Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
1
N:o 138.
Af Herr Gref ve E. Sparre m. fl.: Angående ändringar i gällande
tulltaxa, rn. m.
Redan vid början af sist förflutna året hade ställningen för flera af
vårt lands mest betydande näringsgrenar blifvit så bekymmersam, att vid
riksdagens början inom båda Kamrarne förslag väcktes att genom kloka
tullpolitiska reformer komma vårt betryckta näringslif till hjelp. Härtill
manade ej blott den i andra länder på senaste tid vunna erfarenheten af
liknande åtgärders lyckliga inflytande, utan framför allt eu jemförelse mellan
vårt eget lands vida tryggare ställning för några årtionden tillbaka under
då rådande grundsatser för tullagstiftningen och den nu för tiden på de
flesta näringsområden inträdda afmattningen, hvilken oförtydbart står i närmaste
samband med den för hvarje år stegrade utländska konkurrensen, som
åter framkallats genom den sedan slutet af 1850-talet verkande omkastningen
i Sveriges tullpolitik.
Här kan icke af oss fordras att åvägabringa en utförligare undersökning
af den ställning, hvari landets jordbruksnäring blifvit försatt under inflytande
af de handelspolitiska grundsatser, som från och med 1858 gjort
sig i vår tullagstiftning gällande. Om än det är en obestridlig sanning, att
under senaste årtionden vårt jordbruk kan i vissa hänseenden framvisa en
exempellös utveckling, med stöd af upplånade utländska kapital samt den
oerhördt snabba och kraftiga förbättringen af landets samfärdsmedel, sä är
dock vår handelsstatistik egnad att väcka bekymrande tvifvelsmål, huru vida
resultaten och rigtningen af denna utveckling kunna obetingadt prisas såsom
tillfredsställande. Allt ifrån den tid, då alla införselafgifter på främmande
jordbruksalster här på en gång afskaffades, har införseln af de ädlare och
drygare sädesslagen oupphörligen ökats, hvarigenom våra egna landtmän
tvingats att allt mera öfvergå till vårsädesodling, i samma mån erfarenBih.
till Biksd. Prat. 1S86. 1 Samt, 2 Afä. 2 Band. 16 Käft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
heten lärt dem, huru osäker afsättningen af deras råg och hvete visat sig
på hösten, sedan köpmännen hunnit att från utlandet med dessa spanmålsslag
rikligen förse sina kunder, långt innan den svenske jordbrukaren hunnit
skörda sin säd och bringa densamma i marknaden. För odling af höstsäd
användes redan 1865 en areal af 820,838 tunnland, och denna har 1882
icke kunnat ökas till mera än 901,329 tunnland, hvaremot vårsäden förstnämnda
år upptager 1,456,268 tunnland, men sistnämnda år ej mindre än
2,042,102 tunnland. Under femårsperioden 1875—1879 utgjorde skördebeloppet
af hösthvete i medeltal årligen 630,000 tunnor och. af höstråg
3,863,000 tunnor.
År 1883 beräknades skörden af hösthvete till 615,000 tunnor och af
höstråg till något mera än 4 millioner tunnor. Af hafre deremot skördades
under nyssnämnda femårsperiod årligen i medeltal 9,709,000 tunnor, och
1883 var skördebeloppet 11,630,000 tunnor. Den vid sådant förhållande
stigande införseln af de ädlare sädesslagen äfvensom af hvetemjöl och rågmjöl
måste mana till en undersökning, huru vida resultaten af landets spanmålsodling
ställa sig till vår fördel. Det visar sig dä, att af »spannmål och produkter
deraf» var 1881 införsel rar det omkring 38% millioner kronor, då utförsel
värdet stannade vid 271 3 millioner kronor. År 1882 visar införselvärde
af 3 9 73 millioner kronor mot utförsel värde af 32% millioner kronor, och 1883
gick införseln upp till värde af 45 Vs millioner kronor mot en utförsel till
värde af 33: , millioner kronor.
Ehuru utförseln af vissa ladugårdsalster ansenligt stigit under senaste
årtionde, har å andra sidan landets införsel af sådana äfven högst betydligt
ökats, så att äfven inom det område, som statistiken rubricerar under »matvaror
af djur», för oss visat sig en underbalans, som år 1881 gick upp
ända till inemot 11 millioner kronor och de närmast följande åren nätt till
inemot 1 % million kronor. Hvad särskild! angår den stora utförseln af
svenskt smör, har under senaste tiden eu ganska bekymmersam erfarenhet
visat våra landtman, huru högst osäker denna inkomstkälla kan vara, då prisen
i våra exporthamnar rätt länge stält sig ända till 40 procent under de förut
bekomna,
Då de från alla delar af landet ingångna skildringarna af jordbruksnäringens
ställning tydligen lägga i dagen, att från statsmakternas sida åtgärder
nu miste vidtagas för afhjelpande af det rådande betrycket, har det
synts oss i främsta rummet vara af nöden att bereda landets modernäring
en gent emot utlandet mera betryggad ställning. Då sådana länder som
Tyskland och Frankrike aktat nödigt att helt nyligen genom ytterligare betydlig
förhöjning af införselafgifterna för jordbruksprodukter och ladugårdsalster
komma sina egna landtmän till hjelp, och då lyckligtvis vår jordbruks
-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138. 3
näring är i alla hänseenden oberörd af traktatsförpligtelser, så äro vi öfvertyg''^6)
att kloka tullpolitiska reformer, vidtagna så snart som möjligt, erbjuda
den närmast till hands liggande utvägen för afböjande af de tydliga
faror, som hota vårt lands vigtiga ste näringskälla.
Med mycket få undantag hafva både europeiska och utom-europeiska
stater införselafgifter faststälda för flera eller färre af landtbrukets alster,
just i afsigt att åt egna jordbrukare bevara företrädet till landets marknad.
Emot en tilllpolitisk reform hos oss i sådan rigtning har visserligen låtit
med mycken styrka samma invändning höra sig, som under liknande omständigheter
framhållits i andra länder, der slik reform bragts till stånd, att
nemligen derigenom lefnadskostnaderna för landets öfriga kroppsarbetare torde
komma att på känbart sätt fördyras.
Da utan tvifvel både ur stut sekonomisk och social synpunkt en sådan
påföljd vore mycket betänklig, så hafva de sorgfälligaste undersökningar föranstaltats
och de noggrannaste iakttagelser egnats just åt detta spörsmål.
1 länder med mångdubbelt större antal arbetare i de industriella yrkena, än
hos oss är händelsen, har man kommit till den öfvertygelsen, att mängden
af förbrukare, som i allmänhet nödgas köpa sina förnödenheter i mindre
qvantiteter, ingalunda kan af den fria införseln anses hemta någon bestämd
fördel med hänsyn till deraf framkallad prisbillighet. Deremot har alldeles
bestämd erfarenhet bekräftat, hvad som också före en sådan reforms genomförande
antagits, att en stegrad verksamhet för landets jordbrukareklass
och en i sammanhang härmed ökad täflan inom landet beredt öfriga samhällsklasser
fördelarne af en jemnare tillgång på alla lifsförnödenheter till mindre
vacklande pris, hvartill kommit att ökad köpkraft hos den talrikaste klassen
af näringsidkare framkallat större lifaktighet och gynsammare ställning inom
andra områden för den industriella verksamheten.
Dä vi hoppas finna den åsigten numera delad af många i Riksdagen,
att under nu inträdda förhållanden ställningen för värt lands jordbruk påkallar
ett öfvergifvande af luttills följda grundsatser i fråga om tullfri införsel
åt främmande landtbruksalsfer, så tillåta vi oss vördsammast för de
bär nedan upptagna jordbruksprodukter föreslå der angifne tullsatser samt
särskilt betona angelägenheten deraf, att de införselafgifter, hvilka till äfventyr
varda beslutade, måtte så snart som möjligt derefter få träda i gällande
kraft.
Men om än det ej kan förnekas, att jordbruket, såsom landets modernäring,
torde böra i främsta rummet skyddas emot det allt starkare intrånget
af öfvermägtig utländsk konkurrens, så bör dock vara klart, att äfven våra
öfriga större näringsintressen måste samtidigt på liknande sätt ses till godo,
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
så att en lifligare afsättning af den inhemska jordbruksnäringens alster till
idkarne af andra betydande näringar må kunna påräknas.
Näst jordbruket är väl bergshandtering^! att betrakta såsom vårt lands
hufvudsakligaste näringskälla. Med den plötsliga omkastningen af vår tullpolitik
för landtbruksalster följde i omedelbart sammanhang äfven »de friare
grundsatsernas» tillämpande på jernhandteringen och andra grenar af bergsbruksrörelsen.
Vi kunna icke bär upptaga utrymmet med en utförligare framställning
af våldsamheten i den reform, som utan någon öfvergångstid blef på en gång
genomförd, i det många högst betydande tillverkningsarter, Indika förut under
längre följd af år varit genom införselafgifter hägnade emot allt för stark
utländsk konkurrens, beröfvades allt sådant skydd.
Lika litet vore här lämpligt att med detaljerade uppgifter, hemtade
ur näringsstatistiken för så väl vår jernhandtering som vår öfriga metallindustri,
klarligen ådagalägga, huru vacklande och osäker ställningen gestaltat
sig äfven för denna så vigtiga näringskälla under inflytande af senast fullföljda
handelspolitik. En jemförelse med tillväga gåendet i andra kulturländer,
Indika visst icke underlåtit att genom höga tullskrankor stänga ute
från sina marknader både våra råvaror och våra manufakturerade effekter
på den metalliska industriens område, skulle lättast kunna ådagalägga, huru
oklokt ur statsekonomisk synpunkt vi förfarit, då vi hållit öppen marknad
för alla länders arbetsprodukter, men vi måste, af lätt förklarliga skäl, för
tillfället afstå derifrån.
I fullkomlig afsaknad af erforderligt tullskydd emot utlandets metalltillverkningar
måste svenske bergsbruksidkare sakna håg att i erforderlig
grad nedlägga kapital och omtanke på en sorgfällig utveckling af sin yrkesdrift,
då utlandets tillverkare jemte andra stora fördelar just haft det kraftigaste
tullskydd att stödja sig på.
Från de mest betydande idkare af mekanisk-verkstads industri har helt
nyligen till vår regering gjorts framställning om en väl behöflig ändring i
gällande tullagstiftning beträffande alster af jerntillverkning, och vi hafva
ansett oss böra upptaga och till Riksdagens pröfning här vördsammast framställa
samma förslag till speciella tullsatser, som i nyss nämnda petition
blifvit ifrågastälda. Beträffande den öfriga metallindustrien bifoga vi här nedan,
vid sidan af redan i vissa fall stadgade tullsatser, förslag till lämpliga
införselafgifter för sådana arter af tillverkning, Indika sakna erforderlig
tryggad ställning.
I fråga om landets handtverksindustri hafva vi ansett lämpligast att
för närvarande åtminstone på några större tillverkningsområden, skrädderioch
skomakerirörelse samt möbeltillverkning, söka åstadkomma erforderliga
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138. 5
ändringar i gällande taxa, och hafva vi tillåtit oss att derför under vederbörliga
rubriker i det bilagda ändringsförslaget hemställa om Riksdagens bifall
i nämnda hänseenden.
Utgående från den grundsatsen, att ett af tullagstiftningens mål bör
vara att i någon mån stäf]a benägenheten för öfverdådig vällefnad, kostsam
lyx och flärd, anse vi den för närvarande bos oss gällande tullagstiftning
vara i många hänseenden föga tillfredsställande, ehuru plats ej lämpligen
torde här sökas för ett utförligare framhållande af de skadliga följder, hvilka
med hänsyn till olika samhällsklassers lefnadsvanor och sedliga hållning äro
att befara, när införselafgifterna för hit hänförliga artiklar icke äro med
nödig varsamhet och omtanke afvägda.
Väl vetande, att ej minst i det nu påpekade hänseendet svåra hinder
för en bättre ordnad tullagstiftning läggas regering och Riksdag i vägen
genom våra redan för bestämd tid afslutade tarifftraktater, hafva vi dock
ej tvekat att i sammanhang med här förut yrkade ändringar nu jemväl till
allvarligaste påaktande framhålla, om ej tiden vore inne att åtminstone fä
friare händer gent emot sådana länder, med hvilka, under förbehåll af bestämd
kortare uppsägningstid, handelstraktater afslutats allenast under ömsesidig
försäkran att behandlas lika med den mest gynnade nation.
Uenom uppsägande af sist påpekade traktater skulle eu stor del af
den öfriga handelsverlden, med hvilken vi hafva varubyte, ej vidare sättas
i tillfälle att, såsom nu är fallet, njuta alla fördelar af våra låga tariffsatser
för varor ifrån Frankrike, Spanien och Portugal, fastän vi sjelfva för våra
exportartiklar sakna alla deremot svarande fördelar.
Angelägenheten att för de arbetande klasserna förbättra ställningen
genom borttagande, der så ske kan, eller åtminstone nedsättande af de införselafgifter,
som för närvarande äro lagda på vigtiga och mera allmänt
nödvändiga förbrukningsartiklar, torde lätteligen inses, och vi anse oss i sådant
hänseende kunna påpeka exempelvis kaffe och socker.
Sant är att inflytande tullafgifter för dessa varor, Indika i mycket
betydande mängd hit årligen införas, hafva ur statsfinansiel synpunkt en betydelse,
som ej får förbises.
Statsverkets tillstånd för närvarande äfvensom den tillökning i tullintrader,
hvilken tvifvels utan torde vara att emotse, i händelse de af oss
ifrågasatta införselafgifterna varda beslutade, borde dock kunna ingifva någon
förhoppning, att en nedsättning i de tryckande flnanstullarne ej kan betraktas
såsom synnerligen äfventyrlig.
I)å det emellertid näppeligen är möjligt att nu beräkna, i hvad mån
Riksdagens bifall till flera eller färre af nu föreslagna tullförhöjningar må
kunna medgifva en derefter lämpad minskning i statsinkomst genom lägre
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
faststälda finanstullar, hafva vi ansett oss böra i nu omhandlade hänseende
allenast göra sådan framställning, som innehålles i 3:dje punkten af vår
slutliga, här nedan gjorda hemställan.
Sammanfattande hvad vi bär ofvan tillåtit oss andraga samt med tillkännagifvande,
att de af oss föreslagna tullsatser, såvidt de ej röra jordbruk
och bergshandtering, äro i allmänhet satta i öfverensstämmelse med senaste
tullkomités afgifna och väl motiverade tariff-förslag, våga vi vördsammast
föreslå,
l:o att Riksdagen ville besluta de förändringar i gällande tulltaxa,
Indika här nedan äro af oss föreslagna, hvarvid i
fråga om jordbrukstullarne vi utbedja oss, att beslut så
skyndsamt må fattas, att före sjöfartens öppnande innevarande
är de beslutade ändringarna kunna varda tilllämpade.
I)å likväl, i enlighet med hvad här ofvan redan är framhållet, ett
till äfventyr af Riksdagen fattadt beslut om stadgande af sålunda ändrade
tullsatser ej kan komma till verkställighet, så framt ej uppsägning af ett
flertal afslutade handelstraktater eger rum, så hemställa vi,
2:o att Riksdagen ville hos Kong! Maj:t i underdånighet
göra framställning, att alla de handelsfördrag äfvensom
kombinerade handels- och sjöfartsfördrag eller traktater,
som med främmande stater afslutats och ännu äro gällande,
undantagande de med Spanien, Frankrike och Portugal
senast afslutade tarifftraktater, måtte samtidigt och så
snart lämpligen ske kan varda å Sveriges sida uppsagda.
Slutligen utbedja vi oss,
3:o att, i fråga om lämplig nedsättning i de s. k. finanstullarne,
Bevillnings-Utskottet behagade med begagnande
af dess grundlagsenliga initiativ göra den framställning,
som efter afgörande af de särskilda här berörda förhöjningarna
i införsela fgifter kan i betraktande af statsinkomsternas
behöriga betryggande anses tillrådlig.
Om remiss af denna vår motion till Bevillnings-Utskottet få vi vördsammast
anhålla.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
7
Föreslagna tullsatser:
Taxa-N:o. | 1 | Pr. | 1 Kronor. | Ö. |
| Stanniol, omalen: Hvete .................. | 100 kilo | 2 | 50 |
| Råg, korn och majs.................... | » | 2 | — |
| Hafre och vicker ......................................... Ärter och hönor, ej specificerade............... | 100 kilo | Fria, 2 |
|
| Andra slag, ej specificerade..................... | » | 1 | 50 |
| Spån mål, malen, mjöl och gryn: Alla slag ...... | » | 4 |
|
| Mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, | » | 4 |
|
| Frö, Hamp-, lin-, raps-.................................... Timotej- . | 1 kilo | Fritt. | 5 |
| Alla andra slag, ej specificerade............... | » | — | 15 |
| Kli, alla slag................. | 100 kilo | — | 30 |
| Malt .. . |
| 2 | _ |
| Bis, oskalad..... | » | 2 | _ |
| Risgryn, Rismjöl.................................... | 1 kilo | — | 4 |
| Gryn af spanmål, se Spanmål. Andra slag................................................. | 1 kilo |
| 10 |
| Botates, äfven krossad eller rifven............ | 100 kilo | — | 50 |
| Potatesmjöl äfvensom stärkelse af hvete, | 1 kilo |
| 14 |
| Fläsk ....... | 1 » | — | 10 |
| Kött . | 1 » | — | 5 |
| Smör, äfven konstgjord! ...................... | 1 » | — | 10 |
| Ost .. | 1 » | — | 15 |
| Ister ... | 1 » | _ | 6 |
| Pressjäst... | 1 » | — | 15 |
| Bröd, finare småbröd, cakes, pepparkakor | 1 » | — | 25 |
| Andra slag | 1 » | — | 4 |
105 | Fartyg af jern eller stål äfvensom ångfar-tyg, alla slag...... | ton | 25 |
|
153 | Gevär, skjut-, alla slag, vigten af fodral | kilo | _ | 80 |
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Taxa-N:o. |
| Pr. | Kronor. | Ö. |
231 | Gevär: Delar af gevär förtullas såsom det Jern och stål: Tack- och barlastjern samt skrot.............. | 100 kilo |
| 80 |
232 | Jern- och stålgöten samt smältstycken .. | » | 1 | 20 |
233 | Balk-, hörn- och s. k. familj er n, samt | » | 2 | 50 |
234 | Andra valsade eller smidda stänger......... | » | 2 | 10 |
235 | Jern och stål: Till rubriken A: o 233 ej hänför liga samt | » | 6 | __ |
236 | Valsade eller smidda plåtar, ej specifice-rade, utan öfverdrag af zink, tenn, |
| 3 | 50 |
| Broar och delar dertill .............................. | » | 4 | 50 |
| Valsade eller smidda plåtar, polerade, sli-pade, fernissade, lackerade eller öfver-dragna med koppar, tenn, zink, bly | » | 6 |
|
| Kör af smidbar! jern eller stål.................. | » | 5 | — |
| Ankare, draggar, kettingar och kedjor | » | 3 | 50 |
| Smidda, valsade eller af smidbar! jern |
| i |
|
Motioner i Andra Kammaren, Ko 138,
9
Taxa-N:o. |
| Pr. | Kronor. | ö. |
| Jern och Stål: mobiler, ångsprutor, jernvägs- och spår-vägsvagnar, symaskiner samt till åker-bruks- och annan redskap..................... | 100 kilo | 3 | 50 |
236 | Plogar, harfvar och dylik gröfre åker-bruksredskap, ej specificerade, kanon-rör, smidesstäd, smideshammare, vagn-fj edrar, skrufstycken, bräckjern, häst-skor ................. | 100 » | 3 | 50 |
| Gröfre jern- och stålvaror, äfven slipade Hammare, bilor, yxor, liar, gödsel-och dynggrepar, spadar, skyfflar, | 100 » | 10 |
|
238 | Kedjor med länkjernet under 6 mm. dia-meter .... | 1 » |
| 10 |
239 | Spik af 45 mm. längd eller deröfver samt | 1 » |
| 4 |
240 | Spik, kortare än'' 45 mm., samt nubb, | 1 » | _ | 15 |
241 | Trä-, lås- och trådskrufvar ........................ | 1 » | — | 15 |
243 | Gjutna rör, balkar, kolonner, lyktstolpar, hällar, lod och vigter, samt gjutna ej Ång- och andra maskiner af alla slag | 100 » | 2 | _ |
244 | Gjutna, icke emaljerade,, glaserade, lacke-rade, blankslipade, samt ej .med tenn, | 100 » | 4 | i 1 1 | |
Bill. till Bilcsd. Prof. 1886. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 16 Höft. 2 |
|
iO
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Taxa-N:o. |
| Pr. | Kronor. I | Ö . |
245 | Jern och Stål: Bord, stolar, soffor, fotskrapor, spottlådor, | 100 kilo | 10 |
|
246 | Kopiepressar, eldredskap och paraplyställ, kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings-och för andra hushållsbehof afsedda ma-skiner äfven i förbindelse med trä ...... | 100 » | 20 |
|
247 | Finare ej specificeradt gjutgods, såsom | 1 » |
| 30 |
248 249 | Kassakistor, kassaskåp, sängar af värde | 1 » | 15 proc. | 70 |
250 | Polerade, lackerade, emaljerade................ | 1 » | — | 35 |
251 | Andra slag ................................................... | 1 » | — | 15 |
356 | Maskiner eller bearbetade delar deraf ej Bo) lokomotiv, lokomobiler, flyttbara | 100 » | 15 |
|
| 2:o) ångmaskiner, andra slag, ej spe-cificerade ........................................... | 100 » | 10 | _ |
| 3: o) ångmaskiner för fartyg eller båtar | 100 » | 15 | — |
| 4:o) ångpannor ..................................... | 100 » | 10 | — |
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
11
Taxa-N:o. |
| Pr. | Kronor. | Ö |
| Maskiner: |
|
| 1 |
| 5:o) maskiner, andra slag, ej specifice- |
|
|
|
| rade, hufvudsakligen bestående af: |
|
| l |
| a) trä ..... | 100 kilo | 4 | _ |
| b) gjutjern...................................... | 100 » | 6 | |_ |
| c) smid jern eller stål | 100 » | 8 | i |
| d) andra oädla metaller | 100 » | 10 |
|
| Redskap och verktyg, ej specificerade, för- |
|
|
|
| tullas såsom det ämne, bearbetadt, hvaraf |
|
|
|
| de hufvudsakligen bestå. |
|
|
|
| Sprutor, alla slag, ej specificerade, äfven- |
|
|
|
| som tillbehör af värde |
| 10 proc. |
|
j | Symaskiner och bearbetade delar deraf: |
|
|
|
| Öfverdelen eller sjelfva maskineriet | 1 kilo | _ | 80 |
| Fotställningen, äfven i förbindelse med |
|
|
|
| trä.................. | 1 » | _ | 20; |
| Ej bearbetade delar till symaskiner: se |
|
|
|
| Jern och stål. |
|
|
|
| Sågar, sågblad och sågbladsämnen, hänföras |
|
|
|
| till redskap och verktyg, ej specificerade. |
|
|
|
| Tråd, jern- och stål-... | 1 » | — | 4 |
| Arbeten deraf: duk... | 1 » | _ | 15 |
| Andra slag förtullas som jern- och stål- |
|
|
|
| varor, ej specificerade. |
|
|
|
| Åkdon, eller bearbetade delar deraf, ej spe- |
|
|
|
| cificerade: |
|
|
|
| 1: o) Jomväg svagnar: |
|
|
|
| a) första klass | styck | 15 proc. |
|
| b) andra klass ..... | » | 15 » |
|
| c) tredje klass eller postvagn | » | 10 » |
|
| d) godsvagnar ....... | » | 10 » |
|
| 2: o) Spårvägsvagnar: |
|
|
|
| a) för en häst . | » | 15 » |
|
| b) för två hästar........ | » | 15 » |
|
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Taxa-N:o.
| Pr | Kronor. | ö. |
Åkdon: |
|
|
|
3: o) Andra åkdon : |
|
|
|
a) arbetsfordon ................................ | styck. | 10 proc. |
|
b) tvåhjuliga samt öppna slädar . | » | 12 » |
|
c) trillor ...................................... | » | 12 » |
|
d) halftäckt^ mindre vägnar och |
|
|
|
lialftäckta slädar | » | 15 » |
|
e) andra slag ........................ | » | 15 » |
|
Koppar: rå och skrot...................................... | 1 kilo | -— | 8 |
garad eller raffinerad ................. | 1 » | — | 10 |
smidd, valsad eller gjuten: plåtar |
|
|
|
och andra ämnen för bearbetning | 1 » | — | 15 |
kopparbleck, -bult och -spik ...... | 1 » | — | 15 |
andra helfärdiga arbetade arbeten: |
|
|
|
opolerade....................................... | 1 » | — | 35 |
polerade ................................... | 1 » | — | 70 |
Metaller, sammansatta: |
|
|
|
oarbetade ...................................... | 1 » | — | 10 |
skrot .............................................. | 1 » | ■— | 8 |
arbetade: plåtar, tuber och rör, |
|
|
|
latun och trådband, samt andra |
|
|
|
ämnen för ytterligare bearbet- |
|
|
|
ning............................................ | 1 » | — | 15 |
bleck, bult och spik till fartygs |
|
|
|
förhydning, andra slag, oäkta |
|
|
|
lahn och metallduk, derunder |
|
|
|
inbegripna mer eller mindre |
|
|
|
förgylda, försilfrade, förnick- |
|
|
|
lade, pläterade, eller med s. k. |
|
|
|
guldfernissa öfverstrukna...... | 1 » | — | 70 |
utan sådan beläggning eller be- |
|
|
|
strykning...................................... | . 1 » | — | 35 |
Tråd af koppar eller sammansatta metaller |
|
|
|
oförgyld eller oförsilfrad .................. | 1 » | — | 25 |
Bly: oarbetad! ............................................ | 1 » | — | 5 |
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
13
Taxa-N:o. |
| Pr. | Kronor. | Ö. |
| Bly: arbetadt, ej specificerad!, omåladt och |
|
|
|
| olackeradt, samt hagel............... | 1 kilo | — | 12 |
| plåt, rör, hult och tråd ............... | 1 » | — | 10 |
| måladt och lakeradt......................... | 1 » | _ | 35 |
| Zink: plåt och bleck ...................... | 1 » | — | 6 |
| förgyld, försilfrad eller förnicklad ... | 1 >'' | — | 70 |
| ytbetäckning ...................................... | 1 » | — | 12 |
15 | Apelsiner och citroner........................ | 1 » | — | 25 |
24 | Band och silkessammet: helsiden .. | 1 » | 5 | -i |
25 | halfsiden....... | 1 » | 2 | 50 |
39 | Bijouterivaror................................ | 1 » | 1 | — |
48 | Blommor: konstgjorda.................................. | 1 » | 15 | — |
49 | delar till konstgjorda blommor . | 1 » | 6 | — |
72 | Broderade arbeten draga lika tull med tyget, |
|
|
|
| med tillägg af.......................................... |
| 50 proc. |
|
78 | Bränvin och sprit af vindrufvor ....... | 1 liter | 60 | |
104 | Etuis .......................... | 1 kilo | 1 | — |
124 | Frukter, inlagda .................................... | 1 » | — | 50 |
138 | Galanteriv av or .............................. | 1 » | 1 |
|
163 | Glas: fönster- och spegel-, ofolierade........... | 1 » | — | 20 |
164 | I):o d:o d:o ........... | 1 » | — | 30 |
165 | D:o d:o folierade.......... | 1 » | — | 30 |
166 | D:o d:o större dimensio- |
|
|
|
| ner.............. | 1 » | — | 45 |
191 | Handskar, alla slag.............. | 1 » | 3 | — |
216 | Hängslen, af siden eller halfsiden | 1 » | 2 | 50 |
218 | andra slag ............................... | 1 » | 1 | — |
222 | Instrument er: alla slag, kirurgiska, optiska | 1 » | — | 35 |
224 | » fortepianon, tafflar, pianinon | styck | 100 | — |
225 | » flyglar..................................... | » | 150 | — |
2971 298/ | Kläder etc. förtullas med förhöjning af...... |
| 50 proc. |
|
Konserver ....................................................... | 1 kilo | — | 50 | |
313 | Korkar, skurna utan beslag......... | 1 » | _ | 35 |
341 | Luktvatten: alla slag .................................... | 1 » | 1 | 50 |
u
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
Taxa-N:o. |
| Pr | Kronor. | Ö. |
| Läderarbeten; anmärkning: härunder inbe- |
|
|
|
| gripas läderremmar att begagnas till |
|
|
|
| maskiner. |
|
|
|
344 | Lök................................................................. | 1 kilo | —■ | 10 |
356 | Maskinerier, redskap och verktyg ............ |
| 5 proc. |
|
368 | Musslor, ätbara, friska................................... | 1 » | — | 10 |
392 | Oljor, flygtiga, ej specificerade ................... | 1 » | 1 | 50 |
406 | Paraplyer och parasoll er: |
|
|
|
| af siden eller halfsiden.............. | 1 styck | 1 | — |
407 | andra slag...................................... | 1 » | — | 40 |
409 | Parfymer, ej specificerade.............................. | 1 kilo | 1 | 50 |
416 | Perlemor, arbetad, oinfattad........................... | 1 » | 1 | — |
426 | Plymer................................................................ | 1 » | 10 | — |
441 | Russin ................................................................. | 1 » | — | 25 |
472 | Skodon; anmärkning: särskild! inkommande |
|
|
|
| s. k. nåtlade öfverdelar till skodon för- |
|
|
|
| tullas enligt ofvan anförda bestämmelser |
|
|
|
1 | med tillägg af ................................................ |
| 50 proc. |
|
483 | Snörmakeriarbeten, hel- eller halfsiden......... | 1 * | 5 | — |
494 | Spetsar, silkes- .................................................. | 1 » | 5 | — |
495 | andra slag .......................................... | 1 » | 2 | 50 |
506 | Strumpor af hel- och halfsiden ..................... | 1 » | 5 | — |
516 | Svampar, ätbara ............................................... | 1 » | — | 50 |
| Tegel och andra arbeten af eldfast lera.... | 100 » | -— | 40 |
535 | Tobak, arbetad: cigarrer och cigarretter ... | 1 » | 4 | — |
555 | Möbler; försedda med stoppning, men utan |
|
|
|
| öfvertyg, förtullas med förhöjning af |
| 50 proc. |
|
| » med stoppning och öfvertyg........... |
| 100 proc. |
|
574 | Vagnar, andra slag; anmärkning: uppstår |
|
|
|
| tvifvel till hvad slag ett åkdon är att |
|
|
|
| hänföra, utgår tullen med 10 proc. af |
|
|
|
! | dess värde, dock ej utöfver....................... |
| 200 | — |
576 | Vantar, hel- och halfsiden .............................. | 1 kilo | 5 | — |
| Verktyg eller delar deraf, ej specificerade .. | värde | 5 proc. |
|
582 | Vin, alla slag, med 25 proc. alkoholhalt: |
|
|
|
| på fat, större eller mindre.......................... | 1 kilo | — | 30 |
| på andra kärl ................................................ | 1 liter | — | 65 |
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
15
Taxa-N:o. |
|
| Pr. | Kronor. | ö. |
586 | Vindrufvor Väfnader: | 1 | kilo | — | 25 |
593 | felb och plysch | 1 | » | 2 | 50 |
594 | andra slag, guld- och silfvertyg | 1 | » | 5 | — |
595 | felb, plysch, filtar................ | 1 | » | 2 | 50 |
596 | andra slag | 1 | » | 2 | 50 |
613 | af lin, andra slag | 1 | » | 1 | 75 |
617 | jute- oblekt, pack- och säckväf......... | 1 | » | — | 7 |
Stockholm den 27 Januari 1886.
Eric Sparre. | J. Wallberg. | Carl Wennérus. |
A. P. Trybom. | J. Andersson. | Lars Andersson. |
Allvar Olsson. | Chr. Aug. Ekeborgh. | B. Dahlgren. |
Joll. Sjöberg | J. Dahlgren. | A. E. Petersson |
i Bodaryd. |
| i Hamra. |
P. Svensson. | 0. W. Bedelius. | E. Fredhohn. |
L. F. Odell, | J. Eklund. | Oskar Erickson. |
A. Wendt. | L. P. Mallmin. | J. B. TJnger. |
Anders Nilsson. | Carl Persson. | J. Blindbock, |
Carl Joll, Persson, | G. F. Östberg. | J. Ericsson |
C. J. Jakobsson. | Patrik Stockman. | John Örwall. |
Gustaf Anderson. | Fr. Pettersson. | C. G. Anderson, |
F. G. Janson. | A. Johansson | A. Svenson |
| i Löfåsen. | i Edum. |
And. Svenson | Axel Svartling. | J. G. Granlund. |
P. Larsson, 8. F. Norén.