Motioner i Andra Kammaren, N:o 154 (Motion 1890:154 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

N:o 154.

Af herr J. Anderson i Tenhult, om anvisande af ett förslagsanslag
å 1,300,000 kronor för hvartdera af åren 1890
och 1891 till lindring i rustnings- och roteringshesvären.

Säkerligen har hvar och en, som bemödat sig att se tillbaka till
de tider då svenska jorden åsattes beskattning, hafva funnit huru eu
stor del af statsverkets behof, vid olika tider, under olika skattetitlar
för tillfällliga behof, godtyckligt och med magtåtgärder blifvit påiagde
en del af svenska jorden, hvilka beskattningar i senare tider benämnas
med ett gemensamt namn nemligen grundskatter. Man har äfven funnit,
att sedan den skattskyldiga jorden, mot befrielse från personligt
deltagande i landets försvar, åtog sig att mot en noga och tydligt
bestämd aflöning hålla ett bestämdt antal krigsmän, nu mera, sedan
långa och besvärliga öfningsmöten med dessa årligen hållas, hvaraf
följt, att rust- och roteringsskyldige måst betydligt höja den aflöning
till knekten, som från början var bestämd; man finner äfven, att hufvudvilkoret
för det ständiga knekthållets utgörande, nemligen att desse
och deras folk, som bekostade det ständiga knektshållets utgörande,
hvilka enligt knektekontrakten skulle vara frie från allt personligt deltagande
i landets försvar, nu mera få utgöra lika värnpligt med andra
samhällsklasser, och förty dessa här nämnda, i olika former utgående
skatter, af den opartiske betraktaren anses orättvisa och derför böra
försvinna.

Sådan uppfattning har många gånger inom Riksdagen blifvit åt
många dess medlemmar uttalad, och äfven på samma ställe af regeringens
främste män uttalade, hvilka i tydliga ordalag förklarat desse
här ofvannämnde skatter för sekelgamla orättvisor.

Efter det allmänna uppfattningen blifvit sådan den nu är och i

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

många år varit, och regeringen å sin sida icke kunnat dölja sin uppfattning
rörande nu antydda skatter, har jag för min del hyst den förhoppningen,
att Kongl. Majrts regering skulle medverka, att ifrågavarande
lika förhatliga som orättvisa skatter, så fort ske kunde i
sin helhet borttoges.

På Kong], Maj:ts framställning har visserligen för ej längesedan
en del af ifrågavarande skatter neml. 30 proc. blifvit borttagna, men ännu
återstår mer än dubbelt så mycket af dem.

Flera med mig hafva säkerligen antagit, att då statens inkomster
öfverstiga utgifterna, och nu visar betydligt öfverskott, kongl. proposition
till denna Riksdag, om dessa skatters borttagande, vore att förvänta.
Sådan har visserligen till Riksdagen ankommit med förslag att
10 proc. skulle afskrifvas på de s. k. grundskatterna och lika många
proc. ersättning till rust- och roteringsskyldige, icke såsom förminskning
af orättvisa skatter, utan mot vederlag, nemligen 2 års utsträckning
af beväringsåldern och ökning af beväringsmanskapets öfningstid
med 6 dagar, men då jag föreställer mig, att Riksdagen, för sin de],
icke kan ingå på Kongl. Majrts förslag om ökande af de värnpligtiges
skyldigheter, och afskrifningen, som är ifrågasatt, afser så liten del af
de otillbörliga skatterna som endast 10 proc. föranlåtes jag, innan motionstiden
tilländagå!-, framkomma med nedan upptagna yrkande.

Under de senare åren hafva många motioner blifvit väckta med
yrkande att bereda lindringar för rust- och roteringsskyldige så väl scm
afskrifningar af grundskatter, kamrarne hafva stannat i olika beslut,
och med anledning af den form, hvari dessa skattefrågor framkommit
och behandlats, hafva de icke kunnat blifva föremål för gemensam
votering.

Denna motion åsyftar att få rust- och roteringsfrågorna behandlad
som en vanlig statsutgifts- och penningefråga, i hvilken, för den händelse
kamrarne stanna i olika beslut, slutliga afgörandet med stöd af
65 § riksdagsordningen eger rum genom gemensam votering.

För att närmare, än hvad jag tror hittills skett, påvisa befogenheten
af de yrkanden, som nu komma att göras, må det tillåtas mig
att framlägga följande sakförhållanden. •

Genom kongl. förordningen den 13 maj 1686 är, hvad angår de
småländska länen, stadgadt, att hvarje rote skall till soldatens aflöning
upplåta £ tunland öppen jord, en kåltäppa och äng till tre lass
hö, samt dessutom utgifva till soldaten i årlig lön 20 daler kopparmynt
och till en vadmalsrock 5 daler, tillhopa årligen 25 daler kopparmynt,
motsvarande efter nuvarande myntvärde 1 kr. 38 öre. Se bilaga A.

Vid roten n:o 88 Häljaryd, der jag är delegare, har år 1886, efter

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

vederbörande myndighet^ förordnande, vederbörlig och sakkunnig person
med biträde af skiftesgodemän, och i regementsombuds och jordegares
närvaro, uttagit ett, i öfverensstämmelse med ofvan åberopade
stadgande, lagligt soldattorp. Se bilaga B.

Det sålunda uttagna lagliga soldattorpet är till den högstbjudande
utlemnadt på 10 års tid mot 25 kronors årligt arrende. Se bilaga C.

Bemälde rote har med vederbörandes begifvande blifvit, stäld på
vakans; årliga vakansafgiften är 150 kronor. Se bilaga D.

Då denna rote har att i vakansafgift erlägga ........ kronor 150

är befriad från utgifvande af de till lön och beklädnad

bestämda 25 daler kopparmynt eller........................... 1,3 8

och i arrende för det lagliga torpet får .................. 25,00

samt bekommer 80 proc. lindring enligt lagen den

5 juni 1885 med .................................................."... 45,00 ^ 71 38

så är tydligt att roten, utöfver bestämmelserna i ofvan
åberopade 1686 års kongl. förordning, får årligen tillskjuta.
............................................................................................. „ 78,62

Rotarnes skyldighet gent emot soldaten, enligt nämnda kongl.
förordning och dylika förordningar för öfrig?, provinser, äro, så vidt jag
vet, i det allra närmaste lika, fastän uppskattningen enligt lagen den
5 juni 1885 är något olika. Inom de 3 småländska länen äro prestationerna
beräknade till 150 kronor per rote.

Ett lagligt soldattorp, sådant som det enligt bilagan B på vederbörligt
sätt uttagna, lär i de flesta orter inom riket ej kunna betinga
högre årligt arrende än hvad här betalas, nemligen 25 kronor. Lägges
dertill den årliga lönen med beklädnadsbidrag, tillhopa 25 daler kopparmynt,
så har man ett mått på de skyldigheter, som allmogen för omkring
200 år sedan åtog sig mot befrielse från att sjelf personligen
deltaga i landets försvar. Angående torp, som innehafves af dragon,
kavallerist, husar, grenadier eller båtsman, kan man verkställa samma
beräkning för att utröna, hvad rusthållen, rot- och båtsmansrotarne få
utgöra utöfver åtagna förpligtelser.

_ Äfven om man tvärt emot all billighet vill anse, att rust- och
roteringsskyldigheten, ehuru de rust- och roteringsskyldige numera äro
underkastade beväringstvånget, bör såsom ett gammalt häfdvunnet onus
bibehållas, så lär man icke kunna förneka, att öfverskottet, hvarmed
kostnaderna öfverstiga de ursprungligen mellan vederbörande aftalade
förpligtelserna, rättvisligen bör af staten ersättas, och ej orättvist drabba
den enskilde.

Att här göra en fullständig utredning beträffande storleken af
det statsanslag, som vore behöfligt för att godtgöra rust- och rote -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

hållaren under detta och nästkommande år, för hvad han utöfver årliga
värdet af ett lagligt torp jemte ursprungligen bestämd lön och beklädnadshjelp
får utgifva, är svårligen för enskild motionär möjligt i vidsträcktare
mån, än som genom ofvanstående uträkning för roten n:o 88
är gjordt. Derför har jag ansett, att ett förslagsanslag å enligt min
uppskattning 1,500,000 kronor bör begäras för hvardera af här nämnda
två år, med rätt- och skyldighet för vederbörande myndigheter att
tillse, det alla rust- och roteringsskyldige få godtgörelse för hvad de
utöfver ursprungliga bestämmelsen få utgifva, da hemmantalsränta!!
och augmenten till rusthållare!!, der sadana ifrågakomma, tagas i beräkning,
och afseende fästes vid stadgandena i lagen den 5 juni 1885.

Med stöd af nu angifna skäl får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen, till godtgörande af hvad vederbörande
för innevarande och nästa år få utgöra utöfver
den vid indelningsverkets tillkomst åtagna rustoch
roteringsskyldigheten, ville anvisa ett förslagsanslag
af 1,500,000 kronor för innevarande år och
ett lika belopp för år 1891.

Då mig är bekant, att motioner till denna Riksdag ingifvits med
hemställan om större grundskatteafskrifning än hvad Rongl. Maj:t föreslagit
och frågan derom alltså till Riksdagens pröfning och afgörande
förekommer, torde vara öfverflödigt att i den delen i denna motion
göra något yrkande.

Slutligen anhålles att statsutskottet, till hvilket denna motion
torde remitteras, behagade dröja med att afgifva utlåtande öfver denna
min motion, intill dess den af Kongl. Maj:t gjorda propositionen om viss
afskrifning af grundskatter och lindringar för rust- och rothållare samt
enskildes motioner i samma syfte blifvit i kamrarne slutbehandlade,
ville derefter under särskildt n:o ölver min här ofvan gjorda framställning
meddela utlåtande, på det min rätt att fa mitt yrkande, i fall sa
behöfves, genom gemensam omröstning afgjord.

Stockholm den 26 januari 1890.

J. Anderson

från Tenhult.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

Transumt.

Bil. A.

till motionen n:o 154.

Kongl. Maj:ts Nacliga. Förordning emellan Allmogen och
soldaterne i Jönköpings och Kronobergs Län, dat.
Stockholm den 13 Maj 1685.

WI CARL med Guds Nåde Sveriges, Göthes och Wendes Konung
etc. etc. Gjörom vetterlig!, att som Vår Troman, General-Löjtnant och
Gouvernören öfver Jönköpings och Kronobergs Länen, Oss älskelig,
Välborne Herr Hans Georg Mörner, nu sedan det vissa Knecktehållet
blifvit inrättadt uti bemälte Länen, har uppå Wår Nådiga befallning
och i anledning af den Instruction, som honom är blifven meddelt,
kommit öfverens, till Wår vidare Nådiga stadfästelse, med Wåre
trogne undersåtare genom Allmoge dersammastädes, om en viss Förordning
emellan dem och soldaterne, huru den ena mot den andra sig
härefter förhålla skall, hvilken förordning så lyder som följer:

»Såsom Allmogen uti det slutna Contraktet om Knektehållet, ibland
annat också är utlofvadt en Bok, hvarutinnan skall antecknas allt, hvad
Soldaten af sin Rote, efter handom undfår, och deröfver sedan gjöres
ett årligt riktigt slut, alltså är detsamma härigenom icke allenast verkställa
gjordt, utan och derhos nödigt bepröfvadt, härutinnan att sammanfatta,
så väl Roteböndernas, som Soldatens skyldighet emot hvarannan,
på det bonden, å den ena sidan må veta hvad han är pligtig
att utgifva, och deröfver intet låta tvinga sig till något egenvillig^
samt Soldaten å andra sidan hafva kunskap om sin rättighet, den han
skäligen har att fordra, och sig sedan dermed att nöja låta, bestående
allt sådant uti efterföljande punkter.

l:mo. Böra Rotebönderne, till hus och hemvist för soldaten, enhälligt
hjelpas åt att uppbygga en Stuga, liten Loge och Lada, med
Fä- och Foderhus samt upprödja eller afbryta honom ett hälft Tunnelands
Åker och en Kåhltäppa med en liten Hage eller Ångstycke till
Tu lass, vald af den Gårdens ägor som vid Indelningen dertill förordnad
och utnämnd är.

Bill. till Riksd. Frot. 1890. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 28 Raft.

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

2:do. Tillkommer Soldaten uti årlig Lön af Roten att undfå
Tjugu Daler Kopparmynt och till en Wadmalsrock, Fem Daler Kopparmynt,
så att det lian i Penningar af Roten bör hafva belöper sig tillhopa
Tjugufem Daler Kopparmynt, hvilka af Rotebönderna betalas efter
hvar sin andel i Hemmans-mantalet, och sådant på tvenne tider om
året uti Martis och Septembris månader, då allmänna Aflöningsmöten
böra hållas af Oapitain för Compagniet och kronans Befallningsman i
Häradet, som skola öfverse Rotens leverering samt införa hvad bevisligen
är lefvereradt och härutinnan icke finnes antecknadt, och således
göra ett riktigt slut Roten och Soldaten emellan, hvarvid också:

3:tio — — — — — — — — — — — — — — — — —

Datum Jönköping den 20 Aprilis 1685.

H. G. Mörnerj)

Underdånigst bedjande att WI sådant icke allenast i Nåder Stadfästa
täcktes, utan och deröfver allvarsam hand hålla låta att allt hvad
deruti, så för ena som för den andra, är vordet samtyckt, må blifva
iakttagit och efterlefvadt: Så emedan WI befinne att hvad som med
ofvanbemälte Wåre trogne undersåtare således afhandladt och beslutit
är, lände till Wår tjenst, och till deras eget bästa; Ty hafvom WI
här med och i kraft af detta Wårt öppna bref, allt hvad som uti här
ofvan införde Instrument är ihugkommit och förmält, icke allenast
gillat och bekräftat, utan och försäkre der bredvid alle Wåre trogne
undersåtare, som derunder förståss och begripas, på det kraftigaste,
att de vid denna afhandlingen, nu och i tillkommande tider, skola i
allo måtto säkert och ofelbart handhafde och beskyddade blifva, Hvarmed
alltså Gouvernören tillätes, denna sålunda sammandragne och
punktvis författade förordningen, på sedvanligt sätt öfver hela Gouvermentet
att kungjöra låta och deröfver allvarsam hand hålla, att han
uti ingen måtto öfverträdd varder. Efter som och den, som befinnes
sig deremot förbryta, skall efter Wåra derom gjorde och utgångne
Förordningar, allvarligen och utan förskoning bli ansedd och afstraffa^.

Till yttermera visso hafva WI detta med egen hand underskrifvit
och med Wårt Kong!. Secret bekräfta låtit. Datum ut supra

CAROLUS

(L. S.)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

Afskrift.

Bil. B.

till motion n:o 154.

År 1886 den 31 maj inställde sig undertecknad kommissionslandtmätare
uti Heljaryd riedergård, beläget uti Rogberga socken Tveta
härad och Jönköpings län, för att tillfölje af nedan intagna förordnande
verkställa utstakning af ett lagligt soldattorp å detta hemmans egares
gemensamma mark.

Kungörelse om denna förrättnings påbörjande hade blifvit uppläsen
uti Rogberga kyrka lördagen den 16 dennes, hvarför sig nu infunno; -

Riksdagman J. Anderson	egare af	i¥tr-
Carl Johansson	d:o	b
Gustaf H. Johansson	d:o	1T2 *
J. Kittendorf	d:o	bz-
Jaen Andersson	d:o	wV
Albert Andersson	d:o	A*
och A. J. Svensson	d:o	i-
Frånvarande delegare äro: P. J. Lundell	d:o	W*
C. J. Bylof	d:o	tV
A. J. Wall	d:o	i-
Gustaf Peterson	d:o
Carl Johannesson	d:o	rkv-
Tilda Johannesdotter	d:o	xiii*
Sven Johan Håkansson	d:o	1HT*
och Johan Augustsson	d:o	iV

Såsom regementsombud tillstädeskom herr kaptenen och riddaren
W. Grönhagen enligt ordres af den 14 dennes. Godemännen Anders
Magnusson i Kanarp och Lars Stille i Bogla hade på kallelse sig äfven
infunnit.

§ I För

sålunda antecknade delegare och ombud upplästes det för
undertecknade utfärdade förordnande, jemte den derom gjorda ansökan
så lydande:

Till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköping.

Härigenom få vi ödmjukligen anhålla om förordnande för herr
kommissionslandtmätaren H. W. Andersson vid Tenhult att med bi -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

träde af gode män till stamroten n:o 88 Heljaryd nedergård i Rogberga
socken af der odelade egor å karta lägga samt å marken uttaga
så mycket jord, som finnes lämpligt till ett lagenligt soldattorp.

Heljaryd den 11 januari 1886.

J. Anderson, Gustaf H. Johansson, A. J. Svensson, Carl Johanson,
Jaen Andersson, J. Kittendorf, P. J. Lundell, J. Wall, alla fastighetsegare
i Heljaryd nedergård; tillfölje hvaraf Konungens befallningshafvande
utfärdade följande:

Länskungörelse n:o 2 Ser. B.

Till Kongl. Maj:ts befallningshafvande hafva ansökningar ingifvits.

2:o Af J. Andersson m. fl. fastighetsegare i Heljaryd nedergård
om förordnande för kommissionslandtmätaren H. W. Andersson att af
odelade egor till stamroten n:o 88 Heljaryd nedergård i Rogberga socken
uttaga och kartlägga så stor jordrymd, som finnes lämpligt för
ett lagenligt soldattorp;

hvilket härigenom kungöres med föreläggande för öfriga vederbörande
att inom 14 dagar från den dag denna kungörelse blifvit från predikstolen
i sockenkyrkan uppläst, vid förlust af rättigheten att i frågan
vidare höras, hit inkomma med skriftligt yttrande, huruvida de förena
sig med sökandena i valet af förrättningsman.

Vederbörande kronolänsman har att ombesörja denna kungörelses
uppläsande i sockenkyrkan, samt densamma med påtecknadt bevis derom
sedermera hit återställa.

Uppläst i Rogberga kyrka söndagen den 7 februari 1886.

Joll. Syren.

v. pastor.

Efter den sålunda bestämda tiden utfärdades följande

Resolution

L. f. 1886 n:o 3.

Herr kommissionslandtmätaren H. W. Andersson förordnas härigenom
att i laga ordning verkställa den i inneliggande ansökning begärda
landtmäteriförrättning. Detta förordnande tillsändes bemälda
landtmätare, som öfver detsammas mottagande ofördröjligen hit inskickar
bevis. Jönköping i landskansli den 25 februari 1886.

C. Ekström.

J. J. Smith.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.
2 §■

Något jäf emot undertecknad eller de tillkallade gode männen
var ej att anmäla, och visste dessa ej eller med sig stå i jäfsförhållande
till någon af delegarne.

3 §•

Författningen af den 13 maj 1685 föreskrifver, att ett soldattorp
skall innehålla: 1 kåltäppa, $ tunnland åker samt äng till tu lass, och
då någon annan författning om soldattorps storlek icke förefinnes, så
måste denna ligga till grund för den här begärda förrättningen.

4 §•

Efter skedd utstakning och uträkning befans nya torpet innehålla

Åker 26,50 ar motsvarande ..................... 17,2 kappland.

Ång 60,00 „ „ 1 tunnland 6,9 „

Summa 86,5 0 ar motsvarande 1 tunnland 24,1 kappland.

5 §•

Såväl äng som åker var af god beskaffenhet samt fri från stenrösen
och impediment.

6 §•

Hvarken delegare eller regementsombud hade något mot utstakningen
att erinra, synnerligast som den skett i öfverensstämmelse
med författningens föreskrift.

i §•

Så väl jordegarne som soldaten skall för framtiden ega rätt begagna
nu varande vägen från landsvägen till nya torpet och öfver
detta torp intill den östra gräns, hvilken utsättes å kartan.

Mera förekom nu ej betygar som ofvan

På embetets vägnar
H. W. Andersson,

Kommissionslandtraätare.

Motioner Andra Kammaren, N:o 154.
Uppläst och justeradt, intyga som ofvan

W. Grönhagen.

Regementsombud.

Gust. H. Johansson.

A. J. Svensson. Jaen Andersson.

J. Anderson.

Carl Johansson.
Alb. Andersson.
J. Kittendorf.

Erkännandet och egenhändiga underskrifterna bevittna undertecknade
gode män, som ofvan.

S. d. På begäran lemnas den hänvisning, att den med förrättningen
missnöjde har öppet att inom tvenne månader från den dag,
detta protokoll varder till delegarne utlemnadt, genom stämning till
Tveta härads tingsrätt, söka ändring vid förlust att i motsatt fall
förlora rätt till klander; som ofvan

Lars Stille.

Anders Magnusson.

På embetets vägnar
H. W. Andersson.

Videmeras:

C. A. Pettersson. A. Pettersson.

Motioner i Andra Kammaren N:o 154.

Afskrift.

Bil. C.

till motion n:o 154.

Undertecknade, egare till mantal Häljaryd nedergård i Rogberga
socken, få, sedan roten blifvit vacant, herigenom utarrendera
till Johan Svensson, såsom egare till tV mantal härstädes det här varande,
genom landtmätare år 1886 utbrutna, nya soldattorpet på 10
(tio) års tid, räknadt från den 14 sistlidne mars, mot följande vilkor:

l:o) Ifrågavarande nya soldattorp får genast i befintligt stånd
tillträdas, brukas och häfdas intill den 14 mars 1897. Men skulle
vacansaftalet emellan oss och staten från någondera sidan blifva uppsagdt,
afträder arrendatorn ifrågavarande torp vid den tid vacansaftalet
upphör.

4:o) Arrendatorn eger att verkställa odlingar, der han så finner
lämpligt, dock med skyldighet att anlägga behöfliga diken.

5:o) Arrendesumman är bestämd till tjugofem 25 kronor, som årligen
betalas den 15 december. I denna arrendesumma är arrendatorns
egen andel för XV mantal inberäknad.

6:o) Om förbrytelse mot detta kontrakt sker, är arrendatorn vid
påföljande 14 mars skyldig att arrendet afträda, om jordegarne sådant
påyrka.

7:o) Förbehålles rättighet att afhemta vatten i den på torpets
område varande vattenkälla, samt derför nödig väg

Häljaryd den 2 april 1887.

A. J. Svensson. Karl Johansson. J. Andersson.

J. Anderson. C. J. Bylof. J. Kittendorff.

Alb. Andersson. Gast. H. Johansson.

Med förestående kontrakt är jag nöjd och förbinder mig till uppfyllelse
som ofvan.

S. J. Svensson.

Vittnen.

Nils öskar Blomqvist.
F. Johansson.

C. A. Pettersson.

Vidimeras.

A. Pettersson.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

Afskrift.

Bil. 0.

till motion n:o 154.

Ufkomp. Vakans-kontrakt. N:o 88.

Emellan Kongl. Maj:t och kronan samt rotehallarne
för n:o 88 Höijaryd nedergdrd vid lifkompaniet,
under n:o 12 kongl. Jönköpings infanteriregemente, hvilken
rote är belägen i Rogberga socken och Tveta härad
af Jönköpings län, är följande kontrakt afslutadt:

Af det antal vakanta nummer, som Kongl Majrts nådiga bref af
den 2 februari 1833 anvisat till indragning för trumslagare, antages
n:o 88, på rotehållarnes derom gjorda erbjudande att tills vidare från
den 1 januari 1887 vara vakant, hvarföre ärligen i vakansafgift betalas
Etthundra femtio kronor, som oafkortadt och utan rest, vid utlyst uppbördsmöte
erlägges till regementets uppbördsman i två terminer nemligen:
första hälften 75 kronor innan den 31 maj, och andra hälften
75 kronor inom den 31 december, hvilken afgift af regementsintendenten
redovisas; skolandes uppsägningen af kontraktet ske ett år före
det löpande årets utgång och anses kontraktet i annat fall ytterligare
ett års tid förlängdt.

Uti den genom detta kontrakt bestämda vakansafgiften 150 kronor
är det forna s. k. beklädnadsbidraget nu icke inbegripet, utan
tillförbindes rotehållaren att, om nödigt anslag för hela soldatbeklädnadens
anskaffning och underhåll ej skulle af Riksdagen fortfarande anvisas,
sådant bidrag, utöfver vakansafgiften, framdeles vid inträffande
behof, erlägga.

Den s. k. mötespassevolans-afgiften är icke heller i vakansafgiften
inbegripen, utan är genom minskning i afgiftsbeloppét roten tillgodo
beräknad.

Enligt kongl. brefvet af den 4 februari 1819 åligger roten brefbäringsskyldighet,
hvarför de inom regementet vanliga 19 öre brefbäringspenningar
böra, utan afräkning på ofvanstående vakansafgift,
hvarje år af roten betalas.

När numret kommer att rekrytera, erlägges den bestämda vakansafgiften
till den månadens slut, i hvilken karl för numret inskrifves.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

Inträffar krig under ofvanstående år, förhålles med detta kontrakt
enligt författningarne, eller på sätt Kongl. Maj:t då i nåder förordnar;
äfvensom om rothållarne icke på bestämda tider fullgöra sin betalningsskyldighet,
ålägges dem vidkännas lagsökning och dermed förenade
kostnader, hvarförutan i sådant fall, regementet förbehålles rättigheten
uppsäga detta kontrakt, då roten är skyldig tre månader derefter
rekrytera.

Jönköping den 14 juli 1886.

H. cVAilly.

Regementschef.

Carl Theorin.

Kegem entsintendent.

Med förestående kontrakt, som är i enlighet med vårt erbjudande,
förklara vi oss härmed till alla delar nöjde, och förbinde oss, eu för
alla och alla för en, till kontraktets noggranna uppfyllande, hvarförutom
vi förbinde oss erlägga sex procents ränta, från förfallodagen till
betalning sker, om vi försumma, vid utlyst uppbördsmöte, vakansafgiften
till fullo betala, hvilket allt på det kraftigaste försäkras i nedan
tillkallade vittnens närvaro:

Holjaryd den 19 juli 1886.

J. Andersson.

Gast. II. Johansson.

J. Wall. J. Kittendorff.

S. J. Svensson.

Albert Andersson
J. Andersson.
A. J. Svensson.
Johan Håkansson.

Såsom närvarande tillkallade vittnen underteckna

C. J. L. Bock.

A. II. Lust.

Handlande. Korpral.

Tenhult. Mjälaryd.

Likheten med originalet intyga:
liv. Wickström. C. Ij. Rydell.

IT nderlöj tant. Fänj vinkare.

Bill. till liiksä. Frat. 1890. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 23 Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

Bil. E.

till motion n:o 154.

Transumt.

Kongl. Maj:ts Nådiga Confirmation öfver det med Allmogens
Fullmäktige vid denna påstående Riksdag slutna Conträr,
t om det tåssa Knektehåll^. Daterad. Stockholm
den 5 December 1682.

WI CARL med Guds Nåde, Sveriges, Götes oedi Wendes Konung
etc. etc. etc. Göre ytterligt, att såsom de Wälborna, Wåra trogne
män och Råd, oss älskelige Fältmarskalk-Lieutenanten, Herr Grefve
Axel Julius De la Gardie, Ofver-Ståthållaren och General-Lieutenanten
Herr Christoffer Gyllenstierna, samt Presidenten i Wårt Cammar-Collegio
Herr Claes Flemming, uppå Wår Nådigste Befallning med Wåra trogne
undersåtare, sandel. Allmogens Fullmäktige vid denna nu påstående
Riksdagen här sammanstädes, i anledning af Wår dem i Nåder förestälde
Proposition, efter ett moget och noga öfverläggande, till Wår
vidare Nådiga Ratification öfverenskomna äro, samt afhandlat, slutit
och stadgat hafva, angående ett visst och stadigt Knektehålls inrättande
och stadigvarande underhåll uti dessa efterföljande Provinser —
l:o) — — — Alt förty gifves dem deremot, uppå Kongl. Maj:ts
vägnar härmed den fullkomliga försäkring, att så länge på deras sida
intet fel förspörjes, det som utlofvat är att efterkomma, de, deras barn
och folk, hvilka till gårdarnes eultur och bruk samt till ersättande af
manskapets afgång nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifningar och
alla dervid hängande besvär hvad namn de hälst hafva kunna, samt
fördubblingar och våldsamma värfningar, nu och i tillkommande tider
vara alldeles qvitto och befriade. — — —--— — — — — —

Datum Stockholm den 27 oetobris Anno 1682.

Axel J. De la Gardie, Christoffer Gyllenstierna,

L. S. L. S.

Claes Fleming.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

Alltså hafva Wl, besinnandes, hvad som således med ofvan bemälte
Provincier afhandladt och stadgadt är, lända till Wår tjenst och
Wårt Rikes samt trogne nndersåtares välfärd, trygg- och säkerhet, Nådeligen
velat confirmera och stadfästa; eftersom WI och härmed i förmågo,
af detta Wårt öppna bref, det samma uti alla Clausuler confirmere och
stadfästa, samt på det kraftigaste i nåde försäkra Wåre trogne undersåtare,
menige Allmogen uti ofvan bemälte Provinsier att de dervid,
nu och uti tillkommande tider i allo måtto skola utbrottsligen handhafde
och beskyddade blifva, — — — — — — — — — — — —
Till yttermera visso hafva WI detta med Egen hand underskrifvit
och med Wårt Kongl. Secret bekräfta låtit.

Datum Stockholm den 5 Decembris 1682.

GAROLUS.
(L. s.)