Motioner i Andra Kammaren, N:o 138 (Motion 1894:138 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138

N:o 138.

Af herr D. Bergström, om beviljande af ett förslagsanslag af
två tusen kronor till offentliggörande i tryck af yrkesinspektörernas
årsberättelser.

Riksdagen har visserligen så nyligen som i fjol lemnat utan afseende
en af statsrevisorerna gjord framställning, att yrkesinspektörernas
berättelser måtte befordras till trycket för att bringas till allmänhetens
kännedom. Icke desto mindre vågar jag nu påkalla Riksdagens uppmärksamhet
för denna samma angelägenhet, och det af tre hufvudskäl.

Vid innevarande riksdag bär åtminstone ett tecken visat sig till att
regeringen börjar anse tiden inne att egna någon uppmärksamhet åt de
sociala frågorna, nemligen i dess framställning under sjette hufvudtiteln
om anställande af ytterligare två yrkesinspektörer. Redan vid behandlingen
af den frågan skulle det tvifvelsutan varit gagneligt att ega obehindrad
tillgång till de afgifna inspektörsberättelserna. Men ännu mera
kommer behofvet häraf att göra sig gällande, då mera invecklade frågor
framdeles komma att föreligga till Riksdagens pröfning och bedömande.
Det är visserligen sant, att af kommerskollegium år för år
utarbetade sammandrag af yrkesinspektörernas berättelser numera blifva
befordrade till trycket, men utom det att dessa sammandrag tryckts
i mycket små upplagor, kunna de af naturliga skäl icke på långt när
ersätta ett offentliggörande in extenso af yrkesinspektörernas årsberättelser.
Det blir naturligtvis i ett dylikt sammandrag vissa allmänna
synpunkter, som komma fram och erhålla sin belysning, och värdet häraf

Dill. till lliksd. Prof. 1834. I Sami. 2 Afd. 2 Band. 33 Iläft. (N:o 138.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

vill jag visst icke bestrida, men åtskilliga ganska vigtiga synpunkter
och anmärkningar falla också bort, och den utförliga framställningen af
vissa särskild! upplysande fall och iakttagelser, hvilken härvidlag kan
vara af så stor betydelse, får man helt och hållet afstå ifrån. Det tyckes
mig derför, att man har skäl att här liksom i de flesta andra länder
in extenso offentliggöra yrkesinspektörernas berättelser.

Då yrkesinspektörerna i vårt land af lagstiftningen fått sig anvisad
en hufvudsakligen rådgifvande ställning, synes mig detta vara ett ytterligare
skäl att göra resultaten af deras arbeten fullständigt tillgängliga
för dem, som skola mottaga deras råd och anvisningar, yrkesidkarne och
deras arbetare. Yrkesinspektör bör »söka att företrädesvis på öfvertygelsens
väg bibringa såväl arbetsgivare som arbetare insigt om nyttan
af skyddsåtgärders vidtagande», heter det i Kongl. Maj:ts instruktion
för yrkesinspektörerna af den 20 juni 1890. Det tyckes vara billigt, att
man söker underlätta yrkesinspektörernas arbete genom att härvid låta
dem använda såväl det tryckta som det talade ordet, Ingenting bör
vara mera egnadt att öfvertyga arbetsgivare såväl som arbetare om
nyttan af skyddsåtgärders vidtagande än just de detaljerade redogörelser,
yrkesinspektörerna afgifvit för sin föregående verksamhet.

Till sist synes mig ett på sätt och vis mera formelt skäl afgjordt
tala för inspektörsberättelsernas fullständiga offentliggörande. Det är
ju en gammal god sedvänja i vårt land, att man så långt möjligt söker
bereda icke allenast Riksdagen utan äfven allmänheten tillfälle att i tryck
följa statsembetsmännens och statsmyndigheternas verksamhet. Det må
väl frågas, hvarför man i detta fall skall göra ett undantag från regeln.
Då det gäller en så ny inrättning som yrkesinspektionen, bör det vara
af största intresse att i detalj kunna inhemta resultaten af dess arbeten
och följa dess utveckling. Det förhållandet, att kommerskollegium och
två af de nuvarande yrkesinspektörerna uttalat sig mot offentliggörande
i tryck af inspektörsberättelserna, synes mig ur denna synpunkt fastmera
tala för än mot sakenf

Hvad beträffar kostnaderna för tryckningen af de ifrågavarande berättelserna,
har det varit mig omöjligt att åstadkomma någon fullt tillförlitlig
beräkning. Jag har emellertid jemfört storleken af de svenska
och de schweiziska inspektörsberättelserna och beräknat, att kostnaderna
för deras offentliggörande i tryck skulle ställa sig ungefär lika, På
grund af denna kalkyl, och efter gjord förfrågan i kongl. boktryckeriet,
har jag kommit till en summa af 2,000 kronor per år, deraf ungefär
hälften skulle afses för sjelfva texten och hälften för af bildningar af
skyddsanordningar och dylikt.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

På grund af hvad jag nu anfört tillåter jag mig sålunda föreslå,

att Riksdagen till offentliggörande i tryck af yrkesinspektörernas
berättelser för år 1893 måtte bevilja
ett förslagsanslag af 2,000 kronor.

Då det vid denna liksom också vid flere i år föreliggande frågors
bedömande kan vara af intresse för Riksdagens ledamöter att taga kännedom
om kommerskollegii sammandrag af yrkesinspektörernas berättelser
för de föregående åren, och då jag erfarit, att dessa sammandrag icke
komma att på annat sätt i kamrarne utdelas, tillåter jag mig att foga
desamma såsom bilagor till denna motion.

Stockholm den 28 januari 1894.

David Bergström.

I motionens syfte instämma:

Fridtjuv Berg. J. A. Fjällbäck.

Oskar Eklund.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Bilaga 1,

Sammandrag af yrkesinspektörernas berättelser för
åren 1890 och 1891.

Utarbetade af Kongl. Maj:ts och rikets kommerskollegium.

Till Konungen.

Enligt föreskrift i § 10 af nådiga instruktionen för yrkesinspektörerna
den 20 juni 1890 har kommerskollegium att till Eders Kongl.
Maj:t insända sammandrag af de berättelser, söm yrkesinspektörerna,
jemlikt samma författningsrum, skola, rörande bland annat deras verksamhet
och iakttagelser i fråga om tillämpningen af lagen den 10 maj
1889 angående skydd mot yrkesfara, årligen afgifva, hvilket sammandrag
skall åtföljas af det yttrande af kollegium, hvartill berättelserna
må finnas gifva anledning; och får kollegium till fullgörande af detta
åliggande i underdånighet anföra följande.

Sedan lagen angående skydd mot yrkesfara blifvit utfärdad, och
Riksdagen enligt ,underdånig skrifvelse den 15 maj 1889 på det sätt
bifallit Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning om aflöning m. in. till
37rkesinspektörer, att till aflöning åt tre yrkesinspektörer på extra stat
för 1890 anvisats 15,000 kronor med 5,000 kronor till hvardera för år
räknadt och till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och likartade
utgifter 1,800 kronor, samt efter det, på anmodan af statsrådet och
chefen för civildepartementet, generaldirektören m. in. grefve R. Cronstedt,
generalkonsuln in. m. E. Fränekel samt undertecknad Nordström,
i fråga om två af yrkesinspektörsbefattningarna, afgifvit förslag å dem
bland 36 sökande, som företrädesvis borde vid platsernas besättande
komma i nådig åtanke, blefvo kaptenen vid Vendes artilleriregemente
m. m. Åke Nordenfelt samt de af sagde komiterade föreslagne, nemligen
civilingeniörerna Gustaf Uhr och Henrik Larsson, den 12 oktober
1889 i nåder förordnade att tillsvidare vara yrkesinspektörer.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Till följd af erhållen enskild anställning sökte och undfick emellertid
Nordenfelt den 31 januari 1890 entledigande från sin befattning
såsom yrkesinspektör, och blef derefter, sedan befattningen varit till
ansökning kungjord samt förenämnde komiterade afgifvit förslag till
densammas återbesättande, civilingeniören Carl Ångström den 16 maj
1890 i nåder förordnad att tillsvidare vara yrkesinspektör.

Under den tid, som förflöt från yrkesinspektöremas utnämnande
och intill den 1 juli 1890, då lagen angående skydd mot yrkesfara
trädde i kraft, sysselsatte sig inspektörerna Larsson och Uhr dels med
studier öfver frågor rörande yrkesinspektionen, dels med förarbeten
för densammas tillämpning såsom, bland annat, med utarbetande och
ordnande af register öfver fabriksanläggningar och andra arbetsplatser,
hvilka komme att falla under yrkesinspektöremas verksamhetsområden;
hvarjemte de biträdde med uppgörande af förslag till yrkesinspektöremas
tjenstgöringsdistrikt m. m. Yrkesinspektören Nordenfelt var under
hösten 1889 på resa i utlandet för att der studera yrkesinspektionen.
Yrkesinspektören Ångström blef ej ledig från förut innehafvande befattning
förr än i slutet af juni månad 1890, hvarför han ej deltog i
ofvannämnda förberedande arbeten.

Arbetet med yrkesregistret utfördes med ledning dels af till 4:ommerskollegium
af öfverståthållareembetet och samtHge Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande insända uppgifter rörande fabriker och manufakturer
i riket, jemförda med uppgifter i handels- och länskalendrar i
fråga om yrkesidkare, dels i någon n\ån af arbetareförsäkringskomiténs
statistiska material, dels ock slutligen af det i lagen den 13 juli 1887
angående handelsregister, firma och prokura omförmälda handelsregister.
Vidare uppgjordes formulär till diarier, dagböcker, konceptböcker, meddelanden
till yrkesidkare med flera för yrkesinspektionen nödiga anteckningar,
frågeblad in. in., allt hufvudsakligen med ledning af hvad i
sådant afseende inhemtats under eu af undertecknad Nordström och
yrkesinspektören G. Uhr under två veckor af maj månad 1890 till
Tyskland och Danmark företagen resa för att i nämnda länder vinna
kännedom om vissa med yrkesinspektionen sammanhängande förhållanden.

Såväl yrkesregistren som ofvannämnda formulär in. in. genomgingos
derefter på af samtliga yrkesinspoftöror inför undertecknad
Nordström den 5—7 juli 1890, på grund af föreskrift i § 7 af förberörda
nådiga instruktion, hållna sammanträden; och blefvo dessa formulär
m. in. derefter af kollegium godkända.

Jemlikt nådigt bref till kollegium den 20 juni 1890 hade emcller -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

tid, efter det förberörde komiterade Cronstedt, Fränekel och Nordström
till statsrådet och ehefen för civildepartementet sig utlåtit öfver ett af
yrkesinspektörerna utarbetadt förslag till rikets indelning i vissa tjenstgöringsområden
för dem m. in., dels förordnats, att riket skulle i fråga
om yrkesinspektionen indelas i tre distrikt, nemligen det norra, omfattande
Stockholms stad samt Stockholms, Upsala, Södermanlands,
Gefleborgs, Vestemoniands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens
län; det vestra, omfattande Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs,
Vermlands, Örebro, Vestmanlands och Kopparbergs län, samt det södra,
omfattande Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, dels ock bestämts,
att G. Uhr skulle vara yrkesinspektör i norra distriktet med station i
Stockholm, H. Larsson i det vestra med station i Örebro och C. Ångström
i det södra med station i Jönköping.

Efter det under en del af juli månad yrkesinspektörerna sysselsatt
sig, förutom med ofvanberörda sammanträden, jemväl med vidare gemensamma
öfverläggningar i fråga om sättet för och tillvägagåendet
vid deras blifvande verksamhet, börjades under senare hälften af månaden
de egentliga inspektionerna.

«Yrbetet med dessa inspektioner fortgick derefter intill årets slut,
med undantag endast af den tid, som erfordrades för hemgöromål, såsom
för utarbetandet af teckningar öfver anordningar till skydd mot yrkesfara,
skrifning och expedition. Särskildt beträffande Uhr har hans
verksamhet lidit någon afbräck dels genom hans flyttning till Stockholm
från hans förra boningsort, dels genom en tids sjukdom, dels ock
till följd af honom lemnadt annat offentligt uppdrag af tillfällig art.

Under året inspekterades, emellertid

af Uhr ..................................................... 65 arbetsplatser

» Larsson............................................. 109 »

b Ångström ......................................... 102 ))

tillsammans 276 arbetsplatser.

Hela antalet af industriella anläggningar, som, för så vidt hittills
kunnat utrönas, äro eller antagas vara underkastade yrkesinspektionens

verksamhet, utgör

inom norra distriktet ....................................,......... 3,343

» vestra » ............................. ....... 2,928

» södra » ........................................... 2,690

tillsammans 8,961.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Måhända torde dock en del mindre anläggningar, såsom mera hänförliga
till husbehofsrörelse och mindre handtverk än till den egentliga
industrien, komma att, sedan närmare kunskap om dem vunnits, bortfalla
från yrkesinspektörernas verksamhetsfält, men å andra sidan lärer
möjligen en del qvarnar, mejerier och andra nu ej i registren upptagna
anläggningar tillkomma. Någon större reduktion af sistnämnda antal
arbetsplatser torde således ej ifrågakomma, om ock många bland dqm,
med hänsyn både till arbetareantal och tillverkningsvärde, lära vara
mindre framstående.

Vid de verkstälda inspektionerna hafva yrkesinspektörerna, i enlighet
med öfverenskommelse, träffad å ofvanberörda sammanträden den
5—7 juli 1890, vinnlagt sig om att i öfverensstämmelse med ofvannämnda
lags anda på öfver tygel sen s väg samt genom råd och upplysningar
söka främja det med lagen afsedda syfte. För sådant ändamål
hafva talrika ritningar öfver inrättningar till skydd mot fara vid användandet
af olika maskiner m. m. af yrkesinspektörerna utarbetats dels
med ledning af i utlandet för samma ändamål utkomna skrifter och
planschverk, dels äfven med användning af egna konstruktioner. Sålunda
hafva ritningar öfver skyddsanordningar vid krafttransmissioner,
vid cirkelsågar och en del andra träbearbetnings- med flere maskiner,
öfver inrättningar till förekommande af spridning af dam vid smergelskifvor
och andra slipverk, öfver ventilationsinrättningar m. m. förfärdigats
och i mimeografiskt tryck mångfaldigats samt tillhandahållits
industriidkare e.

Vid besöken å arbetsplatserna har, der anledning till anbringande
af någon skyddsinrättning eller till vidtagande af andra åtgärder förelegat,
vederbörande industriidkare fått af yrkesinspektören mottaga
»meddelanden)) med anvisningar om hvad i sådana hänseenden borde
göras. Dessa meddelanden upprättas i två exemplar, af hvilka inspektören''
behåller det ena, försedt med industriidkarens derå skrifna erkännande
om mottagandet af det andra.

Å dylika meddelanden hafva lemnats anvisningar om behötliga åtgärder
till antal af:

inom norra distriktet.............................................*... 323

» vestra » ................................................... 351

» södra » ................................................ 566

tillsammans 1,240.

8 . Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Fördelas dessa åtgärder i öfverensstämmelse med innehållet af
lagens angående skydd mot yrkesfara § 2, erhålles nedanstående tabell:

Fördelning af år 1890 af yrkesinspektörerna gjorda anvisningar rörande

åtgärder mot yrkesfara.

Slag af åtgärder. \|	Norra distriktet.	Vestra distriktet.	Södra distriktet.	Summa.
Till lagens den 10 maj 1889 § 2 mom. 1 hänförliga ...	26	ii	36	73
På grund af § 2 mom. 2 a) afseende skydd mot fall eller föremåls nedstör-tande ............................................................	3	30	38	71
b) i fråga om hissar och lyftkranar ....................	26	16	15	57
c) » » » kar och bassiner ...........................	1	—	2,	3
d) » » » skydd mot eldfara ........................	2	. —	9	11
e) » » » gångar i arbetslokaler ............ .....	5	—	—	5
fl » » » i arbetslokal uppstäld motor .........	1	—	11	12
g) » i) » skydd vid maskiner och transmis- sioner 1) motorer.....................................................	22	23	17	62
2) transmissioner.............................................	49	127	178	354
3) metallbearbetningsmaskiner...........................	25	29	27	81
4) träbearbetningsmaskiner ..............................	26	26	OO	85
5) specialmaskiner för pappers- och textilindustri	—	8	41	49
6) » » öfrig industri.................	18	17	28	63
h) i fråga om signalanordningar.........................	14	14	19	47
i) » » » direkt afkoppling af maskiner med hastig gång...................................	4	'' 10	22	36
k) » » » rengöring och smörjning af i gång varande maskin............................	2	21	—	23
Mom. 3 i fråga om lyftrum och luftvexling ...............	24	5	20	49
» » » belysning och uppvärmning af lo-kaler ......................................	24	—	1	25
afseende att hindra spridning af dam och gaser	28	14	32	74
» renhållning af lokaler ....................	23	—	27	50
Mom. 4 i fråga om anslag till efterrättelse för arbetarne	_	-	10	10
Summa	323	351	566	1,240

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 138.

Af yrkesinspektören i norra distriktet har dessutom utarbetats föreskrifter
rörande hvad till förekommande af olycksfall bör af arbetarne
iakttagas. Dessa föreskrifter, tryckta å ett blad, hafva utlemnats till
industriidkare, hufvudsakligen inom norra distriktet, för att anslås å
arbetsplatserna.

Yrkesinspektören i södra distriktet har, i fråga om sistberörda slag
af föreskrifter, förmält,'' att han visserligen sysselsatt sig med utarbetande
af allmänna sådana, men funnit sig föranlåten att tillsvidare ej
utlemna dem till anslående, enär han funnit att föreskrifterna måste
vara noga afpassade för de olika arbetsplatser, der de skola efterlefvas,
samt att de i hvarje fall böra vara gillade af arbetsgifvaren, på det att
dennes bistånd vid öfvervakandet af föreskrifternas efterlefnad måtte
kunna påräknas.

I fråga om de maskinela inrättningar, som kunde anses särskildt
farliga, hafva yrkesispektörerna omförmält, att flerstädes ångpannornas
beskaffenhet och skötsel lemnat mycket öfrigt att önska; i synnerhet
hade ganska ofta säkerhetsventiler och öfrig armatur varit i mycket
bristfälligt skick; och lärer särskildt förekommit, att säkerhetsventiler
öfverbelastats. Med stöd af lagens angående skydd mot yrkesfara § 2
mom. 1 hafva yrkesinspektörerna sökt att genom lemnade meddelanden,
i hvad på dem ankommit, förebygga fortvaron af sådana oegentligheter.

Yrkesinspektören i norra distriktet har, bland annat, fästat sin uppmärksamhet
vid den betänkliga yrkesfara, som uppstår genom inverkan
af dam och fukt vid de för slipning och polering af jern- och stålvaror
begagnade slipverk. Särskildt hade flere af de i Eskilstuna befintliga
verkstäder inom metallmanufakturens område, der slipning medelst roterande
stenar och smergelskifvor förekomma, af sistnämnde inspektör
besökts. Sundhetsnämnden i sagda stad hade redan i många fall kraftigt
ingripit mot den yrkesfara, som vid slipverken förefunnits och flere
bland fabrikanterna hade jemväl vinnlagt sig om åvägabringande af
skydd mot denna fara; och torde mycket i sådant hänseende, vinnas,
när de gamla, staten tillhöriga, till stadens disposition upplåtna sliphusen
hunnit ombyggas, hvartill nådigt tillstånd redan erhållits. Mycket
återstode dock att göra till minskande af faran vid det helsovådliga
slipningsarbetet. Inspektören Uhr hade med hänsigt härtill konstruerat
särskilda anordningar för hindrande af slipdammets kringspridning och
till förekommande af det skadliga draget.

Samme yrkesinspektör har vidare förmält, att han egnat sin uppmärksamhet
åt cigarr- och tobaksfabrikör^ i Stockholm och dervid funnit,
att de, med några undantag, i allmänhet lemnade mycket öfrigt att
Bill. till Riksd. Prat. 181)4. 1 Sand. 2 AJd. 2 Band. 33 Häft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N\o 138.

önska i afseende å de hygieniska förhållandena. Verkstäderna hade
i allmänhet varit mindre renligt hållna, bristfälligt ventilerade och illa
uppvärmda samt arbetarne sällan haft andra platser än arbetslokalerna
sig anvisade för intagande af måltider och för förvaring af kläder; och
då härtill komme att å flere platser tobaken, sedan mängden af arbetarne
om qvällen aflägsnat sig, utbreddes å golfven i arbetsrummen att
der torka och vid arbetstidens början åter hopsopades, insåges lätt att
luften i dessa arbetsrum måste varit allt annat än sund. Med afseende
härå hafva äfven anvisningar lemnats rörande fabrikernas ventilering
och rengöring, inrättande af klädkontor in. m.

Äfven anordningarna vid de verkstäder, tillhörande sten-, lergodsoch
glasindustrien, som inspekterats, hade, med ett hedrande undantag
i Stockholm, befunnits vara ganska otillfredsställande, särskild! i hygieniskt
hänseende.

En industri, som lemnar ett exempel på huru föga en förordning
efterlefves, der dess tillämpning icke särskilt öfvervakas, är fosfortändsticksindustrien.
Enligt nådig förordning den 18 februari 1870,
angående hvad vid tillverkning af tändstickor eller andra tandmedel,
för hvilkas beredning vanlig fosfor användes, skall iakttagas till förekommande
af käkbensbrand (fosfornekros) bland arbetarne, äro föreskrifter
gifna i fråga om anordningen af fabriker för sådan tillverkning,
om de använde arbetarnes ålder och arbetstider, om förande af bok
öfver arbetarne,- om renhållningsåtgärder, om läkareinspektion och
tiderna för sådan, om förordningens anslående i arbetsrummen m. m.,
hvarjemte ej obetydliga böter äro för öfverträdelse af förordningens
föreskrifter stadgade. Emellertid anför yrkesinspektören i södra distriktet,
att af sju, af honom inspekterade fosfortändsticksfabriker endast
två varit så anordnade, att de uppfylde förordningens fordringar. De
öfriga hade deremot varit »i synnerligen beklagligt tillstånd)). Sedan
likväl fabrikanterna eller fabriksföreståndarne blifvit uppmärksamgjorda
derpå, att förordningen måste efterlefvas, lära en del missförhållanden
redan hafva rättats.

Yrkesinspektörerna uttala enhälligt, att de i allmänhet blifvit af
arbetsgifvarne med tillmötesgående och välvilja emottagna, om ock
understundom en viss obenägenhet försports att vidtaga de i inspektörernas
»meddelanden» anvisade åtgärder; dock hade det sistnämnda
förhållandet ganska ofta berott derpå, att industriidkarne saknat insigt
om det rigtiga utförandet af åtgärderna. Några bland de ledande fabrikerna
i de olika yrkesgrupperna vore emellertid från början anlagda
med hänsyn till förekommande af yrkesfara och vid andra hade, efter

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 138.

det skyddslagen utfärdats, fabriksegarne skyndat att af egen drift vidtaga
deri omförmälda skyddsanordningar, men i än flere fall hade industriidkarne
afvaktat inspektörernas ankomst eller sjelfve påkallat deras
besök för erhållande af råd rörande tilläfventyrs behöfliga skyddsanordningar.
I några fall hade lagens innehåll och äfven dess tillvaro varit
för industriidkarne obekant.

Å arbetarnes sida lärer, för så vidt yrkesinspektörema härom kunnat
erfara något, skyddsinrättningars anbringande icke omfattas med något
lifligare intresse, utom möjligen, då fråga är om vissa allmänna, synnerligen
i ögonen fallande olägenheter t. ex. bristfällig ventilation och
uppvärmning samt uppenbart farliga krafttransmissioner. Beträffande
de särskilda arbetsmaskinerna deremot ansåge arbetarne ofta skyddsinrättningarna
hinderliga eller förestälde de sig, att desammas anbringande
antydde misstro till deras arbetsskicklighet. Det hade äfven ej sällan
förekommit, att arbetarne aflägsnat anbragt skyddsinrättning, men då
vederbörande industriidkare häremot ingripit, hade sagda inrättningar
slutligen blifvit respekterade.

Något yrkande att, på grund af bestämmelsen i § 6 af lagen angående
skydd mot yrkesfara, få, för bevarande af yrkeshemlighet, från
inspektion undantaga viss del af fabrik har under året icke förekommit.

Något föreläggande eller förbud af den art, som i lagens § 8 första
och tredje styckena omförmäles, har icke heller under året egt rum.

Angående olycksfall i arbetet, timade vid de till yrkesinspektionens
verksamhet hörande industriela anläggningar, föreligga ytterst få och
ofullständiga uppgifter.

Enligt nådigt cirkulär till öfverståthållareembetet och Eders Kong!
Maj:ts samtlige befallningshafvande den 20 juni 1890 åligger det polismyndigheterna
att till yrkesinspektörema i de skilda distrikten insända
afskrift af protokollen vid polisförhör, som hålles rörande inträffade
olycksfall i arbetet inom de yrken, på hvilka lagen angående skydd
mot yrkesfara är tillämplig.

På grund häraf har yrkesinspektören i norra distriktet fått mottaga
dylika protokoll angående tre, yrkesinspektören i vestra distriktet angående
sex och yrkesinspektören i södra distriktet angående två olycksfall.

Af de hos yrkesinspektören i norra distriktet sålunda anmälda
olycksfallen hade två, af de hos yrkesinspektören i vestra distriktet
anmälda fem och af de hos yrkesinspektören i södra distriktet anmälda
båda haft dödlig utgång. Yrkesinspektören i södra distriktet har dessutom
anfört, att han genom tidningsnotiser fått reda på sex andra olycksfall,
deraf tre med dödlig utgång, utan att polisrapporter derom kommit

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

honom tillhanda. Yrkesinspektören i vestra distriktet uppöfver, att
han genom utsända frågoblad sökt erhålla kunskap om under de senaste
tern åren inom distriktet inträffade olycksfall i arbetet, men endast
lyckats få sådana uppgifter från en ringa del af distriktet; och torde
någon redogörelse för dessa uppgifter för det närvarande icke lämpligen
böra ifrågakomma.

Någon uttömmande kännedom om olycksfallen torde inspektörerna
sålunda icke hafva ernått.

Samtlig^ yrkesinspektörerna framhålla emellertid, huru nödvändigt
det vore för inspektionens rätta handhafvande, att de kunde på ett
mera effektivt sätt erhålla kännedom om timade olycksfall.

Två bland yrkesinspektörerna påpeka vidare behofvet af att en
handbok rörande lämpliga anordningar till förekommande af olycksfall
utarbetades och tillhandahölles allmänheten. Detta behof är emellertid
i väsentlig mån redan afhjelpt, då svenska teknologföreningen låtit utarbeta
och trycka två sådana handböcker, nemligen dels en, benämnd: »Regler
för eldning och skötsel af ångpannor, Stockholm 1891», hvilken bok
åtföljes af en tabell att anslå i ångpannerum och innehållande det hufvudsakliga,
som är vid eldning och skötsel af ångpannor att iakttaga,
dels ock en, benämnd: »Anordning och'' skötsel af arbetstransmissioner
med särskild hänsyn till vinnande af skydd mot olycksfall, Stockholm
1891». Sistnämnda arbete åtföljes äfven af en tabell att anslå i verkstadsrum
och innehållande regler för skötsel af transmissioner, hvarjemte.
ett kapitel af detsamma är egnadt åt frågan om den första behandlingen
af sårade eller annorledes skadade personer.

Af yrkesinspektören i norra distriktet har vidare föreslagits, att
till lagen angående skydd mot yrkesfara borde göras tillägg af innehåll:
l:o) att arbetsgivare i industrielt yrke skulle vara ansvarig för

skada, som inträffat genom inrättning, hvilken inspektör skriftligen meddelat
höra förses med skyddsanordning, utan att dock sådan åtgärd
vidtagits; 2:o) att det skulle förbjudas att smörjning eller rengöring af
i gång varande transmissioner verkställas af minderårig (under 18 år)
samt att sådan ej heller skulle få användas såsom maskinist och ångpanneskötare.

Slutligen har jemväl framhållits behofvet för yrkesinspektörerna af
fast anstälda skrifta trä den, hvilka det skulle åligga att föra och komplettera
yrkesregistret samt att, när den af yrkesinspektör utsatta tid
för anbringande af skyddsinrättning eller för annan åtgärd tilländagått,
tillsända yrkesidkare förtrågningar, huruvida anvisade skyddsåtgärder

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

blifvit vidtagna, och föra anteckningar deröfver äfvensom i öfrigt. verkställa
för yrkesinspektionen erforderligt skrifarbete.

För egen del får kollegium vidare anföra följande.

I fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för beredande åt yrkesinspektörerna
af kännedom om i arbete timade olycksfall, har kollegium
den 17 oktober sistlidet år afgifvit underdånigt utlåtande, hvilket kollegium
nu får åberopa, dock med framhållande, att antalet arbetsplatser,
som hänfalla under yrkesinspektörernas verksamhet, hvilket antal i sistnämnda
utlåtande på grund af då tillgängliga beräkningar angafs till
emellan 10,000 och 12,000, numera, såsom här ofvan omförmälts, torde
få antagas vara i rundt tal ungefär 9,000.

Beträffande vidare möjligheten att med nuvarande arbetskrafter
åstadkomma en verkligt effektiv tillsyn öfver lagens angående skydd
mot yrkesfara rätta efterlefnad, synes erfarenheten från de månader af
år 1890, hvarunder inspektionerna pågått, gifva vid handen, att en
mycket lång tid kommer att förgå, innan alla arbetsplatser kunna hinna
varda inspekterade, särdeles som många bland dem lära kräfva upprepade
besök af inspektör. Och om det äfven lärer vara antagligt, att
inspektörerna skola, sedan större erfarenhet i inspektionens detaljer af
dem vunnits, kunna hinna att besöka relativt flere arbetsplatser, än de
medhunnit under tiden juli—december 1890, så torde dock denna relativa
ökning af de besökta arbetsplatsernas antal icke varda så särdeles
stor, enär jemväl inspektörernas hemarbeten, ritning och skrifgöromål
måste antagas skola tillväxa. Med hänsyn till möjligheten af ett hastigare
ernående af det med lagen angående skydd mot yrkesfara afsedda
syfte, torde alltså ett behof redan nu få anses förefinnas af att yrkesinspektionens
arbetskrafter på ett eller annat sätt ökas, vare sig genom
inrättandet af flere yrkesinspektörstjenster eller genom anställande af
skrifbiträden och tekniskt bildade assistenter åt de redan varande inspektörerna;
och torde detta behof varda än större, när inspektörerna,
såsom i den nådiga instruktionen för dem finnes omförmäldt, få sig
ålagdt att utöfva tillsyn öfver efterlefnaden af meddelade föreskrifter
om minderåriges användande i arbete vid fabrik, handtverk eller annan
handtering. Men då den af Eders Kongl. Maj:t den 13 sistlidne mars
tillsatta komité för revision af lagstiftningen rörande minderåriges nyssnämnda
användning har i uppdrag att till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med förslag till den nya eller förändrade lagstiftning, som må kunna
finnas, jemväl med hänsyn till den här i riket införda yrkesinspektionen,
vara af förhållandena påkallad, har kollegium icke ansett sig böra

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

nu göra någon framställning om ökning af merberörda inspektions
arbetskrafter.

Vidkommande derefter de af yrkesinspektören i norra distriktet
framstälda förslag till tillägg i lagen den 10 maj 1889, så lärer ett
bland dem tillhöra föremålet för ofvannämnda komités arbeten; och då
redan i och för sig ändringar eller tillägg till en lag icke lära, annat
än i särskilda undantagsfall, böra förekomma, förr än en något större
erfarenhet vunnits i fråga om lagens tillämpning, men en sådan erfarenhet
beträffande nu ifrågavarande lag ännu icke kan sägas föreligga, så
anser vidare kollegium, att frågan om de andra föreslagna tilläggen
bör anstå, intill dess åtminstone ett eller annat års erfarenhet om lagens
tillämpning och svårigheterna dervid vunnits, för att då företagas i sammanhang
med andra tilläfventyrs sig yppande frågor om ändringar och
tillägg i lagen.

Deremot finner sig kollegium, i fråga om nådiga förordningen den
18 februari 1870 angående hvad vid tillverkning af tändstickor eller
andra tändmedel, för hvilkas beredning vanlig fosfor användes, skall
iakttagas till förekommande af käkbensbrand (fosfornekros) bland arbetare,
iöranlåtet att, i betraktande ej mindre af hvad yrkesinspektören i
södra distriktet anfört, än äfven af förordningens eget innehåll och
arbetets vid nämnda fabriker särskildt helsovådliga beskaffenhet, samt
vid det förhållande att yrkesinspektören näppeligen, så ofta som vederborde,
kan, utan åsidosättande af andra inspektioner, särskildt besigtiga
fabriker af nämnda slag, i underdånighet hemställa, att denna förordning
måtte underkastas en revision i ändamål, bland annat, att åvägabringa
en- af fabriksegarnes eget initiativ oberoende, oftare påkommande
sundhetsinspektion af de fabriker, hvarå förordningen är tillämplig.

Stockholm den 16 oktober 1891.

Underdånigst

C. FR. 1VRRN.

TH. NORDSTRÖM.

Emil Hiibner.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Till Konungen.

Enligt föreskrift i § 10 af nådiga instruktionen för yrkesinspektörerna
den 20 juni 1890 har kommerskollegium att till Eders Kongl.
Maj:t insända sammandrag af de berättelser, som yrkesinspektörerna,
jemlikt samma författningsrum, skola, rörande bland annat deras verksamhet
och iakttagelser i fråga om tillämpningen af lagen den 10 maj
1889 angående skydd mot yrkesfara, årligen afgifva, hvilket sammandrag
skall åtföljas af det yttrande, hvartill berättelserna må finnas gifva
anledning; och får kollegium till fullgörande af detta åliggande i underdånighet
anföra följande.

Yrkesiuspektörernas verksamhet har under år 1891, likasom under
derförutgångna år, hufvudsakligen bestått ej mindre i besök vid arbetsställen
än äfven i andra med yrkesinspektionen förbundna arbeten,
såsom dels författande af cirkulär till arbetsgivare och andra beträffande
skyddsåtgärder, dels upprättande af ritningar till skyddsinrättningar,
hvilka tillhandahållits fabriks- och verkstadsegare, dels ock i skriftvexling
med myndigheter med flere; och hafva dessa arbeten under
året fortgått i så stor omfattning, som yrkesinspektionens krafter medgift.

Bifogade sammandrag af uppgifter rörande arbetsställen, inspekterade
under år 1891 (tab. I), angifver närmare antalet inspekterade
arbetsställen med tillhörande arbetareantal och använd drifkraft, fördelade
å olika industrigrenar. Af sammandraget framgår, att under
året inspekterats:

af yrkesinspektören i norra distriktet 103 arbetsställen med 8,957 der anstälde arbetare
» » » vestra » 287 » » 13,445 » » >>

» » » södra » 113 » >» 9,286 » » »

tillsammans 503 arbetsställen med 31,688 arbetare.

Af dessa arbetsställen hafva några, dels under år 1890 dels under
år 1891 inspekterade, upprepade gånger af inspektör besökts. Yrkes -

16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

inspektören i vestra distriktet t. ex. har inspekterat tre ställen ej mindre
än fem gånger hvardera för att tillse att skyddsanordningar verkligen
blifvit vidtagna.

De inspekterade arbetsställena äro belägna: 56 inom Stockholms
stad, 8 inom Stockholms län, 2 inom Upsala, 6 inom Södermanlands,
30 inom Jönköpings, 13 inom Kronobergs, 18 inom Kalmar, 32 inom
Malmöhus, 20 inom Hallands, 61 inom Göteborgs och Bohus, 85 inom
Elfsborgs, 36 inom Skaraborgs, 13 inom Vermlands, 65 inom Örebro,
17 inom Vestmanlands, 10 inom Kopparbergs, 25 inom Gefleborgs samt
6 inom Jemtlands län; hvaremot några arbetsställen inom Östergötlands,
Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Vesternorrlands, Vesterbottens
och Norrbottens län icke blifvit under året inspekterade.

Vid besöken å förberörda arbetsställen hafva yrkesinspektörerna
bemödat sig om att hufvudsakligen genom råd och upplysningar verka
i det med inspektionen afsedda syfte. För sådant ändamål hafva vid
tillsammans 474 af de 503 inspekterade arbetsställena skriftliga anvisningar
rörande åtgärder till skydd mot yrkesfara lemnats, nemligen:

af yrkesinspektören i norra distriktet till antal af .......................... 728

» » i vestra » » » » .......................... 726

» » i södra » » » » ............''.............. 503

tillsammans 1,957.

Härvid bör dock beaktas, att, när beträffande flera maskiner eller
inrättningar af samma slag vid ett arbetsställe enahanda åtgärder bort
vid dem samtliga vidtagas, meddelandet derom i allmänhet betraktas
såsom en anvisning. Fördelas ofvannämnda antal anvisade åtgärder i
öfverensstämmelse med innehållet af lagens angående skydd mot yrkesfara
§ 2, erhålles bifogade tab. II.

Samtlige yrkesinspektörerna hafva framhållit, att ångpannorna vid
af dem inspekterade arbetsställen ofta visat, sig vara i mindre godt
skick, särskildt hvad armaturen beträffar. Öfverbelastning af säkerhetsventilen
lärer ej sällan förekommit samt äfven någon gång fullständig
fastläsning af densamma. Äfven underhållet och skötseln af ångpannorna
i öfrigt hafva ofta visat sig vara mycket bristfälliga.

Beträffande berörda, synerligen vigtiga fråga om det otillfredsställande
skick, hvari ångpannorna vid en mängd industriel anläggningar
i riket befinna sig, har yrkesinspektören i vestra distriktet an -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

fört, bland annat, att det förhållandet, att i lagen angående skydd mot
yrkesfara ångpannor icke omnämndes, föranledde många, äfven insigtsfull
yrkesidkare att anse dessa inrättningar icke tillhöra dem, beträffande
hvilka 3^rkesinspektör egde föreslå säkerhetsåtgärder, samt att, om än
vid vissa fabriker, der man ville hafva allt så ofarligt inrättadt som
möjligt, fariksegarne af egen drift vidtagit mycket omfattande säkerhetsåtgärder
vid ångpanneanläggningarna, det dock torde kunna sägas,
att många, kanske flertalet, industriidkare mera såge på kostnaderna
för åtgärders vidtagande än på den fara, som kunde föreligga, och hölle
försigtighetsmåtten för onödiga, under förebärande af den lyckliga omständigheten,
att ingen olyckshändelse inträffat vid deras ångpanneanläggningar.

Yrkesinspektörerna hafva emellertid, då ångpannor, om de ej vederbörligen
skötas och underhållas, äro bland de farligaste af alla inrättningar
vid fabriker, enär de kunna förorsaka olycksfall af oberäknelig
omfattning, samt, ehuru några särskilda bestämmelser rörande landtångpannörs
beskaffenhet och skötsel in. m. icke finnas, dock, med stöd
af § 2 i lagen angående skydd mot yrkesfara, ansett sig böra tillsvidare
och intill dess särskild lagstiftning blifvit i ämnet vidtagen föreslå de
åtgärder till förekommande af ångpanneexplosioner, som af dem ansetts
behöfliga. Af de 207 anvisningar rörande åtgärder till skydd mot yrkesfara,
hvilka i ofvanberörda tab. 11 blifvit hänförda till § 2 mom. 1
af nämda lag, lärer sålunda flertalet afse ångpannor.

Då vidare ett af inspektören i norra distriktet, i öfverensstämmelse
med det »förslag till förordning angående kontroll af ångpannor», som
den för ändamålet tillsatta komité till Eders Kongl. Maj:t afgifvit, utarbetadt
»cirkulär rörande beskaffenheten och skötseln af ångpannor»,
hvilket blifvit utdeladt till fabriksidkare inom norra och södra yrkesinspektionsdistrikten,
enligt inspektörernas uppfattning, visat sig icke
uppfylla det dermed afsedda ändamål, hafva samtlige yrkesinspektörer
blifvit, på derom af yrkesinspektören i norra distriktet gjord framställning,
jemlikt § 7 i den för inspektörerna den 20 juni 1890 utfärdade
nådiga instruktion, af kollegium kallade att sammanträda den 3 juni
1891 inför undertecknad Nordström för gemensamma öfverläggningar
om vissa, ångpannebesigtning rörande frågor. Sedan inspektörerna å
sagda sammanträde öfverlagt om och utarbetat förslag dels till ett nytt
cirkulär i fråga om ångpannors profning och skötsel m. m., dels till
en P. M., innehållande vissa förklaringar till cirkuläret, dels ock till
formulär för protokoll vid åugpannebesigtningar, har sistnämnda cirkulär
blifvit bland ångpanneegare utdeladt. Inspektören i norra distriktet
IJiA. till Rikad. Prot. 1834. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 33 Haft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

har derjemte, vid öfversändandet till öfverståthållareembetet i Stockholm
samt magistraterna i öfriga städer inom distriktet af sagda cirkulär
jemte förenämnda formulär till protokoll vid besigtning och profning af
ångpannor för utdelning bland ångpanneegare, anhållit om årlig poliskontroll
öfver ångpannebesigtningars fullgörande, hvilken anhållan lärer
hafva blifvit af vederbörande- myndigheter bifallen.

Yrkesinspektören i norra distriktet, som, med anledning af inom
distriktet inträffade olycksfall vid hissar, egnat särskild uppmärksamhet
åt dylika inrättningar, har förklarat sig anse de hiss- och spelinrättningar,
som i de industriella och merkantila rörelserna vanligen brukades,
vara särdeles farliga och i skydd shänseende mycket ofullkomliga
mekaniska inrättningar. Med anledning häraf har sistnämnde inspektör
utarbetat regler för användande af hissar samt konstruerat och uppgjort
ritningar till anordningar dels för en betryggande afstängning af
lastöppningar till hissar, dels ock för ett säkert fästande af hisslinan
vid hisskorgen. Inspektören har vidare till de mekaniska verkstäder
inom håns distrikt, som sysselsätta sig med tillverkning af hissar, öfverlemnat
sagda regler in. in., hvilka utarbetats med ledning af en redogörelse
för förhandlingarna vid en kongress i Amsterdam år 1890 rörande
industriel hygien och skydd mot yrkesfara, hvilken redogörelse
blifvit af civildepartementet till kommerskollegium öfverlemnad.

Samme inspektör har vidare, då på grund af eu af honom verkstäld
utredning framgått, att å flertalet hustak i Stockholm anordningar
till förekommande af olycksfall vid sotnings- och snöskottningsarbeten
vanligen vore högst bristfälliga eller alldeles saknades, hos öfverståthållareembetet
anhållit om utfärdande af polisförordning, hvarigenom
vederbörande husegare skulle förständigas att å sådana hustak, der
sotnings-, reparations- eller snöskottningsarbeten behöfde ifrågakomma,
vidtaga nödiga anordningar till skydd för dermed sysselsatte arbetare.

Efter det yrkesinspektörens berörda framställning af öfverståthållareembetet
öfverlemnats till stadsfullmägtige i Stockholm, hafva desse,
efter åtskilliga vederbörandes hörande, för sin del godkänt förslag till

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

vissa ändringar och tillägg till byggnadsordningen för Stockholms stad
jemte dertill hörande ordningsföreskrifter samt i brandordningen för
Stockholm, alla i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad yrkesinspektören
föreslagit; och hafva dessa förslag af öfverståthållareembetet under
innevarande år faststälts.

Hvad beträffar de i arbetslokalerna rådande sanitära förhållandena,
hafva dessa understundom befunnits mindre tillfredsställande, särskildt
i de lokaler, hvarest stillasittande arbete bedrifvits. Luftrummet i sådana
lokaler lärer nemligen ofta varit för knappt tilltaget, ventilationen
otillräcklig samt renhållningen försummad. Den högre värmegrad, som
under arbete vid artificiel belysning af annat slag än elektriskt ljus
uppstår, har äfven angifvits såsom en bland de svårare olägenheterna
derstädes.

Yrkesinspektören i norra distriktet har till afhjelpande af den olägenhet,
som uppstår genom värme från gaslågor, konstruerat särskilda
sughufvar att anbringas vid gaslågorna för att afleda förbränningsprodukterna
och har han derjemte sysselsatt sig med anordningar för ventilationsinrättningar
i verkstäder i allmänhet samt deröfver författat en
uppsats, som lärer vara under tryckning. Samme inspektör har jemväl
utarbetat föreskrifter att iakttagas till förekommande af arbetets inom
tryckerier helsovådliga inverkan. Dessa föreskrifter hafva af Stockholms
helsovårdsnämnd blifvit granskade och godkända. Arbetet inom trycskkerier
lärer nemligen vara i sanitärt hänseende mycket ogynsamt, hvarföre
äfven flere bland de större industriidkare inom denna gren på förbättrandet
af de hygieniska förhållandena inom sina arbetslokaler lära
hafva nedlagt mycket afsevärda kostnader och äfven lyckats åstadkomma
förbättring.

Yrkesinspektören i vestra distriktet har såsom i sanitärt hänseende
särskildt farliga yrkesgrenar framhållit torrsliporier, stenhuggerier för
sandsten samt qvartsstampverk äfvensom fosfortändsticksfabriker samt i
korthet redogjort för de åtgärder, han till förekommande af olägenheterna
föreslagit, nemligen anbringande af sughufvar för gaser och finare dam,
uppsamlingslådor för tyngre dam m. m. och införandet af förbättrade
venti lati onsinrät t ningar.

Med anledning af kollegii uti underdåniga berättelsen angående
yrkesinspektionen år 1890 hos Eders Kongl. Maj:t gjorda hemställan

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

om revision af nådiga förordningen den 18 februari 1870, angående
hvad vid tillverkning af tändstickor eller andra tandmedel, för hvilkas
beredning vanlig fosfor användes, skall iakttagas till förekommande
af käkbensbrand (fosfornekros), äfvensom af en inom Riksdagens andra
kammare väckt motion om förbud mot tillverkning in. m. af fosfortändstickor,
har yrkesinspektören i södra distriktet gjort denna industri
till föremål för särskild undersökning. Af den utredning, bemälde inspektör
förebringat, framgår, att inom distriktet fabrikation af fosfortändstickor
under år 1891 egt rum vid 10 särskilda fabriker, att årstillverkningen
af fosfortändstickor vid dessa fabriker, utgörande omkring
260 millioner askar och bundtar, af hvilka omkring 212. millioner, eller
omkring 81 procent, blifvit exporterade, värderats till omkring 1,353,000
kronor, samt att bland de vid fosfortändsticksberedningen anstälde 1,075
arbetare under året inträffat 6 fall af fosfornekros, hvadan således något
öfver 12 procent af hela den i denna industrigren använda arbetarepersonal
varit af nämnda sjukdom angripen. Flertalet af omförmälda sjukdomsfall
lära dock hafva varit lindriga; och ha vid sju af sagda fabriker
icke något fall af fosfornekros under året inträffat. Arbetsstyrkan vid
de tre fabriker, der fall af käkbensbrand förekommit, var 468" man.

Af de inom södra yrkesinspektionsdistriktet belägna fosfortändsticksfabrikerna
hafva de flesta under år 1891 bhfvit ånyo inspekterade; och
har inspektören i allmänhet funnit de af honom under föregående år
gifna föreskrifter utförda. En del föreslagna ändringar hafva dock varit
af så genomgripande natur, att de vid den tid, då de särskilda inspektionerna.
företogos, ännu icke hunnit fullbordas, hvarjemte vid en och
annan fabrik ytterligare ändringar ännu lära vara erforderliga.

På. grund af den erfarenhet, nämnde inspektör sålunda vunnit rörande
ifrågavarande industri, har han ansett sig böra föreslå följande

ändringar och tillägg i ofvanberörda nådiga förordning af den 18 februari
1870, nemligen att i $ 4 af sagda förordning borde intagas bestämmelse,
dels att inpackning i kardus eller låda af de i askar eller bundtar redan
inlagda fosforstickorna skulle försiggå i särskildt rum, dels ock att i
hvart och ett af de rum, som begagnades för vissa i §:n omförmälda
arbeten, luftvexling skulle astadkommas genom af motor eller transmission
drifven ventilationsapparat, att deremot stadgandet i samma §, att
vissa arbeten icke finge försiggå annorstädes än under de i arbetslokalen
anbragta draghufvar, borde såsom olämplig utgå, enär arbetarne genom
den föreskrifna anordningen utsattes för eu koncentrerad atmosfer af
fosforångor, att deremot föreskrift borde inflyta derom, att arbetslokalerna
skulle vara tidsenligt och effektivt uppvärmda, att ingen finge till fosfor -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

arbetare antagas, innan genom läkarebetyg blifvit styrkt, att personen i
fråga utan fara kunde deltaga i dylikt arbete, att de särskilda arbetskläder,
som i § 7 omförmäldes, skulle af fabrikanten bekostas, samt
slutligen att vid fabriken skulle finnas ett särskildt för ändamålet inredt
rum, hvarest funnes tillgång å rent vatten för sköljning af mun samt
tvättning af ansigte och händer, äfvensom en välbelägen och från andra
skild lokal, der arbetarne borde uppehålla sig under arbetsrasterna för
intagande af måltider m. m.

Yrkesinspektörerna förmäla sig hafva i allmänhet blifvit af arbetsgifvarne
med tillmötesgående och välvilja mottagna. Vid en och annan
fabrik hafva, såsom under föregående år, skyddsanordningar på förhand
vidtagits. Flertalet fabriksidkare hafva dock afvaktat vederbörande
yrkesinspektörs ankomst för att af honom erhålla, anvisningar och råd
rörande behöfliga anordningar. I några fall hafva ock arbetsgivare
sjelfmant påkallat yrkesinspektörens besök.

Hvad beträffar arbetarnes ställning till yrkesinspektionen lära, der
skyddsinrättningar blifvit införda, arbetarne i allmänhet varit med dessa
belåtna, men det har äfven inträffat, att de uttalat sina farhågor, att
föreslagen anordning skulle komma att hindra dem i deras arbete.

Yrkande att, på grund af bestämmelsen i § 6 af lagen angående,
skydd mot yrkesfara, få, för bevarande af yrkeshemlighet, från inspektion
undantaga viss del af fabrik har under året allenast i ett fall förekommit,
hvarvid dock vederbörande yrkesinspektör med stöd af fabrikantens
meddelande trott sig finna, att någon egentlig yrkesfara inom ifrågavarande
fabrikslokal icke förelåge. I tvenne andra fall har dessutom
yrkesinspektörs uppmärksamhet blifvit fästad på befintligheten af viss
yrkeshemlighet.

Hvad beträffar föreläggande eller förbud af den art, som i lagens
§ 8, första och tredje styckena omförmäles, har af yrkesinspektören i
norra distriktet blifvit hos öfverståthållareembetet anmäldt, att. af honom

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

föreskrift^ åtgärder uti en cigarrfabrik icke blifvit på nöjaktigt sätt
fullgjorda äfvensom yrkanden framstäldt derom, att en viss farlig ångpanneanläggning,
uppsatt under en större offentlig lokal i Stockholm,
måtte af sakkunnig person undersökas och profvas samt egaren förständigas
att skyndsamt fullgöra ej mindre de åtgärder i fråga om ångpannornas
bättre utrustning m. m., som blifvit af yrkesinspektören påyrkade,
än äfven dem, som genom besigtningen kunde visa sig behöfliga;
hvarjemte yrkesinspektören i vestra distriktet, med anmälan om förhållandena
vid Korndals aktiebolags fabriker i Mölndal, hos Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län hemstält dels om
förbud mot användandet af dessa fabrikers ångpannor, innan desamma
blifvit vederbörligen profvade af kompetent, opartisk person, dels ock
om föreläggande för bolaget att inom viss tid hafva vidtagit andra uppgillra-
åtgärder till skydd mot olycksfall vid dessa fabriker. Sedan i
anledning häraf Eders Kong], Maj:ts bemälde befallningshafvande i resolution
den 25 maj 1891 ålagt Korndals aktiebolag att i hufvudsak
vidtaga de af yrkesinspektören föreslagna skyddsåtgärder m. m., anförde
bolaget hos Eders Kongl. Maj:t underdåniga besvär deröfver, men har
Eders Kongl. Maj:t, efter kollega äfvensom tekniska högskolans hörande,
i nådig resolution den 4 sistlidne december icke funnit skäl göra ändring
i Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes för berörda beslut, så vidt detsamma
blifvit öfverklagadt, utan allenast föreskrifvit ändrade bestämmelser
i fråga om de tider, inom hvilka vissa skyddsåtgärder borde vara vidtagna.

Af olycksfall, timade år 1891 vid de till yrkesinspektionens verksamhetsområde
hörande industriella anläggningar, hafva 80, deraf 15 med
dödlig utgång kommit till inspektörernas kännedom. Hvad beträffar de
inrättningar eller det arbete, som föranledt de särskilda olycksfallen,
hafva vid träarbetningsmaskiner inträffat 24 olycksfall, deraf 18 vid
sågar, vid transmissioner 21, vid hissar eller lyftkranar 7, vid transport
af tunga föremål 5, vid manglar i appreturverk 4, vid specialmaskiner
för textilindustri 3, vid jernborrmaskin 2, genom från kittel utströmmande
kokhet! vatten 2, vid turbin l,#vid excenterpress 1, vid krossverk
1, genom explosion af sprängämne 1, explosion af gasklocka 1
samt af torrcylinder 1, genom drunkning i garfverikar 1, genom fall
från fönster 1 och vid inrättning af ej uppgifven beskaffenhet 4.

Förutom rörande ofvannänmda 80 olycksfall har kännedom erhållits

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

jemväl om 24 sådana, Indika timat vid arbete af det slag, som icke
torde vara att räkna till området för yrkesinspektörernas verksamhet.
Af sistnämnda olycksfall hafva nemligen 12 inträffat vid lastning eller
lossning i Stockholms hamn, 8 vid grund- eller rörläggning, vedsågning
för hand m. in. samt 4 vid sotnings- och snöskottuingsarbete.

Vid trä- och metallbearbetningsmaskiner lära olycksfallen vanligen
inträffat antingen genom beröring med något af skärverktygen eller
derigenom att maskinen slungat arbetsstycket eller delar deraf mot arbetaren,
hvarvid denne i förra fallet erhållit större eller mindre skador
å händerna samt i senare fallet så hardt slag, att detsamma förorsakat
benbrott eller till och med ögonblicklig död. Och hafva vid axelledningar
inträffade olycksfall vanligen tillgått sålunda, att arbetaren antingen
fastnat med kläderna och blifvit indragen i ledningen eller ock vid försök
att med trasa eller trassel verkställa något arbete å i gång varande
axelledning fått, sedan trasan eller trasslet fastnat å något utstående
föremål, handen insnärjd så, att densamma blifvit jemte armen upplindad,
hvarefter personen i fråga medföljt den roterande ledningen, till dess
denna hunnit stannas. Hvad åter beträffar olycksfall vid hissar, så
hafva af ofvan anförda 7 inom norra distriktet vid bussning i en eller
annan form timade .olyckshändelser blott en enda orsakats deraf, att
hissinrättning varit i någon mån särskildt bristfällig, men ingen deraf,
att någon del af inrättningen gått sönder, utan hafva olycksfallen berott
på ofvan antydda förhållanden att hiss- och spelinrättningar, sådana de
bär begagnas, lära i skyddshänseende vara mycket ofullkomliga.

Af samtliga ofvan anförda 104 olycksfall hafva 53 blifvit jemlikt
nådiga cirkuläret den 20 juli 1890 genom vederbörande myndigheter
hos yrkesinspektörerna anmälda, hvaremot öfriga 51 olycksfall på annan
väg kommit till inspektörernas kännedom. De olycksfall under arbete,
hvarom yrkesinspektörerna erhållit upplysning, utgöra emellertid säkerligen
endast en del af dem, som faktiskt under året inträffat. Samtlige
yrkesinspektörer framhålla på grund häraf, önskvärdheten af att inspektionen
bereddes en mera skyndsam och säker kunskap om inträffade
olycksfall, än som hittills stått densamma till buds, i hvilket afseende
yrkesinspektören i vestra distriktet föreslagit, bland annat, att yrkesidkare
borde åläggas att, då olycksfall af den beskaffenhet timat, att
detsamma för don deraf träffade påtagligen kommo att medföra oförmögenhet
till arbete under längre tid än en vecka, omedelbarligen hos
vederbörande myndighet derom göra anmälan.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Förutom med inspektioner och utarbetande af ofvan omförmälda
regler, anvisningar och ritningar i fråga om skyddsanordningar hafva
yrkesinspektörerna varit under året sysselsatta med uppgörande af jemväl
andra dylika ritningar och anvisningar. Yrkesinspektören i norra
distriktet har sålunda till underlättnad vid konstruktion af säkerhetsventiler
för ångpannor äfvensom af ångpannor, å hvilka blott en säkerhetsventil
ansetts tillfyllestgörande, utarbetat åtskilliga tabeller och
teckningar, vidare har han uppgjort teckningar å »skyddsanordningar
vid cirkelsågar» samt å »anordning af spånledning och sugfläkt m. m.
vid träbearbetningsmaskiner». Och har yrkesinspektören i vestra distriktet
utarbetat ej mindre åtskilliga teckningar till skyddsanordningar,
särskildt vid transmissioner samt trä- och jernbearbetningsmaskiner, än
äfven »allmänna föreskrifter för arbetarne» till förekommande af olycksfall;
hvarjemte inspektören i södra distriktet författat en af förtydligande
planscher åtföljd uppsats om tillförlitliga och praktiska ventilkonstruktioner
för ångpannor. Affattande t af skrivelser m. m. i tjensteärenden
har, jemte öfriga expeditionsgöromål, jemväl tagit inspektörernas tid i
anspråk. Yrkesinspektören i vestra distriktet lärer sålunda varit omkring
två månader uteslutande sysselsatt med uppsättande af påminnelser
och förklaringar hänledning af hans ofvanberörda anmälan rörande
förhållandena vid Korndals aktiebolags fabriker i Mölndal.

Inspektörerna i norra och vestra distrikten hafva äfven förklarat,
att de icke ansåge sig kunna med det ringa antal arbetskrafter, som
för närvarande stode till yrkesinspektionens förfogande, medhinna att
inom de respektive distrikten nöjaktigt verkställa erforderliga inspektioner
och på samma gång tillse, att förut anvisade åtgärder till skydd
mot yrkesfara blifvit vederbörligen verkstälda. Den jemförelsevis ringa
reseersättning, hvartill yrkesinspektörerna efter resereglementets 4:e
klass äro berättigade, har jemväl uppgifvits försvåra för dem att i den
utsträckning önskligt vore företaga inspektionsresor inom distrikten. I
den mån ritningar och anvisningar till skyddsanordningar framdeles
hunnit utarbetas, skulle emellertid, enligt yrkesin*spektörens i norra distriktet
förmenande, inspektionen i ganska stor utsträckning kunna med
framgång fullgöras af hos inspektörerna anstälda assistenter, hvilkas
anspråk på reseersättning skulle ställa sig betydligt lägre än de, inspektörerna
sjelfva ansåge sig vara berättigade att hysa.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Med stöd af stadgande i § 7 af nådiga instruktionen för yrkesinspektörerna
hafva dessa under sistlidet år varit kallade att inför undertecknad
Nordström till gemensamma öfverläggningar sammanträda
dels den 10 januari, då plan för yrkesinspektörernas berättelser uppgjordes
äfvensom andra inspektionen berörande frågor förehades, dels
ock den 3 juni, då i anledning af en af yrkesinspektören i norra distriktet
gjord framställning ångpanneinspektionen och dermed sammanhängande
frågor, såsom ofvan omförmälts, utgjorde föremål för öfverläggningarna.

För egen del får kollegium beträffande de af inspektörerna gjorda,
ofvan omförmälda framställningar i underdånighet anföra följande:

Vidkommande först de af yrkesinspektören i södra distriktet föreslagna
ändringar och tillägg i omförmälda nådiga förordning den 18
februari 1870, så torde desamma böra tagas i öfvervägande i sammanhang
med det förslag till ändringar i sagda förordning, som den 11
sistlidne mars blifvit framlagdt af den i nåder tillsatta komité för revision
af nådiga förordningen den 18 november 1881 angående minderåriges
användande i arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering.

Beträffande derefter frågan om beredande åt yrkesinspektionen af
en vidsträcktare och mera noggrann kännedom om olycksfall, än som
hittills stått densamma till buds, får kollegium dels åberopa sitt den 17
oktober 1890 till Eders Kong! Maj:t afgifna underdåniga utlåtande i
fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för att bereda yrkesinspektörerna
kännedom om olycksfall i arbetet m. m., dels i underdånighet
anmäla, att kollegium hos olycksfallsförsäkringsanstalter i riket gjort
förfrågan, huruvida desamma vore villiga att dels i allmänhet en gång
i månaden meddela yrkesinspektörerna uppgift å de hos anstalterna anmälda
olycksfall i arbetet, som inträffat bland hos dem kollektivt försäkrade
arbetare, dels ock särskild! för det fall, att någon olyckshändelse
af större omfattning timat, omedelbart derefter lemna inspektören
i det distrikt, der olyckan egt rum, underrättelse derom.

Hvad slutligen angår önskvärdheten deraf, att ökade arbetskrafter
beredes yrkesinspektionen, delar kollegium till fullo den af inspektörerna
uttalade åsigten om behöfligheten af att åtgärder i sådan rigtning vidtagas,
men vid det förhållande att ofvannämnda komité hos Eders
JUh. till Riksd. Prot. 1834. 1 Rami. 2 A/d. 2 Rand. 33 Haft. 4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Kongl. Maj:t redan framställt underdånigt förslag i ämnet, anser sig
kollegium icke nu böra göra denna fråga till föremål för särskild framställning.

Stockholm den 17 maj 1892.

Underdånigst.

RICH. ÅKERMAN.

S. CEDERSCHIÖLD. HUGO RE HB INI) ER. 1

TH. NORDSTRÖM,

föredragande.

Emil Hiibner.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Tab. I. Sammandrag af uppgifter rörande arbetsställen, inspekterade under år 1891.

Totalsummor.

Arbetsställen med der användt kraftbelopp
och arbetareantal, inspekterade år 1891
af yrkesinspektören:

i norra distriktet......................

» vestra d:o .......................

. » södra d:o .......................

Summa summarum

Fördelning å industrigrupper
och yrken.

Stenindustri.

Stenhuggerier och hyflerier:

inom norra distriktet..................

» vestra » ..................

u södra » ..................

Kalk-, cement-, gips- och kritbruk, slarnfärgsfabriker: inom

norra distriktet..................

» vestra » ..................

u södra » ............. ...

Porslins-, kakel-, lergods- och tegelfabriker:

inom norra distriktet................

•i vestra » ..................

ii södra » ..................

Glasbruk och glassliperier:

inom norra distriktet................

Antal	Det använda kraftbeloppet Hktr.	Antal och ålder af sysselsatte arbetare, manliga och qvinliga.
arbets- ställen.	12-	14 år	14-	18 år	öfver	18 år	\| Summa
	med ånga.	med vatten.	in.	qv.	m.	qv.	ra.	qv.	in.	qv.
103	3,643	1,425	129	47	623	329	6,234	1,595	6,986	1,971
287	5,394 10,814	118	97	1,100	817	7,887	3,426	9,105	4,340
113	5,953	1,905	159	97	825	628	5,135	2,442	I 6,119	3,167
503	14,990	14 144	406	241	2,548	1.774 4	19,256	7.463	22,210	9,478!
5	94	70	—	—	29		176		205	—

4	16		—				40	:	40
4	12				12		25		37	I
2	20	—	—	—	4	1	86	13	90	14 I
	_	__	_	__	_	_		—	-	—
2	30	—	—	—	32	—	54	14	86	14
2	68	12	27	12	64	18	206	20	297	50
10	240	82	27	12	141	19	587	47	755	78

vestra

södra

Summa

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

				Antal och ålder af sysselsatte arbetare.
		Uet använda			manliga och qvinliga.
	arbets-	kraftbeloppet
	ställen.	Hktr.	12—	14 år	14-	18 år	öfver	18 år	Summa
		med	med								\|
	.	ånga.	vatten.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	in.	qv.


» vestra »	9	256	10	—	—		_	32	_	32	_
» södra »	1	8	—	—	10	16	15	20	6	36	31
Summa	10	204	10	—	10	16	15	52	0	08	31
Malmförädlingsindustri.
! Jern- och ståltillverkning:
inom norra distriktet.............	2	—	525	—	—	17	—	214	—	231	—
» vestra »	23	215	4,740	4	—	79	—	1,547	—	1,630	—
» södra » .......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Metalltillverkning (ntom jern och stål):
inom norra distriktet..................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» vestra » ..................	2	16	220	—	—	18	—	160	—	178	—
» södra »

Summa	27	231	5,485	4	—	114	—	1,921	—	2,039	_
Metallindustri.
Jern- och stålmanufaktur:
inom norra distriktet..................	8	2	107	18	—	45	—	104	2	167	2
» vestra » .................	8	40	100	—	—	11	—	98	79	109	79
» södra » ..................	1	20	—	—	—	6	8	94	63	100	71
Mekaniska verkstäder och jerngjuterier:
inom norra distriktet..................	13	578	43	4	—	96	—	2,356	6	2,456	6
» vestra » ..................	17	159	57	—	—	46	—	348	—	394	—
» södra » ..................	15	173	180	8	—	106	—	1,035	—	1,149	-
Pinare jern- och stålindustri (verktyg, in-
strumenter m. in.):
inom norra distriktet.................	6	144	—	1	—	49	;—	615	14	665	14
» vestra » ..................	—r	-•	—	—	—	—	—	—	__	_	_
» södra » ..................	—*	—K	—	—	—	—	—	_	_	_	_
1 Metallgjuteri och metallmanufaktur (annan
än af jern och stål):
inom norra distriktet............	7	119	—	1	—	36	—	159	33	196	33
» vestra » .........	6	18	—	1	—	16-	—	75	—	92	—
» södra » .................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	81	1,253	487	33	—	411	8	4,884	197 !	5,328	205

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

				Antal och ålder af sysselsatte arbetare,
		Det använda			manliga och qvinliga
	arbets-	kraftbeloppet							—	—
				12—14 år	14-18 år	öfver 18 ar	Summa
	ställen.	Hktr.	-

		ånga	vatten.	m.	qv.	in.	qv.	in.	qv.		qv.
Tarf och skeppsbyggeri:
inom norra distriktet...............	2	75	—	-	—	27	—	258	1	285	i
	3	109	__	_	_	88	—	965	—	1,053	—
» södra »> ................		'' -	—	—	—	—	—		—	—	—
Summa	5	184	_		—	115	—	1,223	1	1,338	i
Träindustri.								*
Sågverk, kyflerier och vedsågerier:
inom norra distriktet...............	4	320	120	9	—	63	7	317	1	389	8
» vestra » — .......	26	308	420	2	—	35	6	333	—	370	6
» södra » ...............	11	151	132	23	—	42	—	149	—	214	—
Snickerifabriker (för byggnader, möbler,						v
musikinstrument m. m.):						'' i K.
inom norra distriktet..............	4	252	—	—		20	—	510	—	530	—
» vestra » ...............	15	77	70	7	—	26	—	254	—	287	—
» södra » ...............	9	118	—	—	—	16	—	246	—	262	—
Tunnbinderier och fabriker m. m.:
inom norra distriktet...............	1	25	—	2	—	2	—	29	—	33	—
» vestra »> ...............	1	40	—	—	—	5	—	35	—	40	—
» södra » ...............	2	17	—	2	2	—	—	23	—	25	2
Öfrig träindustri (bobin-, pligg-, kork-
. m. fl. fabriker):
inom norra distriktet...............	1	30	—	—	—	4	—	22	5	26	5
» vestra » ...............	4	30	15	6	—	8	2	22	i	36	3
» södra » ...............	4	591	—	13	—	62	6	499	13	565	19
Summa	82	1,959	757	64	2	283	21	2,430	20	2,777	43
Textilindustri.
Spinneri-, väfveri-, vadd- och flitfabriker
ru. in.:
inom norra distriktet...............	9	1,278	—	76	43	69	158	237	818	382	1,019
» vestra » ...............	40	2,064	1,440	36	39	331	506	974	2,343	1,341	2,888
>i södra » ...............	8	1,511	1,105	25	33	166	213	706	1,511	897	1,757
Färgerier och blokerier:
inom norra distriktet...............	2	5	—	—	—	—	—	12	! 18	12	18
» vestra » ...............	22	472	60	—	—	29	4	363	68	392	72
; » södra » ...............	—	—	I __	—	—	—	—	—	—	1 —	—

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 138.

				Antal och ålder af sysselsatte arbetare,
		Det använda			manliga och qvinliga
	arbets-	kraftbeloppet			II		\|l
	ställen.	Hktr.	12-	14 år	j 14-	18 år	öfver 18 ar	I Summa
		med				ij	I				1
		ånga.	vatten.	m.	i qv. 1	j in.	qv.	m.	qv.	m.	! qv- !
Repslagerier och snörmakerier:					t	f
inom norra distriktet...............	—	—	—	—	i —	_	j —	—	—	—	\| — j
» vestra » ...............	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	— 1
» södra » ...............	1	2	—	—	\| —	4		4	8	8	8
Summa	82	5,332	2,605	137	115	590	881	2,296	4,766	13,032	5,762
1 Skinn- och läderberedningsindnstri:
inom norra distriktet...............	2	15	—	—	-	—		16		16
» vestra » ...............	3	14	—	—		—	—	26		26
» södra » ...............	3	26	—	—	—	—	-	25	_	i 25	— \|
Summa	8	55	—	—	_	\| —	—	67	—	67	— -
Beklädnadsindustri.											i
Skrädderier och öfriga fabriker för söm-											:
nåd och stickning:
inom norra distriktet...............	3	-	—	—	—	—	23	2	no	2	133j
» vestra » ........	1	—		—	—	6	48	90	104	96	152
ii södra » .............	—
j Hattfabriker:
inom norra distriktet..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-
»> vestra » ____
>i södra » ...............	1	45	—	—	—	9	28	no	112	119	140
i Sko- och handskfabriker:
inom norra distriktet...............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
>'' vestra » ..............	2	15	—	—	—	-	—	30	10	30	10
» södra » ...............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	— ]
Summa	7	60	_	_		15	99	232	336	247	435
Sndelmakeri m. in.
Sadelmakeri och tapetserareyrket:
inom norra distriktet...............	7-	—	—		—	—	—	—	—		- j
ii vestra » ...............	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
i> södra » ..............		—	—	—	—	—	--1	—	—		--1
Tagel-, fjäder- och stoppfiberindustri:											!
inom norra distriktet...............	—	_	—	—	—		—	- 1	—	—	— i''
■i vestra » ...............1	2	—	—	—	—	- i	—	- ;	—	- \|	— ;
ii södra » ...............	—	—	—	—	—■	— ,	- 1	- j	—	- j	— \|
Summa!	2	\|					11 i		\|	“"*1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

1				Antal och ålder af sysselsatte arbetare,
	Antal	Det använda			manliga och qvinliga
	kraftbelonnet.
	arbets-
	ställen	Hktr.	12-14 år	14—18 år	öfver 18 ar	Summa
		med	med
		ånga.	vatten.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Närings- och njutningsäinues-			■
industri.
Qvarnar:
inom norra distriktet...............	2	250	—	—	—	—	—	149	2	149	2
» vestra » ..............	23	60	570	—	—	i	—	84	2	85	2
» södra » ...............	6	1,210	, 26	—	—	7	—	226	—	233	—
Bagerier, kaffe-, choklad- och cikoriafabr.:
inom norra distriktet...............		—	—	—	—	—	—	—	—	—•	—
» vestra » ..............	i	—	—	—	—	—	—	5	—	5	—
» södra » ...............	5	59	—	16	—	5	41	56	47	77	88
Sockerbruk:	-
inom norra distriktet...............		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» vestra » ...............	1	240		11	—	31	—	637	69	679	69
» södra » ...............	2	416		—	—		—	145	20 .7	145	20
Bryggerier, brännerier och jästfabriker:
inom norra distriktet...............	3	48	—	—	—	3		84	38	87	381
» vestra » ...............	15	287	—	—	—	4	—	378	117	382	117
» södra » ...............	8	35	—	—	—	5	—	81	8	86	8
Mejerier:											- ’ \
inom norra distriktet...............		—
» vestra » ...............	6	20	5	—	—	6	6	3	13	9	19\|
» södra » ...............	8	43	_	—	-	3	—	20	19	23	19
Tobaks- och cigarrfabriker:						•
inom norra distriktet...............	1	25	—			4	45	28	85	32	130j
» vestra » ...............	2	9	—	—	—	12	—	15	10	27	10
'' » södra » ..........	—	—	—	-	-	—	—	—		—	—
Öfriga närings- och njutniugsämnesfabr.:
inom norra distriktet...............		■									—
» vestra » ..............	3	40	—		-		—	8	—	8	—
» södra » ...............	1	6	—	-	-	1	—	28		29	—
Summa	87	2,748	001	27	—	82	02	1.947	430	2,050	522

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

''	Antal arbets- ställen.	Det använda kraftbeloppet. Hktr.	Antal och ålder af sysselsatte arbetare, manliga och qvinliga
12—14 år	14-18 år	öfver 18 år	Summa
med ånga.	med vatten.	m.	qv.		qv.	m.	qv.	1'' ! m.	qv.
Pappersindustri.
Pappersmassefabriker och pappersbruk:
inom norra distriktet..............	2	190	630	—	—	10	—	238	14	248	14
. » vestra » .............	17	270	2,797	—		52	18	439	35	491	53
»> södra » .............	6	900	440	5	12	32	15	564	153	601	180
Tapetfabriker:
inom norra distriktet.............	1	8	: —	—	—	—	—	4	5	4	5
» vestra » ...............	2	6	i—	—	-	3	2	13	21	16	23
•i södra »• ...............	2	18	—	—	—	18	1	20	3	38	4
Tryckerier (bok- och litografiska):	''								.
inom norra distriktet...............	13	134		10	—	127	13	559	65	696	78
» vestra » ...............	6	3		—	—	8	—	36	1	44	1
» södra » ...............	2	3	—	—	—	5	—	31	—	36	—
Bokbinderier och öfrig pappersindustri:
inom norra distriktet...............	4	—	—	—	4	34	59	156	172	190	235
» vestra » ...............	1	5	. —	—	—	2	7	4	8	6	15
» södra »				—							-
Summa	56	1,537	3,867	15	16	29!	115	2,064	477	2,370	608
Kemisk-teknisk industri.
Superfosfat- och andra gödningsämnes-
samt syrefabriker:											•
inom norra distriktet...............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» vestra » ...............	3	100	—	—	—	3		74	2	77	2
» södra »» ...............	2	120	10	—	—	1		232	—	233	—
Sprängämnesfabriker (tändrör, fyrverkeri
m. m.) :
inom noi''ra distriktet...............	1	9	—	—	—	—	—	32	1	32	1
» vestra » ...............	1	15	—	—	—	—	—	12	6	12	6

Tändsticksfabriker:
inom norra distriktet...............	1	- 14	—	6	—	12	13	24	47	42	60
•> vestra » ...............	3	270	90	51	58	204	218	392	516	647	792
» södra » ...............	7	153	—	40	28\| 251	282	498	444	789	754

Motioner i Anära Kammaren, N:o 138.

	Antal	Det använda kraftbeloppet Hktr.	Antal och ålder af sysselsatte arbetare, manliga och qvinliga
	arbets- ställen.	12-	14 år	14-	18 år	öfver	18 ar	Summa
		med ånga.	med vatten.	m.	qv.	in.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Tvål- ljus- och oljefabriker: inom norra distriktet...............	4	43				1	11	134	148	135	159
	2	60	_	_	__	_	_	Öl	_	51	_
» södra » ............... Öfrig kemisk-teknisk industri:											—
inom norra distriktet...............	1	79	-	—	—	—	—	30	10	30	It!
» vestra » ...............	2	24	150	—	—	—	—	25	7	25	7
» södra » ...............	2	20	—	—	--	2	—	30	2	32	2
Summa	2!)	907	250	97	86	474	524	534	1,183	2,105	1,793
Målnings- och impreguerings-industri:
inom norra distriktet...............	2	—	—	2	—	n i	—	9	—	18	—
» vestra » ................	—
» södra »> ...............
Summa •	2	-		2	—	7	—	9	—	18	—
Elektrisk belysningsindustri:
inom norra distriktet...............		---
» v esti a w ............... »> södra *» ...............	2	220	—	—	—	—	—	10	—	10	—
Summa	2	220	—	—	—	—	—	10	_	10	—
Ångpanneanläggningar för upp-värmning:
inom norra distriktet...............	4
	_	—	_	—	_	—	—	—	—	—	—
» södra » ..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
- Summa	4	—		I II

flik. till Rittd. Prof, 1834. 1 Sam’. 2 Afd. 2 Rand. 33 Haft. _ 5

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 138.

Tall». II. Af yrkesilispektörerna gjorda anvisningar rörande åtgärder

till skydd mot yrkcsfara.

Slag af åtgärder.	Norra distriktet.	Vestra distriktet.	Södra distriktet	Summa.
Till lagens den 10 maj 1889 § 2 mom. 1 hänförliga......	58	106	43	207
På grund af § 2 mom 2:
a) afseende skydd mot fall eller föremåls nedstörtande	36	29	20	85
b) i fråga om hissar och lyftkranar.....................	66	21	17	104
c) » » » kar och bassiner..........................	5	1	2	8
d) » » » skydd mot eldfara...........................	2	2	—	4
e) » » » gångar i arbetslokaler...................	15	45	3	63
f) » » » i arbetslokal nppstäld motor.............	1	4	2	7
g) » » » skydd vid maskiner och transmissioner
1) motorer.....................;...............................	14	34	14	62
2) transmissioner.............................................	122	136	160	418
8) metallboarbctningsinaskiner............................	7	13	11	31
4) träboarbetningsmaskiner...............................	63	94	101	258
5) specialmaskiner för pappers- och textilindustri	7	35	24	66
6) » » öfrig industri..................	34	27	22	83
h) i fråga om- signalanordningar...........................	37	75	28	140
i) » » » direkt afkoppling af maskiner med
hastig gång..............................,....	19	11	26	56
k) » >• » rengöring och smörjning af i gång
varande maskin..............................	10	9	2	21
På grund af § 2 mom 3:
i fråga om luftrum och luftvexling......................	57	19 .	—	76
» » » belysning och uppvärmning af lokaler ....	11	4	6	21
afseende att hindra spridning af dam och gaser......	85	26	14	125
» renhållning af lokaler.............................	49	3	4	56
På grund af § 2 mom 4:
i fråga om anslag till efterrättelse för arbetarno.....	30	32	4	66
Summa	728	72(1	303	1,957

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 138.

Bilaga 2.

Sammandrag af yrkesinspektörernas berättelser för

år 1892.

Utarbetadt af Kongl. Maj:ts och rikets kommerskollegium.

Till Konungen.

Till fullgörande af det, enligt föreskrift i § 10 af nådiga instruktionen
för yrkesinspektörerna den 20 juni 1890, koinmerskollegium tillhörande
åliggande att till Eders Kongl. Maj:t insända ett sammandrag
af de berättelser, som yrkesinspektörerna, jemlikt samma §, skola,
rörande bland annat deras verksamhet och iakttagelser i fråga om
tillämpningen af lagen den 10 maj 1889, angående skydd mot yrkesfara,
årligen afgifva, hvilket sammandrag skall åtföljas af det yttrande
af kollegium, hvartill berättelserna funnits gifva anledning, får kollegium,
beträffande yrkesinspektörernas berättelser för år 1892, i underdånighet
anföra följande.

Sedan yrkesinspektören i södra distriktet, Carl Ångström, på ansökning
erhållit nådigt entledigande från det honom i nåder meddelade
förordnande att vara yrkesinspektör, och befattningen derefter varit till
ansökning kungjord, samt kollegium afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
öfver de från 21 personer inkomna särskilda underdåniga ansökningar
till undfående af förordnande att vara yrkesinspektör, har
Eders Kongl. Maj:t den 29 juli 1892 i nåder förordnat ingeniören Karl
Johan Magnus Larsson att tillsvidare vara yrkesinspektör i södra distriktet.
Berättelsen angående yrkesinspektionen i detta distrikt under det
nästförflutna året, hvilken berättelse afgifvits af sistbemälde yrkesinspektör,
har sålunda, hvad angår dennes på egna iakttagelser grundade
erfarenhet i fråga om tillämpningen af ofvan berörda lag, kunnat
omfatta endast de senaste fem månaderna af samma år.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Likasom under nästd erförutgående år har äfven under år 1892 vederbörande
yrkesinspektörers verksamhet naturligtvis i främsta rummet
vant rigtad derpå att, i den omfattning tiden och Öfriga med yrkesinspektionen
förbundna göromål det medgifvit, besöka fabriker, verkstäder
och andra arbetsställen, som äro föremål för inspektion; och hafva i
synnerhet sådana fabriker, verkstäder m. m. inspekterats, Indika kunnat
antagas vara framför andra i behof af särskilda skyddsanordningar.

Af bifogade sammandrag af uppgifter rörande arbetsställen, inspekterade
under år 1892 (tab. I), hvilket sammandrag närmare angifver
antalet inspekterade arbetsställen med tillhörande arbetareantal och använd
drifkraft, fördelade på olika industrigrenar, framgår, att under
året inspekterats:

Af yrkesinspektören i norra distriktet HO arbetsställen med C,446 der anstälde arbetare.

° » i vestra » 347 » » 21.083 » » »

n » i södra » 127 » » 10,54 6 » » »

tillsammans 614 » » 38,075 arbetare.

Några af dessa arbetsställen hafva till följd af inträffade olycksfall
eller annan anledning besökfs af vederbörande yrkesinspektör mer
än eu gång.

De inspekterade arbetsställena äro belägna: 48 i Stockholms stad,
7 i Stockholms län, 28 i Upsala län, 33 i Södermanlands, 47 i Östergötlands,
21 i Jönköpings, 15 i Kalmar, 10 i Kristianstads, 30 i Malmöhus,
4 i Hallands, 59 i Göteborgs och Bohus, 50 i Elfsborgs, 32 i
Skaraborgs, 63 i Vermlands, 34 i Örebro, 80 i Vestmanlands, 29 i
Kopparbergs och 24 i Gefleborgs län, hvaremot inga arbetsställen i
Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Vesternorrlands, Jemtlands och Norrbottens
län blifvit under året inspekterade.

Vid tillsammans 555 af de 614 inspekterade arbetsställena hafva
skriftliga anvisningar rörande åtgärder till skydd mot yrkesfara lemnats,
nemligen:

af yrkesinspektören i norra distriktet till antal af ................. 1)07

M » i vestra » » » « 939

n » i södra » » n .1 713

tillsammans 2,559

Det bör härvid anmärkas, att, när beträffande flere maskiner eller
inrättningar af samma slag vid ett arbetsställe enahanda åtgärder bort
vid dem samtliga vidtagas, meddelandet derom i allmänhet betraktas
såsom en anvisning.

hördelning af ofvannämnda antal anvisade åtgärder är, i öfverensstämmelse
med innehållet i 2 § af lagen angående skydd mot yrkesfara,
i bifogade tab. II verkstäld.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Yrkesinspektörerna hafva fortfarande egnat särskild uppmärksamhet
åt beskaffenheten af de vid industriella anläggningar, som falla under
yrkesinspektionen, använda ångpannor och sökt att, med stöd af
föreskrifterna i 2 § 1 mom. i lagen angående skydd mot yrkes fara,
vidtaga åtgärder för att ångpanneanläggningar måtte sättas i ett mera
tillfredsställande skick än i allmänhet hittills varit förhållandet.

Förutom att de flesta i tab. II till sistberörda författningsrum hänförda
471 anvisningar rörande åtgärder till skydd mot yrkesfara lära
afsett ångpannor, har yrkesinspektören i norra distriktet, för att erfara
i hvad mån de i sammandraget af yrkesinspektörernas berättelse för
år 1891 omförmälda, bland ångpanneegare utdelade cirkulär angående
ångpannors profning och skötsel m. m. äfvensom formulär till protokoll
vid besigtningar och profningar af ångpannor ländt till efterrättelse
samt dylika profningar och besigtningar egt rum, anmodat vederbörande
att till honom insända ett exemplar af det vid hvarje besigtning
och profning af ångpanna förda protokoll. Till följd häraf bär
bemälde inspektör under nästliden år emottag^ 593 djdika- protokoll.

Samme inspektör omförmäler vidare, att hans bemödanden att bringa
i brok varande ångpannor och deras armatur till eu ur säkerhetssynpunkt
bästa möjliga beskaffenhet från såväl ångpanneegare som från de
maskinister, som haft ångpannornas vård sig anförtrodd, rönt mycket
tillmötesgående, så att do i allmänhet med beredvillighet vidtagit de
åtgärder, som funnits behöfliga, samt att ett afsevärdt antal pannor
sålunda blifvit reparerade, och till och med nya pannor insatta i stället
för gamla af mindre tillförlitlig beskaffenhet.

Äfven öfrige yrkesinspektörer hafva i flera fall rönt dylikt tillmötesgående;
särskilt omnämner yrkesinspektören i södra distriktet ett
fall, då efter samråd med honom eu fabriksegare satt eu sin ångpanueanläggning
ur vidare bruk.

Oaktadt sålunda genom inspektörernas åtgöranden åtskilligt uträttats
till förebyggande af de stora faror, som äro förknippade med ångpannors
användning, har emellertid, liksom i föregående berättelser,
nödvändigheten af en noggrann och reglerad kontroll jemväl öfver
landtångpannor af inspektörerna, särskildt två af dem, betonats; och
hafva inspektörerna i sådant afseende dels anfört åtskilliga exempel på
ofta förekommande brister i ångpannornas armatur, såsom att vattenståndsglas
och manometrar alldeles saknats och att matareinrättningarna
varit ofullständiga, dels fäst uppmärksamheten derå, att pannornas
skötsel ej sällan anförtroddes åt dervid alldeles ovana eller dertill
olämpliga personer. Yrkesinspektören i södra distriktet bär sär -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

skildt omnämnt, att säkerhetsventilerna varit öfverbelastade på omkring
12 procent af de ångpannor han under året besigtigat. Och yrkesinspektören
i norra distriktet anför såsom exempel på felaktig matareinrättning
och bristande kunskap i pannors skötsel, att, då han vid ett
mejeri, der ångpannans skötsel omhänderliades af qvinnor, framstält
förfrågan om de åtgärder, som af dem vidtoges, då den enda på pannan
befintliga matareventilen komme i olag, erhållit till svar, att, då
detta inträffat, hvilket emellanåt varit händelsen, och vattenhöjden i pannan
ej kunnat underhållas, de, efter att hafva hält ett par skopor vatten
i elden, skyndat sig från platsen och ej dit återkommit förr än de
förmodat elden vara släckt. Samme inspektör omförmäler äfven, att
han till och med i Stockholm anträffat ångpanna, der, ehuru det i pannan
vanligen brukade ångtrycket vore 4 atmosferer, vatteninmatning
icke kunde ega rum, när trycket något öfverskridit 3 atmosferer.

Vidkommande derefter sågverksrörelsen, som torde kunna anses
vara af en ganska yrkesfarlig natur, har inspektören i norra’ distriktet
trott sig finna, att vid de större, modernt byggda och inrättade sågverken
de arbetare, som sysselsättas med sjelf va försågningen af virket,
äro mindre utsatta för yrkesfara än de, som hafva smörjning af transmissioner
sig anförtrodd. Detta förhållande lärer bero derpå, att transmissionerna
vanligen äro helt och hållet förlagda till eu undre våning,
der på många ställen såväl utrymmet mellan de löpande remmarne, axlarne
och skifvorna är knappt som äfven belysningen otillräcklig. Botemedel
häremot skulle vara anbringande af stängsel kring de rörliga
maskindelarne och införande af elektriskt ljus. Det förra lärer emellertid
ofta möta stora praktiska svårigheter och vara till olägenhet särskild!,
vid hastigt påkommande reparationer samt till och med kunna
vid rempåläggningar framkalla olyckstillbud. Sistbemälde inspektör har
emellertid på grund af erfarenhet från ett större sågverk konstruerat
vissa jemförelsevis lätt flyttbara stängsel för transmissioner vid sågverk
med flera industriella etablissementer.

Af sågapparaterna äro cirkelsågarno de farligaste, mindre dock
kantsågar med tryckvalsar för virkets frammatning än sådana af äldre
konstruktion, der virket frammatas förmedels en i kantbordet löpande
och infäld ketting. Anordningar för minskande af dessa faror hafva
af samtliga inspektörer vidtagits.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Yrkesinspektören i södra distriktet, hvilken äfven framhåller cirkelsågarnes
stora farlighet, förordar deras utbytande mot bandsågar, emedan
de senare lära vara vida mindre farliga och dessutom lättare att
förse med skyddsinrättningar.

Af en yrkesinspektör anmärkes särskildt, att olycksfallen äro betydligt
flera vid s. k. hemsågar, som vanligen utgöras af en cirkelsåg
för blockskärning och eu annan för kantning, än vid de större sågverken.

Yrkesinspektören i vestra distriktet har i sin berättelse berört frågan
om y r kesi risp ek tion eu s förhållande till sprängämnestillverkningen.
Vid en år 1890 anlagd dynamitfabrik, som af inspektören besöktes första
gången i november 1891, hade tid efter annan inträffat tillsammans
5 mer eller mindre starka explosioner och 1 eldsvåda. Vid eldsvådan
skadades två personer, af hvilka en sedermera afled till följd af skadorna.
I januari och mars 1892 inträffade de sista af bereda explosioner,
hvarvid dock ingen skadades. Med anledning* af dessa ofta upprepade
olyckstillbud hade statsrådet och chefen för civildepartementet
anmodat numera professoren W. Cronqvist att afresa till fabriken för
att der verkställa undersökning. Yrkesinspektören i vestra distriktet
infann sig på anmodan af kollegium samtidigt på platsen. Af den undersökning,
som då hölls, framgick behöfligheten af speciel fackkunskap
i sprängämnestillverkningen för att kunna bedöma, hvad som till förekommande
af olycksfall borde föreskrifvas. Med anledning häraf inkom
yrkesinspektören till kollegium med en skrifvelse, hvari hemstäldes, att
för inspektionen af sprängämnes fabrikerna måtte förordnas särskild sakkunnig
inspektör eller, i fall detta ej kunde sko, annan kompetent person
att på statens bekostnad vara inspektören behjelplig såsom rådgifvare
vid inspektion af nämnda slag af fabriker.

I underdånig skrifvelse af den 5 april 1892 hemstälde derefter
kollegium, det Eders Kongl. Maj:t täcktes bemyndiga vederbörande yrkesinspektörer
att, der så funnes erforderligt, vid inspektion af sprängämnesfabrik
anmoda person, som egde speciel fackkunskap och erfarenhet
uti sprängämnestillverkningen, att mot ersättning af allmänna
medel vid inspektionen biträda; samt att i sammanhang härmed dock
nådig föreskrift borde meddelas derom, att yrkesinspektör hvarje gång
lian anlitade dylikt biträde skulle om förhållandet göra anmälan hos
kollegium. Enligt nådigt bref den 28 oktober 1892 har emellertid Eders

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Kongl. Maj:t funnit denna framställning icke föranleda annat yttrande
än att, der yrkesirispektör funnne biträde af person, som egde speciel
fackkunskap och erfarenhet uti sprängämnestillverkningen, erforderligt
vid tillämnad inspektion af sprängämnesfabrik, yrkesinspektören egde
derom göra anmälan hos kommerskollegium, som hade att hos Eders
Kongl. Maj:t göra den framställning, hvartill kollegium funne berörda
anmälan föranleda, samt dervid tillika föreslå den ersättning, som borde
vederbörande tillkomma.

Efter att i öfrigt hafva lemnat kortfattade, ofta af ritningar åtföljda
redogörelser för de åtgärder, till förekommande af olycksfall, som af
inspektörerna föreslagits, beröra inspektörerna äfven de hygieniska förhållandena
inom fabrikerna.

Dervid vore först att märka den stora svårigheten att öfvervinna
vederbörandes obenägenhet eller likgiltighet för arbetslokalernas renhållning.
*Det lärer t. ex. icke vara ovanligt, att uti arbetslokaler golf,
vägg ar och tak äro så smutsiga, att det synes som om rengöring der
ej på åratal förekommit Äfven i andra afseenden lemnar renhållningen
mycket öfrigt att önska. Yrkesinspektörernas framställningar om
rengöring efterkommas nog i de flesta fall för tillfället. Men likgiltigheten
för renlighet fortfar likväl hos såväl arbetsgifvare som arbetare;
och är det icke ovanligt att inom kort lokalerna åter befinna sig i lika
bedröfligt tillstånd som förut.

Ventilationen inom fabrikslokalerna lärer jemväl ofta vara bristfällig.
I Stockholm t, ex. inträffar ej sällan, att till arbetslokaler användas
rum, som egentligen varit afsedda till bostäder, och der eldstäderna utgöras
af vanliga kakelugnar, samt att annan luftvexling än genom dörrar
och fönster saknas. Under den kalla årstiden blir luften i dessa
rum, särdeles då gas eller fotogen användes som lysmateriel, mot slutet
af arbetsdagen nästan outhärdlig.

Att föreslå uppsättande af ventilationskaloriferer eller anbringande
af friskluftstrummor medför sällan resultat, ty arbetsgivare^ som vanligen
är hyresgäst, plägar anföra, att åtgärderna skulle dels blifva för
dyra, dels möta hinder från husegarens sida. Yrkesinspektören i norra
distriktet har emellertid sökt införa vissa enklare medel till förbättrande
af luften i nyssberörda slag af arbetslokaler.

Äfven i arbetslokaler, som från början varit för sitt ändamål afsedda,
bestå ventilationsanordningarna mycket ofta endast deruti, att

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 138.

ventiler eller andra öppningar finnas anbragta, hvarigenom frisk luft
inkommer och förskämd utgår. Men då vid denna anordning den kalla
luften vintertiden åstadkommer ett obehagligt drag, stänger arbetaren,
som vanligen föredrager värme äfven med oren luft, de öppningar, hvarigenom
ren luft skulle inkomma.

Uti sådana fabrikslokaler, der maskinkraft och vattenånga finnas
att tillgå, är en lämplig luftvexling lättare att anordna. Der dam och
osunda gaser uppkomma vid sjelfva arbetet, blir, huru ventilationen i
allmänhet än ordnas, luften i arbetsrummen oren, så framt ej de maskiner,
der dammet eller gaserna bildas, inbyggas och endast arbetsöppningar
lemnas fria samt det inbyggda rummet sättes i förbindelse
med en stark sugfläkt. Anordningar af sist antydda slag hafva efter
inspektörernas anvisning vidtagits i några fabriker, der kardmaskiner
användas, äfvensom i några tändsticksfabriker och hafva utfallit till belåtenhet.

Yrkesinspektörerna hafva bemödat sig om att genom meddelade
upplysningar om luftvexlingsanordningar, afpassade för de olika behofven,
söka råda bot för nu berörda olägenheter, men likgiltigheten och
vanan äro beträffande dessa förhållanden svårare att öfvervinna än i
fråga om andra skyddsanordningar.

Äfven under det år, för hvilket nu redogöres, hafva inspektörerna
vid''sina bemödanden i allmänhet rönt ett välvilligt tillmötesgående hos
arbetsgifvarne, särdeles vid de större, väl och tidsenligt ordnade etablissementen.
Någon sådan anmälan, som i 8 § af lagen angående''
skydd mot yrlcesfara omförmäles, bär ej heller under året ifrågakomma.

Med undantag af maskinarbetare, som i allmänhet synas intressera
sig för de rent mekaniska skyddsanordningarne vid maskiner och transmissioner,
lära arbetarne ännu iakttaga en mera reserverad hållning gent
emot yrkesinspektionen. Det har till och med inträffat, att arbetare,
som vant sig vid den höga temperatur, som ofta förekommer i lokaler,
tillhörande textil- och pappersindustrien, gjort invändningar mot af yrkesinspektörerna
framstälda förslag till förbättrad luftvexling i dylika
lokaler.

Yrkesinspektören i vestra distriktet anför, i fråga om svårigheten
att få skyddsanordningar verkligen använda, i hufvudsak följande, nemligen:
att vid eu del maskiner skyddsanordningar ofta föranledde något
ändrade handgrepp, h vil ka åtminstone i början, innan arbetaren hunne
Bih. till K lind. Prot. 181)4. 1 Barn!. 2 A/d. 2 Band. 33 Haft. % C

Motioner i Andra ffammaren, N:o 138.

inöfva desamma, kunde försona arbetet oed, i dptfa verkstäldee på''
geting, förorsaka förlust för arbetaren; att s$.da#,a maskiner soip t. ex.
träbenr befningsmaskiner ofta förorsakade så svåra olycksfall, att det
måste anses vara arbetsgifvarens pligt att söka förebygga deip och sålunda,
i fall skyddsanordningen skulle ^orsaka arbetaren minskad arbetsförtjenst,
hålla honom skadeslös derför genom att för någon tid
öka betingsaflöningen j att det val måste medgifvas, ^tt för det närvarande
med den uppdrifna konkurrensen til} och med delar af ören spelade
i fråga om arbetslön, beräknad efter nyssnämpjia grund, eu viss
roll i tabriksekonomien, men atf å andra sidan arbetsgifvaren hade direkt
fördel deraf, att arbetaren skyddades mpt olycksfall och ej förlorade
förmågan att försörja sig och sin familj ■ att det äfven mången gång
vore svårt att öfvertyga arbetare och äfven arbetsgif vare om fördelen
af skyddsanordningar vid maskiner in. in., derför att de personer, som
dagligen arbetade vid en maskin eller utförde annat arbete, blefve, ehuru
arbetet kunde vara ganska farligt, så vana dervid, att de ej tänkte på
taran af sina egna handgrepp och ansåge skyddsanordningar obehöflig^;
att, då de slutligen genom någon inträffad skada blifvit upprnärksamgjorda
på ett origtigt handgrepp, de dock ofta tillskrefvo slumpen att
skadan inträffat; samt att vid sådana arbejen som transporter, lastningar
och reparationer, hvilka i allmänhet företogos med ovant folk och
under en mångfald olika förhållanden, eu god arbetsledning vore den
enda verksamma skyddsåtgärden.

Samme inspektör framhåller vidare, i^t ändring af sedan många
år bestående förhållanden och inrotade vqnor icke kunde effektivt -ske
utan att vederbörande sjelfve insågo fördelen deraf; hvarför och då
eu mängd personer, ehuru uppmärksamgjorda på lämpligheten af vissa
förändringar, likväl behöljde tid för att lära sig inse att desamma verkligen
vore af omständigheterna påkallade, förändringarne icke alltid kunde
genast genomföras.

Yrkande att, på grund af bestämmelsen i 6 § af lagen angående
skydd mot yrkesfara, få för bevarande af yrkeshemlighet; från inspektion
undantaga viss del af fabrik har under året förekommit i ett fall,''
nemligen vid en kemisk-feknisk fabrik i södra distriktet.

U i v • 1 rl'' 1 '' i '' ^ l*'' v yt t , ) » l • M . I;; > i '' i 1 ■ i - *''1 - -

Motioner i Ändra Éammaren, Nro 13S.

Af olycksfall, ti ma de under år 1892, hafva kommit till inspektörens
kännedom:

i norra distriktet 85, deraf med dödlig utgång 12
» vestra » 135, »'' » » ’» ... 16

» södra )) 71, » » y> jo ... 5

tillsammans 291, deraf med dödlig utgång.... 33!

Af dessa olycksfall hafva inträffat:

vid motorer.............................................................. 10

» transmissioner ................................................. 30

» hissar och lyftkranar......................................... 12

» transport af tunga föremål ............................... 17

» cirkelsågar1................................................. 42

» band- Och ramsågar........................................ 6

» andra1 träarbetningsmaskiner'' ........................... 45

y> arbetsmaskiner:

inom malmförädlingsindustrien................ 4

)) metallbearbötningsindustrieii:........ 28

),i textilindustrien ........................................ 5

» pappersindustrien....................................... 25

» torfiriduatrien ............................................. 1

genom fall från stegar in. m.................................. 3

» nedstörtande föremål................................. 10’

på ej närmare angifvet sätt ............ 53

tillsammans 291.

Af désså olycksfall hafva 6, deraf 2 med dödlig utgång, timat vid
lossning och lastning1 i Stockholms ‘ hamn och sålunda ej egentligen inträffat
inom området för yrkesinspektörernas verksamhet.

Af samtliga ’ omförmälda" olycksfall hafva endast 39 blifvit, på grund
af! nådiga cirkuläret deh 20 juni 1890, hos1 yrkesinspektörerna ahmälda
af vederbörande myndigheter; om de öfrigä 252 fallen hafva inspektörerna
på''annat sätt erhållit kännedom.

Såsom af kollega underdåniga berättelse rörande yrkesinspektionen
under år 1891 inhemtas, både då till yrkesinspektörernas kännedom
kommit endast 104 under året timade olycksfall, deraf 15 med dödlig
utgång. Yrkesinspektionens bemödande^ att vinna vidsträcktare kännedom
om olycksfall! hafva således, förutsatt att under år 1892 olycka--fällsfre(jvensen varit ungefär densamma som under nästföregående år,
krönts med‘ej ringa ''framgång,'' men får kollegium i fråga härom i under -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

dårlighet fästa Eders Kong!. Maj:ts uppmärksamhet på det förhållandet
att, medan vederbörande myndigheter, på grund af ofvan omförmälda
nådiga cirkulär, år 1891 hos yrkesinspektörerna anmält 53 af berörda
104 olycksfall, myndigheterna under år 1892 af de 291 kända fallen
anmält endast 39.

Af hvad yrkesinspektörerna anfört beträffande orsakerna till olycksfallen
torde kunna dragas den slutsats att, ehuru en öfvervägande del
af desamma inträffat uteslutande till följd af de skadades egen oförsigtighet,
likväl äfven bristande tillsyn och omsorg vid arbetsledningen
samt användande af personer till arbeten, om hvitkål faror de ej haft
tillräcklig kännedom eller för hvilka de varit eljest olämpliga, ej sällan
föranledt eller åtminstone bidragit till olyckshändelserna. Yrkesinspektören
i vestra distriktet yttrar med afseende härå: »en medverkande
orsak till många olycksfall är, att personer utan tanke på den fara, som
med'' mekaniska inrättningar kan vara förbunden, anordna sådana, samt
att arbetare utan yrkesskicklighet och utan kännedom om den våda,
för hvilken de utsättas, användas till dylika inrättningars skötande».

Ehuru, såsom nämndt är, kännedomen om olycksfallen vidgats,
lärer dock med säkerhet kunna antagas, att olycksfallen under år 1892
varit vida flera än de ofvan angifna 291. Alla yrkesinspektörerna framhålla
äfven önskvärdheten af att möjlighet beredes dem att erhålla säkrare
och tillförlitligare upplysningar om de olycksfall, som haft till
följd åtminstone svårare skador och inträffat vid arbetet inom de näringar,
som falla under de i lagen den 10 maj 1889 gifna bestämmelser.

I sin berättelse för år 1891 föreslog äfven yrkesinspektören i vestra
distriktet, att yrkesidkare borde åläggas att ofördröjligen hos vederbörande
myndighet anmäla hvarje olycksfall, som påtagligen kornme
att för den deraf träffade medföra oförmögenhet till arbete under längre
tid än en vecka.

I sin berättelse för år 1892 har yrkesinspektören i norra distriktet
särskilda andragit, att gällande lag angående skydd mot yrkesfara torde
endast ganska ofullkomligt komma att fylla sin uppgift, såvida ej sådana
bestämmelser komme till stånd att, bland annat, yrkesinspektörerna
bereddes skyndsam och säker kunskap ‘om de af svårare skador åtföljda
olycksfall, hvilka inträffade vid ntöfvandet af de näringar, som i
nämnda lag afväges.

För sin del anser äfven kollegium, att kännedomen om olycksfallen
gifvetvis måste vara en vigtig faktor för en rätt utöfning af en yrkesinspektörs
kall, då, bland annat, inspektörens uppmärksamhet derigenom
rigtas på olika slag af orsaker till yrkesfaror, och det sålunda varder

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

lättare för honom att söka åstadkomma skydd mot desamma; och vidare
lärer icke kunna förnekas, att medvetandet om, att olycksfallen skola
komma till yrkesinspektörens kunskap och derigenom äfven varda mera
offentligt kända, borde kunna föranleda till, att vederbörande i flera fall
egnade sina fabriker och arbetsställen en ur skyddssynpunkt bättre
omvårdnad än nu understundom lärer vara händelsen.

Å andra sidan torde emellertid stora praktiska svårigheter möta
för att här i landet verkligen erhålla eu tillförlitlig kunskap om olycksfallen,
men en ändring till det bättre i berörda hänseende torde dock
kunna åstadkommas; och åberopar kollegium i sådant afseende sitt
underdåniga utlåtande i ämnet af den 17 oktober 1890.

Förutom med inspektioner hafva äfven under år 1892 yrkesinspektörerna
sysselsatt sig med utarbetande af ritningar å lämpliga skyddsanordningar
äfvensom med den brefvexling, som af inspektionerna blifvit
en följd. Af yrkesinspektörer hafva vidare på anmodan af öfverståt.-hållareembetet och byggnadsnämnden i Stockholm samt af visse Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande yttranden afgifvits i frågor, som med
inspektörernas verksamhet i öfrigt egt sammanhang, och på anmodan
af kommerskollegium hafva inspektörerna under året inkommit med
yttranden i anledning af komiténs för revision af förordningen den 18
november 1881, angående minderåriges användande, i arbete vid fabrik,
handtverk eller annan handtering m. m., afgifna betänkande.

Med stöd af stadgande i 7 § af nådiga instruktionen för yrkesinspektörerna
hafva dessa varit kallade till gemensamma öfverläggningar
inför undertecknad Nordström. Dylika sammanträden hafva egt rum
under tiden från och med den 15 till och med den 20 januari 1892.

Yrkesinspektören i norra distriktet bär- hemstält och föreslagit,
förutom hvad ofvan omförmälts i fråga om beredande åt yrkesinspektörerna
af ökad kännedom om i arbete timade olycksfall, att särskilda
lagbestämmelser borde gifvas af hufvudsakligen följande innehåll, nemligen:
att industriidkare inom näring, underkastad lagen angående skydd
mot yrkesfara, skulle vara ansvarspligtig för skada, som personer lede
till följd af olycksfall, Indika inträffade i hans arbete vid inrättning,
som saknat skyddsanordning, ehuru sådant eldigt skriftligt meddelande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138:

al yrkesiuspektör bort hafva varit utförd; att industriidkare inom sådan
näring, hvilken kunde medföra1 ohelsa genom uppkomsten af dam och
skadliga gaser, skulle åläggas- ej mindre att regelbundet vidtaga åtgärder
för renhållning af arbetslokalernas tak-, väggar och- golf, hvilka
sistnämnda särskild! borde gifvas eu för renlighetens underhållande
lämplig beskaffenhet,, än äfven, der minderåriga arbetare användes, tillhandahålla
från arbetslokalerna afskilda rum, hvarest raster kunde tillbringas,
måltider intagas och ytterkläder förvaras; att minderårig under
18 år ej måtte få användas till arbete med smörjning eller rengöring
af i gång varande motorer och kraftledningar eller till skötsel- af ångpannor;
att, innam ny ångpaimeanläggning började begagnas, anmälan
om ångpannornas uppsättning skulle hos vederbörande myndighet ega
ruin; samt att å ångfartyg befintliga hissinrättningar för lossning och
lastning måtte i sammanhang med besigtningen af ångpannorna och
maskineriet i öfrig! å fartyget undersökas af sakkunnige.

Hvad sistbemälde inspektör sålunda föreslagit angående ansvarspligt
för industriidkare i vissa fall torde i betraktande af innehållet i 14 kap.
9 och 17 §§ strafflagen* jemförda med 6 kap. samma lag, icke vara af
behofvet påkallad!. \ idkommaude derefter inspektörens förslag rörande
renhållningen af arbetslokalerna, torde 2 § 4 mom. i lagen den 10 maji
1889,-. jemfördt med 8 § samma lag, redan innehålla sådana bestämmelser
i berörda hänseende, att yrkesiuspektör borde, der omständigheterna
det påkallade, kunna åstadkomma hvad af vrkesinspektören i norradistriktet
afsettfc. Hvad sistnämnde inspektör i öfrig! föreslagit: torde''
i hufvudsak dels- böra behandlas i sammanhang med föreslagen förändring
af förordningen den 18 november 1881, angående minderåriges
användandé i arbete vid fabrik, handtverk eller handtering, dels! tagas
i • betraktande tillsammans • med det förslag till förordning-angående kontroll
å ångpannor, hvilket inom civildepartementet utarbetats, déls ock
tillhöra handläggning af annan myndighet än kommerskollegium.

I yrkesinspektörernas föregående berättelser har framhållits yrkesinspektionens
otillräckliga arbetskrafter. Och redan i sitt utlåtande
den IT oktober 1890, angående de åtgärder, som borde vidtagas för
beredande åt yrkesinspektörerna af kännedom om i arbetet inträffadeolycksfall,
berörde kollegium i visst afseende frågan om behofvet af
ökade arbetskrafter för yrkesinspektionen, ehuru kollegium då, till följd af
bristande erfarenhet, antog, att ett, vida-större antal arbetsställen skulle

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

kunna årligen hinna inspekteras, än sonji ''Sedermera visat sdg vara händelsen.
I den underdåniga berättelse rörande yrkesinspektionen under
år 1890, som kollegium den 16 oktober 1891 afgaf, vidrördes äfven
antydda fråga, och förklarade kollegium sig anse, att, med hänsyn till
möjligheten af ett hastigare ernående af det med lagen angående skydd
mot yrkesfara afsedda ändamål, behof redan då förefans af att yrkesinspektionens
arbetskrafter på ett eller annat sätt ökades; men enär
den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta komitén för revision af förordningen
den 18 november 1881, angående minderåriges användande i arbete
vid fabrik, handtverk eller annan handtering in. m., hade i uppdrag,
bland annat, att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till den
nya eller förändrade lagstiftning, som kunde finnas, jemväl med hänsyn
till den här i riket införda yrkesinspektionen, vara af förhållandena
påkallad, farm kollegium sig då icke böra göra någon särskild framställning
i ämnet. I sin berättelse rörande yrkesinspektionen under
år 1891 förklarade sig vidare kollegium till fullo dela den af yrkesinspektörerna
uttalade åsigten om benöfligheten af att åtgärder i merberörda
rigtning vidtoges, men ansåg kollegium, vid det förhållande att
ofvannämnda komité redan afgifvit förslag i ämnet, sig icke heller då
böra göra denna fråga till föremål för särskild framställning.

Kollegium finner sig emellertid nu icke längre böra underlåta att
framställa positivt förslag om ökande af yrkesinspektionens arbetskrafter.
Visserligen torde häremot kunna invändas, att sådant förslag redan
bragts å bane af merbemälda komité. Detta förslag bär dock tillkommit
hufvudsakligen med hänsyn till yrkesinspektionens ifrågasatta öfvertagande
af tillsynen öfver minderåriges användande i arbete vid fabrik,
handtverk eller annan handtering och torde således komma att behandlas
i sammanhang med det förslag till ändring af lagstiftningen i sistberörda
ämne, som af komitén afgifvits. Då emellertid ovisst torde
vara, när detta förslag kan varda antaget och genomfördt, samt erfarenheten
otvetydigt gifvit vid handen, att yrkesinspektionens nuvarande
uppgift, eller åstadkommandet af ett i möjligaste mån effektivt skydd
mot yrkesfara, redan i och för sig kraf ver, att årligen liera arbetsplatser
än hittills underkastas inspektion, och dessutom en ökning af yrkesinspektionen
redan nu i allt fall går i den rigtning, som i nyssberörda
lagändringsförslag förordats, torde åtgärder för vinnande af eu sådan
ökning nu lämpligen böra. vidtagas.

Antalet arbetsställen, som äro föremål för yrkesinspektion, är, för
så vidt hittills kunnat utrönas, närmare 9,000.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Af dessa ställen hafva inspekterats:

			1890.	1891.	189-2.	summa
af inspektören i	norra	distriktet ............	........... 65	103	140	308
» )> »	vestra	» .............	.......... 109	287	347	743
» » »	södra	» ............	......... 102	113	127	342
			276	503	614	1,393,

eller, då iakttages att inspektionen år 1890 fortgick endast ett hälft
år, i medeltal tillsammans 557 per år. Af denna tabell vill det synas,
som inspektionen i norra och äfven södra distriktet icke skulle hafva
bedrifvits med samma kraft som i vestra distriktet. Orsaken till denna
skenbara oegentlighet ligger emellertid, hvad norra distriktet beträffar,
deri, att inspektören derstädes dels varit hindrad af annat offentligt uppdrag'',
dels halt att på anmodan af myndigheter afgifva flera utlåtanden
och verkställa flera utredningar äfvensom att i fråga om ångpannor
m. m. utarbeta flera förslag till ordningsregler än de öfrige inspektörerna.
Vidkommande åtel- södra distriktet, så verkstälde dervarande
inspektör under år 1891 eu ganska tidsödande utredning rörande tändsticksindustrien,
hvilken utredning var föranledd af den ifrågasatta revisionen
af nådiga förordningen den 18 februari 1870, angående hvad
vid tillverkning al tändstickor in. in. skall iakttagas till förekommande
åt käkbensbrand hos arbetarne, hvarjemte det 1892 inträffade ombytet
af inspektör förorsakade ej ringa afbrott i inspektionen.

Af 5 § uti lagen angående skydd mot yrkesfara, jemford med den
för inspektörerna gällande nådiga instruktion, framgår otvetydigt, att
inspektörerna skola gå vederbörande yrkesidkare till banda med upplysningar
och råd i fråga om arbetarnes skyddande mot yrkesfara.
\ rkesinspektörerna skola alltså icke allenast, då förhållandena synas
sådant påkalla, förklara, att eu skyddsanordning bör vidtagas, utan
äfven meddela, huru skyddsanordningar kunna lämpligen inrättas och
anbringas, samt måste derför i ett mycket stort antal fall till industriidkare
lemna så utförda teckningar öfver skyddsanordningar, att dessa -kunna efter dem anbringas. Att sådant måste taga mycken tid i anspråk,
är sjelf klart, i synnerhet som det icke kan begäras, att inspektörerna
skola vara så hemmastadda inom hela den mångfald af olika
industrier, som är föremål för deras tillsyn, att de i hvarje fall kunna
omedelbart lemna fullständiga utredningar om hvad som bör i skyddshänseende
åtgöras. Inspektörerna måste tvärtom i särdeles många fäll

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 138. 49

egna ett ganska ingående studium åt de mångskiftande förhållandena
inom de olika industrierna för att kunna på lämpligt sätt gifva upplysningar
och råd. Särdeles är detta händelsen i fråga om de hygieniska
förhållandena och inom den kemisk-tekniska industrien. Nu antydda
omständigheter äro vidare särskildt beaktansvärda beträffande inspektionen
inom, bland andra städer, Stockholm, der de mest olika industrier
förekomma, hvilka ofta äro inrymda i förhyrda och för industrien
ej från början lämpade lägenheter, hvarest åvägabringandet af i synnerhet
de hygieniska skyddsanordningarne ej ■ sällan möter stora svårigli
G tor.

Det af yrkesinspektionen föranledda skrifarbete tillväxer äfven och
får icke försummas. Ensamt till yrkesinspektören i norra distriktet
hafva under nästlidet år inkommit 4<7 skrifter förutom ofvan omförmälda
593 protokoll öfver verkstälda ångpanneprofningar, hvilka samtliga
handlingar måst diariiföras och jemväl oftast påkallat vidare handläggning
i ett eller annat hänseende.

Vid nu antydda förhållanden är tydligt att, om ock efter vunnen
större erfarenhet inspektion af flera arbetsplatser än hittills kan komma
att af en hvar af inspektörerna årligen medhinnas, denna ökning af
antalet inspekterade arbetsplatser dock icke kan varda synnerligen stor,
hvadan, om yrkesinspektionens arbetskrafter icke förstärkas, dess anseende
och . effektivitet ställas på spel, hvarförutom den i många fall
särdeles vigtiga efterbesigtningen till utrönande, huruvida anvisad skyddsanordning
verkligen kommit till stånd, måste varda mer eller mindre
försummad.

Förbemälda komité för revision af förordningen den 18 november
1881 har i sitt till Eders Kongl. Maj:t afgifna betänkande betonat, att
yrkesinspektionens arbetskrafter äro otillräckliga, särskildt om den
äfven skulle, såsom ifragasatts, fa sig alagd tillsyn öfver minderåriges
arbete, samt tillika föreslagit, att tre nya yrkesinspektörstjenster skulle
inrättas.

Kollegium och medicinalstyrelsen hafva i sitt den 10 december
1892 öfver samma komités betänkande afgifna gemensamma underdåniga
utlåtande, med framhållande deraf, att yrkesinspektionens nuvarande
arbetskrafter äro redan för det med 1889 års lag afsedda ändamål
otillräckliga samt med redogörelse för yrkesinspektörernas verksamhet
och den tillökning deri, som skulle af tillsynen öfver de minderåriges
arbete varda en följd, föreslagit, att icke allenast yrkesinspektörernas
antal skulle ökas till sex, utan äfven att hos eu hvar af dem skulle
Bill. till infot!. Prat. 181)4. 1 Sam/. 2 Afd. 2 Hand. 33 Käft. 7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

anställas en assistent, samt att anslaget till skrifbiträde åt inspektörerna
skulle ökas till 800 kronor för livar och en bland dem.

Då emellertid nu icke föreligger frågan om ökande af yrkesinspektionens
arbetskrafter med hänsigt till öfvervakandet af minderåriges
arbete, lärer sistberörda förslag icke böra i sin fulla utsträckning vidhållas.
Men derest betydelsen och gagnet af yrkesinspektionen inom
dess nuvarande verksamhetsområde skola blifva i någon väsentligare
mån större, torde dock yrkesinspektörernas antal böra redan nu ökas
med minst två, samt derjemte anslag beredas, att användas till arfvode
åt med särskilda fackkunskaper utrustade män, hvilkas biträde kunde ''
i vissa fall vara för yrkesinspektörerna behöfligt, såsom vid inspektion
af sprängämnesfabriker och andra till den kemiska industrien hörande
arbetsställen eller i fråga om hygieniska föreskrifter.

Behofvet af biträde vid inspektion af sprängämnesfabriker har,
enligt hvad erfarenheten redan gifvit vid handen, gjort sig gällande,
hvilket tydligen framgår af yrkesinspektörens i vestra distriktet här
ofvan omförmälda berättelse; och de explosioner, som på senaste tid
inträffat vid dylika fabriker, innebära en ytterligare maning till att vidtaga
åtgärd uti ifrågavarande hänseende. Flera andra af de till den
kemisk-tekniska industrien hörande anläggningar äro jemväl af beskaffenhet,
att deras inspekterande understundom erfordrar sådana insigter i
kemi, att de ej kunna hos yrkesinspektörerna, hvilkas utbildning hufvudsakligen
ligger och jemväl med hänsyn till deras verksamhet i allmänhet
bör ligga inom det mekaniska facket, förutsättas; och särskilt
torde de hygieniska förhållandena inom fabriker ganska ofta påfordra
utredning af kemist eller hygienisk fackman. Det är väl sant, att
1889 års lag angående skydd mot yrkesfara föreskrifver, att vederbörande
provinsial-, stads- och distriktsläkare äro pligtige att lemna
inspektör det biträde, som af hans tjensteåligganden påkallas; men dels
torde icke alltid desse vara i tillfälle att verkställa mera omfattande,
allmängiltiga utredningar, dels erfordras ofta för dylika utredningar
sådana särskilda insigter, som egas af t. ex. helsovårdsnämndens i
Stockholm kemist eller med honom jemförliga personer.

Kollegium får alltså i underdånighet hemställa, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t vidtaga åtgärd för inrättande af ytterligare två yrkesinspektörstjenster
samt för anvisande af ett årligt anslag att,, vid förefallande
behof af sakkunnigt biträde åt yrkesinspektör vid inspektion
af sprängämnes- eller annan kemisk-teknisk fabrik och för utredning
af särskilda hygieniska förhållanden, användas till ersättning i hvarje

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

51.

särskilt fall åt härför lämpliga personer, som af Eders Kongl. Maj:t
eller, derest Eders Kongl. Maj:t pröfvar så lämpligen böra ske, af
kollegium årligen för ändamålet utses. Ett ''belopp af 3,000 kronor
årligen torde för sistnämnda ändamål vara till fyllest.

I sitt sammandrag af yrkesinspektörernas berättelser för år 1891
anförde kollegium, hurusom af inspektörer framhållits, att den jemförelsevis
ringa reseersättning, hvartill yrkesinspektörerna efter resereglementets
4:de klass vore berättigade, för dem försvårade att i den
utsträckning önskligt vore företaga inspektionsresor inom distrikten.
I sin berättelse för år 1892 andrager vidare yrkesinspektören i vestra
distriktet, bland annat, att, sedan han nu tjenstgjort såsom inspektör i
öfver två års tid, lian funnit, att ersättningen, som erhölles för tjensteresorna,
ej räckte till bestridande af kostnaden derför, utan att rätt
betydande belopp måste af honom tillskjutas af egna medel; att, då
yrkesinspektörernas befattning vore af den beskaffenhet, att de större
delen af året hade att vistas på resor, det vore hårdt för dem att ej
kunna utöfva sin verksamhet utan afsevärd uppoffring af sin lön; samt
att han hyste förhoppning, att yrkesinspektörerna måtte blifva tillerkända
reseersättning efter tredje klassen i rese reg 1 e mentet.

Kollegium finner för sin del hvad sålunda förekommit böra beaktas.
Med här i landet rådande pris å måltider utom hemmet samt å rum
på hotell lära onekligen sex kronor icke räcka till att gälda kostnaderna
derför. Y id tillfälliga resor under kortare tid varda de tillskott,
som vid sådant förhållande måste göras, ej så känbara; men då yrkesinspektörerna
skola större delen af aret vara på resor, blifva deremot
gifvetvis dessa tillskott ganska betydande. De kunskapsmått och den
skicklighet, som med rätta fordras hos yrkesinspektörerna, äro äfven
sådana, att desse tjenstemän vid sig yppande tillfällen lätt kunna erhålla
andra och bättre aflönade befattningar i industriens tjenst, och betinga
äfven berättigade anspråk hos inspektörerna på en i ekonomiskt afseende
tryggad ställning. Erfarenheten under den korta tid yrkesinspektionen
fortgått har äfven visat, att redan två inspektörer lemnat sina
anställningar såsom sådana för att egna sig åt industriel arbete. . Det
torde icke vara förenligt med yrkesinspektionens syfte eller med industriens
och det allmännas nytta, att allt för täta ombyten af inspektörer
oga rum. Ett sådant missförhållande förebygges bland annat derigenom,
att inspektörerna icke tvingas att å sina tjensteresor uppoffra större
belopp af den för eget och familjens underhåll i öfrigt afsedda och i
och för sig icke synnerligen störa lönen; och är detta så mycket mer

52 Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

att beakta, som pensionera^ ej tillkommer inspektörerna. På grund af
nu angifva skäl får alltså kollegium jemväl hemställa, att Eders Kong!
Maj:t tacktes bereda yrkesinspektörerna ersättning för deras tiensteresor
etter 3:dje klassen i gällande resereglemente.

Stockholm den 17 oktober 1893.

Underdånigst

RlCH. ÅKERMAN.

TH. NORDSTRÖM, ERNST GUNTHER.

föredragande.

ADOLF BERENCREUTZ.

Emil Hiibner.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 188.

Tält. I. Sammandrag af uppgifter rörande arbetsställen, inspekterade under år 1893.

I''	i				Antal och ålder af sysselsatte arbetare,
	j Antal	Det använda			manliga och qvinliga
	j arbets-	kraftbelonnet

''	j ställen.	Hktr.	12-	14 ar	14-	18 år	i öfvor 18 år	Summa
Totalsummor.		med ånga.	med vatten.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Arbetsställen med der användt kraft-										i
belopp och arbetareantal, inspekte-rade år 1892 af jTkesinspektören:
i norra distriktet ...........	140	3,713,5	2,741	52			70	5,189	764	5,584	862
		Odd
» vestra d:o .......	347	7,681	35,729		162	1,797	595	15,570	2,698	17,628	3,455

» södra d:o	127	6,479	5,407	142	91	818	578	6,432	2,485	\| 7,392	3.154

Summa summarum	eu	17,873,5	43,877	455	281	2,958	1,243	27,191	5,947	30,604	7,471
Fördelning å industrigrupper
och yrken.	''
Stenindustri.
Stenkuggerier och hyflerier:							-
inom norra distriktet......	i	—	—	—	—	—	—	115	—	115	_
» vestra » ..............	i	—	—■	—	—	—	—	14	_	14	_
» södra »	3		12			2		24		26

Kalk-, cement-, gips- och kritbruk, slam-
färgtillverkning:
inom norra distriktet .......	3	22				1	1	41		42	1

» vestra »								70		70

» södra »
Porslins-, kakel-, lergods- och tegel till-
verkning:
inom norra distriktet .........	i	87				8		100	20	108	20

» vestra » ......	3		10			1		17		18

» södra »
Glasbruk och glasslipare:
inom norra distriktet ...........
» vestra » ...........	1	14		18		94		138		250

» södra »	—		—	—	—	—	— \|	—	— II	_	_
Summa	13	1231	22	18	—	ioo[	- 1	519	25	643	26

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

				Antal och ålder af sysselsatte arbetare,
	''intil	Det använda			manliga och qvinliga.
		kraftbcloppet
	arbets-
				12--14 år	14—18 år	öfver	L8 är	Summa.
✓	ställen.	Hktr.

•		ånga.	vatten.	in.	qv.	m.	qv.	in.	qv.		qv.
Kol- och torfindustri (jemte gasverk).
inom norra distriktet..............
» vestra » ...............	5	115	50	—	—	-	—	19	'' —	19	—
» södra » ..............	1	180	—	—	—	-	—	7	—	7	—
Summa	A	295	50	—	—		—	26	—	26	—
Malmförädlingsindustri.
Jern- och ståltillverkning:
inom norra distriktet,..............	13	366	1,035	— ''	-*	40	—	585	—	625	—
» vestra » ..............	54	532	16,165	16	—	347	—	4,308	—	4,671	—
» södra » ...............	4	100	1,012	—	—	16	—	377	—	393	—
] Motalltillverkning (utom jern och stål):
inom norra distriktet...............	—	__
» vestra » ...............	7	55	470	—	—	5	—	351	—	356	—
» södra » ...............	2	100	50	—	—	15	—‘5	96		in	—
Summa	SO	1,153	18,732	16	—	423	—	5,717		6,156	—
Metallindustri.
Jern- och stålmanufaktur:
inom norra distriktet...............	8	27	40	—	—	9	—	100	—	109	—
» vestra » ...............	10	127	830	—	—	159	—	459	—	618	—
» södra » ...............	6	248	1,020	20	—	114	14	378	1	512	15
j Mekaniska verkstäder och jerngjuteri^:
inom norra distriktet...............	6	209	139	—	—	32	—	820	—	852	—
» vestra » ...............	30	422	360	9	—	140	—	2,015	—	2,164	—
» södra » ..............	12	719	—	1	—	100	—	2,152	1	2,253	1
\| Finare jern- och stålindustri (verktyg, in-
strumentor in. m.):
inom norra distriktet...............	G	134	—	3	—	33	—	253	1	289	1
» vestra » ...............	13	95	584	—	—	101	—	520	168	621	168
» södra » ...............	—		—	V _	—	—	-	—	—	—	1 h
Metallgjuteri och metallmanufaktur (an-											i
nan än af jern och stål):
inom norra distriktet...............	3	14	—	—	—	11	7	56	40	67	47
» vestra » ...............	2	—	64	—	—	13	—	32	—	45	—
» södra » ...............	1	18	—	—	—	4	—	34	—	38	—
Summa	103	2,013	3,037	\| 33		716	21; 6,819	211	7,568	232

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

Varf- ocli skeppsbyggeri.

inom norra distriktet......

» vestra » .......

» södra »

Summa

Träindustri.

Sågverk, hyflerier och vedsågerier:
inom norra distriktet........

» vestra » .......

» södra » ........

musikinstrument m. in.):

inom norra distriktet.....

» ''vestra » ......

» södra » ......

Tunnbinderier och fabriker m. m

inom norra distriktet......

» vestra » ......

» södra » ......

Öfrig träindustri (bobin-, pliggm.
fl. fabriker):

inom norra distriktet......

» vestra » ......

it södra » ......

Textilindustri.

Spinneri, väfveri-, vadd- och
in. in.:

inom norra distriktet.
i> vestra »

» södra »
Färgerior och blekerier:

inom'' norra distriktet,
n vestra "
o södra »

Antal arbets-i ställen. -	Det använda kraftbeloppet Hktr.	— Antal och ålder af sysselsatte arbetare, manliga och qvinliga
II 12—14 år	14-18 år	öfver 18 år I	Summa j
med ånga.	med vatten.	m.	qv.	m.	qv.	i ,n. \|	qv.	m.	qv.
1	105			I	25		425	J	450	- \|
1	109		—	:	88	—	965	:	1,053	:
2	214	— :	‘ —	-	113	—	1,390	—	1,503	„j
23	1,685	366	44	J	121	5	1,603	41	1,768	46
52	1,920	1,309	94	40	219	39	1,566	78	1,879	157
9	130	no	26	—	68	—	174	—	268
7	204,5				4	_	210	1	214	1
8	422	58		—	69	—	424	—	493
17	248	73	7	—	no	—	554	2	671	2
1	50	—	—	*-	17	—	55	—	72	—
	"
3	16	_	—	—	5	~~	17	30	22	30
2	100	—	10	—	20	—	63	—	93	—
2	42	—	2	6	■ 29	21	47	45	78	72
a 124 jr	4,817,5	1,910	183	40	002	05	4,713	197	5,558	308
	_	_	—	—	—	—	—	—	—	—
20	2,181	551	64	67	153	255	77<	1,385	996	1,707
23	1,39S	1,781	17	38	j 155	258	858	1,937	1,036	2,233
3	i;	—	.	_	1	_	C	2	It	2
10	r	—	—	—	It		142	38	154	42
.. 7	17(	) —	—	—	—	—	9(	i (	*	6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

''.....					Antal	och ålder af svsselsatte arbetare.
	Antal	Det använda			manliga och qvinliga.
1	arbets-	kraftbeloppei			f-
-	ställen.	Hktr.	12-	-14 åi	14~	-18 år	öfvei	18 år	Summa.
		med	1 med						1
Repslagerier och snörmakerier:		ånga	1 vatten.	m.	qv.	1 “•	qv.	in.	1 qv-	m.	qv.
inom norra distriktet .						I
» vestra »	—	_	] _			\| I
» södra » ........	1	it		S		5\| 2	12		2(	i <	40
Summa	Cd	3,855	\| 2,24#	8#	11.1	\| 323	52S	I,88(	3,388	2,28f	4,030
Skinn- och läderberedningsindustri.									I
inom norra distriktet	— •	—	_	—	—	__	_	_		_
» vestra »	1	12	_	—	—	1	2	34	3	1 35	5
» södra »	1	löj —	—		_	—	40	—	4(1	—
Summa	2	27		—	—	1	1 2	74	3	75	5
Beklädnadsindustri.
Skrädderier och öfriga fabriker för söm-
nåd och stickning:
inom norra distriktet......	3	8		—	—	—	16	10	226	10	242
» vestra »	—	—	—	—	—	—	—	_	_	_
» södra »	—	—	—	—	—	_
\| Hattfabriker:
inom norra distriktet	—	—	—	—	_	_	_
» vestra »	—	—	—	—	_	_	__
» södra »	—	—	—	_	_	_
j Sko- och handskfabriker:
inom norra distriktet.	—	—	—	—	_	_
» vestra »	1	25	—	—	—	7	16	77	46	84	62;
» södra »	1	16	—	—	—	9	14	79	68	88!	82
Summa	5	40	—	—	—	10	40	100	340	182	380
Sadelmakeri in. in.
1 Sadelmakeri och tapetsorarejrket:
inom norra distriktet....	—	—	—	—	_	_
» vestra »	—	- 1	_	_	_
» södra »	—	—	_	__	_	_
Tagel-, fjäder- och stoppflberindustri:				- i	_	_	_
inom norra distriktet.......	—	—	—	_	_	_
» vestra »	—	—	—	_	___	_
» södra »	—	—	— i	—	—	—	—	_	_	_	_
Summa	—	— i	—	—	—	—	— \|	— i	—	—	N

Motioner i Andra Kammaren N:o 138.

	Antal	Det använda kraftbeloppet Hktr.	Antal och ålder af sysselsatte arbetare, manliga och qvinliga
.	arbets- ställen.	12—14 år	14—18 år	öfver	18 år	Summa
		med ånga.	med vatten.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.
Närings- oeli njutningsämnes-industri.						•
Qvarnar:
inom norra distriktet...............	17	500	370	—	—	i	~	103	3	104	3
» vestra » ...............	37	in	1,742	—	—	i	—	177	—	178	—
» södra » ...............	12	1,465	490	—	—	4	—	277	—	281	'' “
Bagerier, kaffe-, chokolad- och cikoriafabr.:
inom norra distriktet...............	—	—
» vestra » ...............	—	—	—	—	—	—	—	—	. -	—	—
» södra » ...............	2	59	—	—	—	2	15	61	34	63	49
Sockerbruk:
inom norra distriktet...............
» vestra » ...............	1	no		n	—	31	—	637	69	679	69
» södra « ............... \| Bryggerier, brännerier och jästfabriker:	4	1,057				8	5	561	124	569	129
inom norra distriktet..............	4	101	—	—	—	1	—	59	8	60	8
» vestra » ...............	9	81	_	—	—	3	—	129	62	132	62
ii södra » ................	5	96	35	—	—	—	—	70	6	70	6
\| Mejerier:
inom norra distriktet...............	8	47	—	—	25	—	10	59	46	59	81
» vestra » ...............	5	13	12	—	—	—	—	6	14	6	14
» södra » ..............''.
J Tobaks- och cigarrfabriker:
inom norra distriktot...............
» vestra » ...............	4	40	—	—	1	16	24	74	123	90	148
» södra » ...............
Öfriga närings- och njutningsämnesfabr.:
inom norra distriktet...............
» vestra >> ...............	1	12	—	—	'' —	4	—	12	11	16	11
» södra » ..............	1	6	—	—	—	1	2	2	2	3	4
Summa	no	3,608	2,640	n	26	72	56	2,227	502	2,310	584

Bih. till Riksd. Prot. 1834. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band. 33 Haft. 8

Motioner i Andra Kammaren N:o 138.

	Antal	Det använda kraftbeloppot	Antal och ålder af sysselsatte arbetare, manliga och qvinliga
	arbets- ställen.	Hktr. 1	12-	14 år	14-	18 år	öfver	18 ar	. Summa
		med ånga.	med vatten.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv.	m.	qv. !
Pappersindustri. Pappersmassefabriker och pappersbruk: inom norra distriktet...............	5	10	791			ii		287	15	298	16
» vestra » ...............	38	522	13,277	i	4	100	40	11,721	128	1,822	172
» södra » ...............	4	155	745	3	—	8	2	175	8	186	10
Tapetfabriker:
inom norra distriktet...............
» vestra » ...............	1	6	_	—	—	3	—	19	32	22	32
» södra » ...............	—	—	—	'' —	—	—	—	—	-''	, -
Tryckerier (bok- och litografiska):
inom norra distriktet...............	10	63	—	2	—	26	6	137	29	165	35
» vestra » ...............	3	15	—	—	—	—	—	29	—	29	—
» södra » ..............	2	n i	—	7	—	19	3	51	12	77	15
Bokbinderier och öfrig pappersindustri:
inom norra distriktet...............	2	—	—	—	1	2	—	14	5	16	6
» vestra » ................											j
» södra » ...............	—		—	—	—	—	—	—	—	—	- 1
Summa	63	778	14.813 -	13	5	169	52	2.433	229	2,615	286
Kemisk-teknisk industri. Superfosfat- och andra gödningsämnes-samt syrefabriker:
inom norra distriktet.............											- \|
>v vestra » ...............	3	146	—	—	—	5	—	100	1	105	1
» södra » ...............	1	98	—	—	—	—	—	60	—	60	—
Sprängämnesfabriker (tändrör, fyrverkeri m. m.):
inom norra distriktet...............
» vostra » ..............	1	8	—	—	—	—	—	12	6	12	6
» södra » ..............
Tändsticksfabriker:
inom norra distriktet...............	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
» vestra » * ...............
» södra » ...............

Motioner i Andra Kammaren, N;o 138.

	Antal	Det använda kraftbeloppot DDK khi Hktr.	Antal och ålder af sysseltatte arbetare, manliga och qvinliga.
•''.-.•nu..’*- -ijii	arbets- ställen.	12^44 år	14—18 år	öfver	18 år	Surr	ma
		riied ånga.	med vatten.	!	qv.	m. ]	qv.	m. 1	qv.	m.	qv.
Tvål-, "ljus- och oljofabrik er:	1	10		1	2	2	ö]	20	28	23	35
» vestra » ...............	5	253	_	38	.50	180	2171	454	490	672	757
	5	112	_	46	38	153	244	299	287	498	569
Öfrig kemisk-teknisk industri:
	2	14	_	2	_	1	--	42	47	45	47
	4	75	70		_	4	_. \|	99	_	103	—
» södra » ...............				—	—	—	--1	—	—	—	—
Summa	22	751	243	98	Öl	357	flis	1,209	88l!	1,664	1,443
Målnings- och impregnerings-
industri.		- ■
			_		_	—	— 1	—	—	—	—
					_	_	_	_	_	—	—
» södra » ...............	_	_	_	—	—	'' —	—	—	—	—	—
Summa	—	—	—	—	'' —	—	—	—	—	—	—
Elektrisk belysningsindnstri.

										—	—
» södra » ...............	_						.
Summa	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—
Ångpanneanläggningar för
uppvärmning.
inom norra distriktet— .........	5	33	—	—	—	—	3	12	168	12	. 171
	4	42	_	_	—	—	—	5		5
» södra » .......... • ■ •	1	25	75	—	—	—	—	1	—	1	—
Summa	10	100	1 73	- —	—	—	1 3	18	168	\|\| 18\| 171

Motioner i Andra Kammaren N:o 138.

Tal). II. Af yrkesinspektörerna gjorda anvisningar rörande åtgärder

till skydd mot yrkesfara.

	t	1
Slag af åtgärder.	Norra 1 Vestra i distriktet, distriktet	Södra distriktet	Summa. i
L ji ■ • , i » . j Till lagens den 10 maj 1889 § 2 inom. 1 hänförliga ...... j På grund af § 2 mom. 2:	246	\| 69	156	471
a) afseende skydd mot fall eller föremåls nedstörtande	30	53	9	92
b) i fråga om hissar och lvftkranar ..............	33	52	27	112
c) •• » >< kar och bassiner............................	6	1	—	7
d) >* » •> skydd mot eldfara .........................	4	3	7	14
ep» •> » gångar i arbetslokaler....................	17	39	37	93
f) » " » i arbetslokal uppstäld motor ............ g) » » » skydd vid maskiner och transmissioner:	6	4	4	14 i
1) motorer......................................................	16	23	51	90
2) transmissioner............................................	158	303	135	596
3) metallbearbetningsmaskiner ........................	12	64	19	95
4) träbearbotningsmaskiner ............................	87	148	105	340
5) specialmaskiner för papper och textilindustri ...	10	44	25	79
6) » » öfrig industri .................	50	14	35	99
h) i fråga om signalanordningar......................... i) » » » direkt afkoppling af maskiner med	21	45	20	86
hastig gång ................................. k) afseende skydd vid rengöring eller smörjping af i	16	11	28	55
gång varande maskiner....................................	32	14	—	46
1 inom. 3: i fråga om luftrum och luftvexling..................	33	11	12	56
» » » belysning och uppvärmning............	17	5	3	25
afseende att hindra spridning af dam och gaser	34	20	19	73
afseende renhållning.....................................	47	5	4	56
mom. 4: i fråga om anslag till efterrättelse för arbetarue	32	11	17	60
Summa [	907 \|	939 \|	713 t	2,539

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1894.