
afl alltid af säljaren fordra garanti för ett visst innehåll af de för ämnets
värde bestämmande beståndsdelarne. (Härvid bör äfven, om
möjligt, uppgifvas formen för deras förekomst).
att helst undvika inköp af blandade gödningsämnen, hvilka vaidigen gå
under benämningen »mossgödning», rotfruksgödning etc.
att alltid låta undersöka den erhållna varan. (Härom kunna ju liera köpare
slå sig tillsammans för minskande af dermed förenad kostnad.)
Närmaste anledningen till denna uppmaning är den Mnnedom vi fått
innevarande vår om en mycket vidsträckt spridning inom länet af underhaltiga
och försäljningspriset ej motsvarande gödningsämnen. Dessa hafva blifvit
spridda genom en person, enligt egen uppgift boende i Jönköping, och
har denne för ändamålet begagnat sig af ett kringresande ombud, som
under längre tid genomströfvat länet och med braskande löften om goda
varor och billiga pris lyckats fånga eu mängd kunder. Om resultatet
af denna verksamhet kan man göra sig en föreställning, då man erfar, att
de festa af länets jernväg sstationer, häraf mottagit i- till 700 säckar och
derutöfver för kringboende reqvirenters räkning. Dessa säckar hafva dock
ej kommit såsom man haft skäl vänta, från Jönköping utan från Göteborg.
Blandningen har, såsom hit inkomna undersökningsprof utvisa, varit olika
allt efter deri ingående blandningsdelars art och mängd. Materialet tyckes
hafva bestått hufvudsakligen af superfosfat, thomasfosfat, benmjöl och
kalisalter. En eller annan af dessa blandningsdelar har stundom före
-
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
kommit till endast ringa del. Sådant har förhållandet varit med superfosfat
och benmjöl. När dessa förekommit, har det nemligen varit endast
i ringa mängd.
Priset på gödningen har uppgif vits vara 6 d 7 kronor pr 100 kg. Till 6
kr. har erhållits en blandning, som innehåller c:a 5 proc. fosforsyra, deraf
intet i vatten löslig, och c:a 7 proc. kali men intet qväfve. Denna gödning
lian på sin högsta höjd värderas till Ter. 4,50 pr 100 lig. Äfven de andra
blandningarne hafva varit mycket för högt debiterade. Jag har ansett det
vara kemiska stationens skyldighet att fästa uppmärksamheten på dessa
förhållanden, ej blott i jordbrukarens, utan äfven i den samvetsgranne
köpmannens och fabrikantens intresse.
Kemiska stationen i Skara i april 1894.
0. Nyländer.
* *
*
Uti sin årsberättelse för kemiska stationens verksamhet för 1894 afhandlar
herr doktor Nyländer särskildt de blandningar, som utgått från
Jönköpingsfirmor, och säger då:
»Dertill komma följande blandade gödslingsämnen:
Benämning. | Innehåll Fosforsyra | af: Kali. | Qväfve. | ||
Total- halt. | Yatten- löslig. | Citrat- löslig. | |||
| % | % | % | % | % |
] »Gödselämne» ........................................ | _ | 1,97 | 2,67 | 7,27 | _ |
2. d:o ................................................... | — | 0,92 | 2,74 | 6,64 | — |
8. »Gödningssalt»................................................ | — | 1,24 | 2,15 | 6,99 | — |
4. »Kalifosfat»...................................................... | 6,34 | 2,54 | 1,37 | 7,80 | 0,35 |
5. »Blandade gödningsämnen» ........................ | 5,13 | — | 2,69 | 6,97 | 0,07 |
6. »Mossgödning»................................................ | 6,56 | 2,40 | 2,03 | 7,01 | 1,75 |
7. d:o ................................................ | — | 0,99 | 1,26 | 7,65 | — |
8. »Gödning» ...................................................... | 7,38 | 1,90 | 3,22 | 6,52 | 10,42 |
9. »Mossgödning»................................................ | 6,81 | 0,84 | — | 7,65 | 0,37 |
10. »Gödslingsämnen».......................................... | 5,82 | spår | — | 7,36 | 0,71 |
11. d:o .......................................... | 6,47 | d:o | — | 6,94 | 1,08 |
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
13
Dessa blandade gödslingsämnen hafva genom affärsmän i Jönköping
och deras ombud blifvit i förvånansvärdt stor mängd kringspridda i Vestergötland,
der de runnit användning isynnerhet af de små jord}»''tikar ne. Tre
särskilda Jönköpingsfirmor hafva blifvit för mig namngifna såsom förmedlande
dessa affärer. De hafva medelst sina agenter genomströfvat hela
provinsen och lyckats genom lockande förespeglingar förmå isynnerhet
hrukarne af små jordlotter bestämma sig för det af dem utbjudna gödslingsämnet,
som de sedan erhållit mot accept. Någon garanti för ett visst
innehåll af det ena eller andra växtnäringsämnet tyckes i allmänhet hvaruti
blifvit utlefvad eller fordrad.
Blandningarna hafva såsom det synes af ofvan meddelade analyser
å prof, som från skilda håll kommit oss tillhanda, varit temligen varierande,
och så har äfven förhållandet varit med prisen. Dessa senare
tyckas hafva hållit sig omkring 7 kr. pr säck (100 kg.), men de hafva
också i ett par fall stigit ända till 10,50 å 10,75 för samma qvantum.
Såsom exempel må anföras n:o 4 »kalifosfat»*: Priset å detta har
varit kr. 7 d 7,50. Efter min beräkning skulle dess handelsvärde kunna utgöra
kr. i,86. Den beräkningsgrund, som härvid blifvit använd, är följande:
Vattenlöslig fosforsyra har åsatts ett värde pr kg. af ............... kr. 0,40
citratlöslig d:o ) (antäges förekomma dels såsom återgången)
återstående olöslig d:oj fosforsyra dels i thomasfosfat) ............f » 0,28
kali ............................................................................................................ » 0,29
qväfve......................................................................................................... » 1,50
Vidare hafva n:is 10 och 11 betingat kr. 10,7.5 pr 100 kg., men
efter ofvan meddelade beräkningsgrund skulle värdet vara endast kr.
4,82—5.44 pr 100 kg.
Med anledning af dessa öfverdebiteringar, för hvilka jag fann konsumenterna
vara utsatta från de ofvan omtalade Jönköpingsfirmornas sida,
lät jag i Skara tidning införa en varning för dessa blandade gödselämnen
och på samma gång en uppmaning till konsumenterna af konstgjorda
gödselämnen att alltid af säljarne fordra garanti för den emottagna varans
halt af växtnäring af ena och andra slaget.
Äfven i Falköpings tidning förekom en uppsatts öfver dessa samma
affärer, men af så skarp beskaffenhet, att den föraidedde ett åtal från
*
Dessa varor hafva äfven utbjudits under benämningen »patenterade kalifosfat:».
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 17B.
deri i artikeln namngifne säljarens sida. Vid rättegången var undertecknag
instämd som vittne och saken slutade med redaktionens frikännande.
Det är, såsom förut nämnts, egentligen de små jordbrukarna, som få
sitta emellan vid detta slags affärer, och det är derför hufvudsakligen i
dessas intresse, som det ligger så stor vigt uppå att handeln med de artificiella
gödslingsämnena ordnas på ett för köparne mera betryggande sätt..
Man kan rent af förvåna sig öfver huru blindt och kritiklöst dessa småkonsumenter
lägga sim intressen i till och med för dem okände affärsmäns
händer. Härpå har jag haft mångfaldiga exempel, men ett bland de
mest talande är ett bref från köparen af ett bland de ofvannämnda blandade
gödslingsämnena. Han hade hit för undersökning insändt 2 prof,
nemligen de ofvan med nås 10 och 11 betecknade, hvilkas värde blifvit
af mig beräknadt till kr. 4,32 och 5,44 pr säck.
Brefvet lydde som följer —1 endast med några smärre förändringar
i stafningssätt etc.
»Mycket tacksam för beviset öfver till kemiska stationen sända gödselprof
och får härmed enligt begäran upplysa, att gödseln af en kringresande,
ett ombud för en gödselfabrikant i Jönköping, blifvit till mig
ro. fl. utagiteradt för att vara minst 25 proc. och begärde han enligt
sin priskurant 10 kr. 55 öre, men med försäkran, att om någon
gödselhandlare sålde 20 proc. billigare, då skulle han taga ännu mindre,
men i stället medsände han räkning på 10,75 pr säck, som. skulle väga 100
kg. Önskar alltså att herrarne å kemiska stationen ville godhetsfullt
ytterligare fälla omdöme om gödselns värde pr säck och proc. i sin helhet.
Upplysas må, att båda profven skulle vara af alldeles samma sort och
pris pr säck, ehuru af 2 köpare» — — — —
Skara i mars.
O. Nyländer.
I Vestgötaposten bar följande skrifvits:
»Underhaltiga gödslingsämnen. En viss köpman från Göteborg har
under nästan hela sommaren haft ett ombud, som ströfvat omkring i
bondgårdarne i en del af länet och sålt gödslingsämnen. Olyckligt nog
har man blindt köpt utan att fordra någon garanti. Till Vara anlände
15
• Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
för ett par veckor sedan 10 jernvägsvagnar med dylik vara, som vederbörande
köpare hade att der afhemta. Här blef då ett förfärligt väsen,
ty köparne hade nu förstått att de blifvit lurade, och'' ville nu afstå men
säljaren vidhöll, att han ingenting garanterat, utan vore köparne skyldige
att taga hvad han lemnade.
En närmare undersökning kommer nog att fullständigt utreda denna
mystiska affär.»
Beträffande ofvannämnda försäljning i Vara har följande utredning
varit synlig i Skaraborgs läns annonsblad för den 30 augusti.
»Bref från Vara.
; . ‘ " ör i ■■■■■.■•*■■
Snygg affär! För ett par veckor sedan nämndes i tidningarna huru
allmogen i dessa m. fl. trakter på ett dårhusmessigt sätt, blindt och utan
att visa minsta tecken till omtanke, låtit en kringstrykande geschäftsmakare
lura sig att köpa någonting som han uppgaf vara ett öfverträfjiigt
»patenteradt» gödningsämne.
I denna notis lofvade jag återkomma och lemna en närmare redogörelse
öfver denna mystiska gödselaffär, hvilket löfte jag nu vill infria,
Denna min redogörelse grundar jag på en framför mig liggande analysattest
från Skara kemiska station i Skara. Profvet som insändes, uttogs
ur 10 olika ställen af 5 säckar vid jernvägsvagn å bangården i Vara.
Gödseln var såld under namnet »Benfosfat» och säckarne voro märkta
»B. F.»
Den från Skara kemiska station erhållna analysen återges här nedan
ordagrant.
»Kemiska station i Skara. Analys nummer 195. Analysättest. Prof
å »gödning» insändt af herr Osk. Larsson, Vara, märkt försegladt: »O.
Larsson».
Profvet befans innehålla:
Fosforsyra........................................................ 18,25 proc.
deraf vattenlöslig .......................................... 0,00 »
» citratlöslig i sur lösning .................. 11,44 »
eller 62,68 proc af fosforsyran.
16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Kali .......................i................................... 0,23 proc.
Qväfve.............................................................. 0,64 »
Analysafgift kr. 8.
Skara den 26 aug. 1895.
0. Nyländer, föreståndare.»
Som af analysen framgår, var endast 62,68 proc. af den i gödningen
varande 18,25 proc. fosforsyran citratlöslig och således 6,81 proc. af
fosforsyran olöslig och följaktligen nästan värdelös.
Af nu gällande pris skulle den analyserade gödningen få följande
värde.
11,44 proc. citratlöslig fosforsyra ä 20 öre pr kg. = 2,28
0,23 » kali (antagligen kainit) å 20 öre pr kg. = 0,05
0,64 » qväfve (högt pris) k 150 öre pr kg. = 0,96.
Kronor 3,29
anses hela värdet vara pr säck af den analyserade »gödningen». Säljaren
hade för denna betingat sig kr. 10,40 pr 100 lcy. med kredit till den 27
nästa december. Af ofvanstående framgår, att säljaren tagit den stora utom
rimlighetens gränser varande handelsvinsten, om man skall kalla den sådan,
af kr. 7,11 pr 100 kg.
Då man nu vet, att här i Vara-trakten såldes omkring 600 säckar
har denna orts befolkning obetänksamt bortkastat cirka i,000 kronor för
att ej tala om oberäkneliga förluster å blifvande rågskörd, hvilket ej tyder
om dåliga tider. I förbigående torde nämnas, att geschäftsmakaren aflemnat
stora partier vid flera statens jernvägsstationer och sedan vid alla stationerna
mellan Herrljunga och Grästorp.
För hvarje reflekterande menniska förefaller det oförklarligt, hur man
i vår upplysta tid kan handla så lättsinnigt, som här relaterats, då man
vid hvarje jernvägsstation är i tillfälle erhålla gödning med garanterad
halt. Som läsaren torde minnas hade säljaren ej garanterat någon halt, i
följd hvaraf han gjort sig oåtkomlig för efterräkning.
Köparne trodde sig häri ha gjort en briljant affär, då de skulle undgå
''mellanhänder’.»
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
17
Ett anförande af kronolänsman J. Nilsson har nyligen stått att läsa i
tidningarne. Det lyder sålunda:
»-För landtbrukare att beakta.
Under sistlidne vinter besöktes Gäsene härad af en för ortens befolkning
alldeles okänd person, som uppgaf sig heta Carl Bäckdahl från
Göteborg, hvilken med den mest utomordentliga enträgenhet sökte afyttra
artificiella gödselämnen från honom tillhörigt nederlag och bland hvilka
gödselämnen han särskildt framhöll en af honom åstadkommen »patenterad»
blandning, kallad patentkalifosfat, som, kostande 7 kr. för 100 kilogram,
uppgafs vara särdeles ändamålsenlig för användning å madjord.
Herr Bäckdahl erhöll, tack vare sina bedyranden om gödselämnenas utmärkta
beskaffenhet, en hel mängd »order», och köparen hade endast att
teckna sitt namn under en blankett till reqvisition, som af hr Bäckdahl
medhades; innehållande denna reqvisition uppgift på antalet säckar som
reqvirerats, och det pris som derför skulle betalas.
Någon tid derefter tillkännagaf hr Bäckdahl, genom brefkort till
reqvirenterna, att gödselämnena finge vissa uppgifna dagar afhemtas vid
Ljungs jernvägsstation. Dessförinnan hade dock större delen af reqvirenterna
ångrat sina förhastade reqvisitioner och för den skull sökt att återkalla
dem, men detta misslyckades, emedan hr Bäckdahl förklarade, att
reqvisitionerna vore bindande och att den reqvirerade varan komme att
aflemnas å Ljungs jernvägsstation, der den finge qvarligga på köparnes
risk, samtidigt med hvilket aflemnande liqvid för varan, om samma liqvid
icke genast erlades, på inkasseringsväg uttoges af Jönköpings juridiska byrå.
På de sålunda bestämda dagarne för gödselämnenas aflemnande i
Ljung infunno sig samtliga reqvirenterna, ett stort antal menniskor, hvilka
till att börja med fingo lemna antingen kontant liqvid för varan eller,
om sådan icke medhades, af hr Bäckdahl bereddes den stora förmånen
att å skulden acceptera en vexel att betalas i Borås’ enskilda bank.
Visserligen uppstod fråga, huruvida hr Bäckdahl å sin blandning,
kallad patentkalifosfat, verkligen erhållit patent. Gubbarnes tvifvelsmål
härutinnan försvann dock, då hr Bäckdahl för dem uppvisade ett stort,
vackert papper från kongl. patentbyrån, men tilltog i styrka, då någon i
sällskapet, som läst papperet, utropade: »ett sådant papper kan också jag
få, om jag vill sälja några påsar sand».
Bill. till Riked. Prof. 18.98. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 33 Häft. ''
3
18
Motionär i Andra Kammaren, N:o 173.
i Hvad innehöll då detta papper? Jo, följande:
f t • , i''.-''. ‘\ } • }* * 1. v i t : ,_r
»Patentbref.
(Svenska riksvapnet.)
Kongl. patentbyrån gör veterligt, att kongl. patentbyrån, uppå en
den 31 oktober innevarande år klockan elfva förmiddagen inkommen ansökning
af grosshandlaren i Jönköping Carl Bäckdahl, denna dag låtit
under n:o 4,905 i varumärkesregistret intaga nedanstående.
Stockholm den 9 december 1893.
HUGO E. HAMILTON.
(Kongl. krona) Wilhelm Swalin.»
K. P.
,w tf" s-.f > *. '' i •* '' t*.r. i''5
Härefter fingo de tillstädesvarande del jemväl af följande af mig
anskaffade bevis:
DÅtt, såvidt i kongl. patentbyrån tillgängliga handlingar utvisa, C.
Bäckdahl i Jönköping icke eger patent i Sverige å blandning af gödningsämnen,
varder härigenom på begäran intygadt.
Stockholm, kongl. patentbyrån d. 18 dec. 1894.
Ex officio
Wilhelm Swalin.»
Ehuru alltså med den största tydlighet framgick, att här endast var
fråga om inregistrering af ett varumärlce och icke någon patenträtt, vidhöll
dock hr Bäckdahl, att beviset verkligen afsåg honom meddeladt patent å
ifrågavarande gödselblandning, tills ändtligen, då folkets protester mot herr
Bäckdahl angående patenthistorien blefvo allt högljuddare och hotade att
öfvergå till handgripligheter, hr Bäckdahl slutligen fick medgifva, att uppgiften
om patenträtten å gödselblandningen helt enkelt var lögn.
Till följd af såväl hr Bäckdahls osannfärdiga uppgift om det erhållna
patentet och derför att en stor del reqvirenter icke erhöllo de gödselämnen,
hvarföre de redan erlagt betalning — det senare beroende derpå,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
19
att hr Bäckdahl begått den lilla oförsigtigheten att hafva medtagit för
litet gödselämnen till Ljung och lemnat för mycket af samma ämnen i
Herrljunga — höll folkets ovilja på att ännu en gång utbryta i våld
mot hr Bäckdahl, som, sedan detta våld afstyrkts genom mitt uppträdande,
sökte mitt polisbeskydd, hvari han hägnades, till dess hr Bäckdahl ined
tåget kl. 4 e. m. samma dag afreste till Herrljunga, derifrån hr Bäckdahl
senare på qvällen återvände till Ljung för att äfven påföljande dag utlemna
gödselämnen. Emellertid ville icke heller den dagen gödselämnena
räcka till, utan fingo en del reqvirenter göra resan till och från Ljung
förgäfves, men dock på hr Bäckdahls bekostnad.
Under det gödselämnena utlemnades, tog jag, jemte annan ojäfvig
person, prof på olika delar af samma ämnen och tömde desamma på
torra buteljer, som förseglades. Hvad beträffar patentkalifosfaten, skickades
deraf sålunda tagna prof till kemiska stationerna i Skara och Halmstad,
och hvad beträffar profven å superfosfaten och rotfruktsgödningen, skickades
dessa endast till kemiska stationen i Skara. Från dessa stationer
har jag sedermera erhållit följande analysbevis:
Angående patentkalifosfaten (mossgödning).
N:o 57. Mossgödning,
från länsmannen J. Nilsson, Ljung.
Profvet var försegladt: John Nilsson, märkt: »Innehåller prof på
mossgödning märkt K. F. och kongl. krona från Carl Bäckdahl i Göteborg,
betyga: J. Nilsson, länsman, J. Andersson, nämndeman».
samt innehöll:
Fosforsyra............................................. 6,93 %
deraf vattenlöslig ....................... 0,79 »
Kali......................................................... 7,95 »
Qväfve................................................... 0,38 »
Handelsvärde kr. 4,90.
Skara kemiska station 80/s 1895.
0. Nylander.D
20
och
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
»Analys n:o 43,657f • ij .v-f :,''- v.
Å kemiska stationen i Halmstad har på anmodan af herr J. Nilsson,
Grude, undersökts prof af mossgödsel, prof märkt: »Prof på mossgödning
märkt K. F. och kongl. krona från Carl Bäckdahl i Göteborg.
J. Nilsson. Joh;s Andersson»,
har befunnits innehålla:
Fosforsyra................................................ 7,3 %
Kali ''...:..;........... 8,2 »
Qväfve.................. 0,2 »
i\ M. ru-.-A''- ‘ •*!«*?•»•’ tji;;!-
Halmstad, 16 april 1895.
Emil Lyttkens.v
:-brjftfjöt ! i; {?!!(•: -■
Angående rotfrnktsgödningen af:
f>N:o 63. Rotfruldsg tidning,
från länsmannen J. Nilsson, Ljung.
Profvet var försegladt »John Nilsson», märkt: »Innehåller prof på
rotfruktsgödning, märkt K. A. L. n:o 2, från C. Bäckdahl i Göteborg,
betyga: J. Nilsson, Alfred Hedlund. Pris 10: 50»,
samt innehöll: . i , . *,,
Fosforsyra............................................. 9,33 %
..deraf -vattenlöslig............... 2,56 »
Kali ............................................... 5,20 »
Qväfve v,...................................... 0,67 »>
Handelsvärde kr. 5,53. a, ,t ..V
Skara kemiska station s0/8 189-5.
''5xv A • O. Nyländer.»
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
21
Angående superfosfaten:
y>N~:o 61. Superfosfat,
från länsmannen J. Nilsson, Ljung.
Profvet var försegladt: »John Nilsson»^ märkt: »Innehåller prof på
20 procent superfosfat från C. Bäckdahl i Göteborg, betyga: J. Nilsson,
Alfred Hedlund. Pris 9: 25»,
*1!''{ l
samt innehöll:
Vattenlöslig fosforsyra.
Citratlöslig d:o
Handelsvärde kr. 7,85.
Skara kemiska station S0/3 1895.
......18,00 %
.....- 2,33 »
20,33 %
O. Nylander.7)
7)N:o 62. Superfosfat,
från länsmannen J. Nilsson, Ljung.
Profvet var försegladt: »John Nilsson», märkt: »Innehåller prof på
15 procent superfosfat från C. Bäckdahl i Göteborg, betyga: J. Nilsson,
Alfred Hedlund. Pris 7: 25»,
samt innehöll:
Vattenlöslig fosforsyra ........ 9,07 %
Citratlöslig d:o ..............;...... 1,31 »
10,38 %
Handelsvärde kr. 4.
Skara kemiska station 30/3 1895.
0. Nylander.v
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Af ifrågavarande analysbevis framgår alltså, att patentkalifosfaten, som
herr Bäckdahl sålt för 1 Ter., har ett handelsvärde af 4 kr. 90 öre, rotfruktsgödningen,
som sålts till ett pris af 10 kr. 50 öre, har ett handelsvärde
af 5 kr. 53 öre, super fosfaten, som sålts för 9 kr. 25 öre, har ett
handelsvärde af 7 kr. 85 öre, och super fosfaten, som sålts för 7 kr. 25 öre,
har ett handelsvärde af 4 kr.
Man kan af det sålunda anförda lätt göra sig en föreställning om
den enorma vinst hr Bäckdahl gjort på sina gödselämnen, Indika han
säljer utan någon som helst garanti för hvad de verkligen innehålla, och
det är betecknande, att en hemmansegare från denna ort, som hjelpt hr
Bäckdahl med försäljningen af gödselämnena, köpt sitt behof af gödselämnen
af Helsingborgsfabrikens återförsäljare.
Man kan också förvåna sig öfver det lättsinne en del jordbrukare —
som min sann få slita ondt för att få jordbruket att bära sig, äfven om
de köpa sina gödselämnen till moderat pris — lägga i dagen, då de på
god tro af en fullkomligt okänd person vilja och kunna till ganska stora
belopp köpa en gödselvara, hvarför ingenting garanteras, då de i stället
vid våra svenska fabriker och deras återförsäljare köpa sina gödselämnen
under full garanti att de innehålla de beståndsdelar, priskuranten angifver.
De kunna i stället vidare taga prof på dessa gödningsämnen och sända
ett sådant till kemiska stationen i Halmstad, som, på bekostnad af statsmedel
och medel som hushållningssällskapen tillsläppa, utan den ringaste
kostnad undersöker varan och deröfver utfärdar analysbevis. De kunna
vidare, om profvet icke visar sig fullt tillfredsställande, hvilket nog sällan
inträffar, af bolaget eller återförsäljaren återfå hvad de för mycket betalt
vid jemförelse med priskuranten och analysbeviset.
Om man vidare ser på fördelen af att erhålla anstånd med betab''
ningen af gödselvaran tills man erhållit och kunnat tillgodogöra sig den
skörd, som densamma framkallat, i stället för att genast för densamma
lemna liqvid eller anlita bankinrättningar om kredit, ställer sig betalningssättet
enligt Bäckdahlska metoden till väsentlig förmån för säljaren och
naturligtvis till motsvarande nackdel för köparen.
Genom tidningar samt mosskulturföreningens och hushållningssällskapens
tidskrifter har den jordbrukande befolkningen gång efter annan
varnats för de bedrägerier vid försäljning af artificella gödningsämnen,
som rätt ofta förekomma. Isynnerhet har mycket varnats för universal
-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
23
gödsel eller s. k. sammansatta gödselämnen, rörande hvilka gödselämnen
direktören Carl von Feilitzen haft följande yttrande:
»Uti desamma garanteras t. ex. en viss procenthalt fosforsyra, men
man betänker ej hvilket olika värde denna fosforsyra har, om den är
vattenlöslig, citratlöslig eller syrelöslig. Låt till och med vara, att superfosfat
blifvit användt vid blandningen, hvem garanterar, att densamma
skett med så stor sakkännedom, att den vattenlösliga fosforsyran icke
öfvergår till svårlöslig under förvaringen? Der garanteras en viss procent
kali, men hvilket kalisalt har blifvit användt? Och dock veta vi, att
t. ex. vid gödsling på våren för rotfrukter spelar detta en stor roll. Der
garanteras en viss procent qväfve, men är detta i organisk substans, såsom
svafvelsyradt eller salpetersyradt salt? Dessutom föreligger icke endast
den stora faran för jordbrukaren att uti de sammansatta gödselämnena
erhålla en för hans jord och för der använda kulturväxter mindre lämplig
proportion emellan de olika växtnäringsämnena, sa,mt att erhålla dem i
svårlöslig form, utan han får vanligen betala blandningskostnaden oerhördt
dyrt.
:Jag kan blott varna och öppet säga mina tankar, men fruktar, att
det är till föga nytta, ty försäljarne bruka med den största svada kunna
prata för sina varor, men jag säger: »kontrollera gödselämnena».
Saken är af större vigt, än att den bör lättsinnigt behandlas. Jordbrukaren
har ej råd att låta sina med svett och möda förvärfvade penningar
förloras på icke nogräknade fabrikanter, eller på försäljare, som
med vett och vilja lemna underhaltiga varor.
Grude Ljung den 8 augusti 1895.
J. Nilsson,
I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning för den 23 november läses
följande:
»Föreståndarne för statens kemiska stationer ha i dagarne haft möte
i Stockholm.
Mötet beslöt utfärda en offentlig varning mot de af åtskilliga handlande
i södra Sverige förfärdigade konstgödslingsäinnen, hvilka säljas utan
all garanti och till pris, som stå långt öfver verkliga värdet.»
24
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Slutligen har i Falköpings tidning för den 13 d:s följande artikel,
undertecknad af flera af Skaraborgs läns herrar godsegare, förekommit:
»Försigtighet tilb''ådes.
Den alltjemt stigande förbrukningen af konstgjorda gödningsämnen är
ett tydligt bevis för att desamma, om rätt använda, äro till stort gagn
för landtrnännen. De flesta jordbrukare begagna sig ock af detta hjelpmedel
för att höja skördarna. På det att det väntade goda resultatet af
användningen icke må uteblifva, är det emellertid nödvändigt, att landtinännen
vid sina inköp vända sig till välkända firmor, så att de kunna
lita på att erhålla varor, som äro värda det betingade priset. Af kemiska
stationens i Skara berättelse för 1894 samt af en mängd tidningsartiklar
under året framgår tyvärr på det tydligaste, att här i Vestergötland under
de sista åren försålts en mängd gödningsämnen, hvilkas verkliga värde
betydligt understigit de betingade prisen. Då missförhållandet redan så
tydligt påvisats, kunde det vara obehöfligt att vidare beröra saken, men
på grund af dess stora vigt känna vi oss manade att ytterligare tillråda
landtrnännen försigtighet vid inköpen och icke låta narra sig af säljarens
tal om »patentblandning» etc. En gödningsförsäljare, herr C. Bäckdahl i
Göteborg, har särskildt begagnat sig af en dylik benämning i reklamsyfte,
och säkerligen ha många »nappat på den kroken». Att de af herr B.
förhandlade gödningsämnena icke äro patenterade och, såsom varande mekaniska
blandningar, ej heller kunna patenteras, är emellertid bevisadt.
Herr B:s helt nyligen i flera tidningar införda annons är ytterligare ett
af honom sjelf lemnadt bevis för att hans tal om patentbref varit
ogrundadt.
Och att de värden, hvartill en sakkunnig person, herr doktor O.
Nyländer i Skara, uppskattat de ifrågavarande gödningsämnena, äro rigtiga,
derom kan litet hvar förvissa sig genom att efterfråga pris hos andra
firmor, hvilka förhandla gödningsämnen. Herr B. har icke heller sökt
vederlägga d:r Nyländers uppgifter, utan i stället angripit en aktad, konkurrent.
Genom dennes svar har det visats, att herr B:s uppgifter varit
lika otillförlitliga såväl i detta afseende som beträffande hans »patentbref».
Visserligen är det känbart för landtrnännen, om de för gödningsämnena
skola betala betydligt högre pris, än varorna äro värda och
kunna köpas till, men ännu värre är det, om i stället för den verksamma
lösliga fosforsyran erhålles olöslig sådan, hvilken växterna icke kunna till
-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173■
.< > > / •* • • * . W\ *«• > ''■ -i -
godogöra sig. Fordra derför garanti beträffande fosforsyrans löslighet och
de blandade gödningsämnenas sammansättning.
Lars Ekberg, Erik Mannerfelt, N. J. Bergström,
Dagsnäs. Östtomten. Bäckabo.
A. Jönsson, S. E. Kindlund, A. W. Eurenius, H. A. Keurin,
Störa Bjurum. Ettack. Grunnevad. Yiken.
Carl Odencrants,
Härlingstorp.
Wilhelm Bram,
Kalkberg.
J. R. Andersson,
Orrholmen.
Otto Ludv. Witte,
Vrangelsholm.
* *
John Österberg,
Fredriksberg.
Axel Mannerfelt,
Trestena.»
Underhaltiga gödningsämnen.
Genom den kemiska kontroll, som utöfvas öfver konstgjorda gödningsämnen,
så snart som jordbrukarne sjelfva blott förstå att anlita densamma,
har visserligen en betydlig inskränkning egt rum i handeln med
underhaltiga eller förfalskade dylika, men att sådan ännu förekommer,
derom erinras man allt emellanåt. Sålunda har doktor Nyländer, föreståndare
för den kemiska stationengi Skara, förlidet år uppmanat länets
invånare att alltid låta undersöka nde gödningsämnen, som de köpa.
Skälet härtill anföres sålunda:
Närmaste anledningen till denna uppmaning är den kännedom vi fått
innevarande vår om en mycket vidsträckt spridning inom länet af underhaltiga
och försäljningspriset ej motsvarande gödningsämnen. Dessa hafva
blifvit spridda genom en person, enligt egen uppgift boende i Jönköping,
och har denna för ändamålet hegagnat sig af ett kringresande ombud, sopa
under längre tid genomströfvat länet och med braskande löften om goda
varor och billiga pris lyckats fånga en mängd kunder. Om resultatet
af denna verksamhet kan man göra sig en föreställning, då man erfar,
att å de flesta af länets jernvägsstationer häraf mottagits 40p till 7 0() säcBih.
till Riksd. Vrot. 1898. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 33 Hd fl. 4
26
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
kar och derutöfver för kringboende reqvirenters räkning. Dessa säckar
hafva dock ej kommit, såsom man haft skäl vänta, från Jönköping, utan
från Göteborg. Blandningen har, såsom hit inkomna undersökningsprof
utvisa, varit olika, allt efter deri ingående blandningsdelars art och mängd.
Materialet tyckes hafva bestått hufvudsakligen af superfosfat, thomasfosfat,
benmjöl och kalisalter. En eller annan af dessa blandningsdelar har stundom
förekommit till endast ringa del. Sådant har förhållandet varit med
superfosfat och benmjöl. När dessa förekommit, har det nemligen varit
endast i ringa mängd.
Priset på gödningen har uppgifvits vara 6 å 7 kronor per 100 kilogram.
Till 6 kronor har erhållits en blandning, som innehållit cirka 5 procent
fosforsyra, deraf intet i vatten lösligt, och cirka 7 procent kali, men intet
qväfve. Denna gödning kan på sin högsta höjd värderas till kronor
4,50 per 100 kilogram. Äfven de andra blandningarna hafva varit mycket
för högt debiterade. Jag har ansett det vara kemiska stationens skyldighet
att fästa uppmärksamheten på dessa förhållanden, ej blott i jordbrukarens
utan äfven i den samvetsgranne köpmannens och fabrikantens
intresse.
Herr kronolänsman J. Nilsson har i en offentliggjord skrifvelse äfven
framhållit huru en agent från Göteborg rest omkring i Yestergötland och
lyckats afyttra stora qvantiteter gödningsämnen, hvilka blifvit undersökta
vid de kemiska stationerna i Skara och Halmstad med de resultat, att
patentkalifosfat, såldt för 7 kronor, var värdt 4 kronor 90 öre,
I rotfruktsgödning, såld för 10 kronor 50 öre, värd 5 kronor 53 öre,
superfosfat, såldt för 9 kronor 25 öre, värdt 7 kronor 85 öre,
superfosfat, såldt för 7 kronor 25 öre, värdt 4 kronor.
Ensamt vid Vara station såldes af så kallade benfosfat 600 säckar
ä 10 kronor 40 öre, men voro enligt analys vid Skara station ej värda
mera än 3 kronor 29 öre, så att traktens jordbrukare betalade öfver 4,000
kronor för mycket för denna vara.
Man förundras öfver att sådant kan ännu hända, och tror måhända
att inom Skåne detta vore omöjligt, men att så ej är förhållandet visar
följande affär från Lund, hvilken, som synes af nedanstående, tilldrog sig
sistförfluten höst. De offentliga handlingarne lyda sålunda:
V. Steins analytisk-kemiska Laboratorium. Kjöbenhavn den 12 September
1895, 43,904,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Resultat af Undersögelse af en Pröve Superfosfat,
27
indsendt den 7 dennes af Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriks-aktiebolaget
i Helsingborg.
Pröven, den var forseglet: Lunds stads sigill, ledsagedes af afskrift,
bekraeftet ved Sigfr. Jacobson og A. P. L. Möiler, af attest for pröveudtagningen
saalydende:
»Ätt denna dag i min närvaro å härvarande jernbanestation från
femtio å statens jernvägsvagn N:o 6643 lastade enligt fraktsedel från herr
Sigfrid Herrström i Malmö den 30 i denna månad till herr C. A. Persson
härstädes afsända säckar gödning tagits ett prof, hvilket derefter inneslutits
uti fyra med staden Lunds sigill i lack förseglade glasburkar, uti
hvilka jemväl nedlagts lappar med anteckning: Prof å gödning, taget den
31/8 1895 i närvaro af notarius publicus i Lund;
samt att, enligt uppgift af herr C. Persson, berörda gödning skulle
vara 10 procent superfosfat, inköpt af honom från herrar Beckett Meyer
i Köpenhamn genom deras ombud, ofvanbeinälde Sigfrid Herrström; betygar
Lunds rådhus den 31 augusti 1895.
Ex officio
Oscar Heyden,
notarius publicus.
Sigill. I.
Der Indeholdtes:
Vand- och citrat-oplöselig vandfri Fosforsyre ................................. 7,68 °/0
Deraf:
Vand-oplöselig vandfri Fosforsyre... 5,63 #/0
Citrat-oplöselig vandfri Fosforsyre... 2,05 »
i V. Stein.
* * v
*
Alnarps kemiska laboratorium, Åkarp.
N:o 121. Analysattest.
Prof å superfosfat insändt från Skånska superfosfatfabriken i Helsingborg
3/9 1895 i glasburk, förseglad »Lunds stads sigill».
Inneslutet i glasburken: »Prof på gödning, taget den 31/g 1895 i närvaro
af notarius publicus i Lund, Oscar Heyden». Sigill.
28
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
Vid undersökning af detta prof befans detsamma innehålla:
Vattenlöslig fosforsyra .............................. 5,79 °/0
Citratlöslig » (enligt Peterinan)... 2,01 »
Summa 7,80 °/0
Anm. Med brefvet den 2/9 sändes en afskrift af notarii publici i
Lund deklaration SI/8 1895, som återfinnas å baksidan, och som härmed
återsändes,
hvilket intygas. Alnarp den 12 september 1895.
Mats Weibull,
föreståndare.
Afskriften å attestens baksida hade följande lydelse:
Afskrift.
Att denna dag i min närvaro å härvarande jernbanstation från femtio
å statens jernvägsvagn N:o 6643 lastade enligt fraktsedel från herr Sigfrid
Herrström i Malmö den 30 i denna månad till herr C. A. Persson
härstädes, afsända säckar gödning tagits ett prof, hvilket derefter inneslutits
uti fyra med staden Lunds sigill i lack förseglade glasburkar, uti
hvilka jemväl nedlagts lappar med anteckning: Prof å gödning taget den
31/8 1895 i närvaro af notarius publicus i. Lund;
samt att, enligt uppgift af herr C. A. Persson, berörda gödning skulle
Vara 10 procent superfosfat, inköpt af honom från herrar Beckett & Meyer
i Köpenhamn genom deras ombud, ofvanbemälde Sigfrid Herrström; betygar
Lunds rådhus den 31 augusti 1895. Ex officiö Oscar Heyden,
notarius publicus. Sigill.
Vidimeras:
Sig jr. Jacobsson. A. Ph. Möller.
Några kommentarier behöfvas ej; vare det nog sagdt, att då köparen
trott sig erhålla 10 procent vattenlöslig fosforsyra så fick han hälften. Antagligen
hafva äfven andra köpt af denna vara. En allvarlig lärdom får
man af dessa tilldragelser, och den är, att aldrig köpa gödningsämnen af
andra än välkända firmor och fabriker; att köpa dem med garanterad
halt och sedan låta undersöka dem. Redbara säljare önska intet högre.
Hjälmar Nålborst.
* *
*
29
Motioner i Åkära Kammaren, N:o 173.
Det var gifvet att mitt meddelande, om att en vagnslast dylika inkommit,
skulle framkalla ej så litet oro, ty med tystnad kudde det ej
förbigås. Med anledning af detsamma har följande uppsats insändts af
herrar Beckett & Meyers ombud.
Till red. af Sydsv. Dagbl.
Underhaltiga gödningsämnen.
Med anledning af en uppsats i Eder ärade tidning under denna rubrik
ber jag såsom ombud för herrar Beckett & Meyer, Köpenhamn, få
upplysa, att ifrågavarande parti gödning såldes enligt vidfogade bestämmelser,
hvaraf framgår att superfosfaten skulle innehålla, som vanligt 10
procent vatten och citratlöslig fosforsyra, deraf högst 2 procent citratlöslig med
vanlig latitudsberäkning af 1/i procent, att priset var cirka 15 procent
lägre än till exempel Helsingborgsfabrikens noterade priser, och att min
firma genast ouppfordrad, i öfverensstämmelse med sina affärsprinciper, så
fort vi från herr H." v. Gegerfelt, Göteborg, erhållit analys öfver partiet,
till fullo ersatte mindreinnehållet till alla köpärne, öfver hvilka jag bifogar
en uppgift, till Eder referents tjenst. Detta förhållande var analystagarne,
Helsingborgs superfosfatfabrik, nogsamt bekant, och då denna
utlemnat ifrågavarande analyser till Eder referent, borde vanlig affärsredbarhet
uppfordrat vederbörande att också meddela honom ofvan påpekade
förhållanden. Slutligen utgjorde analysdifferensen 1,70 i stället för,
som antydes, hälften af 10 procent. Under förhoppning att detta berigtigande
ville förhindra pressen att om eu högst ansedd firma godtroget sprida vilseledande
uppgifter, har jag äran teckna
högaktningsfullt
Sigfrid Herr ström.
Med anledning af påståendet att firman uppgifvit att superfosfaten
skulle innehålla 1 0 procent löslig fosforsyra, deraf högst 2 procent citratlöslig,
har jag besökt herr C. A. Persson, som meddelat mig att han icke
emottag^ en dylik uppgift.
Att Helsingborgsfabriken ej gjort mig några sådana meddelanden
som insändaren ansett att »vanlig affärsredbarhet» fordrade, förklaras helt
30
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
enkelt deraf, att jag lika litet meddelade fabriken som herrar Beekett &
Meyer, att jag offentliggjorde en handling som ojäfvigt visar att underhaltiga
gödningsämnen inkommit i handeln, något som i jordbrukets intresse
måste framhållas.
Från Helsingborgsfabriken har nedanstående inkommit:
»Förliden höst utbjöds litet hvarstans här i Skåne af en agent för
eu dansk firma ett 10 procent superfosfat till ett så ytterst lågt pris, att
en fullgod vara hvarken kunde importeras eller tillverkas här i landet så
billigt. För att närmare utröna af hurudan qvalitet det billiga superfosfatet
var, skaffade vi oss prof deraf från flera håll, hvilka undersöktes
å vårt laboratorium. Då dervid en betydande underhalt konstaterades,
anmodade vi vår återförsäljare i Lund, herr C. A. Persson, att reqvivera
en hel vagnslast af det ifrågavarande superfosfatet, hvilket parti genast
vid framkomsten proftogs af notarius publieus. Vid undersökning af det
uttagna profvet erhöllos följande resultat:
af professor V. Stein, Köpenhamn:
vattenlöslig fosforsyra ..............
citratlöslig » ........;.....
;d å Alnarps laboratorium
vattenlöslig fosforsyra ..............
citratlöslig » ...........,,,
å vårt laboratorium:
vattenlöslig fosforsyra .,............
citratlöslig » .............
?rf :. ''; ■ > »;1 ‘ , -r - - j -t♦ j ''
I detta fall har leverantören visserligen lemnat pro rata godtgörelse,
sedan vi fordrat sådan, men då många köpare säkerligen icke låtit undersöka,
hvad de köpt af samma superfosfat, inses ju, att de gjort en betydande
förlust icke endast på grund af gödningsämnets lägre värde, utan
ock derigenom, att jorden icke erhållit den beräknade mängden fosforsyra,
utan cirka 25 procent mindre.
Det inköpta partiet, 50 säckar, befordrades genast efter proftagningen
hit för omarbetning, och herr C. A. Persson har följaktligen icke erhållit
något deraf.
Det skoj, som en del importörer af konstgjorda gödningsämnen bedrifvit
i mellersta Sverige, och hvilket något relaterats i eder artikel, hafva
vi efter bästa förmåga sökt att motarbeta genom att föranstalta om prof
-
5.83 procent
2.05 »
5.79 procent
2.01 »
5.76 procent
2,— »
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
31
tagningar, undersökningar och tidningsmeddelanden. Detta torde ha bidragit
till, att flera hushållningssällskap och landtbruksförenrngar fått sin
uppmärksamhet rigtad på ofoget, och då de kemiska stationerna nu äfven
börjat att upplysa allmänheten om saken, är väl att hoppas, att på lagstiftningens
väg hinder skola läggas för fortsättandet af affärer, hvilka
tillskynda landtmännen — och i synnerhet de mindre jordbrukarne —-stora förluster. Vi äro förvissade om, att samtliga de svenska fabrikerna
gerna vilja medverka till åstadkommande af en effektiv, helst genom staten
utöfvad, kontroll vid försäljningen af konstgjorda gödningsämnen.
Helsingborg den 13 januari 1896. Skånska Superfosfat-och Svafvelsyre-F
abriks-Aktiebolaget.»
Slutligen kan jag anföra, att bref inkommit med uttryck af tacksamhet
för att landtmännens uppmärksamhet fästs på vigten af att ej glömma
att låta kontrollera de gödningsämnen, som de köpa, efter som de löpa
risk för att få underhaltig vara — och det är detta, jag velat framhålla ;
att varan var underhaltig förnekar ingen.
Hjalmar Nathorst.
* *
*
Underhaltigt superfosfat.
Yår kontroll öfver gödnings- och foderämnen, likasom öfver säd och
frön, är på grund af landtmännens uraktlåtenhet att flitigt anlita kontrollanstalterna,
ingalunda för närvarande så fullständig, att den skyddar
jordbruket för underhaltiga varor. Sålunda visade det sig, att, då Malmöhus’
läns. hushållningssällskap anvisade extra medel till frökontrollanstalten
i Lund, på det att dess föreståndare ej endast skulle undersöka de prof,
som insändes, utan äfven sjelf anskaffa sådana från fröhandlare, flertalet
af de prof, som erhöllos från landthandlare, voro i hög grad underhaltiga.
Dylika varor försäljas till mindre jordbrukare, hvilka i regel aldrig sända
prof af dem till undersökning, och undgå derför all kontroll.
Ej bättre är förhållandet med åtskilliga konstgjorda, importerade gödningsämnen,
af hvilka, utom till Östersjöhamnarne, betydliga partier inkomma
öfver Göteborg, Malmö och Ahus m. fl. platser. Det förefaller,
som man, för att undgå kontroll, först försålde fullgod vara och sedermera
— då denna antagligen blifvit kontrollerad — låter den underhaltiga
varan, i likadana säckar och med samma märken, följa efter. Den
32
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
bäfver då ej undersökt, ty man har ju köpt af samma sort och firma
förut, och funnit varan fullgod, så att det synes vara alldeles öfverflödigt
att å nyo låta pröfva densamma. Att så har skett i år, är visst, och hurudan
vara, som mångenstädes förbrukats, skall nedan framhallas. Innan
detta sker, är dock nödigt anföra, att dessa anmärkningar alldeles icke
drabba de välkända handelshus, hvilkas import af gödningsämnen städse
varit af en fullgod beskaffenhet, och hvilka firmors heder är höjd öfver
allt tvifvel. ,■<;
Enligt prof, som af mig insändts till Alnarps och Kalmar kontrollstationer
samt till professor Steins laboratorier m. fl., hafva nedan anförda
gödningsämnen visat sig vara af följande sammansättning.
N:o 1. Prof, försegladt af »J. Johnsson» och »E. Ekberg», och som
enligt nämnda personers intyg, dagtecknadt Ulfstorp den 28/4, uttagits ur
ett parti superfosfat, märkt »20 procent superfosfat, Beckett & Meyer,
Kjöbenhavn». Detta prof innehöll af vatten och citratlöslig fosforsyra:
enligt Alnaps analys............... 18.24 procent
» Kalmarstationens ......... 17.90 »
» prof. Steins .................. 17.97 »
N:o 2. Prof, försegladt med »Winslöfs m. fl. socknars länsmansexpedition»,
och enligt kronolänsman H. Ohlsons intyg af den 28/4 97,
Winslöf, utgörande ett prof af superfosfat från herr P. J. Borg, Kristianstad.
Säckarne voro märkta »20 % Superfosfat, Beckett & Meyer, Kjöbenhavn».
Innehåll af vatten- och citratlöslig fosforsyra:
enligt Alnarps analys............... 18.12 procent
» Kalmarstationens d:o ... 18.00 »
» prof. Steins d:o............... 18.10 »
N:o 3. Prof, försegladt: »John Nilsson» och »C. G. G:s», och enligt
af John Nilsson och Bernhard Åkesson å Nybygård per Sörbytorp utfärdadt
intyg af den ,7/4 97, utgörande ett prof af ett parti 20 procent
superfosfat, af herr C. G. Gustafsson inköpt från herrar Bröderna Tind,
Charlottsborg per Kristianstad. Säckarne voro märkta: »Beckett & Meyer,
Kjöbenhavn». Profvet innehöll af vatten- och citratlöslig fosforsyra:
enligt Alnarps analys ....................,18.29 °/0
Sf Kalmar statens d:o ............ 17.90 »
» prof. Sfejps d;o ............. 17-97 $
38
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
N:o 4. Prof, försegladt: »John Nilsson» och »J. E. N.», hvilket enligt
intyg af F. Tengvall och John Nilsson, Sörbytorp, af den 27/4 97
utgjorde prof af ett parti 20 procent superfosfat, som herr C. Carlsson i
Torp inköpt innevarande vår. Säckarne voro märkta »20 °/0 superfosfat,
Beckett & Meyer, Kjöbenhavn». Profvet innehöll af vatten- och citratlöslig
fosforsyra:
enligt Kalmar stations analys ...... 17.80 °/
» prof. Steins d:o ..................... 18.04 »
N:o 5. Prof, försegladt af »Kemiska stationen, Helsingborg», och åtföljdt
af ett så lydande intyg: »Prof på 180 säckar 20 procent superfosfat,
inköpta af herr N» P. Ringstedt från Joh. P. Nilsson, Åstorp. Säckarne
voro märkta: »20 procent superfosfat, Beckett & Meyer, Kjöbenhavn», allt
enligt vidimeradt intyg från herrar C. A. Weimers och N. P. Ringstedt.
Profvet innehöll af vatten- och citratlöslig fosforsyra:
enligt Halmstads kemiska stations analys 18.30 procent
» Helsingborgs » » » 18.20 »
» Kalmar » » » 18.10 »
» prof. Steins................................. » 17.97 »
I medeltal af samtliga analyserna har detta så kallade 20 procent
superfosfat innehållit af vatten- och citratlöslig fosforsyra 18.08 procent,
sålunda 1.92 procent mindre än hvad som uppgifvits, hvilket motsvarar en
underhalt af cirka 10 procent af varans uppgifna värde. Detta torde å
förbrukningsorterna kunna beräknas till 88 öre per procent fosforsyra,
hvadan landtmännen per säck betalat omkring 66 öre mera än hvad de
borde. Här gäller — så som synes — ej ett enstaka tillfälle, beroende
på något särskilt förhållande, utan är underhalten genomgående konstant.
Inga misstag vare sig vid proftagningarna eller analyserna äro tänkbara,
och uppgå de senare till ej mindre än 15, utförda på 5 olika
laboratorier, och utvisa en halt varierande mellan 17.90 och allra högst
18.42 procent hos detta så kallade 20 procent superfosfat.
Sådant är förhållandet, när köp sker af utländsk vara, som ej importerats
af i denna bransch förfarna handelshus, hvilka visat sig endast
förhandla fullgod! fabrikat. Någon dylik risk finnes alldeles icke vid köp
af inhemska gödningsämnen. Alla reflexioner äro för öfrigt öfverflödiga,
ty talande siffror hafva anförts. Önskligt är dock att pressen, genom att
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 33 Höft. 5
34
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
offentliggöra dessa förhållanden, visar landtraännen för hvilka förluster de
äro utsatta vid köp af utländska gödningsämnen, på det att de må veta
att undgå de samma.
Det är mig fullkomligt obekant, om de som förhandlat ofvan anförda
vara, af den danska firman underrättats om, att den varit underhaltig och
att de derför erhållit den till ett lägre pris, och att sålunda en del af
ansvaret skulle falla på importörerna. Men äfven om så vore förhållandet,
hvilket knappast är troligt, så qvarstår dock såsom ovedersägligt, att
flera tusental fsäckar superfosfat, med en halt af 18 procent vatten- och
citratlöslig fosforsyra, försålts i säckar med påskrift »20 procent superfosfat,
Beckett & Meyer, Kjöbenhavn».
Hjalmar Nålborst.
* *
*
I redogörelse för verksamheten vid Kristianstads kemiska station för
tiden 1 september 1896—81 augusti 1897 läsas nedanstående uppgifter
angående superfosfatanalyser.
|
| Vattenlöslig fosforsyra | Derutöfver citratlöslig fosforsyra. | Summa lättlöslig fosforsyra. |
Superfosfat 20 °/0 | 17.3 | 2.3 | 19.6 | |
» | » | 17.7 | 2.2 | 19.9 |
» | » | 17.9 | 2.3 | 20.2 |
» | » | 18.2 | 0.7 | 18.9 |
» | » | 18.2 | 1.3 | 19.5 |
» | » | 18.1 | 0.8 | 18.9 |
» | » | 18.3 | 1.5 | 19.8 |
» | » | 18.3 | 0.5 | 18.8 |
» | » | 18.3 | 0.6 | 18.9 |
» | » | 18.4 | 1.3 | 19.7 |
» | » | 18.5 | 1.0 | 19.5 |
» | » | 18.5 | 0.9 | 19.4 |
» | » | 18.5 | 0.8 | 19.3 |
» | » | 18.6 | 1.0 | 19.6 |
» | » | 18.7 | 0.9 | •'' 19.6 |
» | » | 18.7 | 1.3 | 20.0 |
» | » | 18.7 | 0.9 | 19.6 |
Motioner i Andra Kammaren, N:o 173.
35
|
| Vattenlöslig fosforsyra. | Derutöfver citratlöslig fosforsyra. | Summa lättlöslig fosforsyra. |
Superfosfat 20 °/0 | 18.8 | 1.7 | 20.5 | |
» |
| 18.8 | 1.2 | 20.0 |
» | » | 18.8 | 0.8 | 19.6 |
|
| 18.9 | 1.1 | 20.0 |
» | » | 19.0 | 0.7 | 19.7 |
» | » | 19.1 | 2.7 | 21.8 |
)) | )) | 19.0 | 0.4 | 19.4 |
» | » | 19.2 | 0.5 | 19,7 |
| » | 19.3 | 0.2 | 19.5 |
» |
| 19.3 | 0-5 | 19.8 |
» | » | 19.8 | 0.4 | 20.2 |
| » | 20.2 | 0.9 | 21.1 |
Superfosfat 10 % | 8.7 | 1.3 | 10.0 | |
|
| 9.3 | 0.3 | 9.6 |
» | S) | 5.3 | 5.7 | 11.0 |
| y> | 11.3 | 0.3 | 11.6 |
Sistnämnda prof vet var uppblandadt med 19.8 procent sand.
Enligt uppgift af inlemnarne härstammade samtliga de underhaltiga superfosfaten
från utländska fabriker. Del torde derför vara af vigt för landtmannen
att vara på sin vakt särskildt emot de belgiska med flera fabrikat,
som numera rikligen förekomma i marknaden.