Motioner i Andra Kammaren, N:o 129 (Motion 1876:129 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

N:0 129.

Af Herr F. Malmberg: Om sträckningen af den från Hybo uppåt
gående statsbanan.

Det varma deltagande, som Norrlands folk hyser för den utlofvade
norrländska jernbanan, har visat sig bland annat i den lifliga
strid, som förevarit vid sista riksdagen och sannolikt under denna skall
komma att ytterligare utkämpas af Norrlands representanter.

Dylika strider hafva föregått jernbanors anläggning i andra
delar af vårt land, der behofvet af lättade kommunikationer likväl icke
varit så stort som i Norrland, ty, vid inträffande missväxtår, står
Norrland öfvergifvet och redlöst till följd af sitt afskilda läge, så att
under 6 å 8 månaders tid all samfärdsel med landets mellersta och
sydliga delar är hämmad. Hungersnöd och deraf följande sjukdomar
och lidanden kunna oftast icke förekommas eller lindras, hvarföre ock
den offervillighet, som landets öfriga befolkning städse visat, icke
kunnat vara tillfyllestgörande.

Det är således klart, att en fråga af så stor vigt som denna,
hvilken kommer att mäktigt inverka på Norrlands förhållanden, befrämja
dess utveckling och närmare förena detta land med Sveriges
södra provinser, skall framkalla strid och skiljaktiga åsigter om banans
sträckning, hvarvid mäktiga ortintressen söka bereda sig fördelar på
det öfriga Norrlands bekostnad.

Det tillhör derföre landets representanter, företrädesvis Norrlands,
deraf synnerligen dem, som ega en större lokal kännedom, att
allvarligt behandla denna fråga, lemna alla tillgängliga och behöfliga
upplysningar till frågans utredning samt mera se på Norrlands behof
än på egna och lokala fördelar.

Jag finner mig derföre ånyo manad att ännu en gång i särskild
motion behandla Norrlands jernvägsfråga och vill då i hufvudsaken

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

fortfarande framhålla Kongl. Maj:ts vid sistlidne riksdag i nåder framstälda
alternativa förslag, “Hybo, Wälje, Torpshammar, Håsjö, Näskott“,
som åt samma Riksdags Stats-Utskott förordades och eger, ej allenast
från norrländsk synpunkt sedt, utan jemväl i afseende på längd och
kostnad, ett afgjordt företräde framför Kongl. Maj:ts vestra alternativa
förslag, uHybo, Ange, Östersund, Näskott“.

Enligt de planer, som af Kongl. Maj:t vid nästlidne riksdag
framlades, skulle nemligen längden och kostnaderna för ofvan nämnda
alternativa jeimvägslinier blifva följande:

Linien “Hybo, Wälje, Torpshammar, Håsjö, Dusnäsviken, Näskott“
med bibana till Östersund, längd = 28 mil 700 fot, anläggningskostnad
17,395,000 kronor.

Linien “Hybo, Wälje, Ange, Gällösund, Östersund, Näskott“ med
bibana “Ange, Torpshammar“ och “Gällösund, Håsjö“ — längd 30
mil 22,100 fot, anläggningskostnad 18,235,000 kronor, hvaraf framgår,
att det af mig förordade östra alternativet skulle blifva 2 mil 21,400
fot kortare och kosta 840,000 kronor mindre än det vestra.

Då dertill kommer att nyare, under sistlidne sommar och höst
verkstälda undersökningar, såsom af bilagda promemoria synes, gifva vid
handen, att den genom Kongl. Styrelsen för statens jernvägsbyggnader
gjorda utstakningen af den östra linien, emellan Hy bo öfver Torpshammar
och Håsjö till Krokom kunnat betydligt förbättras, så att ej
allenast alla de af Styrelsen utlagda branta lutningar af 1 : 60 till 1 : 99,
hvilka uppgå till en sammanlagd längd af öfver 6 mil, kunnat minskas
till lutningar ej öfverstigande 1 : 100, utan äfven, detta oaktadt, väglängden
i sin helhet minskas i rundt tal med en mil, så framgår häraf,
att denna linie skulle blifva ej mindre än omkring 3 mil 22,000 fot
kortare än det vestra alternativet med bibanor och naturligtvis i proportion
derefter billigare att bygga, hvarjemte trafikkostnader och
slitage äfven måste blifva betydligt billigare än å den vestra, som enligt
Kongl. Byggnadsstyrelsens förslag skulle erhålla öfver 5 mil lutningar
af 1:60 och öfver 4 mil lutningar emellan 1:61 och 1 : 99.

Planer och profiler öfver de senast gjorda undersökningarne
hafva icke hunnit fullbordas, men skola inom kort blifva till Statsutskottet
öfverlemnade.

Emellan Hybo och öfvergångarna af Ljunga Elf vid Ange och
Torpshammar kan man anse trafikförhållandena i det allra närmaste
lika, men jemför man Håsjö- och Refsunds-linien norr om denna eif i
afseende på folkmängd, antal hästar och nötkreatur samt skördebelopp,
beräknadt omkring 2 mils rayon, så är Håsjölinien dubbelt öfverlägsen
den öfver Refsund och i afseende på skogstillgångar tredubbelt, hvilket

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

förhållande bifogade statistiska tabeller I och II visa, jemte den stora
öfvervigt Håsjölinien i andra afseenden eger framför Refsundslinien.

Ännu mera underlägsen framstår denna senare, eller • Refsundslinien,
i afseende på antal såg- och jernverk, tillförselleder och vattenfall,
tjenliga för industriela anläggningar (se tab. III). En relativt
storartad industri och öfverlägsen trafikinkomst kan således påräknas
att tillkomma Håsjölinien.

Om de i vidfogade tab. III uppgifna verk och inrättningar för
närvarande instält eller minskat sin verksamhet, så är orsaken härtill
saknaden af tidsenliga kommunikationsmedel, höga forsellöner m. in.;
men man kan dock icke förneka dessa verks och vattenfalls stora värde
den dag, en jernbana kommer i deras närhet.

Man har framhållit att Refsundslinien skulle företrädesvis blifva
en kolförande bana och dervid angifvit de stora koltillgångar, som Storsjöns
omgifningar skulle komma att lemna; men sällan eller aldrig har
man vågat offentligen uttala ett så ohållbart påstående. Då vättendelaren
följer Refsundslinien genom Bräcke, Refsunds och Sundsjö
socknar, så kunna icke mera än omkring en tredjedel af dessa socknars
skogstillgångar på naturliga tillförselleder föras till denna bana,
och då dertill kommer, att Oorkens, Myssjö, Frost), Norden), Brunjlo,
Marieby^ Sunne och Rödöns socknar a) sakna skogstillgång till afsalu, så
framgår häraf, att någon nämnvärd koltillgång från Storsjöns omnejder
ej förefinnes.

Man har redan nu framlagt förslag om, att vid Ytterå och Qvisle
anlägga stora förädlings verk för trävaror samt medelst jern- eller hästbana
förena Bodsjön med sjön Näckten, hvarigenom Bodsjö, Lockne
och Näs socknars skogstillgångar kunna tillföras ofvannämnda sågverksanläggningar,
att der förädlas. Då detta förslag liktidigt med statsbanans
fullbordande med all sannolikhet kommer att verkställas, hvad
återstår sedermera af trävaror för bandelen “Ange, Refsund, Näskott"?

Hur annorlunda framstår icke Håsjölinien såsom kolförande bana,
dit kolved med lätthet kan framflottas 3 å 4 mil på denna handels
många tillförselleder!

Mot den direkta linien mellan Dusnäsviken och Krokom har
blifvit anmärkt att “Östersund, Jemtlands hufvudstad, genom densammas
anläggning beröfvas den vexelverkan, som en stads och omkring liggande
landsbygds ekonomiska utveckling utöfva på hvarandra"; men
om i betraktande tages, att jernvägens dragande öfver Östersund skall
förlänga vägen mellan Trondhjem och Stockholm samt Trondhjem och

a) Se Norrländska skogskomiténs betänkande sid. 383.

Motionär i Andra Kammaren, N:o 129.

Norrland med nära en mil, och att terrängen är särdeles ogynsam, så
att en stigning af 1:60 på 1 mil 6,600 fot ej kan undvikas, så vill
det synas, som om olägenheterna af en mera svårtrafikerad och längre
handel på hufvudtrafikleden vida öfverstiga fördelen af direkt beröring
med en liten stad med ej fullt 2,000 invånare, och att mera skäl
finnes att åstadkomma förbindelsen medelst en bibana, hvaraf Östersund
borde hafva ungefär samma fördel som om hufvudlinien passerade
denna stad, hvarförutan den direkta sträckningen leder banan
genom mera odlingsbara och skogrika trakter med värdefulla vattenfall.

En blick på kartan visar äfven tydligt, att Jemtlands socknar
söder om Storsjön få vid Ytterå sin naturligaste och fördelaktigaste
beröringspunkt med statsbanan, såvida trävaror derifrån med fördel
kunna på jernväg föras till hamn vid ^Vesterhafvet och för öfrigt en
kommersiel beröring med Trondhjem kan erbjuda ömsesidiga fördelar.

För att i någon mån belysa den stora fördel, stambanans beröring
af Ångermanelfven medför, bifogas tab. IV. De gamla jernoch
sågverken vid Graninge och Forsse jemte betydande vattenfall
vid Nässe- och Ödsgårds-forsarne m. fl. komma i banans närhet.

På Ångermanelfven ofvanför Sollefteå trafikerar ångbåt från
Hellgumsjöns utlopp till Ödsgård i Edsele, omkring 4 mil, och från
Ödsgårdsforssen till Ramsele, omkring 2 mil, hvarifrån en ny anlagd
väg till Ströms kyrka underlättar förbindelsen med Ströms stora
vattudal, der under flera år ångbåt varit använd på 5 å 6 mil och
der ångbåtstrafik kan vidare utsträckas in i Norge.

Antagande att stam- och tvärbanans förening i Håsjö skall af
Riksdagen godkännas, hafva under förlidna år detaljerade undersökningar
för bibanor blifvit verkstälda, dels från Hernösand till Ledinge,
8 mil, dels från stora segelleden i närheten af Nyland vid Ångermanelfven
till Sollefteå, 3,5 mil. Dessa bibanor äro möjliga att åstadkomma
endast under den förutsättning, att förbindelsen med Westerhafvet
icke onödigtvis förlänges eller göres omöjlig.

Norrlands folk, som villigt deltagit i byggnaden af jernvägar
i södra delen af landet och gladt sig åt den förkofran, som genom desamma
vunnits, afbidar med spänd väntan och berättigad förhoppning
denna stora frågas lyckliga och slutliga lösning på ett sätt, som bäst
tillfredsställer Norrlands oafvisliga behof af en gen förbindelse, öppen
hela året om, såväl med Stockholm som den mera befolkade kuststräckan
och Trondhjem.

Att antaga Kongl. Maj:ts alternativa förslag, nemligen stamoch
tvär-banans förening från öfvergången af Ljunga eif till Håsjö;
är för hela vårt land och särskild! för Norrland en afgjord fördel,
emedan detta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

l:o medför mindre anläggningskostnad för tvärbanan (stam- och tvär-banans
byggande gemensamt 6 å 7 mil);

2:o berör er relativt mera odlingsbara, befolkade och för industriel utveckling
gynnade socknar än linien aÅnge—Gällöu,

3:o närmar sig Ångermanelfvens stora handelsområde vid Ilellgumsjön på
ett afstånd af 4 a o mil; dä deremot banan vid G allo är derifrån
aflägsen 10 ä 11 mil;

4:o minskar byggnadskostnaden för Norrlands stambana vid en blifvande
fortsättning norrut;

5:o bereder åt Ångermanland, Norr- och Westerbotten en beqväm och gen
förbindelse med Westerhafvet samt möjliggör att använda Jemtlands
kalktillgångar, värdefulla och behöfliga såsom förbättringsmedel för dessa
provinsers jordbruk;

6:o befrämjar och underhåller Norrlands önskvärda, gamla handelsförbindelse
med. Stockholm;

7:o möjliggör bibanors anläggande inom Ångermanland och norra Jemtland,

8:o medför mindre trafik- och underhålls-kostnad genom jemnare lutningar
och derigenom att endast en bibana — till Östersund — behöfver trafikeras
; då deremot vestra alternativet förutsätter tvenne bibanor, den eno,
från Ange till Torpshammar och den andra från Gällö till Håsjö; samt

9:o tillför er en öfverlägsen trafikinkomst i kol och trävaror.

Med anledning af hvad jag nu anfört får jag vördsamt föreslå:

att, med hufvudsakligt bifall till det af Kongl. Maj:t
vid 1875 års riksdag föreslagna, sedermera af Statsutskottet
tillstyrkta alternativ, Riksdagen måtte besluta,
att den från Hybo uppåtgående statsbanan
skall dragas öfver Wälje till Torpshammar eller annan
lämplig punkt i närheten deraf samt vidare öfver
Håsjö, Dusnäsviken, Skäi''hällsforssen till Näskott,
med bibana till Östersund, och att de 6 millioner
kronor, Kongl. Maj:t begärt för stam- och tvärbanans
fortsättande 1877, må användas påbansträckningen
Storvik—Hybo—Håsjö—Näskott—Riksgränsen.

Anhålles dessutom vördsamt, att före eller vid frågans behandling
i Stats-Utskottet få till detsamma inkomma med de skriftliga med -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

delanden och undersökningshandlingar, som till frågans utredning
kunna åstadkommas.

Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm i Januari 1876.

Fr. Malmberg.

Häruti instämma:

Gustaf Hägg ström.	P. Engman.	L. J. Fahlander.
C. E. Hjelm.	P. A. Hellgrén.	A. Bäckström.
Anders Larsson.	Joll. Rutberg.	Hans Andersson.
	Pehr Nilsson
	i Wittjerf.

(Afskrift)

P. M.

Rapport

till Lits, Stugun och Ragunda Jernvägs-komitéer.

Sedan jag öfversett jernvägssträckningen “Krokom, Håsjö, Torpshammar,
Wälje“, har jag funnit,

att ingen lutning på sagda bana behöfver blifva större än 1:100,
att ingen krökningsradie behöfver blifva mindre än 1200 fot,

att längden på den bana, jag utsett, att dragas öfver ofvannämnda
punkter och som jag funnit kan få såsom maximum afbitning 1:100
och såsom minimum af krökningsradier 1200 fot, icke behöfver,
trots sina svagare lutningar och större radier, blifva längre, men
tvärtom visar sig få 1 mil kortare totallängd än den af Byggnadsstyrelsen
öfver ofvannämnda ställen undersökta linien.

Motioner i Andra Kammaren, AT:o 129. o

... rV Åf i1 fåga, var1an.de Jernvägssträckning har jag verkstält fullständig
lokal undersökning öfver linierna

Krokom, Mosjön, Skärhällsforssen“,

“Höglunda, Koviken, Håsjö“,

Bibanan “Östersund, Semsta“,

Nordanede, Lillströmmen nära Torpshammar, Lomsjön“ på

fuSToch ?lno”f fnd H°°h ?''h41lit, tm.resuhat 1:100 s4som största
lutning och 1200 fots radier såsom de mmsta; och företager jag under

SÄ K “Ä““Uari l0kal l''"d“''sSkni“« öfW

bor stakas och der resultatet måste bli eu nästan horisontal linie med
svci^ci kurvor;

och ei Vildare’ rföratt fg skulle kunnat i sammanhang

J3 i f& u°fVGr de M detaI.Jmidersökta svåraste ställena, afgifva
sa beskaffad rapport, som här ofvan, användt för sagda ändamål
de stycken af Byggnadsstyrelsens linea, der denna linea löper öfver
sådan mark, pa hvilken befunnits mindre lätt att staka orätt, i följd
™ nyssnämnde linie redan förut eger fördelaktiga lutningar och

l ino ng V'' ,-r BÖ f^ar SStyre SenS llme e§’er På nyssnämnda ställen

l.iOO och radiei 1200 fot såsom de ofördelaktigaste.

kostnadBSelr °m ^ nU ;ietaijUlldersökta föreslagna bandelarnes

ärgettiiLi SgternvagskomitéCT,ie "*si -■*

Torpshammar den 30 December 1875.

P. Larsson.

Vidimeras:

Gustaf Hceggström.
Joll. Rutberg,

Bih. till Riltsd. Prof. 1876. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 14 Käft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Statistisk öfversigt för jernvägs -

			I n	o m	hvarje	k o in -
Hästar. 1 a)	Nöt- kreatur. a)	Skördebelopp	Folkmängd! d. 31 Dec.i 1874. b)	Skattehemman. e)
Spån mål. ''	Potatis. a)
	Antal.	Antal.	i Kub.-f.	Kub.-f.	Antal.	Mantal.	Qv.-ref.
Stöde socken ....................................	490	1,480	33,520\|	16,800	3,474	28,087	747,057
Torp ....................................	930	3.210	103,802;	94,500	6,395	41,810	1,286,488
Liden , ....................................	210	638	19,442	25,200	2,035	19,15 6	622,538
Holm ...................................	112	354	8,855	10,307	1,073	5,062	328,821
Hällesjö „ ....................................	114	601	10,473!	11,367	1,570	15,7 2 2	588,524]
Håsjö ., ....................................	128	410	7,438!	14,272	794	7,2 6 1	494,872
Fors .............................	208	806	15,286	23,530	1,706	15,2 G 3	440,109
Ragu tida , ....................................	349	1,164	16,529	17,560	3,024	19,6 6 7	986,564
Stil inni .. ....................................	218	662	10,137	12,625	1,528	9,3 7 5	764,960
I.i;h .. .................................	636	1,492	39,430!	25,650	2,303	42,2 85	1,008,504
Häggenäs „ ....................................	392	874	15,255!	12,550	1,719	24,000	493,029
Summa	3,787	11,691 280,167 j	264,361	25,621
Föllinge med Hotagen ........................	658	2,127	j \| 21,8721	24,081	3,006	25,3 3 2	2,611,222
Hammardal med Borgvattnet...............	1,191	3,087	39,173	41,580	1 4,143	40,2 9 7	j 2,844,444
Offerdal................................................	512	\| 2,159, 36,264;	74,620	! 3,232	46,2 3 5	2,647,693

Summa, 339,s c i 15,864,825

a) Se Sveriges officiela statistik 1873.

b) Se Kongl. Statistiska Central-byråns uppgift 31 Dec. 1874.

c) Se Norrländska Skogskomiténs betänkande Bil. Litt. Bo och Bd.

Motioner i Andra Kammaren, Ko 129.

Tab. I.

sträckningen öfver Häsjö.

m u n	b e f	n t 1 i	g a			Total- Summa.		Deraf
		Kronohemman och	Kronans	Krono-	Afvittrad	Inrösnings-	Impedi-	Återstående
Boställen.	Skattlagda Ny-byggen-	öfver- lopps-	parker.	mark.	jord.	menter.	skogbäran-de mark.
c)	<0	mark. c)	e)	c)	c)		c)
Mantal.	Qv.-ref.	Mantal.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.
0,6 0 9	2,274	0,0 5 2	2,128			751.459	52,842	108,937	589,680 979,614
1,500	18,480	—	—	—	—	1.304,968	106,226	219,128
0,395	1,215	1,8 7 5	47,309	—	118,667	789,729	30,100	190,624	569,005
0,5 00	1,103	—	—	—	—	329,924	12,617	86,867	230,440
0,139	5,204	—	—	257,578	—	851,306	16,257	401,654	433,395
0,529	36,053	—	—	''---	---	530,925	14,157	263,553	253,215
1,50 0	43,252	0,333	9,602	29,718	—	522,681	12,538	288,618	221,525
1,1 63	58,340	0,02 7	1,355	—	—	1,046,259	35,991	345,895	664,373
1__	___	__	—	—	—	764,960	23,324	426,894	314,742
6,61 9	157,864	__	—	—	------	1,166,368	90,479	368,771	707,118
0,61 5	12,629	0,5 83	11,972	—	—	517,630	22,389	13,378	481,863
1,083	111,635	2,0 3 3	209,561	18,400		3,041,013	97,367	766,741	2,176,905
2,870	202,583	—	—		—	3,047,027	136,802	1,146.337	1,763,888
2,1 66	124,038	2,0 9 3	119,857	26,956	—	2,932,860	57,842	1,554,958	1,320,060
19,688 774,670	6,9 9 6	401,784	332,652	\| 118,667	17,597,109	708,931	6,182,355	10,705,823

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129

Statistisk öfversigt för jernvägs -

I n o m hvarje k o m -

Hafveri) socken................................... Borgsjö „ .................................... Bräcke „ .................................... Bodsjö „ .................................... Refsund „ med Nyhems Kapell ... Sundsjö „ .................................... Lockne . .................................... Näs „ .................................	Hästar. a)	Nöt- kreatur. a)	Skördebelopp	Folkmängd den 31 Dec. 1874. b)	Skattehemman. c)
Spanmål. j Potatis. a) i a)
Antal.	Antal.	Kub.-f. Kub.-f.	Antal.	Mantal.	Qv.-ref.
90 486 175 140 265 213 281 174	440 1,369 698 492 897 793 792 672	6,656 47,871 7,480 8,862 19,732 9,155 19,075 29,610	11,025 45,000 11,800 19,875 32,960 14,600 15,650 17,100	1,158 3,544 1,111 880 1,262 1,327 1,436 914	14,026 29,2 00 8,020 7,5 4 1 21,776 15,528 32,067 22,109	722,608 1,118,198 580,536 652,304 1.245,390 538,513 197,186 127,170
Summa \| 1,824\| 6,153	148,441 168,010	11,632	150,2 6 7	5,181,905

a) Se Sveriges officiela statistik 1873.

b) Se Kongl. Statistiska Central-byråns uppgift 31 Dec. 1874.

c) Se Norrländska Skogskomiténs betänkande Bil. Litt, Bc och Bd.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Tab. II.

sträckningen öfver Refsund.

m u n i-——-	b e f	n t 1 i	g a			lotal- Snmma.	Deraf
Boställen. c)	Kronohemman och skattlagda Ny-byggen. c)	Kronans öfver-lopps-mark. c)	Krono- parker. c)	Afvittrad mark. c)	Inrösnings- jord. c)	lmpedi- menter. c)	Återstående skogbäran-de mark. <0
Mantal.	Qv.-ref.	Mantal.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.
0,333 0,333 0,500 0,6 38 2,374 1,455 2,530 1,25 1	21,836 2,933 36,193 55,188 135,771 50,460 15,569 7,197	0,312 0,1 88 0,1 25 0,1 68 0,250	8,870 4.502 9,048 14,533 8,670		168,034	920,848 1,125,633 625,777 722,025 1,381,161 597,643 212,755 134,366	16,626 53,345 14,218 15,126 28,806 23,850 36,820 23,234	365,048 189,308 164,416 326,401 689,164 174,927 26,040 6,317	539,174 882,980 447,143 380,498 663,191 398,866 149,895 104,815
9,414	324,647;	1,043	45,623	——	168,034	5,720,208	212,025	1,941,621	3,566,562

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Uppgift öfver såg- och jernverk, vattenfall och tillförselleder på

Hemgrafven, Torpshammar, Norafors, Sula, Annedal.........................................................................................

Fagervik, Östanbäck, Ljunga. Silke, Oxsjö, Boda, Utanede, Krokväg ...............................................................

Ljungan, Gimån med Refsunds vattendrag, Holmsjön, Ljungån, Gerilån, Ammersån, Sittsjöån, Mörtån, QvarnOfvannämnda
jern- och sågverk, Hammarsforsen, Gerilån, Ammersån, Krångede, Mörtån, Stugun, Näfverede,

Uppgift öfver d:o d;o på jernvägssträckningen från

Ljungan, Refsunds vattendrag ..................................................................................................................

SHervarsström, Refsundsjöns utlopp i Gimån ....................................................................................................

1) Omkring 2 mils rayon.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Tab. ITT.

jernvägssträckningen från Ljungan öfver “Håsjö“ till Näskott.

	Sågverk. V	Jern- och manufak-turverk. 1)	Vatten- fall. 1)	Tillförsel- leder.
8	5	23	13
ån, Sennån, Örån, Hårkan, Långan ............................................... Sennån, Medskogs- och Skärhälls-forsarne .....................................
Summa Ange vid Ljungan öfver “Refsund" till Näsk	8	5	23 j 13
O 1 ! ^ 1 1 1 i 1 1 l 1 ! CO i	2

Summa	j	2	2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Statistisk uppgift

för statsbanans

Långsele socken.
Graninge »

Ed »

Resele »

Liden »

Junsele »

Hellgum »

Edsele »

Ramsele »

Fjällsjö »

Bodum »

Tåsjö »

Ström
Frostviken
Asele

Wilhelmina
Dorotea

med Alanäs

I n o m h v a r j e 1

k o in -

S u m in i

Hästar. a)	Nöt- kreatur a)	Skördebelopp.	Folkmängd den 31 Dec. 1874. b)	Skattehemman. c)	Boställen. o)
Spanmål. a)	Potatis. a)
Antal.	Antal.	Kub.-f.	Kub.-f.	Antal.	Mantal.	Qv.-rof.	Mantal	Qv.-ref.
203	760	24,130	15,360	1,864	13,856	169,254	0,591	7,11
185	551	11,693	14,038	1,383	10,593	376,460
120	378	11,050	6,400	1,016	12,422	182,011	0,250	3,17
262	736	22,239	12,663	1,758	25,052	586,891	0,875	7,80
250	675	11,025		1,621	16,476	464,353	1.000	6,85
324	832	10,716	6,653	1,799	19,458	168,853	0,375	4,45
310	800	15,140	11,200	1,928	20,544	451,199	0,875	16''80
225	510	7,490	7,200	1,255	14,167	392,532	0,417	7''00
385	1,175	23,632	22,000	2,317	31,434	991,211	0,917	23,18
156	499	8,716	7,993	1,322	15,628	577,454	0,125	3,91
95	355	5,733	8,467	791	6,979	314,383
202	817	21,366	26,280	1,924	9,146	558,432	0,125	5,11
601	2,330	26,931	49,909	3,349	27,562	2,212,742	0,958	76,90
203	1,024	4,100	14,500	1,081	12,330	5,583,318
420	1,755	4,015	4,500	2,493	19,602	771,059
750	2,857	4,746	7,700-	4,128	7,000	350,000
301	1,355	2,412	3,010	1,922	3,021	151,050	—	___

4,992 17,409j 215,184,1 223,228['' 31,95l[ 265,270114,301,2021 6,508| 162,479

a) Se Sveriges offlciela Statistik 1873.

b) Se Kongl. Statistiska Centralbyråns uppgift den 31 Dec. 1874.

c) Se Norrländska Skogskomiténs betänkande Bil. Litt. Bb och Bd.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

15 ^

Tab. TIT.

jernvägssträckningen från Ljungan öfver “Håsjö“ till Näskott.

In, Sennån, Grän, Hårkan, Långan ............................................... Sennån, Medskogs- och Skärhälls-forsarne ....................................	Sågverk. V	Jern- och manufak-turverk. 1)	Vatten- fall. V	Tillförsel- leder.
8	5	23	13
Summa	8	5	23	13
Ange vid Ljungan öfver “Refsund" till Näskott. ...................................................................................................... \| ........................................................................................................1		2	2
Summa	--- ---	2	2 ■

Motioner i Andra Kammaren, N:o 129.

Statistisk uppgift för statsbanans

Långsele socken.
Graninge »

Ed »

Resele »

Liden »

Junsele »

Hellgum »

Edsele »

Ramsele »

Fjällsjö »

Bodum »

Tåsjö »

Ström
Frostviken
Asele

Wilhelmina
Dorotea

med Alanäs

Inom h v a r j e 1

k o m

Hästar.

Nöt-

kreatur

Skördebelopp.
Spanmål.l Potatis.

P-* hd
COP ^

H P*-

Skattehemman.

Boställen.

. ^ O a

v—- CD CfQ
P P-i

Antal.

Kub.-f.

Antal.

Mantal. 1 Qv.-ref.

Mantal; Qv.-ref.

203

185

120

262

250

324

310

225

385

156

202

601

203

420

750

301

760

551

378

736

675

832

800

510

1,175

499

355

817

2,330

1,024

1,755

2,857

1,355

24,130

11,693

11,050

22,239

11,025

10,716

15,140

7,490.

23,632

8,716

5,733

21,366

26,931

4,100''

4,015

4,746

2,412

15,360

14,038

6,400

1.2,668

o,355

6,653

11.200

7,200

22,000

7,993

8,467

26,280

49,909

14,500

4,500

7,700''

3,010

1,864

1,383

1,016

1,758

1,621

1,799

1,928

1,255

2,317

1,322

791

1,924

3,349

1,081

2,493

4,128

1,922

Stim

13,856

10,593

12,422

25,052

16,476

19,458

20,544

14,167

31,434

15,628

6,979

9,146

27,562

12,330

19,602

7,000

3,021

169,254

376,460

182,011

586,891

464,353

168,853

451,199

392,532

991,211

577,454

314,383

558,432

2,212,742

5,583,318

771,059

350,000,

151,050

0,59ll 7,112

0,250

0,875

1,000

0,375

0,875

0,417

0,917

0,125

0,958

3,170

7,801

6,854

4,452

16,867

7,000|

23,184''

3,948

5,191

76,900

m a

4,992) 17,409, 215,134| 223,228j 31,951 J 265,27014,301,202j 6,508| 162,479

a) Se Sveriges officiela Statistik 1873.

b) Se Kongl. Statistiska Centralbyråns uppgift (lön 31 l)ec. 1874.
e) Se Norrländska Skogskomiténs betänkande Bil. lutt. Bb och Bd.

Motioner i Andra ^Kammaren, N:o 129.

Tab. IV.

beröring af Ångermanelfven.

mun	b e f	i n t 1	i g a			Total Summa.	Deraf
Kronohemman och skattlagda nybyggen, c)	Oskatt-lagda torp och nyhyggen c)	Kronans öfverlopps- mark. c)	Krono- parker.	Privile-gierade stock-fångst-skogar. c)	Oafvittrad mark. c)	Afvittrad mark. c)	Inrös- nings- jord. '' c)	Impedi- menter. c)	Återstående skogbärande mark. c)
Mantal.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.	Qv.-ref.
1,167 0,083 2,594 24,708 0,903 7,396 14,500 8,000 12,375 13,250 0,922 20,789 35,875 18,781	37,117 8,333 73,858 899,276 16,716 87,903 257,466 223,754 268,771 500,539 74,000 808,390 1,793,750 939,050	60,000 337,500 68,750	2,414 53,245 109,122 185,737 60,900 49,667 2,852,348 8.390.750 1.114.750	1 6,378 207,198 __ —	35,592 173,803	4.665.600 10,872,000 2.273.600	176,366 - 413,577 193,514 594,692 551,443 1,279,779 520,374 489,849 1,325,106 914,278 768,891 1,125,062 2,413,309 ! 5,583,318 i -- 1 —	33,219 10,158 18,956 27,138 25,872 47,426 31,651 31,814 84,409 32,502 25,687 55,311 49,202 64,579 46,200 75,600 38,400	12,947 / 56,000 19,430 99,394 162,641 518,521 88,670 108,970 291,698 422,302 329,666 399,414 1,656,900 2,412,514 3,079,600 8,097,?00 1,676,400	130,200 347,419 155,128 468,160 362,930 713,832 400,053 349,065 948,999 459,474 413,538 670,337 707,207 3,106,225 1,539,800 2,699,100 558,800
161,343	5,988,923	466,250	12,818,933 213,576\|209,395\|l7,811,200\|l6,349,558\| 698,124	19,432,367	14,030,267

Jiih, till llilcsd. Prat. 1876. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band, 14 Häft.