Motioner i Andra Kammaren, N:o 13 (Motion 1878:13 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

N:o 13.

Af Herr E. Key in. fl.: Med förslag till ny härordning.

Försvarsfrågan synes numera hafva kommit i det skede, att hvarken
det gamla indelningsverket eller den 1875 föreslagna härordningen lärer
kunna läggas till grund för försvarsväsendets framtida ordnande.

Skälen härför torde blott i största korthet behöfva anföras.

Af alla är erkändt, att den indelta hären efter hand blifvit alldeles
otillräcklig för landets försvar. Men hvarje försök att, med dess bibehållande,
till en större styrkas åstadkommande, i väsentligare mån utvidga den
allmänna värnpligten, skulle utgöra ett ingrepp i den oprivilegierade jordbrukarens
otvifvelaktiga rätt till frihet från ytterligare utskrifning. Dertill
kommer att, äfven om sådant läte sig göra, åt indelta hären dock icke skulle
kunna gifvas den utbildning och förlängda öfning, som med skäl kunde
fordras af en befälskader och stamtrupp, utan att indelningsverkets grunder
derigenom förrycktes, samt dess söndersplittring eller upphäfvande deraf ganska
snart blefve en oafvislig följd.

Likartadt blefve resultatet, om man försökte jemna indelningsverkets
olika tryck på den dermed belastade jorden, eller, ännu hellre, fördela och
utvidga detsamma lika på alla egovärden och beskattningsföremål.

Hvad beträffar 1875 års förslag, torde hos nationens flertal, med erkännande
af dess militära följdrigtighet i öfrigt, tankarne likväl allt mera
förena sig i afseende på olämpligheten af den långa öfningstiden för samtlige
värnpligtige, af den olika tjenstetiden för olika grader och vapen, af den
derigenom nödvändiggjorda lottningen, af kasernväsendets allmänna tillämpning,
och särdeles af den, i synnerhet för ett företrädesvis jordbrukande land, med
korta somrar och långa afstånd, känbara förlust af dagsverken, som detsamma,
jemte i öfrigt dryga kostnader, skulle föranleda.

Under sådana omständigheter torde ingen annan utväg till ett framtida
ordnande af rikets försvar förefinnas, än uppgörandet af ett tredje förslag till
Bih. till Biksd. Prof. 1878. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Höft. 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

härordning, som, med bördans lika fördelning på alla medborgare och beskattningsföremål,
skänkte åt landet den största militära trygghet, som
med afseende på våra tillgångar och näringsförhållanden kunde åstadkommas.
Och synas grunderna till ett dylikt förslag i mer eller mindre mån vara antydda
och innehållas i den skrifvelse, som af 1873 års Riksdag afläts, äfvensom
i Andra Kammarens beslut vid 18G9, 1871, 1875 och 1877 års riksdagar.

En bland de vigtigaste grundvalarne vid uppgörandet af ett nytt förslag
till härordning är bestämmandet af den längsta möjliga tid, som mängden
af värnpligtige kan underkasta sig för den militära utbildningen. Men härvid
få icke de militära fordringarne ensamt vara måttgifvande, utan fastmera
den tid, som med afseende på nationens hittills varande föreställningssätt och
utan förhindrande af den nationalvälmågas utveckling, hvarmed försvaret skall
betalas, kan undvaras. Och i detta hänseende torde å senaste tider allmänna
meningen hos nationens flertal hafva förenat sig om tvenne månader, såsom
det högsta, möjliga.

Klart är emellertid, att denna utbildningstid, om äfven betydlig i förhållande
till den närvarande, likvisst är för ringa att åt en trupp i krigstid,
och särdeles med nutidens stora fordringar på soldaten, gifva den fasthet
och öfning i yrkets olika delar, som är nödvändig, och utan hvilken de
värnpligtige skulle blottställas för blodiga nederlag af en bättre öfvad fiende.
Denna bristande utbildning synes imellertid väsentligen kunna ersättas derigenom,
att åt de värnpligtige förskaffas dels en god ledning genom ett talrikt
och fullt utbildadt befäl, dels ett kraftigt stöd genom ett tillräckligt antal
bättre utbildade krigare eller en s. k. stam.

Härigenom sönderfaller armén i Henne delar: den fast anstälda befälskadern,
stammen, och de värnpligtige eller den hittillsvarande beväringen.

Den fast anstälda befälskadern.

Som 1875 års förslag i militäriskt hänseende, oaktadt de anmärkningar
som ur andra synpunkter deremot kunna göras, torde vara det omsorgsfullast
utarbetade och för sig äfven hafva fackkunskapens auktoritet, synes detsamma
i alla tillämpliga delar, som med ofvan stående hufvudgrunder kunna förenas,
böra tillgodogöras.

Detta kan till en början ske med afseende på den fast anstälda kadern
af yrkesmän samt krigsmagtens indelning och styrka.

Den fast anstälda personalen är i 1875 års förslag på följande sätt
sammansatt (se bilagan E Nio 1 till 1875 års förslag, som dock företer några
mindre olikheter med bilagan C, härrörande deraf att åtskilliga befattningar
i båda förslagen blifvit uppförda under olika- rubriker).

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Officerare

2,659.

712.

3,244.

3,960.

1,556.

Fanjunkare och styckjunkare

Sergeanter
Korpraler
Spel ..........

12,131.

Härtill komma 1,050 personer i civila befattningar samt 4,564 eliter
eller vice korpraler. Dessa sistnämnde torde kunna utbildas inom stamtruppen,
liksom allt det öfriga värnpligtiga befäl, som i 1875 års förslag
påräknas vid härens ställande på krigsfot.

I öfrigt synes det fasta befälet böra bibehållas, äfven om på ett eller
annat ställe, och särskild! vid specialvapnen, besparingar kunde tänkas, hvarjemte
det åt framtiden blir förbehållet att visa, huruvida den nuvarande befälskadern,
som i flera grader knappast uppgår till hälften af den i 1875
års förslag antagna, skall kunna uppbringas till denna styrka.

Likaså torde härens indelning böra bibehållas lika med den i 1875
års förslag antagna., i följd hvaraf densamma under krig skulle fördelas på
högqvarteret, 6 fördelningar med deras staber, 26 infanteriregementen med
100 bataljoner (och samma områden), 11 kavalleriregementen med 44 linieoch
It landtvärnssqvadroner, 6 regementen artilleri med 50 batterier (på 6
kanoner) och 8 fästningskompanier, 2 regementen fortifikationstrupper med
10 kompanier, och 3 bataljoner träng med 6 kompanier — hvartill komma
depot- eller ersättningstrupperna, nemligen 24 infanteridepoter, 11 kavalleridepoter,
6 artilleridepoter, 2 ingeniördepoter och 6 träugdepoter.

Fälthärens styrka är i 1875 års förslag antagen till omkring 107,000
man stridande, hvartill komma ungefär 17,000 man icke stridande och

35,000 man ersättnings- eller depottrupper (se bilagan I, B). Denna fältstyrka
synes visserligen något för stor, då den uppgår till icke mindre än
2f procent af den nuvarande befolkningsnumerären, en procent, som knappast
någonstädes förefinnes i utlandet, der liniehären vanligtvis uppgår till
1| högst 2 procent af befolkningen. Och man bör icke glömma, att hvarje
tillökning i afseende på den relativa styrkan hos ett litet och mindre rikt
folk måste ske på bekostnad af utbildningen. Då likväl å andra sidan icke
ett allt för stort missförhållande i antalet får förefinnas med den fiende,
hvars anfall kan i fråga komma, torde den antagna styrkan böra bibehållas,
allra helst som procenten i följd af folkökningen måste tänkas lägre, i förhållande
till befolkningen, efter den tid af 15 till 20 år, då den nya organisationen
blifvit i alla dess delar genomförd, än för närvarande.

Hvad beträffar arméns sammansättning, synas deremot åtskilliga förändringar
kunna och böra vidtagas. I 1875 års förslag är en bestämd skil -

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

nåd mellan linie och landtvärn antagen. Den stridande fälthärens linie utgöres
af omkring 61,000 och landtvärnet af 46,000 man. Och synes den
egentliga skilnaden mellan dessa båda kategorier ligga deri, att linien icke
allenast skall utgöra ett första uppbåd vid mindre krigsfara, utan äfven
kunna föras utom landets gränser i utländska krig, hvaremot landtvärnet
blott skall uppbådas vid större krigsfara till försvar inom egna gränser. I
en härordning, som den här föreslagna, hvilken endast afser försvar inom
egna gränser, torde nödvändigheten af denna åtskilnad bortfalla, hvarför
fälthären blott skulle utgöras af linie, hvilket icke hindrar, att deraf ett
mindre uppbåd vid förefallande behof kan uppkallas.

I 1875 års förslag antagas 12 åldersklasser af värnpligtige nödvändiga
att fylla linien och landtvärnet, hvaraf 6 tillhöra den förra och 6 den
senare kategorien. Detta stora behof af åldersklasser härleder sig från den
beräkning af afgång, som blifvit gjord af den komité, hvars utlåtande ligger
till grund för 1875 års förslag. Enligt denna beräkning skulle af 36 å

37,000 ynglingar, som årligen uppnå värnpligtsåldern, blott 21,021 kunna
gillas såsom krigsduglige. Då från dem dragas 1,500 till sjöförsvaret, åter -

stå för landtförsvaret af första klassen blott ..................................... 19,521.

och sedan, med beräknad afgång, af

andra klassen blott ...................................................................................17,178,

tredje ........................................................................................................... 16,749,

fjerde .................................................. 16,380,

femte ........................................................................................................ 15,922,

sjette ......................................................................................................... 15,524,

sjunde.......................................................................................................... 15,136,

åttonde .................................................................................................... 14,379,

nionde........................................................................................................... 13,660,

tionde........................................................................................................ 12,977,

elfte ............................................................................................................ 11,679,

tolfte............................................................................................................ 10,511,

179,566.

Här äro således upptagne 20,000 man, eller nära på de två äldsta
åldersklasserna, mera, än som behöfves att fylla hela härens behof af stridande,
icke stridande och depottrupper. Likaså är antaget, att äfven de icke
stridande måste bestå af fullt utbildadt manskap. Vidare synes eu nog stor
procent afdragen för flottan, hvars föga talrikt bemannade fartyg icke torde
erfordra så stor styrka af krigsduglige värnpligtige. Slutligen synes den
pröfning af de värnpligtige, som af 36 å 37,000 ogillar 15 å 16,000, vara
allt för sträng och tåla vid en icke så obetydlig jemkning, hvarförutan ett
antal icke fullt krigsduglige böra kunna användas såsom icke stridande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

För den manliga befolkningen är ingalunda likgiltigt, om den äfven
vid framskriden ålder, då den satt bo och eget hushåll, skall vara beredd
att utgå i första linien eller icke. Ty i 1875 års förslag är den värnpligtige
i landtvärnet vid fäderneslandets försvar lika skyldig att genast utgå,
som den i linien. du mera man kan inskränka de först utgående åldersklassernas
antal, desto bättre. I detta hänseende bör all den sparsamhet,
som är förenlig med försvarets upprätthållande, iakttagas.

Man kan derföre föreställa sig, att de 6 första åldersklasserna skulle
vara tillräcklige att fylla liniens behof. Äfven om man härifrån afdrager
den yngsta klassen, hvilken vid krigs utbrott samlas i depöterna såsom första
ersättning för lidna förluster, så återstå dock af de 5 öfriga klasserna enligt
nyssnämnda komités beräkning 81,000 man. Denna styrka är visserligen,
jemte den fast anstälda liniekadern af omkring 10,000 personer (se bilagan
A) otillräcklig att genast fylla fältstyrkan till 107,000 man. Men gör man
pröfningen af första åldersklassens krigsduglige mindre sträng, afdelar ett
mindre antal till flottan, och sammansätter de icke stridande afdelningarne
af sådane värnpligtige, som äro med mindre ofullkomligheter behäftade, så
skulle dock redan nu det behöfliga antalet kunna erhållas. Och i alla händelser
skola åldersklasserna efter den tid, som denna härordning, liksom den
af 1875, behöfver till sin utveckling, så mycket hafva tillväxt i följd af folkökningen,
att för både linien och dess icke stridande manskap erhålles full
tillgång. Men om sålunda nämnde fem åldersklasser antagas tillräcklige att
fylla linien, synes dock indelningen i tvenne uppbåd å 6 åldersklasser hvardera
böra bibehållas. Och det vore ur detta andra uppbåd, som ersättningsmanskapet,
sedan den yngsta åldersklassen utgått, skulle kompletteras, sålunda
att sjunde klassen först uppbådades, dernäst den åttonde o. s. v.

I 1875 års förslag antagas infanteriregementenas tredje och fjerde bataljoner,
kavalleriets landtvärnssqvadroner, artilleriets ammunitionskolonner
och fortifikationens fästningsafdelningar in. m. sammansatte af landtvärnsmanskap.
Då nu skilnaden mellan linie och landtvärn bortfaller, och det
sistnämnda icke enligt detta förslag får påräknas för fältarmén, måste de
fem linieklasserna lika fördelas på infanteriregementenas alla bataljoner samt
dessutom lemna manskap till landtvärnssqvadronerna — om denna äfven med
grunderna för 1875 års förslag mindre öfverensstämmande organisation anses
böra bibehållas — äfvensom till artilleriets och fortifikationens nyss nämnda
afdelningar (se bilagan I A, jemförd med B).

På det ej- för mycken trupp af stammen och den öfvade beväringen
skall dragas från de stridande afdelningarne, har i detta förslag vid trängen
tills vidare blott bibehållits den fast anstälda kadern, jemte en ur stamtruppen
utbildad värnpligtig kader, tillsammans öfver 500 personer, hvaremot
truppen antagits bestå af oöfvad beväring. Skulle likväl bevärings -

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

klasserna genom ofvan antydda medel blifva förstorade, torde äfven åt trängen
böra tilldelas öfvad beväring, till en början till den styrka åtminstone, som
i 1875 års förslag tages från linien, eller 3,851 man för fält- och depöttrupperna.

I ofvanstående beräkningar är hela stamtruppen äfven inräknad i de
sex första åldersklasserna, fastän troligt är, att en del af densamma ingått
ur äldre åldersklass än den första, i h vilket fall en ökad tillgång af värnpligtige
erhålles i första uppbådet.

Stammen.

Denna arméns andra del har till ändamål att ersätta den nuvarande
stammen och att åt de värnpligtige lemna det stöd, som i följd af deras
mindre öfning och utbildning är nödvändigt.

Dess styrka bör således blifva ungefär densamma, som den nuvarande
stammens. Inberäknar man i den senare trupp och vice korpraler vid arméns
och flottans rust- och rotehåll, men afdrager spel, korpraler och allt
annat befäl, så skulle styrkan uppgå till omkring 30,000 man. Till ungefär
samma styrka beräknades motsvarande grader i den stam, som förutsattes i
det arméförslag, hvilket af regeringen framlades vid 1871 års riksdag, och
i hvilket beväringens öfningstid äfvenledes antogs till 90 dagar.

Det understöd, stammen skall lemna de värnpligtige, kan ske under
flera former.

Till en början torde ur stammen böra utbildas allt det värnpligtiga
befäl och spel, som i 1875 års förslag anses böra förefinnas vid sidan af den
fast anstälda kadern, för att vid härens mobilisering fylla behofvet af befäl
och spel. Detta värnpligtiga befäl utgöres af:

officerare.............................................................................. 565

underofficerare................................................................... 2,568

vice korpraler och sjuk vårdssoldater (1875 års eliter) 4,564
spel ................................................................................... 465

8,162.

Då åt de värnpligtige i allmänhet blott kan gifvas trenne månaders
öfning, äro de, som tilldelats specialvapnen, hvilka kräfva betydligt längre
utbildning, till större delen oförmögne att redan vid krigets utbrott utgå i
första linien, fastän de under dess fortgång kunna utbildas till ersättning af
lidna förluster vid samma vapen. Häraf följer nödvändigheten att sammansätta
truppen vid den del af specialvapnen, som genast vid mobiliseringen
skall utrycka i ledet, af stamsoldater, vid kavalleriet uteslutande, samt vid

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13. 7

artilleriet och fortifikationen åtminstone till större delen. Nämnda trupp
räknar i 1875 års förslag:

vid kavalleriet...................................................... 3,916 man

* artilleriet ...................................................... 5,488 „

* fortifikationen................................................ 1,500

10,904 r

Åtdrager man detta belopp, jemte den värnpligtiga befälskadern, från

30,000 man, så återstår såsom stamsoldater vid infanteriet 10,934 man.

Fördelad på vapen skulle stammens samtliga grader uppgå:

vid infanteriet till .................................. 16,782 personer

•• kavalleriet ...................................... 4,983

„ artilleriet „ .................................... 6,159

„ fortifikationen till............................... 1,787

„ trängen „ ................................. 289

30,000*) ~

Sedan stam truppens styrka och fördelning sålunda blifvit bestämd,
kommer man till den vigtiga frågan angående sättet för dess anskaffande.

Att sammanbringa en stamtrupp af nyssnämnda styrka genom anvärfning
af löst folk af olika ålder på 3 eller 6 års tid samt att förlägga densamma
i städernas kaserner, i likhet med våra nuvarande värfvade trupper,
torde hvarken vara lämpligt eller möjligt. Icke lämpligt, emedan de värnpligtige
da skulle fa till föresyn och ledning den del af befolkningen, som
härtill ma hända vore minst tjenlig — icke möjligt, emedan man svårligen
torde kunna påräkna den stora kontingent af 10,000 eller 5,000 man årligen
allt efter som man antager 3 eller 6 års tjenstetid — som härför
vore behöflig, hvartill kommer den dryga kostnaden för kaserner åt samma
styrka.

Då å andra sidan den lagtvungna militärtjensten för alla bör vara lika,
och densamma icke kan utsträckas öfver ofvan antagna 3 månader, kan
man ej heller ifrågasätta att bland de värnpligtige utlotta eller på annat
sätt med tvång uttaga den behöfliga styrkan.

Deremot torde kunna antagas, att man bland de värnpligtige skulle
kunna få det erforderliga antalet på frivillighetens väg, blott tillräcklig ersättning
erbjudes och i öfrigt härför erforderliga vilkor uppfyllas.

Bland de värnpligtige skulle säkerligen finnas ett betydligt antal, som,
då de i alla fall måste underkasta sig en på tvenne år fördelad utbildning

*) Se deras fördelning å bilagan I, A.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

af 3 månader, icke skulle draga i betänkande att förlänga densamma, blott
tillräcklig godtgörelse erhölles och militärtjensten så anordnades, att de efter
en tillfyllestgörande rekrytbildning icke längre höllos under fanorna, än som
vore nödvändigt för det inlärdas bibehållande, utan kunde egna den öfriga
tjenstetiden åt det valda medborgerliga yrket.

Att ens ungefärligen, och särdeles för framtiden, bestämma storleken
af den godtgörelse, som erfordrades för att erhålla det behöfliga antalet, är
naturligtvis stora svårigheter underkastadt samt beror till en icke ringa grad
på för handen varande tillgång och efterfrågan af arbetare inom andra yrken.
Tager man likväl i betraktande den årliga aflöning, som för närvarande
bestås det ganska betydliga antal indelta soldater utan torp, för att icke tala
om Yermlands jägare — äfvensom att ännu vid 1871 års urtima riksdag
den indelte soldatens sammanlagda löneförmåner af regeringen icke ansågos
böra beräknas högre än 125 kronor, lärer en summa af 150 kronor årligen
blifva tillräcklig. Skulle emellertid detta belopp i framtiden visa sig för
lågt, må det höjas.

Ett oundgängligt vilkor för tillströmningen af värnpligtig^ är likväl,
näst tillräcklig ersättning för tidsuppoffringen, en sådan behandling, att den
militära utbildningstiden betraktas såsom en medborgerlig skola, under ledning
af välvilliga, bildade och upplyste lärare, men icke såsom en tvångsanstalt,
der den värnpligtige till äfventyrs blir försvarlöst utsatt för förmäns Övergrepp.
Många finnas, hvilka ej till hvad pris som helst, vore det än så
högt, på sådana vilkor skulle vilja underkasta sig en längre utbildningstid,
men som gerna skulle foga sig efter krigslagarnes oundvikliga stränghet,
blott de vore säkra om att städse bemötas med aktning. Imellertid synas
krigslagarne i sitt nuvarande skick icke lemna tillräcklig garanti för en
sådan behandling, hvarför deras omarbetande, i rigtning af straffens likartade
beskaffenhet för alla grader samt otvifvelaktiga skydd mot förmans förolämpning'',
jemte säkerhet om upprättelse i motsatt fall, måste anses såsom ett
nödvändigt vilkor för detta system, liksom för värnpligtens utvidgande öfver
hufvud taget.

Såsom i icke ringa mån bidragande till frivilliges erhållande torde äfven
kunna anses, om med den rent militära utbildningen, så vidt tiden det
medgåfve, kunde sättas i förening en sådan undervisning i medborgerliga
ämnen, af hvilka de värnpligtige sedermera i lifvets olika ställningar kunde
hafva nytta. Blir denna dubbla undervisning god, bemötas de värnpligtige
på ett humant om än allvarligt sätt, varder kosten och inhysningen tillfredsställande,
hålles arbetstiden inom tillbörliga gränser, befrias den värnpligtige
från fångbevakning och arbetskommendering samt all vaktgöring, som
ej är behöflig för öfningen, så synes i hög grad troligt, att unge män af alla
klasser skola finna förmånerna af fri undervisning, bostad och föda, jemte

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13. 9

kläder och penningeersättning så stora, att de i tillräckligt antal anmäla sig.
Man kan i detta hänseende såsom exempel anföra Yendes artilleri, som sällan
lärer saknat rekryter från den kringliggande landsbygden. För mången
arbetare skall det efter tjenstetidens slut hopsparda beloppet gifva ett
godt handtag för framtiden, och mången skall derigenom sättas i stånd att
tidigare än eljest få eget tak öfver hufvudet.

Som värnpligtig vid stamtruppen dels bör vara så fysiskt utbildad,
att han kan uthärda fältlifvets ansträngningar, dels ej redan vara för mycket
bunden vid medborgerligt yrke eller för nära fästad vid hemmet genom familjeband,
torde den ålder, i hvilken han får antagas, böra inskränkas till
de sex första värnpligtsåren, under hvilka han tillhör linien. Till lättnad
för dem, som möjligtvis tidigare inom stammen skulle vilja fullgöra sin värnpligt,
torde likvisst ett begränsadt antal böra kunna antagas redan efter
fylda aderton år, dock icke vid någon af härens afdelningar till större
mängd än en tiondedel af årskontingentens styrka.

Tjenstetidens längd synes böra bestämmas till densamma, som den
värnpligtige eljest skulle tillbringa inom linien, nemligen 6 år. För att
fylla det erforderliga antalet af 30,000 man, skulle således med denna tjenstetid
erfordras en årlig kontingent af 5,000 rekryter. Tjenstetidens längd
borde räknas från den dag, den värnpligtige inträder i rekrytskolan för utbildning
till stamsoldat.

Stamrekryt bör, så vidt möjligt, antagas vid det regemente, inom hvars
område han är bosatt. Och göres till vilkor för hans antagande, att han
under tjenstetiden, vid det straff krigsartiklarne stadga, icke utan kompanichefens
eller regementschefens tillstånd lemnar kompaniets eller regementets
stånd, hvarigenom hans tillstädesvaro vid hastigt uppbåd till tjenstgöring blifver
otvifvelaktig.

Efter tjenstetidens slut inträder stamsoldaten i beväringens andra
uppbåd, der han qvarblifver till den ålder, då han bör öfvergå till landstormen.

I afseende på utbildningstidens längd torde samma grunder böra följas,
som i 1875 års härordning föreslogs för samtlige värnpligtige, dock med
den skilnad att större vigt lades vid det inlärdas underhållande genom repetitionsöfningar
under tjensteåren efter rekrytskolan, hvaraf följer den sistnämndas
förkortande i någon mån.

Då den sammanlagda öfningstiden i 1875 års förslag vid infanteriet och
trängen uppgår till 121 månader, synes densamma således kunna förslagsvis
fördelas på en rekrytskola af 71 månader samt en månads repetitionsöfning under
hvardera af de fem följande åren. Likaledes kavalleriets sammanlagda
19 månader på 12 månaders rekrytskola, 2 månaders repetitionsöfning un1Bih.
till Biksd. Prot. 1878. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Häft. 2

Motioner i Andra, Kammaren, N:o 13.

der hvartdera åt de två följande åren, samt 1 månad dylik öfning under
hvartdera af de tre sista åren. Och slutligen artilleriets och fortifikationstruppens
sammanlagda 14 månader på 9 månaders rekrytskola och 1 månads
repetitionsöfning under hvartdera af de fem följande åren — allt förslagsvis.

Då sålunda den hufvudsakliga delen af utbildningstiden sammantränges
på det första året, men stamsoldaten under de öfriga åren kan egna betydlig
tid åt annan sysselsättning, kan ifrågasättas, huruvida icke vore lämpligt,
att af lönen blott under första året hela beloppet utbetalades, men under de
öfriga åren en viss del innehölls till bildande af en besparing, som efter
tjenstetidens slut till honom skulle öfverlemnas, förslagsvis hälften af årslönen.
Skulle han dessförinnan genom sjukdom eller inträde i den fast anstälda
kadern afgå, torde han, eller i hans ställe hans rättsinnehafvare,
utfå det innestående beloppet.

Stamsoldaterna antagas under rekryttiden vid hvarje regemente af de
särskilda vapnen bilda en rekrytskola, bestående af ett kompani, eu sqvadron,
eller ett batteri, samt förläggas i derför särskildt inrättade etablissement,
vid specialvapnen med erforderliga stallar. Då skolan förnämligast kommer
att försiggå under den kalla årstiden, måste dessa etablissement med afseende
härå vara anordnade och sålunda likna mindre kaserner, hvilka, om
sådana ej kunna beredas i redan befintlige och kronan tillhöriga byggnader,
helst böra upprättas å de nuvarande mötesplatserna, der stammens repetitionsöfningar
skola försiggå i barackläger, eller i närliggande kaserner. Der
specialvapnens repetitionsöfningar skola försiggå, torde äfven lämpligast böra
förläggas de hästdepoter, om hvilka nedan säges, äfvensom hästbaracker för
de legda hästarne (se bilaga II).

Beväringen.

Alla värnpligtige mellan 21—40 år, som icke ingått i befälskadern
eller stammen, tillhöra beväringen, samt i de sex första åldersklasserna första
uppbådet, i de dernäst följande sex klasserna andra uppbådet, och i de åtta
sista landstormen.

Beväringens öfningar bestämmas till högst 90 dagar, hvilka vid infanteriet
fullgöras under tvenne år, med 60 dagar under det första och 30
under det andra, men vid specialvapnen under ett år, nemligen det första.

Som det likväl är af vigt, att icke genom en allt för hastig tillämpning
af värnpligtens utvidgande genast allt för stora penningeuppoffringar
föranledas, äfvensom att icke befolkningen fattar en ovilja mot densamma,
som kan föranleda reaktion, torde öfningarnes förlängning icke böra ske på

Motioner i Andra Kammuren, N:o 13.

en gång, utan blott efter hand. I följd deraf synes lämpligt, att tillökningen
från nuvarande 30 dagar till 90, under öfvergångstiden efter denna härordnings
trädande i verksamhet, sker på följande sätt:

andra året	från	30 dagar	med	20....................	........................tillsammans	50
femte „	11	50 „	H	10......................	........................ a	60
tionde „	11	60 „	11	20........................	........................ ii	80
femtonde,,	11	BO „		10.......................	........................ V	90

På det ofvanstående öfningstid må blifva så fruktbringande som möjligt,
antages den föregången af eu allt mera utbredd militäröfning i skolorna,
äfvensom af frivilliga öfningar under åren mellan utgången ur folkskolan
och inträdet i beväringsåldern, hvartill skarpskytterörelsen redan visat vägen.
Dessa öfningar torde fördelaktigast kunna bedrifvas med afseende på förvärfvandet
af skicklighet i målskjutning. Och synes denna skicklighet vara
af den vigt, att till uppmuntrandet af dess förvärfvande, jemte färdighet i
andra militäröfningar, någon afkortning i beväringens öfningstid borde ifrågakomma.
Angående måttet af den färdighet, som bör utgöra vilkoret för afkortningen,
bör särskild förordning utfärdas.

Beväringsöfningarne böra, så vidt möjligt är, försiggå i barackläger.
För att vänja befolkningen vid värnpligtens gradvis skeende utsträckning
samt åvägabringa en sann uppfattning af vapenöfningarnes fosterländska vigt
och ändamål, är krigslagarnes revision samt förbättring af vården i afseende
på bostad, klädsel och förplägnad, af lika stor vigt för beväringen, som för
stammen.

Härens hästar.

Äfven med afseende härå synes 1875 års förslag kunna läggas till
grund. Enligt detsamma behöfver armén vid mobilisering 36,845 hästar.
Men deraf anses blott 10,902 böra i fredstid underhållas. Det öfriga antalet
skall anskaffas medelst eu på förhand genom särskild lag ordnad utskrifning,
hvarigenom kommunerna åläggas lemna hästar i förhållande till det
inom dem befintliga antalet och mot full ersättning af staten.

Under fredstid antagas i 1875 års förslag blott ridhästar underhållne,
samt de draghästar, som behöfvas för specialvapnens öfningar. Af dessa
hållas åter blott en del ständigt på stall i kaserner, en annan del inhyses
för billigare pris i så kallade hästdepoter och en tredje del anskaffas genom
legning. Hela året om hållas på stall:

för officerare ................................................................................. 1,159 hästar.

vid rytteriet ............................................................................. 4,400 ,,

Transport 5,559 ,,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Transport 5,559 hästar.

vid artilleriet ................................................................................ 1,456 „

„ fortifikationen ..................................................................... 135 ,,

„ trängen .............................................................................. 120 „

7^70 ~

för repetitionsöfningarne hållas i depoter

vid rytteriet ............................................................. 2,200 „

legda äro vid artilleriet ............................................................ 1,182 „

„ fortifikationen................................................... 250 .,

10,902 ~~

Enligt beräkning i 1875 års förslag, skulle hvar och en af dessa
hästar årligen i medeltal kosta 388 kronor. Erinrar man sig dock att
enligt detta förslag egentligen blott de hästar behöfde hållas på stall, som
erfordrades för rekrytskolorna, men de öfriga till större delen kunde förvaras
vid depoterna eller utackorderas på landet, der deras underhållskostnad
är vida billigare, synes en medelkostnad af 350 kronor om året ingalunda
vara för lågt beräknad.

Kostnad.

Om för detta förslag samma beräkningar läggas till grund, som blifvit
uppgjorda med afseende på 1875 års förslag, skulle årliga kostnaden för
detsamma, på sätt Bilaga n:o III närmare utvisar, högst uppgå till 24,959,758
kronor.

Enligt Chefens för Generalstaben förslag till öfvergång från den nuvarande
till den år 1875 föreslagna härordning skulle samtliga för densamma
erforderliga kasernbyggnader, inberäknadt baracker på mötesplatserna,
uppgå i rund summa till en kostnad af närmare 28 millioner kronor samt
expropriationskostnaderna för exercisfältens anskaffande till l\ å 2 millioner
kronor. Då ett betydligt anslag redan är beviljadt till baracker, och fasta
etablissementer blott behöfva inrättas för 5,000 stamrekryter, i stället för
19,500 värnpligtige i 1875 års förslag, synes nyssnämnda kostnad kunna
minskas till omkring en fjerdedel af den i sistnämnda förslag beräknade.

Då staten i följd af Regeringsformens 80 § genom indelningsverket,
som blott genom Konung och Riksdag samfält kunnat ändras, haft en tillgång
till stamtrupp och hästar, som nu på annat sätt skall åvägabringas,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

synes äfven denna tillgång böra betryggas genom lagbestämmelser, som åt
densamma gifva fasthet och bestånd. I följd häraf torde genom särskild
lag böra fastställas så väl stamtruppens ofvan föreslagna numerär, som de
ständigt underhållna hästarnes antal. Genom ett i samma lag ti 11 försäkrad t
förslagsanslag, hvars belopp, af Riksdagen årligen pröfvadt, ställes till Kong].
Maj:ts förfogande, böra äfven erforderliga medel garanteras till såväl stamtruppens
aflöning, som till underhåll af manskapets hästar vid kavalleriets
stamtrupp. Och skall derom särskild motion aflemnas.

Rörande öfvergången från nuvarande härordning till den här föreslagna
är särskild utredning gjord i bilaga IY.

Genomföres en härordning, fotad på ofvan föreslagna hufvudsakliga
grunder, vinner landtförsvaret följande förstärkning i förhållande till det
nuvarande:

befälskadern fördubblas;

stammen erhåller tillräcklig utbildning och blir lämpligare såsom
stöd för beväringen;

den sistnämndas utbildningstid tredubblas; och

slutligen minst fördubblas den vid mobilisering utryckande härens
styrka, hvarjemte i motsats till nuvarande förhållande tillräckligt sörjes för
ersättningsmanskap, hvaraf eu stor del erhållit stamtrupps utbildning.

Jemfördt deremot med 1875 års förslag blir detta så till vida mindre
tryckande, att den årliga kostnaden minskas, kostnaden för kaserner nedsättas
till en fjerdedel, och en väsentlig besparing i dagsverken göres, hvartill
kommer att ingen genom lottning eller annat tvång ålägges längre
militärtjenst än andra.

På grund af hvad ofvan blifvit sagdt och under vilkor af grundskatternas
och roteringsbördans afskrifning, båtsmanshållets upphörande,
bevillningens likställighet för all fastighet jemte deraf följande förändring i
kommunalförfattningen, samt krigslagarnes omarbetande, allt i enlighet med
derom af oss väckta förslag, få undertecknade föreslå:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

att svenska hären sammansättes dels af en fast
anstäld befälskader af yrkesmän, dels af en ur de värnpligtiges
leder anskaffad stamtrupp och dels af beväring;

att den fasta kadern utgöres af officerare, fanjunkare,
sergeanter, korpraler och spel eller vederlikar till det
antal, som i regeringens år 1875 framlagda förslag finnes
afsedt, eller sammanlagdt 12,131 personer utom civile
tjensteman;

att stammens styrka utgöres af högst 30,000 man,
deruti inbegripen den värnpligtiga befälskader, som i
1875 års förslag blifvit afsedd;

att allmänna värnpligten ordnas efter det förslag
till lag, som af det särskilda utskottet för försvarsväsendet
rörande frågor framlades vid 1877 års riksdag, dock
med de mindre förändringar, som i bilaga n:o Y äro
angifne;

att till beväringen höra alla värnpligtige, som icke
ingått i den fasta kadern eller stammen, samt att till
beväringens första uppbåd räknas de sex första åldersklasserna,
till andra uppbådet de sex dernäst följande,
samt till landstormen de åtta sista åldersklasserna;

att härens styrka och indelning blir densamma,
som i 1875 års förslag angifves;

att fälthären sammansättes af den del af fasta
kadern och stamtruppen, som icke erfordras i depoterna,
samt af beväringens andra till och med sjette åldersklasser;

att till depoterna eller ersättningstrupperna räknas
dels beväringens första åldersklass, dels dess andra uppbåd,
hvaraf den sjunde åldersklassen först uppkallas, dernäst
den åttonde o. s. v.;

att härens icke stridande manskap tills vidare
sammansättes af sådane värnpligtige, som om än icke
fullt stridsduglige, endast äro behäftade med mindre
kroppsfel;

att stamsoldaten anskaffas ur de värnpligtiges sex
första åldersklasser genom frivilligt åtagande och mot den
betalning, som kan finnas erforderlig; dock må äfven
yngre värnpligtige kunna antagas, fastän icke under
aderton års ålder och icke vid någon af härens afdelningar
till större antal än tio procent af årskontingenten;
att stamsoldats tjenstetid blifver sex år, räknad från

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

den dag han inträder i rekrytskolan, hvadan årskontingenten
blir 5,000 man;

att stamsoldat, så vidt möjligt, antages vid det
regemente, inom hvars område han är bosatt, och hvilket
han under tjenstetiden ej utan befälets tillstånd får lemna;

att stamsoldats utbildning vid hvarje vapen erhåller
den sammanlagda längd, som i 1875 års förslag är angifven,
dock med den fördelning, som ofvan finnes föreslagen; att

stamsoldat efter tjenstetidens slut inträder i beväringens
andra uppbåd, der han qvarblifver till den
ålder, då han bör öfvergå till landstormen;

att beväringens öfningar skola bestämmas tillsammans
till högst 90 dagar, Indika vid infanteriet fullgöras
under tvänne år, med 60 dagar under det första och 30
under det andra, men vid specialvapnen under ett år,
nemligen det första;

att denna tillökning i öfningstiden blott sker efter
hand, nemligen från nuvarande 30 dygn med 20 dygn
under andra året efter denna härordnings trädande i
verksamhet, med 10 dygn under femte året, med 20 dygn
under tionde året och med 10 dygn under det femtonde;

att någon afkortning i denna öfningstid medgifves,
om ett visst mått af färdighet i målskjutning jemte annan
militäröfning kan ådagaläggas, hvarom särskild förordning
utfärdas;

att stammens rekryter utbildas i fasta etablissementer,
med erforderliga stallar, samt att stammens repetitionsöfningar
försiggå i barackläger;

att beväringens öfningar likaledes försiggå i barackläger; att

hästar för härens räkning underhållas i fred
till det antal, som i 1875 års förslag finnes angifvet,
dock så att icke större antal ständigt hålles i tjenstgöring,
än som för skolorna är erforderligt, hvaremot återstoden
dels utfodras i hästdepoter eller utackorderas på landet,
och förläggas der repetitionsöfningarne skola försiggå, dels
anskaffas genom legning.

Dessutom torde till underlättande af öfvergången
från den nuvarande till den här föreslagna härordningen
böra bestämmas;

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

att vid karls afgång från rusthåll till statsverket
utan ersättning öfverlemnas häst och persedlar vid uppsuga
regementen och corpser, men blott persedlar vid de
afsutna, allt i mönstergildt skick enligt nu gällande bestämmelser;
och

att, om staten så fordrar, åligger det samma rusthåll
att under öfvergångstiden mellan mötena besörja
hästens utfodring och vård, efter pris, som genom markegångssättning
för året bestämmes.

Stockholm den 19 Januari 1878.

E. Key. C. A. Larsson. Nils Larsson i Tullus. Liss Öl. Larsson. Ola
Andersson. Pehr Pehrsson. J. G. Jansson. P. Hubinette. Carl Ijvarsson.
P. A. De Jounge. J. S. Fredricson. A. W. Uhr. A. P. Andersson. Lars
Ersson. J. M. Svensson. Isaac Asklöf. J. Andersson. Carl Mejenqvist.
S. Johnson. Magnus Andersson. L. J. Larsson. V. Erickson. Johannes
Andersson. J. Jonasson. Carl Magni. C. I. Bengtsson, J. August Sjö.
Jöns Persson. J. P. Nilsson. A. P. Danielsson. C. J. Svensén. Gast.
Jonsson. Nils Petersson. J. F. Carlsson. Ola Månsson. Lars Månsson.

O. Nilsson. Per Nilsson i Kulhult. Sven _ Nilsson. Aug. Peterson. O. B.
Olsson. Johan Jönsson. Anders Nilsson. Ake Andersson. Märten Trulsson.
Nils Nilsson. Christen Assarsson. Ivar Månsson. S. Andersson. Anders
Persson. C. Christensson. Per Nilsson i Espö. A. Ohlssoy. C. A. Jönsson.
S. Er. Norén. Aug. Börjeson. J. Smedberg. P. G. Sandberg. A. W.
IVesterdal. A. Svensson, från Skaraborgs län. J. W. Bandqvist. N. J.
Boström. Joll. Jonson. F. Andersson. S. Magnusson. J. N. Biesert.
J. E. Billström. A. Andersson i Intagan. Olof Olsson. C. F. Segerlind.
Jonas Jansson. A. Andersson i Smedbyn. Per Nilsson i Råby. J. E.
Johansson. C. W. Berglind. Gast. Carlsson. Anders Andersson i Nyckelby.
C. Johanson. Erik Westin. O. Jonsson. AI. Jonsson. Anders Larsson.

P. Näsman. P. O. Hörnfeldt. Jan Andersson. Hans Andersson. A. Bäckström.
Pehr Nilsson i Wittjerf. Pehr Benjaminsson. Sven Håkansson.
J. Jonasson i Gullaboås. C. E. Hjelm. A. A. Andersson. A. F. Petersson
i Ugglekull. L. J. Fahlander. Eric Dofsén. Dan. Isacsson. A. P. Lind.
J. Andersson i Knarrevik. Lasse Jönsson. P. Sahlström. P. Larsson.

Bilagan I A.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Förslag öfver hären på krigs -

			F a	s t	x n s t	ä 1 d	per	sona	1
Office- rare.	Fanj. m. m.	Sergean- ter.	Korp- raler.	Spel.	Summa.	Civile befattn.
		Generalitetet ............	8					8
		Generalstaben...........	38	—	— —	— —	— —	38	—
		Fotfolket ..............	1,387	473	1,762	2,352	1,051	7,025	—
	Stridande. .	Rytteriet ...............	308	66	363	352	143	1,232	—
		Artilleriet.................	291	100	331	330	124	1,176	—
		Fortifikationen .........	70	23	128	112	. 31	364	—
		Trängen....................	—					—
Kålt-			2,102	662	2,584	3,146	1,349	9,843	—
trupper.		Generalitetet ............							69
		Generalstaben............	- -	—	- -	- -	---	. .....	3
		Fotfolket ............	— _	—	—	-- —	—	—	345
		Rytteriet ..................	— —	—	— —	— —	—	— —	143
		Artilleriet..............	---	—	- -	- -	- -	---	132
		Fortifikationen .........	- -	—	---	— -	_ -	- -	22
		Trängen...................	54	8	137	—	18	217	74
			54	8	137	—	18	217	788
			2,156	670	2,721	3,146	1,367	10,060	788
		Fotfolket .................	318		300	588	159	1,365
''		Rytteriet ..................	44	11	77	88	22	242	—
	Stridande.	Artilleriet............	80	8	106	118	8	320	—--
		Fortifikationen .........	23	9	4	20	—	56	—
Depot-		Trängen..................
		465	28	487	814	189	1,983	___
trupper.
		Fotfolket ..................	---	—	----	— -	- .....	- -	52
		Rytteriet .................	---	—	---	*	- -	- -	11
	Icke	Artilleriet...............	38	13	23	— ----	- ----	74	136
	stridande.	Fortifikationen ......	- -	—	---	--- -	- -	- -	18
		Trängen.....................	— —	1	13	- —	—	14	6
			38	14	36	—	—	88	223
			503	42	523	814	189	2,071	223
			2,659	712	3,244	3,960	1,556	12,131	1,011 !

Motioner >> Andra Kammaren, N:o 13.

fot enligt ofvan framstälda förslag.

		Stämpel	•sonat			Beväring !	Summa.
Office- rare.	Under- officerare.	Vice-korp- raler.	Spel.	Manskap.	Summa.	Civile \| befattn.	Öfvad.	Oöfvad.
	\|							_ _;	8
	___ I	__	__ _	— — —	— —	... —;	— —	—	38
312	1,702	1,788''	247	10,934	14,983	..... _	65,766	— — j	87,774
22	121	792	22	3,916	4,873	— —	1,386	— —	7,491
23	69!	367	30	5,488	5,977	— —j	1,671	—	8,824
28	76!	100 _ _	15	1,500	1,719	—	1,494	—.......i	3,577
“ 385	1,968	3,047	314	21,838	27,552	—	70,317	— —	107,712
— —	—	— —				i	_ ...	— —	70 3
—		498			498	7!	- -	2,802	3,652
		66	_ ___	_ _ _	66		... —	495	704
		50	_____	_ _ _	50	51	... ....	3,633	3,866
		18	_ _	_ _ _	18	12	- -	420	472
41	96	90	10	-.......	237	123	— —	7,866	8,517
41	96	722	10	...... - -	869	194	— —	15,216	17,284
426	2,064	3,769	324	21,838	28,421	194	70,317	15,216	124,996
84	438	554	125		1,201		23,230	_ _	25,796
22	_ _	22	---	- - _	44	... _.	1,364	___	1,650
14	_ _	76	12	-----	102		4,558	— —	4,980
7	21	16	4	--- -	48		360	II	464
127	459	668	141	----.....	1,395	—	29,512	- -	32,890
		100	_ _	____ _	100	24	- -		176
	_ _	____ _	_ _	- ---	---	22	- -	66	99
	5	25	___	- - ---	30	29	- -	600	869
	_	2	___	- - -	2	2	----	4	26
12	40	— —	— —	—	52	15	— __	1,200'' 1,287
12	45	127		__--	184	92	\|	1,870\|! 2,457
139	504	795	141	— — —	1,579	92 29,512	1.S70 35,347
565	2,568	4,564	465	21,838	30,000	286	99,829	i 17,086	160,343
				Infanteri ......	16,782
				Kavalleri ......	4,983
				Artilleri........	6,159
				Fortifikation...	1,787
				Trängen.........	289
		1			30,000

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Bil. I B.

Förslag öfver hären på krigs -

				F a	s t	ans	t ä 1	d e.
			Office- rare.	Fanj. och	Ser- geant	Korp- raler.	Spel.	Summa.	Civile befattn.
			styckj.	ter.
		Generalitetet ....................	8	_	,___	_ _	__ __	8	_ __
		Generalstaben....................	38					38	--.
		Fotfolket: linie ..................	928	269	1,558	2,352	847	5,954	—
		landtv................	459	204	204	—	204	1,071	—
	Stridande.	Rytteriet: linie ................. landtv...............	308	66	363	352	143	1,232	::
		Artilleriet: linie..................	291	100	331	330	124	1,176	—
		landtv................
		Fort i lik.: linie....................	70	23	128	112	31	364	—
		landtv...............	—	—	—	—	---	—	—
Fält-			2,102	662	2,584	3,146	1,349	9,843	—
trupper.		Generalitetet ...................	- -	—	—	—	—	—	69
		Generalstaben...................							3
		Fotfolket: linie ................							294
		landtv. ...............							51
		Rytteriet: linie ..................	—	—	•--	—	—	—	143
	Icke	landtv................
	stridande.	Artilleriet: linie.................							132
		landtv. ............
		Fortiflk.: linie ..................							22
		landtv................
		Trängen: linie .................	54	8	137	—	18	217	74
		landtv..............
			54	8	137	—	18	217	788
			2,156	670	2,721	3,146	1,367	10,060	788
		Fotfolket: linie .................	318	_ __	300	588	159	1,365	_ _
		landtv................	- --
		Rytteriet: linie .................	44	11	77	88	22	242	—
	Stridande.	landtv................ Artilleriet: linie.................	80	8	106	118	8	320	_ _
		landtv................
		Fortiflk.: linie .................	23	9	4	20	--	56	—
		landtv................
			465	28	487	814	189	1,983	—
Depot-
trupper.		Fotfolket: linie ..................							52
	landtv................	—
		Rytteriet: linie ..................							11
		landtv................
		\|Artilleriet: linie.............. ...	38	13	23	—	—	74	136
	stridande.	landtv...............							18
	Fortiflk.: linie .................
		landtv................
		Trängen: linie ..................	—	1	13	—	—	14	6
		landtv................
			38	J4	36	—	—	88	223
			503	42	523	814	189	2,071	223
			2,659	712	3,244	3,960	1,556	12,131	1,011

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13,

fot enligt 1875 års härordning.

		V ä	r n p 1 i	g t i g e.				Summa
Officerare.	Under- officerare.	Eliter.	Spel.	Manskap.	Summa.	"1 Civile befattn. j .....1		summarum.
						—		8
								38
LOO	294	1,788	—	38,250	40,432	--j	1	87,774
212	1,408	—	247	38,450	40,317	—	1
—	—	792	—	3,916	4,708	--!	1	7,491
22	121	- --	22	1,386	1,551	—	i
—	—	367	—	5,488	5,855	--i	\	8,824
28	69	—	30	1,671	1,793	—	f
28	76	100	15	1,500 1,494	1,600 1,613		I	3,577
385	1,968	3,047	314	92,155	97,869	—		107,712
—	---	—	—	—	--.	i		70 3
—	—	498	—	1,425	1,923	—	\	3,652
				1,377 429 66	1,377	7	f
- -	—	66	- —	495 66	—	\ f	704
—	—	50	—	52	102	51	\	3,866
—	—	—	---	3,581	3,581	—	1
—	—	18	—	312	330	12	\	472
				108	108	—	1
41	96	90	10	2,821 5,045	2,911 5,192	123	\ i	8,517
41	96	722	10	15,216	16,085	194		17,284
426	2,064	3,769	324	107,371	113,954	194	i	124,996
84	438	554	125	23,230	23,909 522	—	i\ !/	25,796
22	—	22	—	1,364	1,386 22	—	1}	1,650
14	—	76	12	3,342 1,216	3,418 1,242	—	}	4,980
				360	360	—	4 \f	464
7	21	16	4	—	48	—
127	459	668	141	29,512	30,907	—	I	32,890
—	—	100	—	—	100	24	t f	176
—	- -	- -	- -	66	66	11 11	\ i \ \)	99
—	5	25	—	600	25 605	29	869
-	—	2		4	2 4	2	\ 1	26
—	—	—	—	940	940	—	j\	1,287
12	40	—	— —	260	312	15
12	45	127	—	1,870	2,054	92	\|	2,457
139	504	795	141	31,382	32,961	92	35,347
565	2,568	4,564	465	138,753	146,915	286	160,343

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Bilaga II.

Stammens skolor.

Enligt hvad ofvan
infanteriet ....
kavalleriet ...
artilleriet ....
fortifikationen
trän gen .......

blifvjt föreslaget, skulle af stammen tillhöra

................................................. 16,782 personer

.................................................. 4,983 r,

................................................... 6,159 »

................................................... 1,787 »

................................................... 289 >

Summa 30,000 personer.

Enligt samma proportion skulle af de 5,000, som årligen antogos till stam

rekryter, tillhöra

infanteriet ....
kavalleriet

artilleriet .....

fortifikationen

trängen

.......... 2,797 personer

......... 831

........... 1,026 »

........... 298 »

........... 48

Summa 5,000 personer.

I 1875 års förslag är infanteriet indeladt på 100 bataljoner, hvilket för
hvarje bataljon årligen ger ungefär 28 stamrekryter. I samma förslag är infanteriet
vidare indeladt på

21 regementen .............................................. å 4 bataljoner

4 » å 3 V2 *

1 » å 2 »

I följd häraf skulle samtlige stamrekryter vid 21 regementen årligen uppgå
till 114 man, vid 4 regementen till 98 man och blott vid ett enda till 56 man,
samt följaktligen i allmänhet utgöra ett vanligt rekrytkompani.

Vid rytteriets 11 regementen skulle 75 å 76 man komma på hvarje skola
och följaktligen motsvara en vanlig rekrytsqvadron.

På hvart och ett af artilleriets 6 regementen komme deremot 171 stamre

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

krater, hvadan det torde vara lämpligast att fördela denna styrka på 2 skolor
eller rekrytbatterier.

Äfven på hvart och ett af de 2 fortifikationsregementena komme så stor
styrka, eller 149 man, att densamma lämpligast torde böra fördelas på 2 skolor,
särdeles när man fäster afseende vid de olika ändamålen för ingeniörtruppens
verksamhet; nemligen dels såsom pontonierer, dels såsom fältingeniörer o. s. v.

Att för trängen blott behöfves en skola synes klart.

Sålunda skulle tillsammans följande årliga skolor förefinnas:

vid infanteriet .................................................. 26

» kavalleriet ............................................... 11

» artilleriet ................................................. 12

» fortifikationen ............................................. 4

» trängen .................................................... 1

Summa 54

Enligt hvad ofvan blifvit föreslaget, skulle rekrytskolorna räcka:
vid infanteriet ................ 7 */2 månader eller 225 dagar

» kavalleriet.............	..... 12	»	» 365
» artilleriet .............	..... 9	»	» 270
» fortifikationen .......	..... 9	»	» 270
» trängen ................	..... ^ 7-2		» 225

Såsom grundval för beräkningen af den tid på året, då rekrytskolorna skola
ega rum, torde böra läggas det antagandet, att samtlige stamrekryter skola bevista
de ölriga stamklassernas och beväringens årliga repetitionsöfningar, äfvensom
att de vid deras slut skola hafva fulländat rekrytskolan. Den lämpligaste tiden
för dessa repetitionsöfningar synes derjemte vara Juni månad, då jordbruket utan
allt för stor afsaknad kan undvara de flesta armarne.

Utgår man från detta antagande, skulle kavalleriets rekrytskolor börja den
1 Juli, artilleriets och fortifikationens den 1 Oktober, samt infanteriets och trossens
den 15 November; dock må Kongl. Maj:t härutinnan kunna göra ändring vid
de regementen, som afses lemna garnisoner i de större städerna eller på fäst
ningarne.

Utgår man från nyss nämnda antagande skulle, med afseende på de öfrig»
ötningarne, från och med den 1 Oktober samtlige 5,000 starnrekryter vara samlade
under fanorna. Den 1 Maj tillkommo dels tvenne klasser af kavalleriets stampersonal,
eller 1,662 man, dels första beväringsklassen, som minst utgjorde 15,000
man. Den 1 Juni blefvo samlade dels stampersonalens 30,000 man, dels tvenne
beväringsklasser, eller minst 30,000 man, hvartill kom den fast anstälda personalen
eller 12,000 man, hvaraf lämpliga delar under föregående tidskiften blifvit inkallade
i tjenstgöring.

Storleken af den fast anstälda personal, som behöfver inkallas för stam -

Motioner i Andra Kammaren, jV:o 13.

truppens rekrytskolor, är, då, full tillgång till befäl förefinnes, egentligen blott en
penningfråga af mindre betydelse. Antages för hvarje rekrytafdelning 5 officerare,
1 fanjunkare eller vederlike, 6 sergeanter, 12 korpraler eller vederlikar
och 2 spel. eller sammanlagdt 26 personer, bvilket synes tillräckligt, skulle för
samtliga rekrytskolor blott behöfvas 1,404 personer, förutom civile befattningar.

Vid skolorna lemnas, vid sidan af den rent militära utbildningen, äfven den
undervisning i medborgerliga ämnen, som tiden medgifver, hvarjemte särskild uppmärksamhet
egnas åt den undervisning, som kan utbilda stamrekryt till värnpligtig!
befäl, och hvilken uti 1875 års förslag skulle lemnas i de så kallade
regementsskolorna. Imellertid vill synas, såsom om der föreslagna vilkor för
värnpligtiges befordran till underofficerare och officerare äro allt för stränga att
kunna locka värnpligtige att underkasta sig dem. Till värnpligtiga underoffieersgraden
fordras vanlig underofficersexamen (lika med den fast anstäldes) samt
18 månaders tjenstgöring vid trupp eller ock 8 månaders dylik tjenstgöring jemte
maturitetsexamen. Till den värnpligtiga officersgraden fordras fullständig roaturitetsexamen,
minst 10 månaders tjenstgöring samt derunder vunnen befordran
till underofficer, jemte en mindre officersexamen. Skall det påräknade, ganska
betydliga antalet värnpligtigt befäl erhållas, synes i alla händelser fordran pa
underofficers medborgerliga bildning väsentligen böra nedsättas, äfvensom hans
tjenstetid förkortas, samt examen inskränkas till den nödvändigaste reglementskännedom.
Å andra sidan torde äfven förmånerna böra ställas så höga, att han
finner sin uträkning vid ett längre qvarstannande efter rekrytskolan, om sådant
skulle anses behöflig!.

Fullföljes detta system, skulle man sannolikt derigenom vinna ett icke ringa
tillskott åt det fasta befälet.

Uti 1875 års förslag är såsom regel antaget, att de värnpligtige skola utbildas
i kaserner, äfvensom att dessa kaserner skola ligga i städerna, vid hvilka,
enligt öfvergångsförslaget af 1877, öfningsplatser skola anskaffas alternativt för
blott rekryterne, då öfriga till repetitionsöfningar inkallade klasser skulle öfvas i
barackläger på nu varande mötesplatser, eller ock äfven för sistnämnda klasser.
På hvad sätt hästdepoterna skola anordnas, är icke bekant.

1 detta förslag antagas icke allenast beväringens öfningar försiggå i barackläger
på de nuvarande mötesplatserna, utan äfven de 5 äldre stamklassernas,
hvaraf följer, att derstädes äfven lämpligast hästdepoterna böra förläggas, samt
baracker inrättas för legda hästar.

Då nu äfven stamrekryterne, jemte de för deras utbildning nödvändiga hästar,
antagas bevista repetitionsöfningarne, synas skolornas fasta etablissementer eller
mindre kaserner med stallar lämpligast å mötesplatserna böra förläggas, der man
icke för besparings skull vill begagna redan i städerna befintliga etablissementer
eller der sådana redan förut, såsom vid de värfvade specialvapnen, äro belägna.

Med afseende å sistnämnda omständighet synas vid artilleriet de redan be -

Motioner i Andra Kammaren, N;o 18.

fintlig» ctablissementen lemna tillräckligt utrymme åt skolorna, för så vidt man
cj \ill föilägga nagla af de senare till fästningarna för att der utgöra garnison
(motsvarande fästningskompanierna i 1875 års förslag). Äfven för en del af
kavalleriets skolor torde de nuvarande värfvade regementenas etablissement i
Stockholm och Skåne kunna användas, så att blott ett mindre antal nya beköfde
upprättas. Likaså i afseende på fortifikationen och trängen. Största antalet
torde vara erforderligt för infanteriets skolor, om äfven i afseende på dem en
del af kronans i städerna belägna byggnader kan begagnas, i hvilkc-t fall olägenheten
af ett rekrytkompanis utflyttning till regementets mötesplats för repetitiousöfningen
vid detta vapen är mindre än vid något annat.

h öi fiamläggandet af detaljeradt förslag angående de nya etablissementens
oidnande saknas dock tillräcklig kännedom rörande beskaffenheten af kronans
nuvarande härför tillgängliga byggnader.

Rörande kostnaderna ma dock följande nämnas. I nyssnämnda öfvergångsförslag
af 1877 är antaget att samtliga kostnader för de kaserner, som i 1875 års
förslag varit afsedda, skulle, sedan redan befintliga etablissement eller byggnader
blifvit anlitade, ° uppgå till i rundt tal 28 millioner, deruti inbegripen0 1
million föi baiacker a mötesplatserna. Som likväl större delen af sistnämnda
summa blifvit beviljad, äfvensom nuvarande etablissement och byggnader vida
lättare kunna göras användbara för detta förslags mindre rekrytskolor, än för
1875 års större, torde fjerdedelen af ofvan nämnda summa, eller 7 millioner,
kunna antagas blifva det högsta som erfordras för dess mindre kaserner.

Kostnaden för inköp af nya mötesplatser, som i 1875 års förslag upptagits
alternativt till å 2 millioner i runda tal, skulle enligt detta förslag, der de
gamla mötesplatserna bibehållas, bortfalla, sa vida oj medel bohöfde anslås till
deras utvidgande eller förflyttande.

Bilaga III.

Att med anspråk på full visshet uträkna kostnaden för eu härordning i
allmänhet och efter gällande priser är redan eu bland de svåraste uppgifter. Så
mycket mera måste svårigheterna ökas, då det gäller en härordning, hvilken först
efter eu tid af 15 a 20 ar i alla sina delar blifvit genomförd.

Det vigtigaste synes emellertid vara, att kostnaden bestämmes relativt till
någon annan härordnings, hvars kostnad med tillräcklig säkerhet är känd. Att
for en sådan jemförelse använda den nuvarande organisationen, torde likvisst vara
mindre lämpligt, då kostnaderna för densamma ständigt ändras. Deremot synes
llih. till 1UM. Prof, 1878. 1 pa ml. 2 Afl, 2 Band, 4 Höft, *4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

den gjorda förutsättningen inträffa på 1875 års härordning, hvilken dertill i sa
många delar tillämpas på den här föreslagna, hvarföre dess kostnader torde kunna
läggas till grund för beräkningar angående den sistnämndas.

‘ Här gäller således att utröna, bvilka kostnader af 1875 års förslag skola
bibehållas bvilka skola fråndragas, och bvilka böra tillkomma.

1/1 .3 _ 1 ~ ~ 1 i A 1 > llfTTVI /J OIITVYim av •

8.
9.

Landtförsvarsdepartementet .....................................................

Arméförvaltningen ........................■..........................................

Officerares, underofficerares och eliters löner..........................

dagaflöning ..............................................................................

beklädnad och underhåll .......................................................

befälstillägg .............................................................................

Spelet .........................................................................................

Värnpligtige ..........................................................................

Landstormens målskjutningsöfningar .........................................

Fältläkarecorpsen ......................................................................

Hästläkarecorpsen .................................................................

Ecklesiastikstaten ....................................................................

10. Audi!iirstaten .............................................................................

11. Intendenturen ..........................................................................

12. Härens handtverkare ...............................................................

13. Åtskilliga embets- och tjensteman samt betjente ..................

14. Förhöjning i civile tjensteman löner ......................................

15. Härens hästar ...........................................................................

16. Undervisningsanstalter .............................................................

17. Kommendantsstaten .................................................................

18. Sjukvårdskostnader ..................................................................

19. Kasern- och inqvarteringskostnader ..........................................

20. Öfningskostnader ...................................................................

21. Krigsmaterielens underhåll

22. Underhåll af fästningar och kronans byggnader .................

23. Mönstrings- och marschkostnader med det värnpligtiga man skapet

.............................................................................

24. Rese- och traktamentskostuader ...............................................

25. Diverse kostnader .....................................................................

71,500:	—
162,000:	—
6,516,460:	—
2,642,997:	—
2,912,737:	70,
12,000:	—
758,246:	20,
7,101,052:	60,
100,000:	—
485,955:	—
91,470:	—
72,000:	—
34,800:	—
291,535:	—
201,236:	—
149,380:	—
15,000:	—
4,231,910:	—
280,000:	—
50,000:	—
200,000:	—
700,000:	—
200,000:	—
1,000,000:	—
200,000:	—
250,000:	—
100,000:	—
169,720:	50,
19,000,000:	—.
9, 10, 12,	14,

Uivauoiavuuv; k}\a.xxxxxx\jx ----- ''

16, 17, 20, 22, 23, 24 och 25 uppförda, orubbadt bibehållna.

De förändringar och besparingar, som å de öfriga summorna kunna göras,
måste naturligtvis förnämligast uppkomma derigenom, att blott 5,000 stamsoldater

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

jemte för deras utbildning behöflig! befäl och hästar, hällas i ständig tjenstgöring,
under det i 1875 års förslag detta blir fallet med 19,500 värnpligtig^ samt
större delen af härens befäl och hästar.

lönen ...........

dagafiöningen

	............................ 273,840:	—
	......................... 120,088:	—
underhåll ...................	................................... 1,128,827:	20
	Summa 1,522,755:	20.

Vidare afgår cn betydlig del af dagafiöningen för den del af befälet m. in.
som i 1875 års förslag åtnjuter sådan hela året om, eller 365 dagar, emedan blott
ett mindre antal blir anstäldt vid rekrytskolorna och återstoden till större delen
blott tjeustgör under repetitionsöfningarne, eller en månad, förutom dem som äro
anstälda vid kavalleriet, hvaraf tvenne klasser hafva två månaders repetitionsöfniug.

Denna dagaflöniug utgår under 365 dagar för:

10	generaler	med 6	kronor	om	dagen .....	21,900	—
47	öfverstar	11	5	n	11	11 .....	...... .85,775	—
105	regementsofficerare	11	4	ii	11	» .....	...... 153,300	—
399	kaptener	11	3	ii	11	11 ----	...... 436,905	--
37	regementsqvartermästare	''5	O	ii	11	ii .....	...... 40,515	—
1,086	löjtnanter	V	2	ii	11	ii .....	...... 769,460	—
497	fanjunkare	11	1	ii	11	11 .....	...... 181,405	—
1,706	sergeanter	11	40	öre	11	ii .....	...... 249,076	—
2,716	korpraler	11	25	ii	11	ii ......	...... 247,835	—
45	spel	11	1	krona	11	il .....	16,425	—
409			40	öre	n	M .....	...... 59,714	—
28		11	25	il	ii	11 .....	2,555	—
497	11	11	10	il	ii	11 .....	18,140	—
1	läkare	11	5	kronor	ii	11 ......	1,825	—
51		11	4	il	11	11 .....	...... 74,460	—
38	ii	11	O	ii	11	11 .....	41,610	—
9	„ (under 265 dagar)	11	2	„	ii	11 ......	6,570	—
18	hästläkare	11	O	ii	ii	11 .....	19,710	—
22	ii	11	2	11	il	W .....	16,060	—
(i	fältintendenter	11	4	ii	ii	11 ......	8,760	—
45	regementsintendenter	11	3	ii	ii	11 .....	49,275	—
26	musikdirektörer	11	2	il	ii	w .....	18,980 2,520,255	_

Att med säkerhet angifva, huru stor del af detta befäl m. m. måste hållas
i ständig tjenstgöring för ofvan nämnda skolor och öfningar, torde föra till allt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

för långa uträkningar och dock bli föremål för olika omdömen. Men om man
minskar dagaflöningeu med två tredjedelar af ofvanstäendc slutsumma, torde den
återstående tredjedelen vara mer än tillräcklig för det befäls aflöning, som beböfves.
På denna post skulle under sådan förutsättning vinnas en besparing af
1,680,170 kr. och 840,085 återstå.

Beklädnad och underhåll för ständigt i tjenst hållne fanjunkare, sergeanter
och korpraler uppgår enligt 1875 års förslag till 1,763,910 kr. Äfven på denna
post torde en betydlig besparing kunna göras,, då beklädnaden för större delen
icke nötes genom ständig tjenstgöring samt underhåll i kasern hela året om icke
kommer i fråga, utan flertalet af dem, som vid skolama ej blifvifc anstälde, äro
tjenstledige. En minskning af samma post med hälften, eller 881,950 kr., torde
snarare vara för litet än mycket; samma belopp skulle då återstå.

Liknande afdrag torde kunna göras i afseende på spelets beklädnad och
underhåll, hvilket uppgår till 366,163 kr., hvaraf hälften är 183,081.

Men om sålunda enligt nyss nämnda beräkningar betydliga besparingar
kunna göras å kostnaderna för den fasta befälskadern, torde i stället af en annan
anledning ett icke ringa tillskott blifva behöflig!. En stor del af kadern kan
nemligen under vanliga förhållanden icke sysselsättas annat än vid repetitionsöfningarne
samt i följd deraf under mellantiderna ej påräkna annan ersättning,
än den fasta lönen. Densamma synes visserligen enligt 1875 års förslag tillfyllestgörande
för officerscorpsen och fanjunkaregraden. Och i den lönereglering, som
vid 1875 års riksdag beslöts, äro äfven sergeant- och korporalsgraderna, jemte
spelet, tillräckligt tillgodosedde. Men då i följd af detta förslags antagande korpraler
och spel icke komma ä åtnjutande af alla nu afsedda löneförmåner, så inträder
i afseende på dem ett ofördelaktigt förhållande, hvilket gör ett tillskott i fästa
lönen nödvändigt. Beräknas detta tillskott i medeltal till omkring 100 kronor
per man, uppstår derigenom en ökad utgift af öfver en half million. I öfrigt
kan nämnda missförhållande, som alltid i mer eller mindre mån måste förefinnas
hos arméer med liten fredsfot och stor krigsfot, utjemnas derigenom, att det fasta
befälet turvis kommenderas till rekrytskolorna, till exempel under perioder af 3
till 4 månader.

Kostnaden för de värnplitige är i 1875 års förslag under utbildningstiden
beräknad till 1 krona om dagen, hvaraf 94 öre i beklädnad och underhåll samt
6 öre i dagaflöning; under repetitionsöfningarne äro beklädnad och underhåll beräknade
till 1: 04 om dagen samt dagaflöningen till 6 öre, eller tillsammans 1: 1q
öre. Dessa belopp torde kunna läggas till grund för stamsoldats kostnad, så väl
under utbildningen, som repetitionsöfningen, då han i alla fall uppbär lön, hvaremot
för beväring ytterligare 14 öre enligt den i beväringslagens § 27 mom. 4 föreslagna
förändringen tillkomma nyssnämnda 1: 10 i dagkostnad eller 1: 24.

under dessa förutsättningar gestalta sig kostnaderna för stamrekryterna
på följande sätt.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Befälsskolor.

Vid infanteriet och trängen under 225 dagar å 1 krona för 2,845 man 640,125: —

„ kavalleriet under 365 dagar å 1 krona för 831 man ............ 303,315: —

„ artilleriet och fortifikationen under 270 dagar å 1 krona för

1,324 man ................................................................................ 357,480: —

1,300,920: —

.Repetitionskurser.

För 5 klasser af infanteriet, trängen, artilleriet och fortifikationen
under 30 dagar å 1: 10 om dagen ................................ 687,885: —

För 2 klasser af kavalleriet under 60 dagar å 1:10 om dagen 109,692: —

För 3 klasser af kavalleriet under 30 dagar å 1:10 om dagen 82,269: —

2^180,766: —

Hvarje klass af beväringen antages, sedan den ungefärliga stamkontingenten
ldifvit fråndragen, till 15,000 maD. *) Kostnaden för dess utbildning skulle blifva
följande:

för 15,000 man under 30 dagar å
för 15,000 man under 60 dagar å

1: 24 för dagen....................

1: 24 för dagen..................

558,000: -1,116,000: -

Lägges dertill kostnaden för

stammens utbildning eller ....

1,674,000: —
.. 2,180,766: —

så blir summan..................................

. 3,854,766: —

hvilken, dragen från kostnaden för de värnepligtige i 1875 års förslag eller
7,101,052, å denna post ger en besparing af 3,246,286 kronor.

Kostnaden för härens hästar upptages i 1875 års förslag til! 4,231,910
kronor. Antagas af de 7,270 ständigt i tjenstgöring hållna hästarne blott 2,270
erforderliga för skolorna så uppkommer derigenom eu besparing af 575,000 kronor,
hvilka frångå anslaget till utfodring, medikamenter och skoning; och antager man
till och med 3,270 behöfiiga i skolorna, så uppkommer dock en besparing af
440,000, hvadan den årliga medelkostnaden af 350 kronor för hvarje häst, som
blott skulle gifva en besparing af 416,210, snarare synes för högt, än för lågt
tilltagen.

*) Att på förhand med säkerhet bestämma beväringsklassernas årliga styrka är
naturligtvis omöjligt, då densamma beror på det antal stamrekryter, som från hvarje årsklass
utgått.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

I kostnadsberäkningen för 1875 års förslag synes kostnaden för hästskötare
vid kavalleridepoterna inberäknade i de öfriga kostnaderna. Skulle systemet med
bästdepoter enligt detta förslag erhålla vidsträcktare tillämpning, tillkomma derigenom
ökad kostnad för hästskötare, hvilka äfven behöfdes för ofiicershästar och
vid specialvapnen med kortare rekrytskolor än ett år. Men då kostnaden i medeltal
per häst i allt fall är rundligt tilltagen, och då åtminstone under öfvergångstiden
större delen af hästarne antagligen komma att utackorderas på landsbygden,
har ingen särskild utgift för hästskötare tills vidare blifvit beräknad.

I 1875 års förslag antagas sjukvårdskostnader till 200,000 kronor samt
kasern- och inqvarteringsutgifter till 700,000 kronor. Båda parterna torde, under
samma förutsättningar som ofvan, godt kunna minskas med två tredjedelar, hvarigenom
å dem en besparing af 600,000 kronor skulle uppkomma.

Då uti 1875 års förslag icke närmare blifvit angifvet, hvad som bör inbegripas
i kostnaderna för materielens underhåll m. m , så är svårt att beräkna,
hvad deraf skulle kunna afdragas, då årligen blott 5,000 stamrekryter i stället för
19,500 värnpligtig^ äro underhållna. Men otvifvelaktigt synes att äfven på denna
post en icke obetydlig besparing skulle kunna göras, förslagsvis halfva beloppet.

Sammanräknar man de besparingar, som med antagande af bär föreslagna
härordning skulle kunna göras i förhållande till den år 1875 föreslagna, så visa

de sig vara följande:

Kostnaden för eliterna .................................................................. 1,522,755.

Å kostnaden för den läst anstälda personalens dagaflöning......... 1,680,170.

Å kostnaden för det fast anstälda befälets beklädnad och underhåll
............................................................................................................... 891,950.

Å kostnaden för det fast anstälda spelets beklädnad och underhåll
.......................................................................................................... 183,081.

Å kostnaden för de värnpligtige...................... 3,246,286.

Å kostnaden för härens hästar ...................................................... 416,000.

Å kostnaden för sjukvården och kasern- m. m. utgifter ............ 600,000.

Å kostnaden för underhållet af materielen .................................... 500,000.

Summa 9,040,242.

Drager man likväl från denna summa kostnaden för stamtruppens aflöning
med 4,500,000 kronor, äfvensom eu half million i tillskott för korpralernas och
spelets fästa löner, så återstår eu besparing af 4,040,242 kronor hvilka, dragna
från de 29 millioner, som 1875 års förslag skulle kosta, lemna en totalkostnad
af 24,959,758 kronor.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Bilaga IV.

Förslag till öfvergång.

Ofvergången från den närvarande härordningen till den här föreslagna bör
ordnas med afseende på

den fast anstälda personalen,
stampersonalen,
beväringen och
hästarne.

Hvad beträffar den fast anstälda personalen, synes intet hinder förefinnas
att ordna dess tillökning och organisation efter ungefärligen samma grunder, som
blifvit föreslagna i det af Chefen för Generalstaben utarbetade och för 1877 års
Riksdag framlagda förslag till öfvergång från den nuvarande till den 1875 föreslagna
härordningen. Detta gäller åtminstone alla i sistnämnda förslag fast anstälda
grader och befattningar, nemligen officerare, fanjunkare, sergeanter, korpraler
och spel vid såväl linien som landtvärnet, då befälet vid det sistnämndas
här användes vid infanteriregementenas tredje och fjerde bataljoner. En del befattningar
torde dock böra tillsättas något tidigare än i nyssnämnda öfvergångsförslag
blifvit afsedt.

Rörande vice korpralerna synas desamma efterhand böra ersättas af den
bland stamtruppen utbildade personal af samma grad. Eliterna bortfalla i följd
deraf. Och hvad slutligen angår volontärinrättningen torde densamma blott böra
bibehållas såsom en skola för bildandet af det fast anstälda underbefälet, hvadan
volontärernes antal icke bör blifva större, än som för afgångens ersättande kan
vara behöfligt.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

I afseende på den nuvarande stammens ersättande medelst den här föreslagna
stam]) er sonalen gorå sig flere omständigheter gällande, som samtidigt måste
tagas i betraktande, nemligen

tiden för den nuvarande stammens afgång,

tillvaron af de etablissementer, i hvilka den nya stampersonalens utbildning
skall försiggå, och

tillgången på befäl och hästar för den nya stampersonalens utbildning.

Ehuru dessa omständigheter hafva inflytande på hvarandra, torde det dock
vara skäl att, till öfversigtens lättande, behandla hvar och en särskildt.

De förändringar i den nuvarande stammens indelning och sammansättning,
som skulle blifva en följd af 1875 års förslag, framgå af nedanstående tabell:

Infanteriet

UtgÖres af Blir

bataljoner bataljoner

2 Södra Skånska regementet .......................................... 4

2 Norra Skånska „ .......................................... 4

— Blekinge regemente .......................................... 4

2 Kronobergs „ ......................................... 4

2 Jönköpings ,, .......................................... 4

2 Kalmar „ ............................;............. 4

2 Första lifgrenadier- regementet .......................................... 4

2 Andra lifgrenadier- „ ......................................... 4

1 Smålands grenadier-corps .......................................... —

1 *) Hallands bataljon .......................................... —

2 Westgöta regemente .......................................... 4

2 Westgöta Dals „ .......................................... 4

2 Elfsborgs „ .......................................... 4

2 Skaraborgs „ .......................................... 4

2 Bohusläns „ .......................................... ■—

2 Svea Lifgarde ......................................... 4

2 Lifregemente till fot ......................................... 4

2 Uplands „ ........................................ 4

2 Westmanlands „ .......................................... 4

2 Södermanlands „ .......................................... 4

1 Lifregementets grenadier-corps .......................................... —

1 Wermlands jägare ....................................... —

2 Nerikes ..................................... 4

:) Beväringsbataljoner.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

2 Wermlands
2 Dalregementet
2 Helsinge
1 *) Westernorrlands
1 Westerbottens
1 Norrbottens
1 Jemtlands
4 *) Gotlands
54

regemente

....... 4

........ 4

........ 31/,.

........ 37r

........ 2_

1ÖÖ.

Kavalleriet

Utgörea af
eqvadroner

10 Skånska husarregementet ...
10 Skånska dragonregementet
6 Husarregementet Carl XV
5 Smålands husarregemente...
— Ostgöta dragonregemente ...
— Westgöta dragonregemente
— Bohusläns dragonregemente

5 Lifregementets husarer ......

5 Lifregementets dragoner ...

4 Lifgardet till häst...............

2 Jemtlands hästjägarecorps
46

Blir

sqvadroner

..... 5.

..... _5.

55!

Artilleriet

Utgöres af
batterier

10 Vendes regemente ...............

10 Första Göta „

— Andra Göta ,,

10 Första Svea „

— Andra Svea „ ................

— Norrlands „

6 Fästningskompanier ......... ....................

Blir

batterier

10.

*) Beväringsbataljoner.

Bih till Riksd, Prot. 1878. 1 Sami 2 Afd. 2 Band. 4 Raft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Utgöres af
kompanier

Fortifikationen

ingeniör-regementet

Blir

kompanier

.... 5.

Trängen.

Bataljoner

Tiden för den nuvarande stammens afgång antages i 1877 års öfvergångsförslag
vid den indelta truppen till 20 år samt vid den värfvade truppen till 3
år. Med afseende på dessa truppers ersättande torde den grundsatsen så vidt
möjligt böra göras gällande, att den nya stampersonalens afdelningar äro färdigbildade,
innan motsvarande styrka af den gamla stammen afgått.

Den tid, som erfordras för färdigbildande af hvarje afdelning af den nya
stampersonalen, skulle enligt ofvanstående utgöras af sex år.

Vid alla nya regementen eller afdelningar kan stampersonalens antagande
och skolornas öppnande börja omedelbart efter detta förslags antagande. Detta
skulle således blifva fallet med
Blekinge regemente,

Westernorrlands regemente,

Gotlands regemente,

Ett nybildadt dragonregemente,

Andra Göta artilleriregemente,

Andra Svea artilleriregemente,

Norrlands artilleriregemente,

Fästningskompanierna,

Ett ingeniörregemente,

Trängen.

Samma förhållande skulle ega rum med de nuvarande värfvade regementena,
nemligen:

Svea lifgarde,

Andra gardet (Lifregementet till fot),

Husarregementet Carl XV,

Lifgardet till häst,

Vendes artilleriregemente,

Göta artilleriregemente,

Svea artilleriregemente,

Ett ingeniörregemente.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

Då utbildningstiden af dessa regementens stampersonal upptager 6 år, synes
den värfvade truppens afgång böra börja på det fjerde året.

Med afseende på samtliga indelta regementen inträder deremot det förhållandet,
att den nya stampersonalen blott behöfver tillkomma i den mån den
gamla truppen afgår, hvartill, såsom nyss nämndes, 20 år erfordras. Följden
häraf blir, att rekrytskolor allenast behöfva anordnas så ofta, som är nödvändigt
för att ersätta afgången under närmast kommande år. Härvid bör dock tillses,
att icke på samma år både dylika nya rekrytskolor anordnas och sadana som
erfordras för att ersätta afgången efter den nya stampersonalens sexåriga tjenstetid,
emedan derigenom rekrytbehofvet somliga år blefve dubbelt. Och synes detta
mål lämpligast kunna vinnas genom nya skolors tillkomst under första, fjerde,
åttonde, tolfte, femtonde och sjuttonde åren, samt dessutom så ofta som den vid
föregående skola utbildade stampersonalens sexåriga tjenstetid utlupit.

Skulle man under de sex första åren genast tillsätta hela den nya stampersonalen,
så inträffade det förhållandet, att man under vissa ar till större delen
nödgades bekosta underhållet af både den gamla indelta hären och den nya stampersonalen.
Skulle man åter genom årliga rekrytskolor ersätta motsvarande afgång,
blefve skolorna så små, att den taktiska utbildningen vid dem ej lämpligen
kunde försiggå. Å andra sidan minskas genom den föreslagna anordningen i
början rekrytbehofvet, hvilken omständighet äfven kan betraktas såsom en lättnad
vid den här föreslagna härordningens tillämpande.

De afdelningar, för hvilka nyss omnämnda öfvergångssätt skulle anordnas,
förutsätta vid infanteriet 18 rekrytskolor på 114 man och 4 på 98 man, samt
vid kavalleriet 9 rekrytskolor på 75 till 76 man, således ett rekrythehof af årligen
omkring 3,120 man. Återstående 1,880 rekryter tillhöra de stamafdelningar,
som inom de sex första åren kunna färdigbildas.

Huruledes stampersonalen tillväxer under 20 år, framgår af nedanstående
tabell. De kursiverade siffrorna utvisa de år, under hvilka rekrytskolor vid indelta
regementena ega rum.

3(3

Motioner i Andra Kammaren, N;o 13.

	Rekryter behöf- vaa.	Tillväxt vid värf-vade eller nya rege-menten.	Tillväxt vid indelta regementen.	Summa.
Första perioden.	Andra perioden.	Tredje perioden.	Fjerde perioden.	Femte perioden.	Sjette perioden.
Första .........	5,000	1,880	3,120						5,000
Andra ........	1,880	3,760	3,120	—	—	—	—		6,880
Tredje .........	1,880	5,640	3,120	—	—	—	___	__	8,760
Fjerde .........	5,000	7,520	3,120	3,120	—	—	—	_	13,760
Femte .........	1,880	9,400	3,120	3,120	—	—	_		15,640
Sjette ............	1,880	11,280	3,120	3,120	—	_	---	—	17,520
Sjunde .........	5,000	11,280	3,120	3,120	—	—	—	_	17,520
Åttonde........	5,000	11,280	3,120	3,120	3,120	—	—	_	20,640
Nionde ........	1,880	11,280	3,120	3,120	3,120	—	—	—	20,640
Tionde.........	5,000	11,280	3,120	3,120	3,120	—	—	_	20,640
Elfte ............	1,880	11,280	3,120	3,120	3,120	—	—	—	20,640
Tolfte............	5,000	11,280	3,120	3,120	3,120	3,120	—	—	23,760
Trettonde......	5,000	11,280	3,120	3,120	3,120	3,120	—	_	23,760
Fjortonde......	5,000	11,280	3,120	3,120	3,120	3,120	—	_	23,760
Femtonde......	5,000	11,280	3,120	3,120\|	3,120	3,120	3,120	—	26,880
Sextonde ......	5,000	11,280	3,120	3,120\	3,120	3,120	3,120	—	26,880
Sjuttonde......	5,000	11,280	3,120	3,1201	3,120	3,120	3,120	3,120	30,000
Adertonde ...	5,000	11,280	3,120	3,120	3,120	3,120	3,120	3,120	30,000
Nittonde ... .	5,000	11,280	3,120	3,120''	3,120	3,120	3,120	3,120	30,000
Tjugonde......\|	5,000	11,280	3,120	3,12»!	3,12(1]	3,120	3,120	3,120	30,000

En särskild fråga blir, huruvida den nya stampersonalen under tjenstgöring
med den gamla truppen vid repetitionsöfningarne eller i händelse af mobilisering
skall bilda särskilda afdelningar för sig eller införlifvas med den gamla. För
den förra utvägen talar den olika rekryteringsgrunden, åldern och utbildningen.
För den senare deremot de stora svårigheter i taktiskt och ekonomiskt hänseende
som skulle härflyta från åtskiljandet af de olika slagen af stampersonal. Och
torde man derföre böra besluta sig för den gemensamma tjenstgöringen, allrahelst
som de möjliga olägenheterna deraf vid de värfvade afdelningarne blifva snart
öfvergående och i afseende på den indelta truppen i mindre mån kunna anses
göra sig gällande. Så fort den ökade befälstillgången det medgifver, måste i
alla fall en ny indelning genomföras, i det flertalet infanteriregementen skola utväxa
från 2 till 4 bataljoner o. s. v., såsom ofvan blifvit antydt. I sammanhang
dermed torde äfven sådana förhållanden böra ordnas, som sättet huruledes tvenne
nyuppsatta dragonregementen skola ersätta de hälfter af Skånska husar- och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13. 37

dragonregementena, Indika ej bibehållas enligt 1875 års förslag med mera dylikt.
Öfver hufvud torde blifva nödvändigt, att, med afseende på de ständiga förändringarne
under öfvergångstiden, på förhand för hvarje år eller åtminstone för
perioder af 2 till 3 år utarbeta särskilda mobiliseringsförslag, i händelse krigsfara
oförmodadt skulle påkomma.

Den andra omständigheten, som bör tagas i betraktande vid den nya stampersonalens
utbildning oeh ersättande af den gamla, är tillvaron af etablissementer
för rekrytskolorna. Lämpligast vore utan tvifvel, om denna sak vore ordnad,
innan början af öfvergången till den här föreslagna härordningen, så att samtliga
etablissement då voro inredda eller nybyggda. Detta beror återigen på tillgången
af penningar och möjligheten af att skyndsamt uppföra de nya etablissement,
som skulle blifva behöfliga. Skulle i detta hänseende likväl sådana svårigheter
yppa sig, att deraf en längre tidsutdrägt blefve följden, torde man böra
försöka att till en början hjelpa sig med provisoriska åtgärder, genom inredandet
af tillfälliga lokaler, till dess de nya blifva färdiga. Och synes i detta hänseende
de värfvade truppernas kaserner, jemte andra kronans etablissement, möjligtvis
kunna lemna nödtorftiga lokaler för de nyuppsatta regementena eller sådana, som
skola ersätta de värfvade, och hvilka måste hafva årliga skolor. För alla öfriga
regementen gäller det, enligt ofvan framstälda öfvergångsplan, blott att skaffa
lokaler för första årets rekrytskola, emedan sedermera ny skola blott det fjerde
året ifrågakomma-. I 1877 års öfvergångsplan antagas kaserner för 19,200 man
kunna fulländas på 9 år; för omkring fjerdedelen af denna styrka, torde således
under 3 år de för densamma behöfliga lokaler kunna fullbordas. Detsamma
gäller äfven i afseende på baracker för repetitionsöfningarne.

Om äfven den nuvarande befälsstyrkan är otillräcklig för härens mobilisering
enligt 1875 års plan, så lemnar den likväl mer än tillfyllestgörande tillgång
Ull det befäl, som erfordras för samtliga rekrytskolor, äfvensom till en början för
repetitionsöfningarne. Till de nyuppsatta regementena kan tills vidare befäl kommenderas
från de gamla.

Äfven tillgången till hästar för skolorna måste synas fullt tillräcklig, då,
oberäknadt redan befintliga hästar för befälet och vid de värfvade regementena
rusthållarne vid rusthållsvakans i fullgod! skick öfverlemna sina hästar till statsverket,
jemte utrustning och sadelmundering. I den mån antalet klasser vid
repetitionsöfningarne tillväxer, måste dock hästarnes mängd ökas.

Då beväringens öfningar ökas på sätt ofvan är föreslaget, och då anslag
till baracker redan är beviljadt, synes med afseende på öfvergången inga särskilda
åtgärder för densamma behöfva vidtagas, om man undantager ordnandet

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

af de förlängda öfningarne vid infanteriet på tvenne år, hvilket dock lämpligast
torde kunna öfverlemnas åt krigsstyrelsen. Då antagligen åt den del af beväringen,
som tilldelas specialvapnen, äfven undervisning i ridning kommer att meddelas,
sedan öfningarne till en viss grad blifvit förlängda, måste iakttagas att då
anskaffa för ändamålet behöfligt antal hästar.

Tillökningen af hästar måste, såsom nyss nämndes, rättas efter det antal,
utöfver det nu befintliga, som behöfves för det växande antal klasser af stampersonalen,
som deltager i repetitionsöfningarne, äfvensom efter beväringens behof
vid specialvapnen. Derefter måste man äfven bestämma tiden för uppbyggande
af hästdepoter och af baracker för de legda hästarne, hvilken sistnämnda afgäld
dock bör sättas i sammanhang med den öfvergångsbestämmelse, enligt hvilken
rusthållarne, om staten så fordrar, åtager sig att, under öfvergångstiden, mellan
mötena besörja den rusthållet tillhörande hästens utfordring och vård, mot ersättning
efter årets markegångspris i orten.

Bilaga V.

Ändringar i den »Lag om allmänna värnpligten», som föreslogs af 1877
års Försvarsutskott.

§ I Hvarje

svensk man har skyldighet att deltaga i fäderneslandets försvar från
och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det
under hvilket han fyller fyrtio.

§ 24.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för sin utbildning
under fredstid tjenstgöra högst 90 dagar, Indika vid infanteriet fullgöras under

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

tvenne år, med 60 dagar under det första och 30 under det andra, men vid
specialvapnen under ett år, nemligen det första.

2. Denna tillökning af öfningstiden sker dock blott efterhand, nemligen
från nuvarande 30 dygn med 20 dygn under det andra året efter denna härordnings
trädande i verksamhet, med 10 dygn under femte året, med 20 dygn under
tionde året och med 10 dygn under det femtonde.

§ 25.

Då rikets försvar, förberedelser dertill, eller bevarandet af rikets neutralitet
det krafvel-, må beväringens första uppbåd eller ock större eller mindre del
deraf, som konungen finner behöflig, inkallas i tjenstgöring.

§ 27.

1. Under tjenstgöring — — — — — — — — — — — — — — —

2. Värnpligtig, som — — — — — — — — — — — — — — —

3. Under första marschdag närmast till eller från mötesplatsen erhåller

värnpligtig hittills vanlig marschaflöning; men för hvarje derutöfver skjutande
marschdag 1 krona 50 öre.

4. Dagaflöningen under möte utgår med 20 öre.