Motioner i Andra Kammaren, N:o 161 (Motion 1897:161 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

it''.. x! i »:|_Ii-ao/i flit •.•xbvlil 4- l •»*!; in ,•>''!. t .''!< 1

ii.vi'' ''i r.\ "tr- vniioh''.viohui ''i.isf! r>’ ‘ i !>-m»•••/ •''il• r>i . (•. j:»|) «i>jyfmri[ .alunmöjtn mA} viisHa^fivinoi.
t<i;- '' ij{;''!''if.i"öl cent»ho iilili Uiä- •».» i!*»«» -tr*i dust!

*''>r»<bh«''aani/i£ iun*l imifsd tti: cl»juti:I jI-m

M mo/i t bo :-yi)(liu fii »flas

ii> ui:l ?,''A !*I i! il. 4 iili jt:

i lo uiTnr♦>.’£•* -intndintill <ibmmw<t.unl; •ihfiongn;; vpl^öi
-ftT>*»(nitrt/l *>i:uiåöaT‘d>nii åilvb no fn nma

3f:o 161.

Af herr J. Johansson i Noraskog, i anledning af Kongl.
Majits proposition angående jernvägsanliiggningar för statens
räkning.

Under åberopande af mitt vid remiss till statsutskottet af Kongl.
Maj:ts proposition n:o 46, angående jernvägsbyggnader för statens räkning,
den 9 dennes afgifna yttrande, och med anledning deraf, att kongl. jernvägsstyrelsen
i skrifvelse af den 4 sistlidne december, på grund af den
instruktion, som Kongl. Maj:t lemnat i fråga om undersökning för jernväg
mellan Krylbo och Örebro, förklarat sig hindrad att vidtaga några
åtgärder i det syfte, som, enligt protokoll, hållet vid allmänt sammanträde
i Linde den 26 förutgångna oktober, blifvit uttalade angående verkställande
af ytterligare undersökning på allmän bekostnad för utrönande,
huruvida det ej vore både för staten och de särskilda orterna fördelaktigast
och lämpligast, att ifrågavarande stambana från Skinskattebergs
bergslag droges genom Ramsbergs, Lindes och Nora bergslager, tillåter
jag mig, med hänvisning för öfrigt till hvad härom finnes omförmäldt
dels i berörda sammanträdesprotokoll och dels på grund deraf upprättade
och liärhos vidfogade handlingar, vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Kong]. Maj:ts förberörda
proposition, i hvad den afser föreslagen jernväg
från Krylbo öfver Vestanfors och Ullersäter till
Bih. till Itiksd. Prof. 1897. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 50 Iläft. (N:o 161). 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Örebro, måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om
verkställande af ytterligare undersökning af berörda
jernvägslinie för utrönande, huruvida det ej skulle vara
både för staten och de särskilda orterna fördelaktigast
och lämpligast, att banan från Skinskattebergs bergslag
droges genom Ramsbergs, Lindes och Nora bergslager,
samt att till kommande riksdag framlägga det
förslag angående ifrågavarande stambanas rigtning och
läge, som af en dylik undersökning kan föranledas.

Stockholm den 12 mars 1897.

J. Johansson

från Noraskog.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Transsumt.

Protokoll, hållet vid sammanträde å tingshuset i
Linde, för öfverläggning angående nedan omförmälda
ärende den 26 oktober 1896.

Genom kungörelse i ortens tidningar hado utfärdats
upprop:

ett så lydande

1! , m:« -r- * -l ’

Stambanan Krylbo—Örebro.

Då kongl. jernvägsstyrelsen låtit undersöka olika jernvägslinier för
att sammanbinda Krylbo och Örebro statsbanestationer, och då jernvägens
sträckning genom Ramsbergs- Lindes- och Nora bergslager skulle för dessa
orter vara af största vigt, få vi undertecknade inbjuda dem, som intressera
sig härför, att sammanträda å tingshuset i Linde måndagen den 26
oktober klockan 1 e. m., för öfverläggning om hvilka åtgärder böra vidtagas
för att få eu undersökning utförd jemväl å nämnda sträckning.

Magnus Enger.

Aug. Larson,
Striberg.

S. Cleophas,

Hammarby.

P. M. Larsson,

Loa.

W. T. Hvitfeldt,

Ramsberg.

Henr. Lundborg,
Guldsmedshyttan.

Israel Ersson,

Öskevik.

Thore Lindberg,

Dalkarlshyttan.

Jacob Norrbohm.

Kils-Ramshyttan.

G. Diedrichs,

Frös vidal.

Med anledning deraf hade ett flertal i orten bosatta och för frågan
intresserade män infunnit sig å utsatt tid och ort; och sedan häradshöfdingen
Magus Unger på Hitorp öppnat mötet samt uppmanat de närvarande
att utse ordförande, valdes dertill enhälligt landshöfdingen A. G.
Svedelins, som förklarade sig villig fullgöra uppdraget.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Sedan på förslag af ordföranden till mötets sekreterare antagits juris
kandidaten Abraham Unge?'', antecknades till en början af ett 70-tal närvarande
följande:

Landshöfdingen A. G. Svedelius, häradshöfdingen Magnus Unger på
Hitorp, disponenten för Hammarby-Yxe aktiebolag S. Cleophas å Hammarby,
grufförvaltaren Aug. Larson å Striberg, förre riksdagsmannen P.
M. Larsson i Löa, förvaltaren W. T. Hvitfeldt i Ramsberg, disponenten
för Guldsmedshytte aktiebolag Henr. Lundborg å Guldsmedshyttan, häradsdomaren
Israel Ersson i Öskevik, ingeniören Thore Lindberg å Dalkarlshyttan,
bruksegaren Jacob Norrbohm å Kils-Ramshyttan, bruksegaren
G. Diedrichs å Frösvidal, häradshöfdingen A. Hygrell i Linde, borgmästaren
I. Bergöö i Linde, grufförvaltaren F. T. Ekstam vid Stripa, disponenten
för Vedevågs aktiebolag friherre Axel Sparre, kontraktsprosten Johan
Wahlfisk i Kil, majoren P. A. H. Stjernspetz å Rockhammar, majoren O.
Sjögren i Linde, ingeniören R. Rubin i Linde, godsegaren P. V. Andersson
å Sund, grufförvaltaren P. Wilson å Lerberg, bruksegaren L. Larsson
på Bredsjö, byggmästaren J. Andersson i Linde, disponenten för Stadra
aktiebolag Edv. Carlsson å Stadra, ingeniören vid Gyttorps sprängämnesaktiebolag
H. Björkman vid Gyttorp, disponenten B. Sjövall vid Bångbro,
disponenten för Rockesholrns aktiebolag, löjtnanten Helmer Bernhardt,
disponenten för aktiebolaget Bofors-Gullspång Jonas C:son Kjellberg å
Bofors, direktören, kommendörkaptenen G. Dyrssen å Bofors, bruksegaren
V. Berglund i Linde, bergsbruksidkaren Israel Olsson i Lindesby, gårdsegaren
A. Gustafson i Nora, gjuteriegaren Jansson i Nora, bergsmannen
Erik Olsson i Fornaboda, disponenten för Strömsnäs Jernverks aktiebolag
E. Odelberg å Degerfors, bergsmannen L. E. Ersson i Löa, häradsskrifvaren
Chr:n Hultman i Linde, kronofogden Aug. Nylén i Linde, bergsbruksidkaren
P. Andersson i Björka, jägmästaren C. A. Schmidt i Linde, häradsdomaren
J. E. Jansson i Högstaboda, jägmästaren H. Stuart i Ramsberg,
förre nämdemännen O. Björklund, Aug. Ersson och A. Andersson
från Resta, gästgifvaren K. Ersson i Ramsberg, bergsmännen P. Karlsson
vid Hammaren och N. Aug. Pettersson i Uskeboda, nämdemännen A.
Andersson i Björkhyttan, kommissarien G. Carleson, rådman C. Lindgren,
fabrikören P. A. Birgén och handlanden R. H. Lundqvist i Linde, förvaltaren
P. M. Andersson å Brotorp, handlanden L. Lindqvist i Ramsberg
samt vinhandlanden J. O. Andersson och bankkamreraren G. Fosselius i Linde.

Sedan ordföranden derefter uppläst ofvanintagna kallelse och hemstält,
att mötesdeltagarne ville yttra sig i den föreliggande frågan, begärdes

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161. 5

ordet först af hr Cleophas, som uppläste och till protokollet ingaf följande
skriftliga anförande:

»Sedan fråga blifvit väckt om byggandet af en stambana Örebro—
Krylbo, för åstadkommande af en genare förbindelse emellan rikets nordliga
och sydliga delar, än som kan ega rum på de redan befintliga stambanorna,
har inom de trakter, hvarigenom den nya banan skulle ledas,
naturligen uppstått ett lifligt intresse för banans framdragande i sådan
sträckning, som ansetts mest gagnelig för de orter, hvilka kunde ifrågakomma
att deraf beröras. Till följd häraf hafva ock flera olika förslag
till banans rigtning blifvit framstälda, och befinner sig ibland dem äfven
det förslag, som legat till grund för detta mötes sammankallande; och
när jag nu begärt ordet, bär detta skett för att söka ådagalägga, att ej
blott ortens, utan äfven statens intressen skulle bäst tillgodoses genom
banans framdragande i den sträckning, som finnes antydd uti den till
detta möte utfärdade kallelsen. Jag torde då icke behöfva särskildt uppehålla
mig vid de fördelar för bergslagerna, deras verk och inrättningar,
jordbruksrörelse och industri, hvilka skulle härflyta af en direkt förbindelse
med Norrland, hvars rika skogstillgångar här skulle finna en god
marknad, likasom ej heller om vid det uppsving uti ortens industri, som
otvifvelaktigt skulle framkallas af lättad tillgång till norrlandskol och
lättad utförsel af ortens produkter. Dessa äro nemligen fördelar, som af
hvar och en lätteligen inses. Deremot önskade jag fästa uppmärksamheten
på en omständighet, som, efter mitt förmenande, är af den största
vigt för bergslagerna, en vigt så stor, att en stambanas framdragande
genom dem synes mig vara snart sagdt en lifsfråga för deras industri.
Kändt är nemligen, hurusom ett stort utländskt bolag redan förvärfvat en
betydlig del af de enskilda jernvägar, hvarpå bergslagernas produkter
utföras i verldsmarknaden, och att detta bolag, som redan inköpt största
delen af Grängesbergs rika gruffält, sträfvar att komma i besittning af
bergslagernas återstående kommunikationsleder. Skulle detta lyckas, hvilket
för ett kapitalstarkt bolag ej torde vara omöjligt, står det i dess magt
att, med stöd af gällande taxor, uppställa trafikbestämmelser, som för de
nuvarande egarne omöjliggöra bearbetandet af deras grufvor samt följaktligen
all jernhandtering, hvarefter för dessa egare ej torde återstå
annat än att, till pris, som bolaget behagar bestämma, till detsamma
öfverlåta de grufvor samt verk och inrättningar, dem bolaget anser ömkligt
åt sig förvärfva. En sådan möjlighet kan dock förhindras derigenom,
att stambanan framdrages genom bergslagerna, då nemligen stambanan,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

genom medgifvande af modererade fraktsatser, kunde konkurrera med det
utländska bolaget och sålunda verksamt bidraga dertill, att åt svenske
män och undersåter bibehålies en ej obetydlig del af vårt land, hvilken
eljest sannolikt inom kort tid blefve så godt som en utländsk besittning
i hjertat af riket. Redan ensamt af detta skäl synes det vara med statens
sanna fördel förenadt, att den ifrågasatta stambanan erhåller den föreslagna,
med bergslagernas intressen sammanfallande rigtningen, men detta statens
intresse vinner ytterligare tillväxt deruti, att ingen af de hitintills undersökta
bansträckningarne är i stånd tillföra en stambana Örebro—Krylbo
en sådan trafik, som den, hvilken en bana genom Ramsbergs—Lindes och
Nora bergslager redan från början skulle erbjuda, oberäknadt att icke
heller någon annan sträckning erbjuder sådana tillfällen till vidare industriel
utveckling med deraf härflytande framtida ökning af trafiken; och
då denna trafik ej kommer att inskränka sig till endast den nämnda
bandelen Örebro—Krylbo, utan äfven till långa sträckor norr och söder
derom, så följer deraf, att med statens intresse äfven i finansielt hänseende
är fördelaktigt, att banan framdrages uti den nu förordade sträckningen.
Häremot torde invändas, att en bana, som genomgår de nämnda bergslagerna,
både blifver längre och kräfver drygare anläggningskostnader,
än om hon bygges efter någon af de redan undersökta linierna. Sanningen
häraf vill jag visst icke förneka, men detta skäl emot banans framdragande
uti den af mig förordade rigtningen synes mig helt och hållet
uppvägas af de skäl för denna rigtning, hvilka jag, både ur ortens och
det allmännas intresse, här ofvan anfört. För den ifrågavarande rigtningen
af banan talar äfven ett ytterligare skäl, hvilket, om det ock ej kan anses
afgörande, dock torde böra tillerkännas någon vigt vid bestämmandet af
en ny stambanas läge; och detta skäl är, att af landets tillsammans 3,639
kilometer långa stambanor endast den korta sträckan emellan Krylbo och
Storvik berör en af landets bergslager — Thorsåkers. Det synes derför
vara på tiden, att dessa för hela landets industri så vigtiga områden vid
nya stambanors anläggande också varda ihågkomna; och att, då, öfrigt
oberäknadt, lättade kommunikationer med deraf härflytande fördelar kunna,
genom nu föreslagna bansträckningen, beredas ganska vidsträckta bergslagstrakter,
dessa trakters intressen böra i första rummet tillgodoses,
äfven om derigenom vägen emellan södra landet och Norrland skulle
.förlängas med en eller annan mil, eller resande emellan dessa orter skulle
uppehållas en timme längre på vägen.

Hammarby i oktober 1896. S. Cleophas.»

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Herr TJnger, som åt industriens män lemnade att utveckla fördelarna
för orten af den ifrågasatta stambanans sträckning derigenom, ville såsom
de åtgärder, hvilka detta möte borde vidtaga, föreslå:

l:o) att det protokoll, som vid mötet fördes, skulle öfverlemnas till
kongl. jern vägsstyrelsen, och att öfverlemnandet måtte ske genom mötets
ordförande, herr landshöfding Svedelius; samt

2:o) att mötet måtte uppdraga åt en af mötet utsedd komité att med
ledning af tillgängliga upplysningar verkställa och tillhandahålla kongl.
jernvägsstyrelsen jemte andra vederbörande, som angående den ifrågavarande
jernbanans sträckning egde afgifva yttrande eller fatta beslut,
erforderlig kalkyl öfver blifvande trafik å Krylbo—Örebro-banan, förlagd
genom Ramsbergs—Lindes och Nora bergslager, i jemförelse med den
trafik och deraf beroende rentabilitet, som vore att för banan påräkna,
om den förlädes i någon af öfriga ifrågakomma sträckningar.

I herr Ungers förslag instämde:
herr Lundborg;

herr Jansson från Nora, som från nordvestra stambanelinien mellan
Laxå och Björneborg hem tade exempel, huruledes staten vid byggande
af jernvägar, för att tillmötesgå enskilde större industriidkares intressen,
betydligt afvikit från den mest direkta sträckningen;

herr WahlfisTc, som, med anslutning till herr Cleophas’ anförande, såsom
innefattande hufvudskälen för den ifrågavarande banans förläggning genom
Ramsbergs—Lindes och Nora bergslager, ville påpeka vigten för eu eventuel
komité att åstadkomma noggrann utredning om den rentabilitet, som
vore att påräkna för en jernväg med denna sträckning;

herr Gustafsson, som, särskildt med hänsyn till en framtida anläggning
af kanal mellan Venern och Uddevalla, framhöll, att statens intresse
borde vara väl förenligt med den nu föreslagna vestliga rigtningen af
jernvägen Krylbo—Örebro; och

herr Kjellbeig, som förmälde, att de större bruksbolagen och enskilde
i Karlskoga socken, ehuru ej direkt berörda af den ifrågavarande jernvägens
sträckning genom bergslagerna, likväl lifligt intresserade sig derför.

Herr Lundborg påpekade derefter, att särskildt i Rambergs—Lindes
bergslag förefunnos många och rika grufanledningar, hvilka hittills, på
grund af bristande kommunikationer, icke bearbetats, men hvarur helt

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

säkert eu rik jernindustri skulle uppblomstra, derest jernvägen Krylbo—
Örebro komrne att dragas i den sträckning, som öfverensstämde med
inötets nu uttalade önskan.

Sedan vidare herr Gustafsson föreslagit, att medlemmarnes antal i
komitén, om en sådan komme till stånd, borde bestämmas till 7, samt i
fråga om, livilka personer borde i komitén inväljas, åtskilliga förslag
blifvit af flere bland mötesdeltagarne väckta, förklarades diskussionen
afslutad.

På derom af ordföranden framstälda propositioner fattade nu mötet
följande beslut:

1 :o) att mötet skulle, såsom uttryck af sin enhälliga och lifliga önskan,
hos vederbörande göra vördsam hemställan derom, att, innan sträckningen
af den ifrågasatta jernvägslinien Krylbo—Örebro bestämdes, undersökning
måtte på allmän bekostnad verkställas för utrönande, huruvida
det ej vore både för staten och de särskilda orterna fördelaktigast och
lämpligast, att banan droges genom Ramsbergs Lindes och Nora bergslager; 2:o)

att det vid mötet förda protokoll måtte genom mötets ordförande,
herr landshöfding Svedelius, till kongl. jernvägsstyrelsen öfverlemnas; 3:o)

att utse en komité med uppdrag att, på sätt herr Unger föreslagit,
med ledning af tillgängliga upplysningar verkställa och tillhandahålla
kongl. jernvägsstyrelsen jemte andra vederbörande, som angående
den ifrågavarande jernbanans sträckning egde afgifva yttrande eller fatta
beslut, erforderlig kalkyl öfver blifvande trafik å Krylbo—Örebro-banan,
förlagd genom Ramsbergs—Lindes och Nora bergslager, i jemförelse med
den trafik och deraf beroende rentabilitet, som vore att för banan påräkna,
om den förlädes i någon af öfriga ifrågakomna sträckningar; samt
4:o) att i komitén skulle inväljas 7 personer.

Till ledamöter af denna komité valdes derefter:

Disponenten S. Cleophas, Hammarby, förvaltaren W. T. Hvitfeldt,
Ramsberg, ingeniören Thore Lindberg, Dalkarlshyttan, bruksegaren Jacob
Xorrbohm, Kils-Ramshyttan, förvaltaren A. Carlborg, Baggå, f. riksdagsmannen
P. M. Larsson, Löa, samt disponenten, löjtnanten Helmer Bernhardt,
Rockesholm, med herr Cleophas såsom sammankallande.

Sedan mötet vidare åt herrar Unger och Cleophas uppdragit att jemte

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

ordföranden justera detta protokoll, förklarades mötet af ordföranden af slutadt.

jui : V(,‘" " \"’T '' [■ ;

Vid protokollet

»-flit*1 • : :: ■ 70 ’ ‘; ■ • : r

Abraham finger.

Justeradt:

Ax. G. Svedelius. Magnus finger. S. Cleophas.

Till bruksdisponenten S. Cleophas, Hammarby. Jerle.

, '' ; ...» .i ■ <>>., * « • I* r 5 • •••. ;l »i . • é :T :;f j''jj» [• » ••»'';«! (J f ■ t J j ?• m) M! i _

Med anledning af innehållet i det protokoll, hvilket förts vid sammanträde
i Linde den 26 oktober innevarande år vid öfverläggning angående
sträckningen för ifrågasatt jernväg mellan Örebro och Krylbo, får
kongl. jernvägsstyrelsen meddela, att kongl. styrelsen på grund af den
instruktion, som af Kongl. Maj:t lemnats i fråga om undersökning för
jernväg mellan berörda orter, finner sig förhindrad att vidtaga några åtgärder
i det syfte berörda protokoll anger.

Stockholm de» 4 december 1896.

Rudolf Cronstedt.

C. I. Sundberg.

Komiterad.es

) * ■ ; t » ■ ■ i j . • . • ■

Att vid de fortsatta jernvägsanläggningarne inom vårt land någon
bestämd plan icke blifvit följd angående den ordning, hvari anläggningar^
skulle fortgå for att bereda staten och enskilda orter det största
möjliga gagn, samt bestämma hvilka af dessa anläggningar borde blifva

Bih. till Riksd. IVot. 1897. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 50 Haft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

stambanor eller hvilkas utförande borde åt den enskilda företagsamheten
öfverlemnas, har länge varit kändt, och torde väl utgöra hufvudsakliga
anledningen dertill, att, medan stambanor till ganska betydlig längd förekomma
uti flere af rikets företrädesvis akerbrukande provinser, endast
den mindre betydande Thorsakers bergslag i Gefleborgs län på en kortare
sträcka beröres utaf en statens jernväg. Resultatet af denna planlöshet
har ock varit, att staten redan funnit sig föranlåten tillösa sig åtskilliga
af de ursprungligen enskilda jernvägarne samt att ständigt nya förslag
framställas om inlösande för statens räkning af andra enskilda jernvägar,
som anses vara af öfvervägande vigt för det allmänna. För att i någon
man rada bot mot denna planlöshet, är ock vid innevarande riksdag af
enskild motionär väckt förslag om utredning angående framtida utveckling
af statens jernvägsväsende.

Vi hafva ansett oss böra påminna om dessa omständigheter i sammanhang
med den väntade framställningen till Riksdagen om anslag till byggande
af stambana emellan Örebro och Krylbo stationer å statens jernvägar;
en stambana, hvars berättigande ligger uti den lättade förbindelse,
som derigenom skulle åstadkommas emellan landets södra och nordliga*
delar. Nödvändigheten af en dylik lättad förbindelse äro vi långt ifrån
att underkänna; men då en sådan nu blifvit ifrågasatt att förverkligas,
önska vi få fästa uppmärksamheten på åtskilliga omständigheter, som synas
oss tala för denna stambanas framdragande i en något annan retning,
än den. nu genom kongl. jernvägsstyrelsens försorg undersökta.

Vi föreställa oss nemligen, det en statsbana företrädesvis bör erhålla
ett sådant läge, att, på samma gång hon väsentligen kan bidraga till
rörelsens höjande och underlättande inom ett vigtigt centrum för industrien,
hon kan lemna staten full ränta pa deruti nedlagda anläggningsoch
driftkostnader; och att detta, mer än vid någon annan sträckning för
denna stambana, blifver händelsen med en stambana Örebro—Krylbo
dragen genom Ramsbergs, Nora och Linde samt Skinnskattebergs bergslager,
torde tydligen framgå af de härvid fogade beräkningarne öfver
banans anläggningskostnader och den godsmängd, som redan straxt efter
banans öppnande blifver att dera påräkna. Den för denna bansträckning
något högre anläggningskostnaden än för en bana, framdragen uti den af
kongl. jernvägsstyrelsen föreslagna rigtningen, äfvensom den obetydligt
förlängda förbindelsen emellan södra landet och Norrland, som skulle
blifva en följd af banans framdragande i den af oss angifna rigtningen,
torde vara af en försvinnande ringa betydelse emot fördelen af att erhålla

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

en bana, som'' redan från dess öppnande vore fullt rentabel, hvilket ej
torde blifva händelsen, derest hon framdrages i någon annan rigtning.
Lägges härtill det ofantliga uppsving i ortens industri, som är att förvänta,
om den af oss projekterade rigtningen följes — ett uppsving, som
otvifvelaktigt blefve en följd af att Norrlands rika skogstillgångar kunde
erhålla användning vid de verk, hvilka lättade kommunikationer säkerligen
skola framkalla uti en ort så rik på flerehanda bergsprodukter och
med så mycken obegagnad vattenkraft — så vill det synas vara fullt
visst, att, i ekonomiskt hänseende, den af oss förordade stambanan skall
med tiden blifva en rent af gifvande affär. Huru långt denna utveckling
skall kunna sträcka sig, är naturligtvis omöjligt att förutsäga, men
så mycket torde dock vara påtagligt, att den ej kommer att inskränka
sig endast till den ort, som banan omedelbart berör, utan komma dess
verkningar att sträcka sig till vidt aflägsna orter, vidare i samma mån
som bergslagernas afsättningsprodukter eller der behöfliga råvaror njuta
billigare fraktsatser.

Redan förut hafva vi påpekat den omständigheten, att landets bergslager
allt härintill, med endast ett obetydligt undantag, fått undvara
den fördel, som inom dem framdragna stambanor kunde bereda den för
landet i sin helhet vigtiga bergshandteringen. Här vore nu ett tillfälle
att, med såsom vi tro fördel jemväl för staten, göra försök att för dess
räkning öppna en trafikled inom ett dylikt distrikt. För orten i fråga
är detta så mycket vigtigare, som ett mägtigt bolag redan förfogar öfver
en stor del af de kommunikationsleder, hvarpå dessa bergslagers produkter
skola söka sig väg till verldsinarknaden, och då samma bolag synes sträfva
att allt mer slå under sig värdefullare egendomar samt återstående kommunikationsleder,
så synes det endast vara en tidsfråga huru länge de
enskilde bruks- och industriidkarne skola kunna existera i bredd med
bolaget, som, med stöd af redan gällande fraktsatser, faktiskt kan omöjliggöra
af dem egande jernvägars begagnande utaf andra än af bolaget
sjelft. Hvilken oerhörd magt härigenom är lagd i bolagets hand, ej
endast i hvad angår bergslagernas industri, utan äfven alla deras eganderättsförhållanden,
är påtagligt, likasom ock att bergslagernas inbyggare,
industriidkare eller egendomsegare, som ej lära vara i tillfälle bygga och
underhålla jernvägar för utförande enbart af deras egna produkter, småningom
skola duka under i en strid med ett dylikt kapitalstarkt bolag,
derest ej staten träder emellan genom byggande af en jernväg, som kan,
hvad trafiken angår, upptaga täflan med bolagets jernvägar; och i detta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

hänseende torde den af oss föreslagna sträckningen af stambanan Örebro
Krylbo komma att visa sig kraftigare och lämpligare än någon af de
genom kongl. jernvägsstyrelsens försorg undersökta sträckningarne för densamma,
hvilka endast obetydligt beröra de nämnda vigtiga bergslagerna
samt från dem kunna upptaga föga annan trafik, än den som å bolagets
jernvägar kan tillföras stambanan.

När, såsom vi tro, en stambana emellan Örebro och Krylbo stationer,
framdragen uti af oss nu förordad rigtning, uti eminent grad skulle
förena fördelarne af att utgöra en gen förbindelseled emellan södra
delarne af landet och Norrland, under det hon skulle blifva en mägtig
häfstång för industriens höjande och utveckling inom ett betydligt bergslagsdistrikt
samt, till följd deraf, lemna statsverket en afkastning, hvartill
ingen annan af de för en dylik stambana undersökta linierna lärer hinna,
våga vi ödmjukast anhålla, det Riksdagen, innan definitivt beslut om
sträckningen af stambanan Örebro—Krylbo fattas, ville besluta, att jemväl
den af oss nu föreslagna sträckningen för nämnda stambana måtte
varda genom kongl. jernvägsstyrelsens försorg fullständigt undersökt, då
vi äro förvissade, att våra här meddelade uppgifter skola varda till fullo
bekräftade.

Efter föregående okulär undersökning uppgjordt kostnadsförslag för
stambanans byggande i den af oss föreslagna sträckningen, uppgift å de
godsmängder, som redan från början af banans öppnande skulle komma
att från bergslagerna derå transporteras, jemte en aproximativ beräkning
öfver den godstrafik derifrån, som framdeles kan varda att å banan emotse,
bifogas härjemte.

Sedan den komité, som fått i uppdrag att verka för stambanans
Örebro-Ivrylbo byggnad genom Ramsbergs, Lindes, Nora och Kils bergslager,
anmodat undertecknad att verkställa okulär besigtning af denna
bansträckning samt att afgifva ett summariskt kostnadsförslag öfver kostnaderna
för denna banas byggande, får undertecknad, efter att hafva färdats
från Örebro utefter den föreslagna linien till dess konnektionspunkt
vid Skärviken med den af kongl. jern vägsstyrelsen föreslagna linien
från Krylbo öfver Vestanfors och Skinskatteberg; och efter att hos kongl.
jernvägsstyrelsen genom Ingeniör H. Groth, som verkstält statens jernvägsundersökningar,
erhållit uppgifter angående det dervid utförda arbetet,
— härmed om detta jernvägsförslag afgifva följande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1S1.

Utlåtande.

Liniens lämpligaste sträckning bör då blifva följande: Från Örebro
utöfver Mark och Mällringe fram mot Ekers kyrka, der en mindre
station bör anordnas, samt vidare hela tiden genom mycket lämplig terräng
till Kils kyrka, i hvars närhet station anlägges. Derifrån fortgår
linien åt norr i sluttningen af Kilsbergen, der den småningom höjer sig,
och efter att hafva passerat Marka, Rökån och Skymhyttan, kommer den
fram på den s. k. Stora Moen i närheten af jernvägen mellan Nora
och Ervalla. Härifrån kan banan byggas antingen utefter Nora-Ervalla
jernväg till Nora stad och vidare bredvid Norasjöns vestra strand fram
emot södra ändan af Fåsjön, eller också från Stora Moen öfver Nora-Ervalla
jernväg på Norasjöns östra sida förbi Hammarby bruk till Fåsjöns
södra ända. Derifrån löper linien utefter Fåsjöns östra strand till öskevik,
der station anlägges, och vidare efter sjön Usken till Mårdshyttan
och förbi Piparebäcken till Guldsmedshyttan, der den råkar brukets enskilda
jernväg, som inköpes eller följes fram till Storå station å Frövi
Ludvika jernväg.

Hittills har terrängen varit för jernvägsanläggningen ganska lämplig;
endast vid närheten af Marka blir en större bergsprängning samt vid
Mårdshyttan en lång skärning. Vid Storå börjar deremot svårigheter att
möta. Linien måste, för att komma upp till Ramsberg från Storå, så
småningom höja sig i sluttningen förbi Nederhyttan ofvan Flögfors och
östra Löa upp till passet vid Björkkärn, som är beläget 106 meter öfver
Storå station, och då afståndet mellan dessa punkter endast utgör c:a 11
kilometer, måste tydligen denna del af jernvägsanläggningen blifva ganska
kostsam, ehuruväl höjdsluttningen har en regelbunden karakter.

Från Björkkärn sänker sig banan åter ned. Utefter Ölsjöns södra
strand kommer man fram mot Ramsbergs by och kyrka, der station anlägges
något norrut i närheten af Ramsbergs fattiggård. Derifrån går
linien i närheten af sjön Glieti fram till Gammelbo, der mindre station
anordnas samt vidare norr om sjön Norrmogen, dock så högt från stranden
att norra ändan af Dammsjön kan uppnås, hvarefter linien sänker
sig ned mot Riddarhyttans-Uttersbergs jernväg, som korsas något norr om

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Forshammars station, derifrån dalgången följes fram till Skärviken, der
den råkar den af kongl. jernvägsstyrelsen undersökta linien, som från
Krylbo går öfver Vestanfors och Skinskatteberg till Frövi. Terrängen
från Rainsberg till Dammsjön är ganska oregelbunden, hvarför på flera
ställen ej så obetydliga arbeten måste förekomma. Från Dammsjön till
Skärviken framgår deremot linien öfver jemförelsevis lätt mark.

Genom denna undersökning har jag kunnat konstatera, att det är
möjbgt att utefter denna linie kunna bygga en jernväg, som tillfredsställer
de fordringar i afseende på lutningsförhållanden och kurvor, som
äro för banan Örebro—Krylbo och kongl. jernvägsstyrelsen faststälda.

Genom de upplysningar, som lemnats mig af Ingeniör Groth, har ej
kunnat framgå, huru mycket bandelen Skärviken—Örebro är beräknad att
kosta. Deremot har uppgifvits, att medelkostnaden pr kilometer af hela
jernvägen Krylbo—Örebro — den linien, som går öfver Vestanfors —
belöper sig till kronor 70,615, hvarjemte upplysts, att längden af linien
Skärviken—Örebro enligt detta förslag utgör 67 kilometer, hvadan sålunda
kan beräknas, att:

Linien Skår viken—Örebro, som enligt kongl. jernvägsstyrelsens förslag har
en längd af 67 kilometer, kostar c:a kronor 4,731,205.

I denna samma ingår då äfven beräknad kostnad för rullande materiel
med kronor 7,500 pr kilometer.

I afseende på kostnaderna för den sträckning, som nu blifvit af
mig undersökt, har jag, med hänsyn till de jemförelser, jag varit i tillfälle
att göra mellan terrängen för detta och kongl. jernvägsstyrelsens förslag,
ansett mig kunna antaga byggnadskostnadernas storlek i förhållande till
jernvägsstyrelsens kostnadsförslag i medeltal pr kilometer sålunda.

Sektion I 18 kilometer närmast Örebro, till Marka öfver
örebroslätten lätt terräng c:a 95 % af medelkostnaden
af de af kongl. jernvägsstyrelsen beräknade eller
95% af kronor 70,615 minskade med 7,500
kronor, som utgöra beräknade kostnaden för rullande
materiel sålunda:

95% af 63,115 kr..........................................''............. kr. 59,960:—

Sektion II 40 kilometer från Marka utefter sjöarne Norasjön,
Fåsjön och Usken förbi Guldsmedshyttan till
Storå station vid Frövi-Ludvika jernväg lika med
ofvannämnda medelkostnad .......................................... kr. 63,115: —r -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Sektion III 11 kilometer från Störa station förbi Flögfors

till passet vid Björksjön, 120% af 63,115 ............ kr. 75,737: —

Sektion IV 14 kilometer från Björksjön förbi Ramsberg

och Gammelbo till Dammsjön, 105% af 63,115 >*. kr. 66,270: —

Sektion V 12 kilometer från Dammsjön förbi Forshammar

till Skärviken, lika med medelkostnaden..................... kr. 63,115: —

I enlighet med dessa beräkningsgrunder erhålles då följande:
Kostnadsberäkning

för jernvägsanläggning från Skärviken till Örebro genom Ramsbergs,
Lindes, Nora och Kils bergslager.

Sektion	I	18	km.	ä	kr.	59,960 ......	.. kr.	1,079,280: —
»	II	40	»	»		63,115 ......	.. »	2,524,600: —
»	III	11	»	»	»	75,737 ......	.. »	833,107: —
»	IV	14	»	))	»	66,270 .......	.. »	927,780: —
)) {• i i n; 1 -> »	V	12	»	»	»	63,115 .......	.. »	757,380: —
		95 km. byggnadskostnad ...

6,122,147

För rullande materiel beräknas samma kostnad pr kilometer
som i jernvägsstyrelsens förslag eller kr. 7,500:

95 kilometer å kr. 7,500 .......................................,......t. 712,500

Summa 95 kilometer kronor 6,834,647.

Såsom förut har meddelats, uppgår den beräknade kostnaden för

kongl. jernvägsstyrelsens projekt till .............................. c:a kr. 4,731,205: —

för en väglängd af 67 kilometer.

Skilnaden i väglängd mellan eu linie från Skärviken till Örebro via
Frövi eller Ullersåker, och en sådan mellan samma punkter via Ramsberg,
Storå och Kil blir sålunda 28 kilometer, och skilnaden i byggnadskostnad
för jernväg utefter dessa respektive linier kronor 2,103,442.

Oaktadt den nu föreslagna sträckningen för stambanan mellan Krylbo
och Örebro blir både längre och dyrbarare att bygga än den af kongl.
jernvägsstyrelsen föreslagna, torde dock tillräckliga skäl förefinnas för
banans dragande den längre vägen, på grund af den utomordentligt stora
trafik, som å densamma måste komma att ega rum, då den ju går ge -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

nom mellersta Sveriges största bergslager och passerar flera storartade
jernmalmsfyndigheter, om hvilken trafiks storlek särskild utredning är
verkstäld.

I öfrigt hänvisas till en detta utlåtande bifogad karta, som utvisar
de olika projekterade jernvägslinierna.

Rockesholm den 26 januari 1897.

< ■ i

Helm. Bernhardt.

Löjtnant vid kongl. väg- och vattenbyggnadscorpsen.

. oki:c>m <>-''.• Ir><> I ’ äril -n>\

. ;-o!r.-rf* .1 Ti''Tf don ~''A -.••n- T

En beräkning af de qvantiteter gods, som komma att fraktas på en
jernväg, som från Örebro går genom Kils, Nora, Lindes och Ramsbergs
socknar till Skärviken, och vidare förbi Skinskatteberg och Vestanfors
fram till Krylbo, ställer sig, i hvad som angår linien Örebro—Kil—Nora
—Skärviken, sålunda:

Banans längd är 95 kilometer. Stationer utefter densamma äro föreslagna
vid Örebro, Eker, Kil, Nora eller Hammarby, öskevik, Guldsmedshyttan,
Storå, Ramsberg, Gammelbo och Forshammar.

Fraktqvantiteter som kunna
påräknas: ''

genast vid sedan banan
banans en tid varit
öppnande öppnad

tons tons

Örebro.

Från denna stad levereras mycket spannmål, kraftfoder
och andra handelsvaror till Norrland och de
bergslager, banan kommer att passera, hvarjemte från
de närbelägna stora kalkbrotten, som nu genom Örebro—Svartå
jernväg fått beqväm kommunikation till
Örebro, stora qvantiteter kalk för jordbruksbehof kom -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Fraktqvantiteter som kunna
påräknas:

genast vid sedan banan
banans en tid varit
öppnande öppnad

tons tons

ma att transporteras norrut. Dessutom eget'' från Örebro
en liflig persontrafik rum. Hela trafikens storlek
kan beräknas motsvara i godsqvantitet tons c:a............ 20,000 40,000

Ekers station.

Platsen är belägen på den bördiga örebroslätten
i en tätt befolkad ort på c:a 7 kilometers afstånd från
Örebro.

Gifvetvis kommer från denna station en mycket
liflig persontrafik att ega rum, hvarjemte naturligen
ortens landtmannaprodukter komma att fraktas till
staden, som för sådana är en god afsättningsort och
utfrakt af handelsvaror derifrån, hvarför trafik motsvarande
en vagnslast gods per dag bör derifrån kunna
påräknas, sålunda c:a............................................................ 3,500 5,000

Kils station.

Om denna station, som ligger c:a 14 kilometer
från Örebro, gäller samma beskrifning som om Eker,
utom att denna plats (Kil) är betydligt större, samt
dessutom erhåller ^särskild godstrafik af trävaror från
de närbelägna egendomarne Klockliammar och Frösvidal
in. fl. Lågt beräknadt måste denna trafik motsvara
en godsqvantitet af c:a.............................................. 5,000 15,000

Nora.

Vid Nora träffar den nu föreslagna linien Nora
—Karlskoga jernväg och kommer genom denna i för Transport

28,500 60,000

Bill. till Riked. Prof. 1807. 1 Sami. 2 Afil. 2 Band. .10 Höft. I!

Motioner i Andra Kammaren, Ko 161.

Fraktqvantiteter som kunna
påräknas:

genast vid sedan banan
banans en tid varit
öppnande öppnad

tons tons

Transport 28,500 60,000

bindelse med stora trakter af bergslagen, som för sin
bergsindustri, genom denna direkta jernväg till Norrland,
erhåller betydligt lättare tillgång på träkol och
andra råmaterialier.

Följande i trakten belägna hyttor komma sålunda
i gynsammare läge, nemligen: Degerfors med två masugnar,
Björneborg med två masugnar, Bofors och Granbergsdal
med en masugn hvardera, Carlsdahl med
tvenne, Skrekarhyttan, Ringshyttan, Vestgöthyttan, Pershyttan
och Hammarby med en masugn hvardera.

Då dessutom vid de flesta af dessa hyttor utom
tackjernstillverkning idkas annan industri, som konsumerar
träkol, komma sålunda stora kolqvantiteter
att dit fraktas från Norrland, som derför här får en
åtminstone delvis ny afsättningsort för sina skogsprodukter.

Från de o i trakten belägna stora gruffälten vid
Striberg och Asboberget, Pershyttegrufvorna m. fl.,
hvilkas malmer till stor del konsumeras i södra Nerike
och Östergötland, komma stora malmqvantiteter
att fraktas via Örebro.

Tvenne tegelbruk äro belägna invid staden.

Kolfrakter beräknas till ....................................... 25,000

Malmfrakter » » ....................................... 30,000

Hammarby bruks frakter .................................... 12,000

Andra frakter .....................................................■■■■ 10,000 77,000 150,000

Obs! För den händelse det befinnes lämpligare,
att jern vägen passerar Hammarby bruk, der stora vattenfall
finnas, i stället för Nora stad, komma samma

Transport 105,500 210,000

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Fraktqvantiteter som kunna
påräknas:

genast vid sedan banan
banans en tid varit
öppnande öppnad

tons tons

Transport 105,500 210,000
godsqvantiteter, som ofvan äro beräknade, att fördelas
på Hammarby station och den station, som kommer
att blifva belägen vid Stora Moen, der banorna korsa
hvarandra.

Öskevik.

Vid Öskevik tinnes för närvarande en masugn.

Derjemte finnas i trakten ofantligt stora malmtillgångar,
som nu på grund af bristande kommunikationsleder
ej bearbetas, men som utan tvifvel, sedan banan
blir öppnad, komma att lemna en betydande trafik.

Trafiken beräknas till c:a .........................................6,000 200,000

Guldsmedshyttan.

I närheten är här beläget Stripa stora gruffält
jemte flera andra, äfvensom en hytta och stora kalkbrott.
Om brukets egen jernväg till Storå station inlöses,
erhålles härifrån frakt af malm, jern, kol, kalk,
trävaror m. in. c:a.............................................................. 35,000 65,000

Störa.

Denna station, som ligger i korsningspunkten med
Frövi—Ludvika jernväg, kommer att blifva en knutpunkt
af stor betydelse. Deröfver komma nemligen
stora kolqvantiteter att från Norrland fraktas till de
närbelägna hyttorna vid Dalkarlshyttan och Bångbro
med tvenne masugnar hvardera, Storå, Löa och Gusselby
med en masugn hvardera. Derjemte komma

Transport 146,500 475,000

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Fraktqvantiteter som kunna
påräknas:

genast vid sedan banan
banans en tid varit
öppnande öppnad

tons tons

Transport 146,500 475,000
stora qvantiteter af malm att fraktas från de i denna
trakt belägna stora gruffälten vid Stråssa, Ingelsgrufvorna,
Eriksgrufvorna, Backadal m. fl. till Dalarne och
Gestrikland, der de vid de stora jernverken Kloster,

Sandviken, Forsbacka och Hofors till betydande del
konsumeras.

Dessutom kan från denna station stora qvantiteter
af allehanda bergsprodukter komma att fraktas via
Nora och Otterbäcken till Göteborg för att derifrån
exporteras.

Afståndet från Storå via Öskevik till Otterbäcken
är 180 kilometer.

Afståndet från Storå till Oxelösund är nu 209
kilometer.

Häraf framgår tydligen, att den här förordade
sträckningen af Örebro—Krylbo jernväg skulle kunna
blifva af stor betydelse såsom konkurrent-bana till det
mägtiga bolag, som nu disponerar hamnen vid Oxelösund
och dit ledande jernvägsförbindelser; ty från
Storå kan sedermera fullt lika billig transport anordnas
till Göteborg som till Oxelösund, och härigenom
erhålla en mängd grufegare en väsendtligen underlättad
kommunikation för sina produkter.

Skulle Örebro—Krylbo jernväg deremot byggas
längre österut och af det ofvannämnda bolaget anläggas
en jernväg, som förenar Storå med Nora, erhåller
det genomgående kommunikationer så väl med östra
som med vestra Sveriges kust, och kommer då naturligen
jernvägens Örebro—Krylbo karakter af motvigt
mot detta bolag att helt och hållet försvinna.

Transport 146,500 475,000

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Fraktqvantiteter som kunna
påräknas:

genast vid sedan banan
banans en tid varit
öppnande öppnad

tons tons

Transport 146,500 475,000

Godstrafikens storlek, om man bortser från den
transport, som öfver Otterbäcken kan komma att ega

rum, beräknas till e:a ......................................................... 30,000

bör stiga till minst............................................................... 100,000

. j j,j ... ... ;.,> :.)•<> rf ,ö’j i-. '' V-»>, (( * -f i.hiM.'' llj (M t

Ramsberg.

Från Ramsbergs station, som är belägen i närheten
af Ramsbergs kyrkoby, kommer export af trävaror
att ega rum, hvarjemte ej obetydlig persontrafik
kan påräknas.

Trafiken beräknas till c:a.......................................... 3,500 6,000

Gammelbo.

Denna station har liknande trafikförhållanden som
Ramsberg och beräknas till samma qvantitet c:a......... 3,500 6,000

Forshammar.

Vid denna station korsas jernvägen mellan Riddarhyttan
och Köping. Häröfver kommer kol till Riddarhyttans
och Uttersbergs masugnar jemte delvis malm
till dessa c:a........................................................................

Summa

7,000 12,000

190,500 599,000.

Sålunda visas, att bland annat genom denna jernväg icke mindre än
öfver 20 stycken masugnar erhålla bättre kommunikationer.

Om till de för linien Örebro—Skärviken beräknade qvan -

titeter......................................................................................................... 190,500

Vik. till llilcsd. Prot. 1807. 1 Sami. 2 Afd. 2 Rand. 50 Käft. 4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Transport 190,500

läggas de qvantiteter, som kunna påräknas att erhållas å linien
Skärviken—Krylbo eller c:a ............................................................... 79,500,

erhålles för den nu föreslagna linien Örebro—Krylbo en gods qvantitet

af ................................................................................... tons 270,000.

Enligt uppgifter, som varit synliga i tidningarna, uppgå de
beräknade godsqvantiteterna, som kunna erhållas, om jernvägen
lägges utefter den af kongl. jernvägsstyrelsen förordade sträckningen,
till c:a ....................................................................................... 110,000,

hvilket sålunda visar ett öfverskott för Nora-linien af tons c:a 160,000;
som ju lemna en riklig godtgörelse för tågens gång och ökad byggnadskostnad
för denna något längre linie.

Dessutom visar ingen af andra föreslagna sträckningar så stora möjligheter
till trafikens uppblomstrande i framtiden.

Stockholm den 4 februari 1897.

>o ;t ufV.r. ................, i;;.-) 1(i ,,

S. Cleophas. Jacob NorrboJim. P. M. Larsson.

W. Hvitfeldt. Helm. JBernhardt.

bhi

it j; i r_»

iiiiii »»i.v. nor, oi

Stockholm, Oentral-Tryckeriet, 1897.

♦♦

cKai l*a 5|\v z StcXsfaasxcz ''3fiv\Mo-S''ieXyio«

_éi£te^Li uxbiut jZö''i^>£cu^.

■Titrxt^y

-ftr*

K '';&yv;

r^NITTQVARN

R B A

T''- Pa®

f « v/aL.

HtJlsjövnJl

‘V-G2Å««GFS8ÉRG :

^ • Tfcwva*''«vV -

Borrark

''.fri?.

~~ Til \ i XåkurP".....f\,/ " f

) . XfflWÄwaA'' T^jff l/J Oliv fhSimmMon / &J ?S

''r-^trr/Zsi *£äf.. ,

.. / JffC »S5< -i jS~6^a*l3S*£f''''>'' "^Wg» «wm4n«''e=a<fe fleste1

4|" /y16" Pv (Vest!

■M«W

felinge

oenbemfåig

Y* •.« Tv «£« .T* W ,-/'' fhUet

•• » -w——., u / , - Av w®Wk»lu.*evv l jn , /f ,. , o /

HOCF^iRS^S "JT" •'' / '' "—w \ D \ ^ '' S* ^ Ä''i -j’1- !

1 H''J ''&rV \A»4b« feT

Orbäck j ) \ Svtitibo . vTSV ffo/"eJjM&''„. \*''Borsta

tf*. NGS.BRO H(Ti ^

, I* ‘

ÖFVER MJU

v,,-pf./ ''ÖFVER

fönrpmlu

‘fbWf

//'' i

, fläckc /Uu

^ÉS^, Wffrrft» .J|«us*« ^ IT . ■ " , r

iLs \ . .V>a«»w*tiP», •, tf*

^^''''iWpStorM'' f\

*“•*.* LÄfpA-jg™?!'' \3W ''f*~*

!»■ ^ v „ n.,,./ *v UTTERSBERG* ^

\skafa1Lct

\ ,.:åf yP ItfW. H T/j/ttmAgif?» . > < - . /

Guidsmrdskyt

v» n ..''A v i /\BfbotUx o* *“***®ryj -AspafaUetA u, {;’ "CV -

\ x''''-»å’ T/Li*,, Tv. . «A ~Män***sUul \ J i**’i** :

.WwfTl” !''W‘"/i ]''■■''.• AAjaZfen. , ,1 UtryshyaM, •«» J\ v—f-L

L f-''''tnfSit\- • r\ fin trist!„n ''''\M$.''. P ''ganJstesfiiä ‘fgttrrbv ♦ ( [\ -ÄflraÄÄ|«wn3SP5l

t y^JiUiwiK»»»-:- ■: / ■SLsl ,1 T*^s A V wJv^Tv»

pflM.RSBERfW J ; - fewtfe. ^ »te K S-WlWl

.*<*¥ .H ^.X/iir*l>yt>4n ./

Bog förJ''

Jdy£\

\tffitlt

t1araUl$jjb''\^

Linshyat,

H.LstttJ&i

" fer^/5o(

£xhoim

Såla?

^*^#Isäira
^. - Skägg ebo

:;Xorrbäckr

j J — - A/ - 1» ••» Jburt*ii <

rpMVfl.tfAo

— EV H ® - - *-

^ o 4JL? R ^

r/&/y]V; O

R,5wÄe, - ~ , ,v

_ _____________ xthhyo öllllL

^ fe»* T xV. -^»«sw }d/

XyhammarAUvesrm>o<t^S^ 89 yvv.-

^ ,n* T- . ^UARlMANkBO

ZögtenS*-* r“ • r

iO-tta.] A Rumla+1

\\Gästa jfjAtf

ä7rJrtFiiri>t<

»o 1 / rama ..

RANSTA^^iv /-\

'' o Bofberi

Tärnav\

IVANS&6

•tXibditrbo

x*smär!ZäS& B ..• i5i*,

ffLJSr^såm-jnde^wä«

U - L slj-ö

l, v XEKfe*!*** i

jra^ w

f 0«J HYTT** 4 ^ R >

** ^

# "

tvMft/q
J09<y

^BENST^Toé

<T” Bismak,

^ j i \

HfcrT^v,,, .

) '') f Rörbru X^^teyh''

SEGLiNGSpERG . rVrOmingy''

*&&***$? I ''w4''> ife''''"

r s ä,-jU,uf.ä,\ ^Wnuuxtäx, R 0 R R B 0 hfd

H^urc. A5Ä rämnar'' i Hagby ^ /;J

0 ^»VL>C^rT. , ^tB^aAo X?i t

\ \BiSpbo‘" Yäortomta ''V^SrTI

aS#

?T*? ä /l ''^aKwAvSt- , _____

''Ätmr61 lÄ

Tortuna

./bTMij'' \ . Ä'''' “''"— 1

•.......•* vt • l» jl U i*. TOlJTUlOC^^Vv

[Oy KutsfMx)''

vi -

SbMm, ''7 ,yk-,.A . S)jO D r>B

^‘ppsata ) / ''---I''-- ^ ''äfnL.t.

falt"

.£>HS

''''''jtmihmge

„ ^n,td^ Asby , . \

P*r

i4-Af - äkåruta.

•jMfi, jfåfc Ki&Bg%

Opprby^

Ödhyo
^CJ5Wy
* V^1i»,A

r*r''tevW

3&S.T%å&riy 1 **v5»0?.,a

• jktfiMa* ir&«wk»

AÄTA

. . . . «.-■<-«5Ba.

tkittfy. ''tM** ^^,|^''^lf^\''-

ftt-ma^dtefe xÄf .aä> ; aY^BLcy», bT^''.-'' >gteiii^.VTna^T

-"f" Z M^amSHsÅfiUm *»«*«» ITto- IhSatV

____Ä-V iKt.l.ä,, xri”\a..m Tk<7 \ «« Prursta\- •*,*;„/

Jorbyi ''

■»^.éL * /- VJA/ ^rrtr»7>.

V r^sr''; aM^rp iVuj

*-W--( . ■HA. /.v, ,.. n a

J.lailrbrnj
/ftnbrr

‘rebrI

- .

fotuiebfn£ ''''JT T* ''SRÉrkulla^ f\) V) ÅT «>V • °2brdH7v* . -

iökr^--

4W''# ^;\ t■•''■^

|J . «v</a«: ■ »

u J »

»Åstorp

it BaUfrsk

Hd /

v . ^AtriRcft/l ''?&+}

i/ "7» \ |kuml

; "wc ^ tjEdiWy 1

Tn2>r6-~''~‘ °Wirnstri^ -: -iisfejy 1 '' '' -Ålita

''duk.

Vib>''

H ALLsfe É

igsWry

. Hetyiru/tystoip ,

>v ,ty Törst''ho

- - R S Hd ^ .. JW I I____

Ytti ^ -PäLw V ?sr%Jl

Llsberg* 4

^Vibytorp /\ . ■■-%\0iS^°ai,é^l^\/^ ^ O" VfrgW ^ \ (troptorp ''Vifvittorp .

V„ ,7 iv »TbrH V-Ält-,v^r^

, \SkoSgl‘°1''" % i \ i i JCTfc-w

O? P ''-O V _______

““ '' V f^it riffa rp yA ^£*.%*J*3f;(uiTn/Tit. Tälri^u

_ KATRIN ER 4)v GuiitsM^> ä‘AT

; . A'' ■ ''i ,'' A ''tWnod

ÄSBiMi^f Hiorn^/,,* i SKY

Jty!_,r<> .; X RötiUuuUi ^tr^OTP j Sjölunds

lyumi

*Uial

IV? L A . Hd

+ Lerbädt slo''™*dai . {
r1lbery

fiafksått

s “»vr*

plgl^wK^ *ptnsratl

-Ä*sSä

^ Svrjhstarp

Gen.Stab Lit.Ansl. Stocka •