Motioner i Andra Kammaren, N:o 157 (Motion 1897:157 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

iV.o 157.

Af herr E. A. ZottorillJlIl, i anledning af de utaf Riksdagens
år 1896 försandade revisorers berättelse om granskningen
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1895.

Genom den berättelse, som Riksdagens revisorer år 1895, efter
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för år 1894, afgåfvo, kom det till Riksdagens
kännedom, att en enkefru Erika Carolina Nyberg, född Söderberg,
genom gåfvobref af den 28 april 1886 öfverlemnat till direktionen
öfver institutet för blinda ett belopp af 90,000 kronor att såsom eu
särskild fond stå under direktionens omedelbara och uteslutande vård
och förvaltning. Årliga räntan af fonden skulle på förslag af institutets
direktor i första rummet användas till de från institutet utskrifna
elevernas förseende med verktyg och arbetsmateriel samt hvad för dem
kunde finnas behöfligt, för att de måtte sättas i tillfälle att göra den
undervisning, de inom anstalten erhållit, fruktbärande; men fondens afkastning
skulle äfven användas till understödjande af i landets.skilda
delar arbetande blindas sjelfverksamhet; varande i donationsbrefvet
föreskrifvet, att gifvarinnans namn ej under hennes lifstid finge blifva
kändt utom direktionen. Vidare framhålla revisorerna, att de inhemtat,
att fonden, på grund af sistnämnda föreskrift i donationsbrefvet, förvaltats
såsom hemlig fond och dess räkenskaper icke till offentlig
granskning öfverlemnats, förr än, efter enkefru Nybergs i december
1894 timade frånfälle, direktionen den 30 januari 1895 beslutat, att
fondens från och med samma dag förda räkenskaper skulle tillika med
institutets öfriga räkenskaper öfverlemnas till granskning af kaminarllih-
till dikad- Prof. 1897. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4(1 lläjt. (N:o 157.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

rätten. Derefter framhålla revisorerna, att de, då sålunda berörda
fonds räkenskaper för tiden 1886—1894 icke blifvit till offentlig granskning
öfverlemnade, ehuru sådant visserligen skulle hafva kunnat ske
utan afvikelse från gifvarinnans föreskrift om hennes namns hemlighållande,
begärt och erhållit del af dessa räkenskaper, af hvilka framgick,
att fondens behållning alltjemt stigit och vid 1894 års slut uppgick
till 103,148 kronor 83 öre, samt att afkastningen hufvudsakligen
användts till inköp af verktyg och arbetsmateriel åt elever vid deras
utskrifning från institutet samt till bidrag till kostnaden för en försäljningslokal
i Stockholm för blindas arbeten. Slutligen framhålla revisorerna,
att redovisning för år 1894 blifvit dem tillhandahållen, men
att sådan redovisning för föregående år icke af dem kunnat bekommas
samt att de utbetalda medlen utgjorde:

år	1887 ..................	.................................. kronor	798:	—
11	1888 ..................	................................	715:	—
11	1889 ...................	.................................. V)	953:	•—
11	1890 ..................	............................... n	886:	—
11	1891 ................	• ............................... n	945:	—
V)	1892 ...................	................................... ii	1,787:	27
11	1893 .................	................................... n	1,626:	60.
		Summa kronor	7,710:	77.

Med anledning af nu nämnda anmärkning anbefalde Kongl. Maj:t
direktionen öfver institutet att öfver anmärkningen afgifva underdånigt
utlåtande. I detta underdåniga utlåtande, afgifvet den 10 januari 1896,
anför direktionen, att, ehuru fullständig redovisning i detta afseende
för den här ofvan angifna tiden ej dåmera kunde framskaffas, direktionen
hade allt skäl antaga, att de medel, som från fonden anvisats till
utskrida elevers utrustning, samvetsgrant användts för ändamålet,
hvarom direktionen haft särskildt tillfälle att förvissa sig i anledning
af en och annan f. d. elevs på senare tiden förda klagomål i ämnet.

Statsutskottet, till hvilkets behandling revisorernas nu omhandlade
berättelse af 1896 års Riksdag remitterades, erinrade i sitt utlåtande
n:o 41 § 15, att, på sätt af institutets direktion meddelats, redovisningen
öfver ifrågavarande medel numera blifvit öfverlemnad till annan
person än den, som under förenämnda tid omhänderhaft densamma,
samt att äfven institutets direktion sedan denna tid förändrats, hvarjemte
utskottet anförde, att, då enligt hvad institutets direktion upplyst,
fullständiga redovisningshandlingar för ifrågavarande fonds för -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157. 3

vältning under åren 1887—1893 icke kunde framskaffas, någon ytterligare
åtgärd i detta ärende icke vore att vidtaga. Utskottet hade
dock icke kunnat underlåta att påpeka det synnerligen oegentliga deruti,
att räkenskapshandlingar, som afsett en till allmänt ändamål donerad
fond, icke blifvit i behörig ordning tillvaratagna. Utskottet hemstälde,
att Riksdagen måtte vid hvad i ärendet förekommit låta bero.

Denna statsutskottets hemställan bifölls den 25 april 1896 af
Första Kammaren; hvaremot Andra Kammaren åter den 27 samma
månad efter en allvarlig diskussion utan votering antog följande af
herr Nyländer under diskussionen framstälda förslag: »att Riksdagen
behagade i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
föranstalta derom, att fullständig redovisning för den af enkefru Erika
Carolina Nyberg, född Söderberg, enligt gåfvobref den 28 april 1886
till direktionen öfver institutet för blinda lemnade donationen måtte
vederbörligen afgifvas».

För herr Nyländers skrifvelseförslag talade utom förslagsställaren
herrar Zotterman, Waldenström, Andersson i Nöbbelöf, Petersson i
Runtorp, Nilsson i Skärhus, Johnsson i Bollnäs (med hvilken herrar
Broström och Anderson i Hasselbol instämde) och Kihlberg (med
hvilken Svensson i Karlskrona förklarade sig instämma). För utskottets
förslag talade herr Persson i Stallarhult, synbarligen af det skäl,
att han antog, att ett bifall till skrifvelseförslaget skulle utgöra ett
uttalande af ett tvifvel om, att penningarna i verkligheten voro utbetalda.

Då kamrarne sålunda fattat olika beslut, hvilka icke voro af art
att kunna samman]emkas, förföll, enligt statsutskottets memorial n:o 72
sid. 6, frågan för den riksdagen.

De af Riksdagen för år 1896 utsedda revisorerna hafva, efter
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1895, i sin berättelse, efter redogörelsen
för fondens ställning under år 1895, meddelat, att, på sätt jemväl af
nästlidet års revisorer anmärktes, någon redovisning öfver de för elevernas
utrustning från fonden för tiden från fondens öfverlemnande, eller
år 1886, till år 1894 utbetalda medel icke kunnat bekommas, hvadan
rigtigheten af ofvannämnda, den 30 januari 1895 ingående balansen
icke heller kunnat bedömas.

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Uti sitt, på grund af kongl. befallning, den 23 januari innevarande
år afgifna underdåniga utlåtande med anledning af anmärkningen gifver
direktionen öfver institutet ingen annan förklaring, än att densamma
hänvisar till hvad direktionen yttrat år 1896 och att relatera frågans
utgång vid riksdagen samma år. Frågan synes mig dermed hafva kommit
in uti en återvändsgränd, i hvilken han ej bör få stanna. Dertill
är han för allvarlig. Och det är för att leda frågan ur denna återvändsgränd,
som jag anser mig ej blott befogad, men skyldig att uppträda.

Först och främst är det då af nöden konstatera, att genom de
båda kamrarnes olika beslut vid 1896 års riksdag frågan icke är afgjord,
utan att hon fortfarande beror på afgörande.

Dernäst torde det böra framhållas, att, då direktionen icke är den
felande, direktionens förklaring icke heller bör vara den norm, efter
hvilken denna fråga får bedömas.

Under sådant förhållande synes det mig nödvändigt, att man
söker den rätta adressaten. Och denne är, efter min oförgripliga mening,
institutets direktor, doktor P. Kerfstedt. Direktionen har under
tiden i fråga vexlat, räkenskapsföraren också, men direktorn är densamme.
Det är han, som varit med om uppsättandet af donationsbrefvet
i fråga. Det var han, som till och med år 1893 hade hand om
eleveimas utrustning. Det är han, som hos styrelsen föreslår anslagen
åt eleverna; det är han, som hos kassaförvaltaren-räkenskapsföraren
mot qvitto lyfter utanordnade medel; och det är han, som derför å sin
sida bör verificera alla de utgifter, han af erhållna medel verkstält.
Brister han i denna redovisning, är det han, som skall förklara sig
öfver den saken. Här är det han, som brustit i redovisning med verkliga
verifikationer, och derför är det han, som i saken bör förklara sig.
Men hans förklaring har icke infordrats. Deri ligger, synes mig, kardinalfelet
i denna fråga.

Måhända vill man invända emot detta mitt påstående, att doktor
Kerfstedt icke är officielt redovisningsskyldig. Må så vara. Men denna
omständighet kan väl icke omintetgöra hans redovisningsskyldighet
gent emot direktionen och dess räkenskapsförare eller betaga direktionen
dess rätt, än mindre dess skyldighet att af honom affordra fullständig
redovisning.

Man svarar, att fullständig redovisning icke kan erhållas. Dermed
får man icke vara nöjd. Något uttalande från direktor Kerfstedts
sida, att han icke kan redovisa, föreligger icke; och om ett sådant också
förelåge, vore deremot att invända, att det, som han icke kan redovisa
medelst verifikationer, måste han redovisa med kontanta penningar.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Det går rakt icke an vid hvarken offentlig eller enskild redovisning
för en kassa, att man, som direktionen gjort, förklarar, att man
har »allt skäl antaga, att de medel, som från fonden anvisats till utskrida
elevers utrustning, samvetsgrant användts för ändamålet», om
man dermed anser sig hafva uppfylt allan rättfärdighet. Så mycket
mindre går detta an, då det klandrade icke är eu tillfällighet, beroende
på olyckshändelse eller ovana, utan är en följd af en under åratal i
dagen lagd otillständig behandling af allmänna medel. Väl säger sig
direktionen haft särskildt tillfälle att förvissa sig rörande rigtigheten af
sitt antagande i anledning af en eller annan f. d. elevs på senare tiden
förda klagomål i ämnet. Af hvad jag här nedan kommer att anföra
skall det visa sig, om det åberopade bevismedlet kan vara så alldeles
säkert.

Då jag nu går att med bilagor styrka, hvad jag påstår, anser jag,
att af denna bevisning bör framgå, i hvad fall fullständig redovisning
är nödvändig.

Så länge blindinstitutet utgjorde en afdelning på Manilla, erhöllo
eleverna viss procent af det deras arbete, som försåldes. Värdet af
försålda arbeten och arbetsmateriel gick per år till närmare 2,000 kronor
och elevernas andel till omkring 200 kronor. Dessa elevernas
medel insattes för deras räkning på motböcker i Stockholms stads sparbank.
Till elevernas utrustning med verktyg och arbetsmateriel vid
deras afgång från institutet anslog direktionen en särskild summa.
Räckte denna ej till, fyldes behofvet med sparbanksmedel. Vanligen
hade de afgående eleverna medel ändå qvar i sparbanken för kommande
behof. Då blindafdelningen öfverflyttades från Manilla till Stockholm
och den vid Manilla fungerande förste läraren, G. A. Lyberg, nu rektor
vid blindskolan i Vexiö, lemnade förste lärarebefattningen, hvilken jemte
direktorsbefattningen då öfvertogs af doktor Kerfstedt, öfverlemnade
Lyberg till Kerfstedt alla sparbanksböckerna, huru många minnes han
ej, kanske inemot 100. (Se bilagan 1.)

Förutom arbetspenningar, erhöllo vissa elever också ett stipendium.
Äfven detta insattes på sparbanksboken. Sparbanksböckerna förvarades
på inrättningen och omhänderhades af förste läraren.

öfver elevernas utrustning fördes noggranna förteckningar. Som
exempel på en sådan förteckning bilägges härhos utdrag af eu redogörelse
för år 1878 (bil. 2).

Enligt den af direktor Kerfstedt den 30 maj 1892 på direktionens
befallning lemnade utredningen rörande f. d. iärjungars vid blindinstitutet
arbetspenningar framgår, att direktionen den 11 mars 1879

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

beslutat, dels att beträffande elevernas utstyrsel vid deras första nattvardsgång
och afgång från institutet skulle förfaras i enlighet med
hvad vid institutet å Manilla vore brukligt, dels ock att från och med
höstterminen 1879 lärjungarnes arbetsvinst skulle bestämmas till tjugufem
procent af arbetskostnaden, sedan kostnaden för de till arbetena
inköpta materialierna blifvit afräknad (bil. 9).

Förhållandena angående elevernas arbetspenningar och direktionens
anslag till utrustning blefvo sålunda enligt nyss åberopade direktionsbeslutet
ungefär enahanda, sedan blindinstitutet blef sjelfständigt
som det var, medan de blinda tillhörde Manilla. Härtill kora sedan
den stora förmånen genom den Nybergska donationen. Nu borde
eleverna, tyckes det, blifva mer än belåtna. Men så skedde icke. Tvärt
om! Just efter det att donationens goda verkningar skolat börja göra
sig gällande, uppväxer det en storm af knot från utgångna elevers sida.
Och att detta knot icke saknade fog, det torde få anses vara bevisadt.
Detta knot tog form af påståenden, att elever icke utfått af direktor,
hvad dem enligt direktionsbeslut tillkommit.

Frågan började taga en allvarsam vändning, då en f. d. elev,
G. Stenqvist, uti skrifvelse till direktionens ordförande, baron G. af
Ugglas, år 1889 (bil. 3) gjorde följande anhållan:

»Som jag nu, efter slutad elevkurs vid kongl. blindinstitutet, är
nödsakad att helt och hållet sjelf sörja för mitt uppehälle, så har jag
också i följd deraf vändt mig till herr direktor Kerfstedt med begäran
att få lyfta de penningar, som, dels i form af stipendium, dels procent af
arbetsförtjenst, för min räkning blifvit å sparbanken insatta under den
tid, jag som elev vistades vid blindinstitutet, för att derigenom i någon
mån underlätta min sjelfförsörjning. Som dock herr direktorn förklarat,
att icke han, utan endast direktionen egde att utlemna sådana medel,
så får jag härmed vördsamt anhålla, det högvälborne herr baron såsom
direktionens ordförande godhetsfullt täcktes föranstalta om, att jag utbekommer
dessa ofvan nämnda penningar.»

Mig förefaller det upprörande, att en f. d. elev måste göra eu
sådan framställning gent emot sin f. d. lärare och direktor, hos hvilken
han, enligt min uppfattning, i stället borde finna sitt pålitligaste stöd.

Huru gör nu direktionen? Säger direktionen, att det är just
direktor, som har att ombestyra den sak, hvarom fråga är? Nej. Utan
direktionen fann, enligt härhos bilagda utdrag af protokollet från dess
sammanträde den 3 juni 1889 (bil. 4), »godt att till ansökningen lemna
bifall, hvarjemte kongl. direktionen uppdrog åt direktorn att draga för -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157. 7

sorg derom, att de ifrågavarande penningmedlen komme sökanden
till hända.»

Mark! Direktionen finner godt att bifalla en ansökan om att utfå
de medel, som enligt direktionens förut fattade beslut tillerkänts den
sökande! Och direktionen uppdrager åt direktor att draga försorg om
att medel, som ban skolat tilldela den sökande, skola komma den sökande
tillhanda! Det hela förefaller besynnerligt, och det låter icke
nöjaktigt förklara sig på annat sätt, än att direktorn var den, som förestafvade
beslutet.

Enahanda historia är att uppvisa från slutet af år 1889. F. d.
eleven Stenqvists framgång synes hafva ingifvit f. d. eleverne A. Jansson
och J. Åberg mod att också yrka på utbekommande af för deras räkning
under deras vistelse vid institutet »i sparbank insatta medel».
Dessa innestående medel kallar direktor Kerfstedt uti sin föredragningslista
vid direktionssammanträdet den 11 december 1889 (bil. 5) deras
»innestående arbetsprocent». Direktionen fann äfven nu, enligt utdrag
af dess protokoll den 6 februari 1890 (bil. 6), godt medgifva, att sökandenas
ifrågavarande sparbanksmedel, 30 kronor, finge till dem utbetalas.
Egendomligt nog strida dessa elevers intyg (bil. 7 och 8) med
direktors uppgift till direktionen om de dem tillkommande beloppen
med de belopp, som de erhållit, låt vara med en obetydlighet. Eleven
Åbergs uttryck »tjugu, kronor» betyder dock icke, att han erhållit blott
20 kronor, utan är så att tyda, att han icke skrifvit ut enhetssiffran,
emedan han vid intygets afgifvande icke erinrat sig densamma.

Och nu kommer jag till det för saken så betydelsefulla året 1892.

Eu f. d. elev vid institutet, Anders Gustaf Pilt, hvilken år 1886
utskrifvits från institutet, ansåg sig år 1892 af direktionen genom lagsökning
vid Stockholms rådhusrätt böra utkräfva sina hos direktor
innestående arbetsmedel. Med anledning deraf infordrade direktionen
den 17 maj nämnda år af direktor Kerfstedt, utredning rörande f. d.
lärjungars vid blindinstitutet arbetspenningar. Uti denna sin förklaring
af den 30 maj 1892 (bil. 9) framhåller direktorn, jemte hvad jag här
ofvan i annat sammanhang anfört, dels att vid lärjunges utskrifning
från blindafdelningen vid Manilla hans arbetspenningar i första hand
användts för att bestrida omkostnaderna för hans utrustande med behöfliga
verktyg och materialier och dels att, då det visade sig, att dessa
arbetspenningar inverkade skadligt på lärjungarnes mångsidiga utveckling
i arbetsduglighet, och då do äfven alstrade afund och missnöje
bland dem, och då slutligen lärjungarna sjelfva ej både någon direkt
nytta utaf dem, han på hösten 1885 hemstält, att do skulle borttagas.

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Direktor Kerfstedt bifogade också denna sin förklaring i bestyrkt
afskrift förteckning å från institutet utskrifna lärjungars utrustning,
liksom ock bestyrkt uppgift å lärjungarnas arbetspenningar, hvilka
handlingar sålunda måste finnas i original vid institutet och i afskrifter
hos direktionen. Ett par utrustningslistor, en för Pilt och en
för eleven Svensson, biläggas härhos (bil. 10 och 11) till belysning
i frågan. Och påstår direktor slutligen, att räkenskaperna i denna
fråga, enligt direktionens beslut i början af år 1880, årligen granskats
af kammarherren Westerstrand, som då var direktionens räkenskapsförare,
samt att, om någon anmärkning mot räkenskapen i fråga hade
funnits att göra, så hade den väl kommit till direktionens kännedom.

I denna direktor Kerfstedts utredning förekomma två märkliga
punkter: l:o påstår han, att vid Manilla elevernas arbetspenningar i
första hand togos i anspråk vid elevernas utrustning, samt att det af
direktionen för ändamålet gifna beloppet derefter användes, och 2:o att
han, direktor Kerfstedt, år 1885 föreslog, att arbetspenningarna skulle
borttagas. Den första uppgiften strider emellertid med den uppgift,
direktor Kerfstedts företrädare lemnat (bil. 1). Och det är omöjligt
att så varit, då, enligt sistnämnda intyg och enligt bil. 2 framgår, att
elever vid Manilla haft belopp qvar å sina sparbanksböcker, sedan af
direktionen anslagna medel också för deras utrustning användts. Hvad
den andra uppgiften vidkommer, så kan det väl så vara, att direktor
år 1885 framstält förslaget om arbetspenningarnas indragning; men
att denna hans framställning skulle hafva kunnat bifallas, utan att något
derom den gången i protokollet antecknades, det förefaller högst besynnerligt,
ja rent af otroligt.

Direktionen fattade emellertid, enlikt utdrag af dess protokoll
den 2 juni 1892 (bil. 12) följande beslut: »Direktionen, som af berörda
utredning inhemtade, att ifrågavarande arbetspenningar, jemlikt direktionens
beslut den 11 mars 1879, skolat från och med höstterminen
samma år bestämmas till tjugufem procent af arbetsvinsten, men, jemlikt
direktionens nyssnämnda dag jemväl fattade beslut derom, att med
elevernas utrustning vid deras första nattvardsgång och afgång från
institutet borde förfaras i enlighet med hvad vid institutet å Manilla
vore brukligt, användts till ifrågavarande utrustning, samt att arbetspenningarna
sedermera år 1885 af anförda orsaker upphört att till
eleverna utdelas, ehuru något beslut härom icke blifvit i direktionens
protokoll intaget, beslöt nu, att sistnämnda förfarande skulle fortfarande
iakttagas och att förty några arbetspenningar icke borde eleverna tillgodokomma».

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157. 9

Då man läser detta direktionens beslut, kan man omöjligen frigöra
sig från det intrycket, att också här har direktor Kerfstedt dikterat
detsamma. Det har affattats med full tillit till rigtigheten af
direktorns uttalanden. Jag har redan framhållit oöfverensstämmelsen
mellan Kerfstedts och Lybergs uppgifter. Och påståendet om »att
arbetspenningarna sedermera år 1885 af anförda orsaker upphört att
till eleverna utdelas» stämmer synbarligen ej med direktionens egna
beslut den 3 juni 1889 (bil. 4) och den 6 februari 1890 (bil. 6), genom
hvilka beslut direktionen uppdrog åt direktor att hålla deri nämnda 3
elever arbetspenningarna till hända. Och påståendet, att beslutet 1885
skulle hafva existerat, men icke förr än 1892 den 2 juni intagits i
direktionens protokoll, det röjer mer än väl sitt ursprung. Och såsom
exempel på, huru mycket direktorns påstående i detta fall är att taga
för godt, må följande faktum framhållas.

Likasom det visade sig svårt, för att icke säga omöjligt, för de
från institutet utgångna eleverna att af direktor Kerfstedt få sina arbetspenningar,
så var det äfven med dem tilldelade stipendiemedel. Enligt
utdrag af protokoll, hållet hos direktionen öfver blindinstitutet just
nyss här ofvan nämnda dag, eller den 2 juni 1892 (bil. 13), hade en
f. d. elev, Axel Boman, genom ombud gjort ansökan om att utbekomma
de stipendiemedel, hvilka blifvit Boman vid institutet tilldelade.
Efter det direktors förklaring häröfver infordrats, beslutade direktionen
som följer: »Enär sökanden icke uppgifvit, livilket år stipendium skulle
vid institutet hafva blifvit bemälde Boman tilldeladt, och af den i ärendet
åstadkomna utredning framginge, att Boman under sin vistelse vid
institutet icke tillerkänts något stipendium, fann kongl. direktionen
förevarande ansökning icke till någon åtgärd föranleda».

Men hvad händer? Jo, Bomans ombud söker i institutets räkenskaper
och finner för år 1886 i verifikationen n:o 249 en af kammarherre
C. A. Westerstrand, institutets kamrerare, utfärdad anordning,
som visar, dels att direktionen tilldelat för det året tre af eleverna,
deribland Boman, stipendium ur Godlundska fonden till ett belopp af
40 kronor 50 öre hvardera, och att direktor Kerfstedt erkänt och
qvitterat beloppen på denna anordning (bil. 14).

Man har sagt mig, att, då frågan sedermera den 18 december
1893 drogs inför justitieombudsmannen (bil. 15), direktor Kerfstedt
förklarat, att kammarherre Westerstrand af misstag skrifvit Boman, och
att det sålunda vore en annan elev, som tilldelats detta stipendium.
Huru härmed förhåller sig, lemnar jag å sido. Westerstrand var då
död. Om honom har jag alltid erfarit, att han var en ordentlig och
Bill. till Jtiksd. Prat. 1 Sami. 2 Ålit. 2 Band. 4.(1 Hiift. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

punktlig man. Och att Kerfstedts erkännande å anordningen fick gälla,
det framgår deraf, att ärendet hos justitieombudsmannen afskrefs och
afslutades den 23 oktober 1894, sedan Kerfstedt styrkt, att han till
klaganden utbetalt det ifrågavarande beloppet med ränta (bil. 15).

Direktionen finner situationen omöjlig, ingår med underdånig
anhållan om entledigande, och ny direktion utses. Men direktorn
sitter qvar.

Äfven år 1894 göres af en f. d. elev, Claes Svensson (bil. 11)
hos justitieombudsmannen anmälan om utbetalande af arbetspenningar,
öfver hvilken anmälan direktor Kerfstedt inger till direktionen förklaring
(bil. 18),* af den 23 april 1894, deri han synes vilja framhålla, att
Svenssons arbetspenningar användts till hans utrustning.

En försäljning af de blindas arbeten och af arbetsmateriel har,
enligt bil. 1 m. fl. bilagor, funnits och finnes ännu vid blindinstitutet.
Under Lybergs tid fördes en noggrann räkenskap öfver denna försäljning.
Hurudant denna räkenskap till 1893 förts under Kerfstedts tid,
det är jag ej i tillfälle upplysa om. Blott det må framhållas, att direktor
Kerfstedt, efter derom från kammarrätten ingången påfordran, det
märkliga året 1892 den 10 oktober ingå! redogörelse öfver försäljningen
för åren 1889, 1890 och 1891 (bil. 16) och den 3 februari 1893 för
åren 1886, 1887 och 1888 (bil. 17). Af denna omständighet visar det
sig, att redovisning gick för sig att åstadkomma i detta fall. Och af
bilagorna 10 och 11, äfvensom af de till direktionen 1892 lemnade
utrustningslistorna jemte uppgift på arbetspenningarna, framgår äfven,
att direktor Kerfstedt bör kunna åstadkomma utredning och verifieerad
redovisning också för elevernas utrustning under alla de nu omhandlade
åren i nu föreliggande fråga. Detta så mycket hellre, som enligt
hvad af härhos bilagda af 3 f. d. elever vid institutet under edlig förpligtelse
den 5 februari 1897 gifna intyg (bil. 19) framgår, att under
deras hela skoltid (åren 1879—1889) de afgående eleverna vid hvarje
vårtermins slut till direktor P. Kerfstedt inlemnade egenhändigt skrifna
s. k. reqvisitioner på de verktyg och arbetsmaterialier, som de behöfde
till sin utrustning, hvilka reqvisitioner i början af år 1890-talet funnos
och ännu torde förvaras å Tomteboda.

Då det sålunda måste antagas, att redovisning, det vill här säga
verificering, af de under åren 1887—1893 från Nybergska fonden utbetalade
medlen 7,710 kronor 77 öre af direktor bör kunna åstadkommas,
så bör denna redovisning ske icke med Nybergska fonden ensamt
för sig, utan i sammanhang och under jemförelse med räkenskapen för
försålda arbeten och inköpt samt försåld arbetsmateriel äfvensom

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157. 11

elevernas sparbanksböcker. Al'' en sådan jemförande granskning skall
det visa sig, huruvida det åt de utgående eleverna lemnade videt, som
enligt bil. 19 och 20 af direktor lemnats dem, icke af särskild!, inköpt
vide, utan af institutets förråd, dels blifvit debiteradt i redogörelsen för
Nybergska fonden och dels krediteradt i försäljningsräkenskapen eller
icke. Deraf skall också framgå, om alla elevernas arbetsmedel utgått eller
icke, och om de, i fall de utgått, ordentligt insatts i elevernas sparbanksböcker
eller icke. Vidare skall af denna jemförande granskning visa
sig, om de artiklar, hvilka enligt bil. 19 tilldelats eleverna af anstaltens
förråd (korgformarna, som gjordes vid institutet m. m.) både debiterats
i den Nybergska fonden och krediterats i institutets försäljnings räkenskap
eller icke.

Direktor Kerfstedt har den ena gången förklarat, att arbetspenningarna
i första hand användts till elevernas utrustning (bil. 9 och 18);
den andra gången åter har han förklarat, att inga arbetspenningar utgått
sedan 1885 (bil. 9). Detta låter besynnerligt. Men låtom oss antaga,
att han, såsom han sjelf säger, och hvithet, äfven st.yrkes af bil. 19,
i första hand användt arbetspenningarna. I sådant fall bör då så
mycket mindre hafva utgått af Nybergska fonden, som det, hvilket
utgått af arbetspenningarna till utrustningen.

En på grund af nu härhos bilagda handlingar gjord beräkning
af utrustningens belopp för ett år skall mer en väl ensamt för sig visa
behöfligheten af en fullständig utredning i frågan. Jag väljer året 1888.
Af Nybergska fonden utbetaltes det året 715 kronor. Enligt redogörelsen
öfver institutet för arbetsåret 1887—1888 af doktor Kerfstedt,
sid. 15 och 16, utskrefvos efter fullbordad kurs 3 manliga och 1 qvinlig
elev. Antar jag då den af direktor Kerfstedt för Claes Svensson
gällande utrustningslistan (bil. 11) såsom norm för de 3 manliga elevernas
utrustning, hvilket också stämmer med intyget å bil. 19, så skulle
dessa tre elevers utrustning det året kostat 3 x 153: 13 eller 459 kronor
39 öre. Och antar jag vidare, enligt intyget i bil. 19, flickans utrustning,
inberäknadt skrifmaskinen, till 37 kronor, så skulle hela utrustningen
för dessa 4 elever det året kostat 496 kronor 39 öre. Här återstår
att fråga, hvartill de återstående 218 kronor 61 öre användts. Och
hvar äro arbetspenningarna? Och huru förhåller det sig med videt
och korgformarna m. m.?

På grund af hvad sålunda här ofvan anförts, känner jag mig
pligtig yrka,

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl.

Maj:ts anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föranstalta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

derom, att direktorn vid institutet för blinda å Tomteboda,
fil. doktorn Petrus Kerfstedt, måtte åläggas att
framlägga fullständig och godkändbar redovisning för
den af enkefru Erika Carolina Nyberg, född Söderberg,
enligt gåfvobref den 28 april 1886 till direktionen
öfver institutet för blinda lemnade donationen, i hvad
afser de medel, som kongl. direktionen öfver institutet
under åren 1887—1893 lät till direktorn, mot qvitto
af honom, utanordna för utgångselevernas utrustning
med verktyg och arbetsmaterialier m. m., hvilka belopp,
enligt statsvevisorernas anmärkning år 1895, sammanlagdt
utgöra 7,710 kronor 77 öre, eller ock, att, för
händelse direktorn brister uti sådan redovisning, honom
ålägges att till fonden återbetala kapitalet med ränta.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 5 mars 1897.

E. A. Zotterman.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Transsumt.

Vexiö den 31/s 92.

bil. 1.

Elevernas vid blindafdelningen å Manilla arbetsförtjenst, som uppA
gick till omkring 200 kronor för år, insattes 2 å 3 gånger om året å
deras sparbanksböcker (motböcker med Stockholms stads sparbank).
Till elevernas utrustning med verktyg och arbetsmateriel vid deras afgång
från institutet anslog direktionen en särskild summa. Räckte
denna ej till, fyldes behofvet med sparbanksmedel. Vanligen hade de
afgående eleverna medel ändå qvar i banken för kommande behof. Då
jag vid blindafdelningens öfverflyttande från Manilla till Stockholm lemnade
första lärarebefattningen, aflemnade jag alla sparbanksböcker, huru
många mins jag ej, kanske inemot 100, till direktor Kerfstedt. På
reqvisition fingo afgående elever medel till arbetsmateriel och dylikt.
Vid blindinstitutet i Stockholm insattes år 1880 arbetsförtjensten; men
sen vet jag ej, om något är insatt.

Värdet af försålda arbeten och arbetsmateriel uppgick till närmare
2,000 kronor; för lika mycket såldes det väl vid institutet i Stockholm.
Jag minnes ej detta säkert. —----— — — —----—

— — — — — — — — —■ — — — — — — — — G. A. Lyberg.

Uti transsummerade delar rätt afskrifvet betygar Stockholms
rådhus å aktuarie-kontoret den 18 februari 1897. Lösen 25 öre.

Ex officio
E. Eisen.

bil. 2.

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Afskrift af Transsumt.

V. T. 1878.

Karl -/akobsson.

Debet. — — — — — — — — — — — — — — — — — _ _

Summa kronor 88: 12

Kredit. Juni 15. Bidrag af kongl. direktionen ................................ 10: -

» 27. Uttagit ur sparbanken ............................................. 75: m

d:o d:o ............................................. 2: 2»

Ang. 2.

Viktor Pettersson.

Debet.

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen ..

Uttagit sparbanksmedlen...........

V. Pettersson kontant ..............

Martin Rosenqvist.

Debet.

Kredit. Per Uttagit ur sparbanken ..........

Bidrag af kongl. direktionen .......

Uttagit ur sparbanken ytterligare
Aug. 2. d:o d:o d:o

Karl Axel Hansson

Debet. — — — — — — _

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen

Summ;	i kronor	• 88:	12
Summa	kronor	11Q:	47
		10:	—
		99:	14
		1:	33
Summa	kronor	110:	47
Summa	kronor	112:	20
		50:	—
		10:	—
		49:	—
		3:	20
Summa 1.	kronor	112:	20
Summa kronor	67:	32
		20:	-.
L ....................		47:	32

Summa kronor 67: 32

Petter Norrman.

Debet.

Summa kronor 85: 3 7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen ...................................................... 10: —

Uttagit sparbanksmedlen jemte ränta .................................... 75: sr

Summa kronor 85: S7

Debet.

Kredit.

Aug. Wilh. Kastman.

Per Uttagit ur sparbanken.......................

Bidrag af kongl. direktionen .......

Uttagit ur sparbanken ytterligare

Uttagit allt den 2/g 78.

Summa kronor 143: 68

................................ 50: -

................................ 10: -

................................ 83: 68

Summa kronor 143: cs

Debet.

Benjamin Andersson.

Summa kronor 40: so

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen ...................................................... 6: —

Uttagit sparbanksmedlen jemte ränta .................................... 34: .so

Summa kronor 40: so

Debet.

Joll. Aug. Andreasson.

Summa kronor 46: 70

Kredit. 1878 Maj 8. Per Uttagit sparbanksmedlen ..................... 3: sr,

Lemnat kontant ....................................... 2: sr,

Af prosten Wiberg till respenningar

och böcker ......................................... 30: —

Bidrag af kongl. direktionen till skrif maskin

................................................... 10: —

Summa kronor 46: 70 *

Emma Gren.

Debet. — — — — — — — — — — — -

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen

Uttagit ur sparbanken .........

d:o d:o ..........

Summa kronor 97: 19

22: -70: 69
4: no

16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Hela återstående beloppet af sparbanksboken (nemligen
19: 64) är uttaget och afsända

Emma Johanna Andersdotter.

Debet. — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Summa kronor 59: 30

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen ...................................................... 18: —

Uttagit ur sparbanken ................................................................. 41: 30

Summa kronor 59: 30

Anna Gustaf sdotter.

Debet. — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Summa kronor 47: 4 6

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen ...................................................... 10: —

Kontant inbetalt ............................................................................ 7: so

Uttagit sparbanksmedlen jemte ränta .................................... 29: 94

Summa kronor 47: 44

Amanda Eriksson.

Debet. — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Summa kronor 44: 66

Kredit. 1878 Maj 28. Per Respenningar från Nyköping ............ 10: —

Bidrag af kongl. direktionen ..................................................... 10: —

Uttag, sparbanksmedlen jemte ränta ....................................... 24: 6 6

Summa kronor 44: 66

Hanna Andersdotter från Högsäter.

Debet. — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Summa kronor 61: 62

Kredit. Uttagit sparbanksmedlen jemte ränta .................................... 61: 62

• Summa kronor 61: 62

Obs. Ofvan stående elev erhöll arbetsmateriel 1877.

Anslag af kongl. direktionen 10 kronor samma år.

Anna Lovisa Karlberg.

Snickareverkstaden.

1 par halsduksstickor......................................,.............................. 0: 26

Afsändt, återstoden af sparbanksmedlen 4: 29. Postanv. 25 4: 64

Summa kronor 4: 7 9

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Uttagit sparbanksmedlen jemte ränta .................................... 4: 79

Summa kronor 4: 79

Klara Ehn.

Debet. —- — — ______ — ____ — — _ — —

Summa kronor 13: 21

Kredit. Bidrag af kong], direktionen .................................................... 10: —

Uttag, sparbanksmedlen ............................................................... 3: 21

Summa kronor 13: 21

Karl Algot Jonsson.
Debet. — — — — — — — — — — — — —

Kredit. Uttag, sparbanksmedlen jemte ränta

Johannes Henriksson.
Debet. — — — — _________

Kredit. Bidrag af kongl. direktionen ..................

Uttag, af sparbanksmedlen .....................

Summa kronor 6: 04
............................. 0: 04

Summa kronor 20: 30

............................. 10: -

.............................. 10: 30

Summa kronor 20: 30

Från härstädes förvarad handling i transsumerade delar rätt afskrifvet;
betygar, Stockholm i iustitieombudsmansexpeditionen den 16
februari 1897.

Ex officio:

Otto Söderbom.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuarie-kontoret
den 18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. • Ex officio

E. Eisen.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 7 Sami. 2 AJd 2 Band. 4<! Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.
Afskrift af Afskrift.

Högv. herr baron G. af Ugglas. bil- 3-

Som jag nu, efter slutad elevkurs vid kongl. blindinstitutet, är
nödsakad att helt och hållet sjelf sörja för mitt uppehälle, så har jag
också i följd deraf vändt mig till herr direktor Kerfstedt med begäran
att få lyfta de penningar, som, dels i form af stipendium, dels procent
af arbetsförtjenst, för min räkning blifvit å sparbanken under den tid
jag som elev vistades vid blindinstitutet, för att derigenom i någon mån
underlätta min sjelfförsörjning. Som dock herr direktor förklarat, att
icke han utan endast direktionen eger att utlemna sådana medel, så får
jag härmed vördsamt anhålla, det högv. herr baron såsom direktionens
ordförande godhetsfullt täcktes föranstalta om, att jag utbekommer
dessa ofvan nämnda penningar.

Med utmärktaste högaktning
ödmjukligen
G. Stenqvist.

Vidimeras

ex officio
Au g. Alströmer.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift. bil. 4.

Utdrag af protokollet hållet hos kongl. direktionen öfver institutet
för blinda den 3 juni 1889.

S. D. Uti eu till direktionens herr ordförande stäld skrift, som
nu lästes, hade förre eleven G. Stenqvist anhållit att få lyfta de penningar,
som under den tid sökanden åtnjutit undervisning vid institutet
blifvit för hans räkning insatta i sparbank; och fann kongl. direktionen
godt att till ansökningen lemna bifall, hvarjemte kongl. direktionen
uppdrog åt direktorn att draga försorg derom, att de ifrågavarande
penningemedlen komrne sökanden tillhanda.

Ex protocollo
Aug. Alströmer.

Motioner i Andra Kammaren, N;o 157.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuarie-kontoret
den 18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift. bil. 6.

Utdrag af föredragningslista den 11 december 1889, hvilken
våren 1892 fans bilagd kongl. institutets för blinda protokoll.

6. F. d. eleverna A. Jönssons och J. Åbergs begäran om utbekommande
af sin innestående arbetsprocent. — —---— — —

P. Kerfstedt.

Att ofvanstående utdrag är af mig under våren 1892 afskrifvet
efter originalhandlingen, intygas härmed.

Stockholm den 11 februari 1897.

N. G. Janzon.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift. bil. 6.

Utdrag af protokoll, hållet i Stockholm hos kongl. direktionen
öfver institutet för blinda den 6 februari 1890.

S. D. Anmäldes ånyo en af förre eleverne vid institutet A. Jönsson
och J. Åberg gjord anhållan om utbekommande af för deras räkning
under deras vistelse vid institutet i sparbank insatta penningmedel; och
sedan direktor upplyst, att bemälde elever numera vore intagna å
arbetshemmet för blinda samt att deras tillgodohafvanden vid institutet
utgjorde 30 kronor för hvardera, fann direktionen godt medgifva, att
deras ifrågavarande sparbanksmedel finge till dem utbetalas.

Ex protocollo:

Autj. Alströmer.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre.

Ex officio
Ej. Eisen.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Afskrift af Afskrift bil. 7.

Undertecknad får härmed intyga, att jag den 17 mars 1890 af
direktor herr P. Kerfstedt utbekom mina vid institutet innestående
arbetspenningar utgörande tjugunio kronor sju öre.

Stockholm den 27 april 1892.

Nils Alexander Lagergren (Jönsson).

Egenhändiga namnteckningen intyga

Theodor Freidenfelt. G. A. Ljnnglin.

Rätt afskrifvet från härstädes förvarad handling, betygar, Stockholm
i justitieombudsmansexpeditionen den 11 februari 1897.

Ex officio:

Otto Söderbom.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuarie-kontoret
den 18 februari 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift af Afskrift. bil. 8.

Undertecknad får härmed intyga, att jag den 17 mars 1890 af
direktor hr P. Kerfstedt utbekom i arbetspenningar utgörande tjugu,
kronor och några ören.

Stockholm d. 27 apr. 1892.

Johan Ohbärg (Aberg).

Egenhändiga namnteckningen intyga:

Theodor Freidenfelt. . G. A. Ljunglin.

Rätt afskrifvet från härstädes förvarad handling; betygar, Stockholm
i justitieombudsmansexpeditionen den 11 februari 1897.

Ex officio
Otto Söderbom.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

På begäran intygas, att förestående två handlingar äro — med
undantag af hvad angår namnteckningarnes bevittnande uppsatta å
s. k. blindskrift.

Otto Söderbom.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuarie-kontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift af Afskrift af Afskrift. bil. 9.

Till kougl. direktionen öfver blindinstitutet.

Enligt kongl. direktionens beslut den 17 innevarande maj får
undertecknad härmed vördsammast inlemna utredning rörande för detta
lärjungars vid blindinstitutet arbetspenningar.

Enligt kongl. direktionens beslut den 11 mars 1879 skulle beträfde
elevernas utstyrsel vid deras första nattvardsgång och afgång från
institutet förfaras i enlighet med hvad vid institutet å Manilla vore
brukligt. Samma dag beslöt kongl. direktionen äfven, att från och med
höstterminen 1879 lärjungarnas arbetsvinst skulle bestämmas till tjugufem
procent af arbetskostnaden, sedan kostnaden för de till arbetena
inköpta materialierna blifvit afräknad.

Af handlingar, som öfverflyttats till institutet från afdelningen för
blinda vid Manilla, framgår, att vid lärjunges utskrifning från blindafdelningen
vid Manilla hans arbetspenningar i första hand användts för
att bestrida omkostnaderna för hans utrustande med behöfliga verktyg
och materialier.

Då det emellertid visade sig, att dessa arbetspenningar inverkade
skadligt på lärjungarnes mångsidiga utveckling i arbetsduglighet, och
då de äfven alstrade afund och missnöje bland dem, och då slutligen
lärjungarne sjelfva ej hade någon direkt nytta utaf dem, hemstälde jag
på hösten 1885, att de skulle borttagas.

Jag får nu vördsamt bifoga såväl bestyrkt afskrift af från blindinstitutet
utskrifna lärjungars utrustning som ock bestyrkt uppgift å
lärjungars arbetspenningar.

Dessa räkenskaper hafva förut enligt kongl. direktionens beslut i

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

början af år 1880 årligen granskats af kammarherren Westerstrand, och
hade någon anmärkning mot dem funnits att gorå, så hade den väl
kommit till kongl. direktionens kännedom.

Tomteboda den 30 maj 1892.

P. Kerfstedt.

Vidimeras
Ex officio
Aug. Alströmer.

Från härstädes förvarad handling rätt afskrifvet, betygar, Stockholm
i justitieombudsmansexpeditionen den 16 febr 1897.

Ex officio
Otto Söderbom.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift af Afskrift af Afskrift.

Förteckning å Anders Gustaf Pilts utrustning 1886.

Bärkorgsformen 0,60, 2 st. pirater 2:so, minsta armkorgsf. 1:26 kr. 4: 25.

Lilla och stora plattan 4: —, stora armkorgsformen 2: —...... » 6: 00.

Piraten 3:—, Hyfvel 7:—, smalare 3:25 ....................................... » 13: 2e.

Knif och hoftång 1:35, 3 frimar och 1 kniptång 2: so ......... y> 4: 15.

Klappjern och sax 2: , hammare 1:—, trädnål och packsprint 1 )) 4: 00.

2 klyfvare 0,so, 2 bundtar vide 18:—, 10 U. rot 7: —, ............ x> 25: so.

4 dussin borstträn 3: 20, 2 nystan bindgarn 1: —, ..................... y> 4: 20.

10 U. klädeslist 4: , 6 läster 4: so, ljusstaksmattbåge 1: 25 ... » 9: 76.

2 & cattecu 0,90, 2 U. kr. kali 1:—, 50 ort blåholtzextrakt 0,38 » 2: 28.

1 skrifmaskin 16, 1 packlår 2: —, ................................................... » 18; 00.

Summa kr. 91: 38.
Arbetsförtjent kr. 17: 16.
Af kongl. direktionen kr. 74: 22.

Summa kr. 91: 38.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Att ofvanstående förteckning å Anders Gustaf Pilts utrustning
med verktyg och arbetsmateriel vid afgången från institutet är fullt
öfverensstämmande med i blindinstitutet befintliga handlingar intyga:

S. Otterdahl Ellen Johansson

Lärare vid blindinstitutet. Anstäld vid blindinstitutets tryckeri.

Tomteboda den 25 maj 1892.

Rätt afskrifvet ur härstädes befintliga handlingar betygar Stockholm
i justitieombudsmansexpeditionen den 20 november 1895.

Ex officio
Edward Bäcklin.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift af Afskrift af Afskrift. bil. 11.

Claes Svensson erhöll vid afgången''från institutet på egen begäran
följande verktyg och arbetsmaterialier:

1 knif, 1 putsknif...........

3 fri mar, 1 hyfvel ...........

1 tång, 1 hammare .........

1 kniptång, 1 klapp]’ern
Klyfvare och fogsvans ...
Pensel, skärnål..................

1 sats smalare ..................

Trädnål, packsprint ........

Knytnål, kafvel ...............

6 st. armkorgsf. 1—6.....

2 » pirater........................

2 » rispirater ..................

2 b bärkorgsf.................

Vagnsf..................................

Runda sykorgsf. ...............

b papperskorgsf......

Ovala sykorgsf..................

Stora armkorgsf...............

kr. 1: 25.
b 9: 25.

b 2: —

1: so.
1: —
1: 25.
7: so.
1: —

- 50.

10: so.
2: is.

7: -

1: —

L. -

- 5 0.

4: 60.
- 60.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Piraten ..................................................	.................................... kr.	3: -
Brandenburgsf. ......................................................	.................................... »	2: 60.
Nystkulsf. ....................................................	.................................... »	- 76.
Lockställningar m. 2 köer .........................	................................... »	4: 60.
9 st. läster 5—13 ................	.................................... »	6: 76.
3 bt. vide, 5 it Esparto.....................................	.................................... »	29: -
5 U r. rotting, 5 U. stolrotting ......................	.................................. )>	16: so.
10 it list, 5 n. hängm.garn...............................	................................... »	10: -
3 tt katechu, l1/i it kr. kali	.................................... »	1: 96.
b 4 H blåholzextrakt, 2 u kopal......................	................................... »	3: 33.
Packlår ..............................	.................................... »	2: 26.
Skrifmaskin ............................................................	.................................. »	17: -
	Summa kr.	153: 13.

Att ofvanstående afskrift är öfverensstämmande med vid institutet
befintliga handlingar, intyga

S. Otterdahl _ T. Rupert

Ämneslärare vid institutet. Ämneslärare vid institutet.

Rätt afskrifvet ur härstädes befintliga handlingar betygar Stockholm
i justitieombudsmansexpeditionen den 20 november 1895.

Ex officio
Edward Bäcklin.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift. bil. 12.

Utdrag af protokollet, hållet i Stockholm hos kongl. direktionen
öfver institutet för blinda den 2 juni 1892.

S. D. Föredrogs en af direktor, jemlikt honom vid direktionens
sista sammanträde meddeladt, uppdrag, utarbetad utredning rörande för
detta elevers vid institutet så kallade arbetspenningar, hvilken utredning
med tillhörande bilagor skulle detta protokoll biläggas.

Direktionen, som af berörda utredning inhemtade, att ifrågavarande
arbetspenningar, jemlikt direktionens beslut den 11 mars 1879, skolat

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

från och med höstterminen samma år bestämmas till tjugufem procent
af arbetsvinsten, men, jemlikt direktionens nyssnämnda dag jemväl
fattade beslut derom, att med elevernas utrustning vid deras första
nattvardsgång och afgång från institutet borde förfaras i enlighet med
hvad vid institutet å Manilla vore brukligt, användts till ifrågavarande
utrustning, samt att arbetspenningarna sedermera år 1885 af anförda
orsaker upphört att till eleverna utdelas, ehuru något beslut härom icke
blifvit i direktionens protokoll intaget, beslöt nu att sistnämnda förfarande
skulle fortfarande iakttagas och att förty några arbetspenningar
icke borde eleverna tillgodokomma.

Ex protocollo
Ang. Alströmer.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officin

E. Risen.

Afskrift. bil. 13.

Utdrag af protokollet hållet hos direktionen öfver kongl. institutet
för blinda den 2 juni 1892.

S. D. Föredrogs en af läraren N. G. Janzon gjc^fd ansökning
att på grund af bifogad fullmagt från förre eleven vid institutet Axel
Boman utbekomma de stipendiimedel, hvilka skulle blifvit Boman vid
institutet tilldelade, samt direktors häröfver infordrade förklaring.

Enär sökanden icke uppgifva, hvilket år stipendium skulle vid
institutet hafva blifvit bemälde Boman tilldeladt, och af den i ärendet
åstadkomma utredning framginge, att Boman under sin vistelse vid institutet
icke tillerkänts något stipendium, fann kongl. direktionen förevarande
ansökning icke till någon åtgärd föranleda.

Ex protocollo
Aug. Alströmer.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

liih. till Rikad. Prof 1897. 7 Sand. 2 A/d. 2 Band. 4ti Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o i 57.

Afskrift af Afskrift. hil. 14.

Enligt, kong!, direktionens öfver institutet för hlinda beslut anordnas
mot qvitto af harr direktor P. Kerfstedt till eleverna vid institutet Erik

Eriksson ................... kronor 40; so.

Gustaf Stenqvist ,.................... » 40: so.

Axel Boman....................... » 40: so.

eller sammanlagdt etthundratjuguen (121) kronor 50 öre, utgörande institutets
andel uti innevarande års ränta å den af numera aflidne direktören
J. Godlund till allmänna institutet för döfstumma och blinda
skänkta fond.

Stockholm den 16 november 1886.

Säger 121 kronor 50 öre. C. A. Westerstrand.

121 kronor 50 öre emottagna erkännes

P. Kerfstedt.

Godlundska fonden.

Likheten med n:o 249 af verifikationer till kongl. institutets för
blinda räkenskap för år 1886 intyga

A. M. Myrberg. O. E. Westin.

f. d. läroverksadjunkt. Lektor vid tekn. kögsljolan.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret

den 18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officin

E. Eisen.

------ -..-Gj-I

Afskrift af Transsumt i afskrift. bil. 16.

Utdrag af diarium hållet hos justitieombudsmansexpeditionen följande
dagar.

År 1893.

N:o 253.

Korgmakaren Axel Boman anmäler i en af bilagor åtföljd, hit ingifveu
skrift, att sedan lång tid tillbaka dels flere af eleverna vid kongl.

Motioner i Andra Kammaren. N:o 157.

institutet för blinda undanhållits dem tillkommande stipendiimedel, dels
ock utbetalningen af dylika medel obehörigen fördröjts; och förmäler
klaganden vidare, att, oaktadt klaganden år 1886 ur en af aflidne direktör
J. Godlund till institutet för döfstumma och blinda skänkt fond
tillerkänts ett belopp af 40 kronor 50 öre att af direktor P. Kerfstedt
till klaganden utbetalas, klaganden ännu icke af Kerfstedt ernållit
nämnda summa; samt att en å klagandens vägnar år 1892 hos kongl.
direktionen öfver institutet för blinda gjord ansökan om utbekommande
af berörda belopp lemnats utan afseende, sedan Kerfstedt i strid mot
sanningen uppgifvit, att icke klaganden utan en annan elev tillerkäntB
stipendiet i fråga; anhållande klaganden, det justitieombudsmannen
ville lagligen beifra omförmälda rättsstridiga förfarande samt förhjelpa
klaganden att utbekomma det honom tillerkända stipendiibelopp.
lngifven den 18 december 1893.

1894 den 23 oktober.

Sedan Kerfstedt styrkt, att han till klaganden utbetalt ifrågavarande
belopp med ränta, fann justitieombudsmannen klagoskriften ej
till vidafe åtgärd föranleda.

Afslutadt.

I transsumerade delar rätt afskrift, betygar, Stockholm i justitieombudsmansexpeditionen
den 16 februari 1897.

Ex officio
Otto Söder bom.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuarie-kontoret
den 18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift af Afskrift. bil. tf».

Redogörelse för under åren 1889, 1890 och 1891 vid kongl. blind-1
institutet försålda arbeten och inköpta arbetsmaterialier, Indika förut
ej ingått i institutets räkenskaper.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

År 1889.
Inkomster:

För sålda arbeteu i försäljningsboden ........	kr.	1,283:	46
öfriga sålda varor ......................	»	165:	72
Saldo..................................................................	»	811:	64
Utgifter:
Stolsrotting ..............................................	kr.	45:	60
Rotting ................................................	»	2:	60
Pligg .......................................................................	»	,_	60
Diverse verktyg ..............................	»	95:	36
Adresslappar ..............................................	»	2:	60
List ...................................................	»	21:	46
Catechu m. in................................		5:	60
1,600 kg. vide jemte transport till Tomteboda Till byggmästar Hallström för inredning af	»	484:	36
försäljningsboden .........................................	»	500:	—
Saldo från föregående år ..................................	»	1,103:	07

År 1890.
Inkomster:

Från försäljningsboden .......................................	kr.	715: 14
öfriga sålda varor	»	352: 06
Saldo ........................................................................		381: 70
Utgifter:
Rotting.............................................................	kr.	5: so
Stift ....................	»	2: 30
D:o ................................................		1: is
Trådstift .......................		- 70
Klädeslist ................*.	»	32: 9o
D:o .................................................		19: -
Rotting ........................................		53: -
Diverse färg .............................................	»	63: 06
1,499 kg. vide jemte transport till Tomteboda	»	459: 36
Saldo från föregående år ....................................	»	811: 64

kr. 2,260: 82.

i) 2,260: 82.

» 1,448: ss.

1,448: 89.

Från försäljningsboden
Öfriga sålda varor ........

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157. 29

År 1891.

Inkomster:

................................ kr. 585: 66

............................. >■> 551: 33 krh 1,137: o*.

Utgifter:

1,500 kg. vide jemte transport till Tomteboda kr. 457: so

Rotting

Saldo ..............................

Till institutets kassa

72:

381: ro

225: s* kr. 1,137: 04.

Tomteboda den 10 oktober 1892.

tjur.

"UfA !

P. Kerfstedt.

direktor vid k. blindi uatitu tet.

Vidimeras ex officio

!,:''v C. T. Lundberg, t,M U''

expeditionshafvande revisor i k. kammarrättens revisionsafdelningens tredje kontor.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuarie-kontoret
den 18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen. : ,

... ■>''. ? -m .m xaxp"

''[Mdlrirl

.><• .*jr. i ..m: .»n Joll

toIto‘1

Afskrift af Afskrift.		• ill	bil. 17.,
Redogörelse för vid kongl. blindinstitutet under åren 1886, 1887 och 1888 försålda arbeten och inköpta arbetsmaterialier.
	År 1886.		j ...... 13
	Inkomster:		< ‘ 4>.fi t . "t t"* b) »
För 6ålda arbeten	................................................U.-./fU----	kr.	1,015; 7*.
Klädeslist m. m. Tillbehör till spjellsnören	Utgifter: m. m.................................................	kr.	■>» it 16: sb 3: 26

Transport kr. 20: io.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Rotting m. m. ......................................................

Klädeslist m. m.

Rot m. m................................................................

Slipning af verktyg ..........................................

Hasselkäppar .........................................................

Rot m. m................................................................

Klädeslist in. in............................

D:o .............................................

Perl or ........................................................................

86 bundtar vide jemte frakt och transport
Inbetalt till institutets kassa

År 1887.

Inkomster

För sålda arbeten

■\

Öl''

Tagel m. m. i,
Rotting m. m.

Garner .............

Rot m. m........

Perlor ................

Silke m. m.....

Rotting m. m. .........

Stolrotting m. m........

Hasselkäppar

List m. m....................

Hängmattsgarn m. m.
Hasselkäppar m. m. .
Macramégam m. m. .

Klädeslist in. m........

Catechu m. m..............

Fjäder

Fiber

Utgifter:

Transport kr.	20: io
........................... »	13: os
........................... »	29: 93
................... »	35: *6
.......................... 5>	6: -
........................... »	12: 20
........................... »	36: -
	69: le
........................... »	21: —
....................... >•	3: -
..............»	748: ae
.......................... )>	21: 60
Summa kr.	1,015: 74.

kr. Saldo »	834: 96 632: u
Summa kr. .tv#! , l	1,467:. 07. •1 r. \| u i\|
i.''* .1 ) ......................... kr.	50: 02
........................... )>	75: 30
........................... »	144: 79
........................... »	150: 26
........................... »	1: 66
.......................... :»	3: -
i>	1: -
..... V............... »	17: 36
......................... ))	29: 90
........................... D	5: 90
.......................... »	12: 60
.......................... )>	6: 86
.....................(.V.f.JM »	22: 6»
.......................... »	65: 43
.......................... >	8: 08
......................... »	22: <3
u..ts:si.Ui»......a<. >	29: 75
Transport kr.	647: 06.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Knifva,r m. m. ........................

Reparation af zinkbalja ....................................

Reparation af hyflar m. in...............................

Rotting m. m...........u...;.''..ui..................1:.

85 bundtar vide jemte frakt och transport

in Jn-rvnn ^ if.Iviio;-! ibPu.

iiiv Di. v'':M

För sålda arbeten

År 1888.
Inkomst#)'':

ilbud

>b jr

Utgifter:

Stolrotting m. m..............................................

Trän&lar m. m.............................................

Kopal m. m. ......................................................

Kartongpapper m. m.....................................

Rotting .......................... ................................

Klädeslist...............................................................

Rot m. m............................................................

Knifvar in. in....................................................

Kopalfernissa........................................................

Pligg m. ro. .....................................................

Garner..................................................................

D:o ....................................................................

1,600 kg. vide jemte frakt och transport
Saldo från föregående år

Tomteboda den 3 februari 1893.

Transport	kr.	647:	05
	»	93:	55
	»	—	50
	»	18:	45
		L- 57:	7 5
A:A:.....	»	649:	77
Summa	kr.	1,467:	07.
i!■ H
	kr.	546:	70
Saldo	»	1,103:	07
Summa	kr.	1,649:	77.

........................... kr.	60:	17
............................ )>	23:	15
9:	in
»	! 12:	85
	4:	_L
........................... »	28:	—''
............................ »	152:	60
............................ i>	62:	85
............................. »	2:	—
.......v......... •........... ))	58:	50
»	107:	—
............................. »	30:	05
............................ »	467:	54
............................. »	632:	11
Summa kr.	1,649:	77.

P. Kevfstedt.

direktor vid katigt, hUndinstitutet.

Vidimeras ex officio
C. T. Lundberg.

expeditions hafvande revisor i kong!, kammarrättens'' revisionsafdelnings tredje kontor.

Rätt afskrifvet betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre.

Ex officio
E. Eisen.

Motioner i Andra Kammaren, N;o 157.

Afskrift af transsumt.

Till kong], direktionen öfver institutet för blinda. bil. 18.

Klaganden påstår slutligen, att den honom enligt kongl. direktionens
beslut tillkommande arbetsfört]ensten obehörigen förminskats.

Den 11 mars 1879 beslöt kong!, direktionen, att 25 procent af
arbetsvinsten skulle tillfalla eleverna, men samtidigt beslöts ock, att vid
elevernas konfirmation och utrustning vid afgången från institutet skulle
tillgå såsom brukligt varit vid Mangla. För att förstå, huru detta senare
beslut skulle tillämpas, hade jag då att tillgå sista årets redovisning
rörande elevers utrustning vid Manilla. Jag bifogar härhos denna redovisning
i det skick jag emottagit den och vågar påstå, att enligt densamma
elevernas arbetspenningar och Godlundska understödsmedlen det
vill säga deras sparbanksmedel i första hand vid Manilla blifvit använda
för att bestrida omkostnaderna för deras utrustning. I denna min uppfattning
styrktes jag äfven af dåvarande kamreraren, hvilken under de
närmast föregående åren innehaft samma befattning vid Manilla. En
sådan uppfattning nödvändiggjordes äfven af institutets små tillgångar.
Arbetspenningarne skulle sålunda användas till afgående elevs utrustning.
--— —---------— — —----

Tomteboda den 23 april 1894.

P. Kerfstedt.

Från härstädes förvarad handling i transsumerade delar rätt afskrifvet,
betygar, Stockholm i justitieombudsmansexpeditioneu den 10
februari 1897.

Ex officio
Otto Söderbom.

‘ In,; :\A

Rätt afskrifvet. betygar Stockholms rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897./,

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

Afskrift. bil. 19.

Undertecknade, förutvarande elever vid kongl. institutet för blinda
och numera bosatta i Stockholm, intyga härmed och kunna, om så påfordras,
med ed bekräfta:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

att under hela vår skoltid de afgående eleverna vid hvarje vårtermins
slut till direktor P. Kerfstedt inlemnade egenhändigt skrifna s.
k. reqvisitioner på de verktyg och arbetsmaterialier, som de behöfde
till sin utrustning, hvilka reqvisitioner i början af 1890-talet funnos och
ännu torde förvaras å Tomteboda;

att, enligt hvad qvinliga f. d. elever, hvilka utskrefvos år 1887 och
1889,. i vår närvaro med bestämdhet uppgifvit, värdet af flickornas utrustning
utom skrifmaskinen under vår skoltid i regel utgjorde tio
kronor och i särskilda undantagsfall högst tjugu kronor;

att värdet af gossarnes utrustning ''under samma tid ökades år
efter år och exempelvis år 1888 utgjorde inberäknadt skrifmaskinen omkring
etthundrafemtio kronor för hvarje elev;

att direktor Kerfstedt aldrig köpte videt till utrustningarne särskild!
utan tog detsamma från det å institutets vind förvarade videförrådet,
hvilket förråd han en gång hvarje år om hösten kompletterade
genom inköp af ett större parti från Stettin för de medel, hvilka han
uppbar genom försäljningen af elevernas arbeten;

. att korgformarne till gossarnes utrustning alltifrån snickeriyrkets
införande gjordes af institutets elever vid dess eget snickeri och med
dess materialier;

att de elever, hvilka utskrefvos till följd af bristande förmåga att
draga någon nytta af undervisningen, naturligen i regel icke kunde erhålla
någon utrustning med verktyg och arbetsmaterialier;

. att direktor Kerfstedt vid utrustningarne i första hand, såsom han
sjelf offentligen pastatt, använde elevernas så kallade arbetspenningar
eller den arbetsförtjenst, som kongl. direktionen år 1879 tillerkände dem,
och i andra hand direktionens årsanslag till elevernas utrustning.

Stockholm den 5 februari 1897.

Axel Lindholm elev från 1879—1885.

Herman Haggelin, elev 1880—1888.

B. J. Östergren elev 1882—1889.

Från hufvudskriften, skrifven med så kallad latinsk blindskrift,
rätt afskrifvet betygar. Stockholms rådhus å aktuariekontoret den 18
febr. 1897.

Ex officio
E. Eisen.

Bill till RiJcsd. Prof 1897. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 46 Häft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Afskrift. bil. 20.

Undertecknade, för detta elever vid kongl. institutet för blinda
å Nybrogatan i Stockholm, intyga härigenom på begäran, och kunna,
om så fordras, med ed bestyrka, att vid institutet aldrig inköptes mer
än ett parti vide om året (under vår skoltid).

A. Hagström. A. Lindholm. Lars Eriksson.

B. J. östergren. H. Haggelin. O. N. Sahlqvist.

Stockholm den 20 juni 1894.

Rätt afskrifvet betygar Stockholm rådhus å aktuariekontoret den
18 febr. 1897.

Lösen 25 öre. Ex officio

E. Eisen.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE, 1897.