Motioner i Andra Kammaren, N:o 133 (Motion 1903:133 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

T -

N:o 133.

Af herr E. 0. T. Wavrinsky, i Stockholm, om skrifvelse
till Konungen, angående rätt för elever, som utexaminerats
från de tekniska elementarskolorna, att antagas till reservofficer
svolont är er vid armén.

Det är icke ens tredjedelen af de 12 vapenöfvade årsklasserna, som
kan upptagas i de nuvarande förbanden i armén. Denna reserv är oorganiserad.
För att möta bekofvet af befäl till densamma bar införts en reservbefälsinstitution,
som dels utgöres af f. d. officerare i aktiv fjänst, dels af
s. k. reservofficerare. Båda dessa grupper äro fåtaliga. För att med
minsta möjliga kostnader öka den första gruppen bar föreslagits, att pensionsforbållandena
skulle så ordnas, att för officerare, som af en eller
annan anledning bindas i sin verksamhet af andra än militära intressen,
öppnas utsikt att kunna erhålla afsked före den nu bestämda pensionsåldern,
med rätt till en efter tjänstetiden afpassad pension vid inträdet i
pensionsåldern för dem, som fortfara att göra sina inbetalningar till pensionskassan
och kvarstå i reserven. Sänkes däijemte något den åldersgräns,
hvarvid innehafvare af de högsta befalsgradema äga skyldighet att afgå
ur aktiv tjänst, till fromma för den högsta befälsledningen, så skulle med
jämförelsevis ringa kostnad för statsverket en reservofficerskader kunna
bildas, som ej vore att ringakta.

Hvad den senare gruppen af reservbefälet, de egentliga reservofficerarne,
vidkommer, så bar den ändring vidtagits, att deras utbildningskurs,
som förut varat 17 månader, nu minskats till 12—13 månader och
kan delas på 3 somrar. Då reservofficer åtnjuter vissa aflönings- och
pensionsförmåner samt vid den sista repetitionsöfning, han genomgår, liksom
Bih. till lliksd. Vrot. 1903. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 42 Häft. (N:o 133). 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

i krig får tjänstgöra såsom officer, bör denna anställning vara lockande för
många ynglingar.

Vikten och behofvet af att reservbefäl anskaffas, på det att icke de
på vapenöfningen af våra 12 årsklasser nedlagda kostnaderna till största
delen skola vara bortkastade, äro ju uppenbara, För att tillgodose detta
behof vid armén utfärdade Kungl. Maj:t den 14 mars 1902 en kungörelse
angående sättet för officers- och reservofficersvolontärers antagning och ututbildning.

Däri stadgas:

§ 1. För att blifva antagen till officers- eller reservofficersvolontär
erfordras:

att i afseende på kroppsbeskaffenhet uppfylla de i Vårt förnyade
nådiga reglemente den 24 nästlidne januari för undersökning af dem, som
söka fast anställning vid armén eller flottan, stadgade fordringar;

att under året näst före det, när anställningen sökes, hafva uppnått
högst 22 års ålder; samt

att hafva aflagt mogenhetsexamen eller genomgått sjökrigsskolans
sjätte landklass; dock att den, som med godkända kunskaper genomgått
någon af följande skolor, nämligen: Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg,
högre afdelningen, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, B- eller
C-kursen, Göteborgs handelsinstitut, ettåriga fackkursen, eller något af
landtbruksinstituten vid Alnarp eller Ultuna, må, äfven om han icke aflagt
mogenhetsexamen, vinna anställning såsom reservofficersvolontär, utom
vid fortifikationen.

§ 2. Den, som åstundar att såsom officers-eller reservofficersvolontär anställas,
skall före den 1 maj det år, anställningen önskas, hos vederbörande
regements- eller kårchef därom göra skriftlig ansökning; börande därvid
fogas, förutom prästbetyg, de handlingar rörande aflagda prof och examina,
som kunna till stöd för ansökningen åberopas, af militärläkare utfärdadt
intyg angående sökandens duglighet till krigstjänst samt, därest sökanden
är omyndig, intyg af målsman, att denne icke har något att emot ansökningen
erinra.

Sökande, som vid ansökningtidens utgång ännu icke aflagt sådan
examen, som i 1 § afses, åligger, därest hans ansökning skall till pröfning
upptagas, att ofördröjligen efter undergången examen till chefen
ingifva det därvid erhållna betyget.

§3. §4. —---—----------- —

§ 5. De antagna officers- och reservofficersvolontärerna skola den 1
juni inträda i tjänstgöring vid vederbörande truppförband; dock att den,

Motioner i Andra Kammaren, Ko 133.

som på grund af sådant förhållande, som afses i 2 § 2 stycket, först efter
sistnämnda dag antages, inställer sig till tjänstgöring å tid, som chefen
bestämmer.

§ 6. § 7. § 8. § 9.------------—

§ 10. Rörande officersvolontäremas utbildning vid krigsskolan finnes
särskild! stadgadt.

Reservofficersvolontärerna kommenderas under tredje anställningsåret
till en utbildningskurs om tre månader, vid slutet hvaraf reserofficersexamen
med dem auställes. Två sådana kurser anordnas hvarje år med
början, den ena omkring den 15 januari och den andra under senare
hälften af maj; och äga volontärerna själfva afgöra i hvilkendera kursen
de skola deltaga.

Efter aflagd reservofficersexamen befordras volöntärerna till fanjunkare
(styckjunkare).

§ 11. Under tredje året skola såväl officers- som reservofficersvolontärerna
deltaga i regementsöfningarna.

Med afgifvande af förslag för reservofficersvolontärs befordran till
reservunderlöjtnant skall anstå, till dess officersexamen vid krigsskolan för
året ägt rum; och galle beträffande officersaspirants vid väg- och vattenbyggnadskåren
befordran till reservunderlöjtnant vid fortifikationen hvad i
sådant afseende är eller varder särskildt stadgadt.

§ 12. § 13. § 14. § 15. — —-----------

För anställning såsom reservofficersaspirant fordras således som regel:
aflagd mogenhetsexamen eller att hafva genomgått sjökrigsskolans sjätte
landklass. Men därjämte må de, som med godkända kunskaper genomgått
vissa skolor, äfven om de icke aflagt mogenhetsexamen, vinna anställning
såsom reservofficersaspiranter, utom vid fortifikationen.

Inträdesfordringarna och undervisningsämnena i dessa skolor äro:

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.

För att blifva antagen till ordinarie elev i lägre af delningen erfordras:
att hafva fyllt 14 år, vara af vitsordad god frejd, äga god religionskunskap,
kunna fritt och obehindradt läsa och tydligt skrifva svenska språket samt ledigt
behandla de fyra räknesätten äfven med vanliga och decimalbråk. Om den
sökande skall begagna undervisningen i den högre afdelningen, bör han därutöfver
äga grundlig insikt i allmän aritmetik, algebra, till och med 1 och 2
gradens ekvationer samt färdighet i problemräkning, planimetri, motsvarande
de sex första böckerna af Euklides elementer, öfning i problems geometriska
lösning med lini al och passare jämte algebrans användande på geometriska

Motioner i .Andra Kammaren, N:o 133.

problems lösning. Han skall äfven känna hufvudragen af geografien och
historien, särdeles fäderneslandets, hafva inhämtat svenska språkets grammatik
samt kunna någorlunda ledigt öfversätta tyska eller, för blifvande
skeppsbyggare, engelska författare.

Ben högre af delningen, som har en vetenskapligt teknisk riktning, omfattar
3 1-åriga klasser och grenar sig efter första året i 4 olika fack, nämligen
det mekaniskt-tekniska, det kemiskt-tekniska, väg- och vattenbyggnads- samt
skeppsbyggnads-facket. I denna afdelning undervisas i följande läroämnen:
matematik, lägre och högre, teoretisk mekanik och maskinlära med tillhörande
konstruktionsritning, geodesi eller landtmäteri och nivelering för
industriella behof, beskrifvande geometri jämte linearritning, allmän och
tillämpad fysik, elektroteknik, allmän kemi och kemisk teknologi, mineralogi
oeh geognosi, mekanisk teknologi, allmän bjggnadslära och husbyggnadskonst
med tillhörande ritning, byggnadskonstens historia, väg- och
vattenbyggnadskonst med tillhörande ritning, skeppsbyggeri, teoretiskt och
praktiskt, samt skeppsmätning, frihandsteckning med krokiritning och
arkitektonisk ornamentsritning, verkstadsarbete.

Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, B- och C-kursen.

Inträdesfordringar: att från det läroverk, sökanden senast tillhört,
från enskild lärare eller från principal medföra betyg om goda seder, samt
att sökande, som afser att vinna inträde i:

dm 1-åriga B-kursen, genom betyg styrker sig hafva från allmänt läroverks
öfre 6 realklass vid vårterminens slut erhållit minst godkända betyg
i de denna klass tillhörande läroämnen, i hvilka inom institutet undervisas,
eller vid af institutets lärare anställd pröfning visar sig äga motsvarande
kunskaper;

dm 1-åriga C-kursen, genom betyg styrker sig hafva aflagt studentexamen
på real- eller B-linien eller vid af institutets lärare anställd pröfning
visar sig äga motsvarande kunskaper i vissa ämnen (företrädesvis
svenska och moderna språk).

Undervisningsämnena: se tabell här nedan.

Göteborgs Handelsinstitut;

den l-åriga fackkursen för studenter.

Inträdesfordringar: att vid något af rikets allmänna läroverk hafva
aflagt mogenhetsexamen med minst betyget godkänd i svenska, tyska, franska
och engelska språken samt matematik (i engelska och matematik minst,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

latin-B-liniens kurs), eller också att vid verkställd inträdespröfning visa sig
äga motsvarande kunskaper i dessa ämnen.

Undervisningsämnena äro: tyska, engelska, franska, handelsgeografi
handelsrätt, nationalekonomi, handelslära, bokföring, handelskorrespondens,
handelsräkning, aritmetik, kemi och varukunskap, stenograf! och
välskrifning.

Alnarps landtbruksinstitut.

Högre afdelningen.

För att antagas till elev fordras:

att hafva fyllt 18 år, äga god frejd och kristendom skunskap samt
att vara fri från smittosam sjukdom. Ansökan skall således åtföljas af
präst- och läkarebetyg. Då sökande ännu är omyndig, har han att därtill
foga målsmans eller förmyndares tillståndsbevis till inträde. Öfver hufvud
har man funnit en något mognare inträdesålder, såsom 20 ä 22 år,
lämpligast för undervisningens tillgodogörande;

att hafva aflagt afgångsexamen vid dimissionsberättigadt läroverk eller
teknisk elementarskola eller vare sig genom terminsbetyg från allmänt
läroverk eller genom andra vitsord, som af styrelsen godkännas, eller i
särskild af institutets lärare förrättad inträdesexamen visa sig äga insikter
i svenska språket, matematik och naturvetenskap, motsvarande minst
vitsordet godkänd för flyttning till 7. klassen vid allmänt läroverk.

Erfordras inträdesexamen, omfattar pröfningen följande: a) i svenska
språket: författande af en uppsats öfver förelagdt ämne; b) i matematik:
ett kunskapsmått i geometri, motsvarande 4 böcker af Euklides och någon
proportionslära, aritmetik och i algebra ekvationer af första graden samt
kännedom om andra gradens ekvationer med en obekant; c) i naturvetenskap:
i botanik organlära, växternas klassificering och naturliga system
samt kännedom om allmänna vilda växter, motsvarande 6. klassens kurs
vid högre elementarläroverk; fysikens första grunder.

Skulle någon sökande förete särdeles framstående vitsord öfver praktisk
skicklighet i jordbruk, men ej kunna uppvisa fullständiga kunskapsbevis,
kan på styrelsen bero att honom äfven utan inträdesexamen antaga.

Ultuna landtbruksinstitut.

För vinnande af inträde såsom ordinarie elev vid institutet fordras:

Ålder minst 18 år samt god frejd;

Minst 1 års allvarligt deltagande i de vid ett landtbruk förefallande
göromål. I betraktande af att vid institutet ingen öfning eller under -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

visning i jordbrukets praktik förekommer, bör, i synnerhet om eleven skall
vara kompetent att vid afgången från institutet på egen hand sköta jordbruk,
den föregående utbildningen helst vara grundligare, än på den
stadgade minsta tiden, 1 år, medhinnes. Af sökande med i öfrigt lika
vitsord äger därför också den företräde, som styrker sig hafva längre tid
än 1 år deltagit i landtmannagöromål;

Teoretiska förkunskaper, ådagalagda genom afgångsbetyg från teknisk
elementarskola, flyttningsbetyg till nedre 7. realklassen vid allmänt läroverk
med godkändt betyg i svenska språket, matematik och naturvetenskap
eller genom annat motsvarande vitsord, som af lärarerådet godkännes.
Inträdessökande, som ej sålunda kunnat styrka sig äga dessa förkunskaper,
underkastas dagen före kursens början inträdesexamen vid institutet, hvarvid
förekommer: a) författande af en kortare uppsats om något af vid
examenstillfället förelagda ämnen; b) matematik, geometri, motsvarande
6 böcker af Euklides, aritmetik och algebra till och med andra gradens
ekvationer med en obekant; c) naturalhistoria: botanik och zoologi: växternas
och djurens organ, öfversikt öfver växt- och djurrikets system samt
kännedom om allmänna växter.

Under sistförflutna år petitionerade några från tekniska elementarskolor
utexaminerade ynglingar, ehuru dessa skolor ej finnas upptagna
bland dem, hvilkas fullbordade lärokurser berättiga till anställning såsom
reservofficersaspiranter, att få såsom sådana antagas på den grund, att de
tekniska elementarskolornas kurser vore fullt ut jämförliga med kurserna
vid en del af de skolor, som nu berättiga till sådan anställning.

Deras begäran afslogs.

Hvilken utbildning lämna då dessa tekniska elementarskolor?

Inträdesfordringarna för ordinarie eleverna äro:

Intyg om uppnådd 14 års ålder, god frejd och religionskunskap.
Dessutom bör han vid anstäld pröfning ådagalägga sig äga godkända
kunskaper i följande ämnen:

Svenska språket: förmåga att felfritt skrifva efter diktamen.

Matematik: de fyra räknesätten i hela tal och bråk, såväl vanliga
bråk som decimalbråk, samt regula de tri; de fyra räknesätten i algebra
samt planimetri, till omfånget motsvarande de fyra första böckerna af
Euklides.

Historia och geografi: fäderneslandets historia efter en kortfattad
lärobok, Europas geografi, företrädesvis fäderneslandets, samt grunddragen
af de öfriga världsdelarnes geografi.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

Yngling, som i allmänt läroverk genomgått 5 klasser med vitsord om
godkända insikter i ofvan nämnda ämnen, är från pröfning i desamma
befriad, så framt kan söker inträde inom 2 år efter sin afgång från det
allmänna läroverket.

Läroämnen: Aritmetik, planimetri, stereometri, algebra, läran om

serier och logaritmer, plan trigonometri samt den analytiska geometriens
första grunder; beskrifvande geometri jämte linearritning; praktisk geometri
med därtill börande ritning samt öfningar på fältet; allmän mekanik;
maskinlära, mekanisk teknologi; experimentalfysik; allmän kemi; kemisk
teknologi med tillhörande öfningar på laboratorium; de första grunderna
af mineralogi och geognosi; svenska språket; tyska, franska eller engelska
åt lärjungar, som däri önska undervisning; bokföring, handelskorrespondens
jämte växellära; första grunderna af allmän byggnadslära och husbyggnadskonst
med tillhörande ritöfningar; kort framställning af väg-, vatten- och
brobyggnadskonst (tills vidare endast vid skolorna i Norrköping och Malmö);
lcrokiritning, frihandsteckning, modellering i lera, vax och gips; verkstadsarbete;
gymnastik och vapenföring.

Undervisningen är så ordnad, att lärjungar årligen kunna mottagas
vid början af höstterminen och på 3 år genomgå fullständig kurs. Lärotiden
hvarje år 36 veckor, fördelade på höstterminen och vårterminen med
början i augusti och slut i juni. Vid slutet af vårterminen hålles examen.

I Norrköpings tekniska elementarskolas skytteförening, som konstituerades
våren 1900, äro för närvarande 51 af skolans lärjungar aktiva
medlemmar, och de hafva flitigt deltagit i de skjutöfningar, som af föreningen
anordnats.

I den täflingsskjutning, som den 28 september 1901 var af Föreningen
för befrämjande af skolungdomens vapenöfningar anordnad i Stockholm
och till hvilken skolan af föreningen mottagit inbjudning, deltogo
7 af skolans elever. I den grupptäfling i skarpskjutning, som anställdes
om Lövenadlers vandringspris, i hvilken täfling 17 läroverk deltogo,
kornino tekniska skolans elever i andra rummet, och i täflingen med
mausergevär hemförde de trenne pris, däribland det 3:dje, hvilket torde
få anses som ett ganska godt resultat.

Under öfningsskjutningarna år 1901 hafva af tekniska skolans skytteförenings
medlemmar 18 eröfrat statens skyttemärke i brons, 6 samma
märke i silfver, och 1 detsamma i guld. Dessutom hafva 9 medlemmar eröfrat
Östergötlands skytteförbunds medalj i brons och 6 samma medalj i silfver.

De obligatoriska undervisningstimmarnes fördelning på de särskilda
undervisningsämnena framgår af följande tabell:

f Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

Undervisningsämnen.	Höstterminen	1901.		Vårterminen 1902.
I	II	III	I	n	III
mek.	sr CD 3	er OQ er?	B CD pr	kem.	er os CTQ	mek.	kem.	er VJ er? ep
Matematik ........................	97»	8	2	2		97»	3	3	3	2	2	—
Fysik ..............................	—	57»	—	—	—	—	6	6	6	—	—	—
Allmän mekanik ...............	1	3	3	3	—	1	47»	47»	47»	—	—	—
Maskinlära......................	—	—	2	1	_	_	_	'' _	_	5	4	__
Mekan. teknologi ...............	—	—	2	2	—	_	_	_	_	1	1	—
Maskinritning.....................	—	—	10	37»	—	—	87»	27»	27»	107*	57»	—
Kemi ............................	4	2	—	1	—	5	1	1	1	;__-	1	—
Kem. teknologi ..................	—	—	—	1		_	■ _	1	—	_	2	—
Kem. laborationer...............	—	—	—	87»	—	—	—	77*	—	—	77»	—
Beskr. geom. och lin.-ritning	77»	27»	—		—	77»	—		—	—		—
Byggnadskonst ..................	—	—	2	2	—		—	—	. -	2	2	—
Byggnadsritning ...............	—	—	37»	37»	—	—	27»	27»	11	37»	37»	—
Grafostatik.........................	—	—	2	2	_	_	i • ■_		_	1	1	—
Krokiritning .....................	—	3	—	_	—	_	_	_	_			—
Praktisk Geometri ............	—	_	1	1	_	_	_	_	_	1	1	■_
Bokföring ..................	—	27»	—	—	_	—	3	3	3			_
Mineralogi och Geognosi......	—	2	''-	—	—	—	1	1	1	—	—	—
Svenska .......................	2	1	1	1	—	2	1	1	1	1	1	—
V erkstad sarbete..................	7	47»	57»	27»	—	7	47*	2	2	7	27»	—
Frihandsteckning ..............	4	—	1	1	—	3	—	—	—	1	1	—
Gymnastik ........................	17»	17»	17»	17»	—	17»	17»	17»	17»	17»	17»	—
Sång.................................	l	1	1	1	—	l	1	1	l	1	1	—
Små obl. t:r pr vecka	377»	367»	377»	377»	—	377»	377»	377»	377*	377»	377»	—

Undervisningskurserna vid Frans Schartaus praktiska handelsinstitut
voro under läroåret september 1901 till juni 1902 följande:

	Tmr pr	vecka.
Ämnen:	1-åriga kurser.
	B.	C.
Obligatoriska: Bokföring och kontorsarbeten ..................................................	6	6
Handelslära ....................................................	1	1
Svenska ..........................................	1	1
Engelska.................................................	5	5
Tyska ........................................................	6	5
Franska ............................................	3	3
Aritmetik.....................................	4	4
Handelsgeografi ................................................	2	2
Handelshistoria ................................	1	1
Varukunskap ...........................	3	3
Handelsrätt ................................	2	2
Välskrifning.................................	1	1
Summa	35	34

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

En jämförelse mellan den utbildning, de tekniska elementarskolorna
lemna och utexaminerade elever från Frans Schartaus handelsinstitut besitta,
synes, med afseende å de fordringar, som böra ställas på reservofficersaspiranter,
ej utfalla till nackdel för de förra. Visserligen äro inträdesfordringarna
till handelsinstitutets ettåriga B-kurs (afgång från öfre 6:te
klassen med godkända kunskaper i de ämnen, hvari vid institutet undervisas)
högre än samma fordringar till de tekniska elementarskolorna (afgång
från öde klassen), och undervisningen i lefvande språk är ej obligatorisk
i de senare, men däremot är kursen i dessa senare treårig och i
den förra endast ettårig. Därjämte lämnas ett mycket fylligare underlag
för vidare utbildning för militärtjänsten i de tekniska skolorna. Äfven
med landtbruksinstitutens utexaminerade elever torde de tekniska skolorna
kunna mäta sig.

Ännu mera i Ögonen fallande synes orättvisan att tillbakasätta de
senare i detta fall vara, om man gör jämförelsen med villkoren för att
antagas till reservofficersaspirant vid flottan. Därom stadgar kungörelsen
af den 27 juni 1902 följande:

§ 2. För att kunna intagas till reservofficersaspirant erfordras:

att vara svensk undersåte;

att äga god frej d;

att icke hafva uppnått eller före utgången af det år, hvarunder anställning
sökes, uppnå 26 års ålder;

att hafva vitsord om godt uppförande;

att vid någon af rikets navigationsskolor hafva aflagt sjökaptensexamen;
samt

att vara godkänd vid läkarebesiktning, förrättad enligt de föreskrifter,
hvilka gälla för undersökning af dem, som söka fast anställning vid armén
eller flottan.

För inträde i navigationsafdelning fordras vid samtliga navigationsskolor
utom god frejd och fyllda 16 års ålder: l:o) af styrmanselev: att
minst 2 år hafva Varit anställd i sjömanstjänst å segel- eller ångfartyg i
in- eller utrikes fart (hvari dock icke inberäknas tjänst å ångfartyg i
egenskap af maskinist eller eldare); att kunna skrifva läsligt och någorlunda
felfritt efter diktamen samt att kunna obehindradt räkna de fyra
räknesätten med hela tal, decimal- och vanliga bråk; 2:o) af sjökaptenselev:
att hafva aflagt styrmansexamen eller äga däremot svarande kunskaper
samt att hafva tjänstgjort till sjöss minst 3 år.

Undervisningskurserna vid dessa skolor omfatta:

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 42 Höft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

Styrmansklassen:

a) räknelära: repetition af inträdesfordringarna; propositionslärans enklaste
grunder och användning på regula de tri, enkel intresse- och bolagsräkning
äfvensom enklare numeriska ekvationer af första graden med en
obekant, hvarjemte eleven skall bibringas färdighet uti de logaritm iska tabellernas
begagnande och att trigonometriskt beräkna plana rätvinkliga
trianglar;

b) geometri: räta liniers, vinklars, triangelns, parallellogrammens och
cirkelns hufvudsakliga egenskaper jämte bevis, uträkning af cirkelns och
rätliniga plana figurers ytinnehåll samt plansidiga solida figurers, cylinderns,
könens och sferens ytinnehåll och rymd;

c) navigation: definitioner, jordens storlek, form samt de punkter och
cirklar man tänkt sig på henne, lodets, loggens och kompassens beskaffenhet
och begagnande, bestämmande af kompassens deviation, kurssättning
och kursers hopkoppling, om navigering i strömvatten, uttagande af tiden
för högt vatten samt tidvattenströmmens tid och fart med tillhjälp af Tide
tables; bestickets uträknande och förande i sjökortet äfvensom loggbokens
förande;

d) astronomi: kännedom om sextanten och dess användning, latitudens
finnande genom meridianhöjd af solen och fixstjäma, grunderna för tidens
indelning och tidräkningen, longitudens finnande genom kronometer och
höjdmätning af solen, kompassens missvisning dels genom pejling och höjdmätning
af solen och dels med tillhjälp af azimut-tabeller, dock utan att
kännedom om formlernas härledning erfordras;

e) författningar, som med sjömansyrket äga gemenskap m. m.: de delar
af sjölagen, som angå befälhafvares och besättnings skyldigheter och rättigheter,
haveri, befraktningsaftal och konossement jämte däri förekommande
termer och uttryck på såväl engelska som svenska språket; författningar
angående undvikande af ombordläggning och om lifräddningsstationema
på rikets kuster; det nödvändigaste af tull-, karantäns-, lots- och
konsulsstadgama; enklare bokhålleri behöfligt till förande af fartygs
räkenskaper.

Sjökaptensklassen:

Utöfver hvad för styrmansklassen bestämdt är:

f) räknelära: algebrans första element, digniteter och rötter, uppställning
och lösning af enklare ekvationer af första och andra graden, de

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

förra äfven med flera obekanta; algebrans tillämpning på enklare geometriska
problem; proportionsläran någorlunda fullständigt, alligations- och
vexelräkning, någon kännedom om allmännast förekommande mått-, viktoch
myntsystem;

g) geometri: plankaetriens och stereometriens element, uträkning af
solida figurers ytinnehåll och rymd jämte bevis;

h) trigonometri: plan och sferisk;

i) navigation: fullständig kännedom om bestickföring, sjökartors konstruktion
och bruk, stor cirkelsegling, fullständigare kännedom om tidvattnet,
om jordmagnetismen, grunderna för deviationsläran jämte sätten för kompassens
kompensering för deviation och krängningsfel, nautisk meteorologi;

k) astronomi: definitioner, jordens dagliga och årliga rörelser, årstidernas
växling, fullständigare kännedom om grunderna för tidens indelning och
tidräkningen; månens faser samt det hufvudsakligaste af dess rörelser och
förmörkelser; de allmänna begreppen om solsystemet och lagarna för planeternas
rörelse, för precision och nutrition, kännedom om reflektionsinstrumenten
och deras justering; latitudens finnande enligt olika metoder,
tidsbestämning och longitudens finnande såväl medels kronometer och höjdmätning
som måndistans, finnande af kompassens missvisning, m. m.;

l) mekanik: kroppars allmänna egenskaper, sammansättning och upplösning
af krafter, om tyngdpunkten, om enklare maskiner och deras jämviktsvillkor,
om friktion;

m) skeppsbyggeri: grunderna för fartygs byggande såväl af trä som
järn jämte benämning på fartygs delar; grunderna för skeppsmätning;
kännedom om fartygsritningar; om stufning och lastläggning;

n) ångmaskinlår a: om aggregationsformerna, värmets verkningar, gasers
spänstighet, expansion och utströmning samt om kokning, ångbildning
och förbränning jämte någon kännedom om hydrostatik; kunskap om ångpannor
med därtill hörande kranar, ventiler och kontrollapparater samt
deras sammansättning, beskaffenhet och ändamål; om ångans verkan i
ångmaskiner, om expansion och kompression samt fördelar och olägenheter
däraf; om olika slag af ångmaskiner och deras användande samt om
skrufpropellrar och sidohjul; beräkning af ångpannors och ångmaskiners
effekt, om indikatorn och dess användande samt beräkning af ångmaskinens
kraft enligt indikatorsdiagram; ångmaskiners uppläggning, klargöring
och skötsel samt nödfallsarbeten i maskinen; kännedom om de rörande
ångfartyg mod hänsyn till säkerhet m. m. gällande författningar;

o) författningar, som med sjömansyrket äga gemenskap: fullständigare

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

kännedom om de i punkt e) uppräknade delar, äfvensom kännedom om
det hufvudsakligaste af växellagen och om växlars bruk i allmänhet.

Här är icke fråga om sjökaptenens alldeles särskilda utbildning som
sjöman, utan om hans kompetens till att blifva reservofficersaspirant.
Och den grundläggande utbildning navigationsskolorna lämna för reservofficersbeställningen
är icke större än den, de tekniska elementarskolorna
lämna.

Det är ej ett ringa antal elever de tekniska elementarskolorna utbilda;
arbetsåret 1896—97 utgjorde lärjungarnas antal i Malmö 85, i Norrköping
71, i Borås 68 och i lrebro 85. (Hösten 1901 tillkom tekniska elementarskolan
i Hemösand). Att dessa ynglingar i allmänhet hafva särskilda
anlag för det praktiska lifvet torde kunna antagas, då de välja
denna bana. Sådana element bland den bildade ungdomen torde böra
tagas vara på för reservbefälsinstitutionen, hälst som de redan i skolorna
genom flerårig gymnastik och målskjutning (äfven skarpskjutning med
mausergevär) danats för fältlifvet. Deras verksamhet sedermera som
arbetsledare bör dessutom bibringa dem befälsvana.

Att grunden till Kung!. Maj:ts afslag å de gjorda ansökningarna ej varit
bristande fysisk utveckling hos de sökande, mindre god frejd eller dåligt
uppförande framgår af de intyg för en af de sökande, hvilka bifogas
motionen. Regementschefen tillstyrkte också denna ansökan, men fördelningschefen
afstyrkte densamma.

Då behofvet af reservbefäl är stort och de tekniska elementarskolornas
abiturienter, såsom jag tror mig hafva visat, lika väl som en del
andra i kungörelsen af den 14 mars 1902 upptagna skolors fylla anspråken
för att kunna till reservofficersaspiranter antagas, får jag vördsamt
föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
hemställa om utfärdande af sådana bestämmelser,
att elever, som från de tekniska elementarskolorna
med godkända kunskaper utexaminerats, blifva berättigade
att antagas till reservofficersvolontärer vid
armén, därest de för öfrigt fylla de fordringar, som
kungörelsen af den 14 mars 1902 därför stadgar.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

Då det är angeläget, att ett sådant medgifvande måtte komma de
nu sökande till godo redan i år, anhålles om snar pröfning af ärendet i
utskottet.

* ^ V > O Cl D i ) "j "ii

Stockholm den 12 februari 1903.

Att studeranden Yiktor Yaldemar Nilsson har stark kroppsbyggnad,
vid undersökning beflnnes frisk och färdig, fri från sådant kroppsfel, som
pröfvas vara för reservofficers yrke menligt, samt i besittning af normal
synförmåga, intygas på heder och samvete.

Norrköping den 12 april 1902.

Edvard Wavrinsky.

Bilagor.

Läkareintyg.

Claes Isander

Bataljonsläkare.

Rätt afskrifvet intyga:
Henning Aspegrén

Ingeniör.

Sixten Stenmark.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

Frejdbetyg.

1. Att teknologi studeranden Yiktor Yaldemar Nilsson från Saltö
n:o 79.

2. Född den 15 juni år 1880 (åttatio)

3. åtnjuter medborgerligt förtroende

4. ------------------

5. betygar Nettraby församling i Blekinge län
den 5 april 1902.

P. B ur e

Vice pastor.''

Katt afskrifvet intyga:

„ . Henning Aspegrén Sixten Stenmark.

Ingeniör.

TEKN. ELEMENTARSKOLAN
I

NORRKÖPING.

Att Yiktor Yaldemar Nilsson tillhör tekniska elementarskolan såsom
ordinarie elev i den 8:dje (öfverstå) afdelningen, för hvilken afdelning

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

afgångsexamen från skolan är utsatt till den 3:dje nästkommande juni
månad, intygas härmed på begäran.

.3TML3H13 iWJKIA,13tfil

Norrköping den 18 april 1902.

A. G. J. Eurenius,

Rektor vid teka. elem. skolan i Norrköping.

Rätt afskrift intyga:

Henning Aspegrén Sixten Stenmark.

Ingeniör.

Till chefen för kungl. Karlskrona grenadierregemente,

Undertecknad, som den 3 juni detta år har att aflägga afgångsexamen
från tekniska elementarskolan i. Norrköping, anhåller härmed vördsamt
att blifva till reservofficersvolontär vid regementet antagen.
Läkareintyg, frejd- och skolbetyg bifogas.

Norrköping den 19 april 1902.

Med utmärkt högaktning
Viktor V. Nilsson.

Adress: Tekniska elementarskolan.

Rätt afskrifvet intyga:

Henning Aspegrén

Ingeniör.

Sixten Stenmark.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 133.

lånt i ^ - ■

KUNGL. KARLSKRONA
GRENADIERREGEMENTE.

N:o 345.

Till Studeranden Viktor V. Nilsson.

Kungl Maj:t, inför hvilken Eder ansökan att blifva antagen till
reservofficersvolontär vid regementet i underdånighet föredragits, har vid
det förhållande, att Ni icke aflagt mogenhetsexamen eller genomgått någon
af de i § 1 af nådiga kungörelsen den 14 mars 1902 omförmälda skolor
(bland hvilka Tekn. elementarskolan i Norrköping ej finnes upptagen) —
ej funnit skäl att till ifrågavarande ansökan lämna bifall.

Handlingame återgå.

Karlskrona den 18 juni 1902.

C. Lemchen,

, ''i1- Regementschef.

B.i W. Munck.

Rätt afskrifvet intyga:

Henning. Aspegrén Sixten Stenmark.

Ingeniör. '' ''■ 1 • '' - • ''i‘-

STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1908.