Motioner i Andra Kammaren, N:o 123 (Motion 1894:123 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

N:o 123.

Af herr friherre C. C:SOH Bonde, om skrifvelse till Kongl. Maj.t
med begäran om framläggande af förslag till vissa ändringar
i gällande förordning angående vilkor en för försäljning
af bränvin m. m.

Enligt nu gällande kongl. förordning, angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker af den 31
december 1891, skall rättighet till försäljning i stad af sådana drycker, som
förordningen afser, utbjudas på auktion åt den eller dem, som åtaga sig
afgift för det högsta litertalet, hvilket likväl för hvarje särskild försäljningsrättighet
i stad ej må understiga 3,000 liter, men då fråga derom uppstår,
kan i stället all denna försäljning öfverlåtas åt särskildt för ändamålet
bildadt bolag emot viss betingad årlig afgift, den s. k. försäljningsafgiften;
dessa afgifter jemte till bolaget influtna avgifter för till andra möjligen
öfverlåtna försäljningsrättigheter skola tillika med all bolagets af dylik försäljning
uppkomna nettovinst på föreskrifvet sätt fördelas emellan städerna,
landstingen, hushållningssällskapen och landsbygdskommunerna.

Denna sistnämnda bolagsinstitution, för hvars befrämjande staden der
den tillämpas enligt kongl. förordningen är tillförsäkrad något större andel
uti de influtna afgifts- och vinstbeloppen, har äfven efter hand vunnit så
stor anslutning, att nu mera de åt dessa s. k. bolag i städer och köpingar
upplåtna rättigheternas antal utgör omkring 95 procent af samtliga ständiga
rättigheter till bränvinsförsäljning i hela riket. Bolagens varuomsättning
under det senaste år, för hvilket officiella uppgifter förefinnas, eller försäljningsåret
V10 1891—8% 1892, uppgick till inemot 19 millioner liter bränvin
och andra spirituösa drycker, hvilka bolagen tillhandlat sig för ett sammanlagdt
belopp öfverstigande 17 millioner kronor. Bolagens förvaltnings -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

kostnader uppgingo under samma tid till omkring 3 millioner kronor, och
deras till laga fördelning öfverlemnade afgifter och vinstmedel af rörelsen
till inemot 6 Va millioner kronor.

Häraf finner man således, att det i sanning är ett högst betydande
belopp, som handhafves af dessa städernas s. k. bolag, och det är också
onekligen ej ringa ekonomiska intressen, som stå i samband med de synnerligen
grannlaga rättigheter, som lagstiftningen inrymt åt städerna och deras
organer i berörda hänseende, utskänkningsbolagen.

Bolagsinstitutionen vid bränvinsförsäljning eller det vanligen s. k.
göteborgssystemet var likväl, som bekant, en uteslutande i sedlighetens och
nykterhetens intresse tillkommen kärnpunkt i 1855 års inom vårt land epokgörande
hränvinslagstiftning, och ändamålet med densamma har äfven Riksdagen
särskildt, uti sin underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t 1873 (n:o 61,
pag. 10), klart och tydligt framhållit, då der bland annat heter, att

»meningen aldrig varit hvarken att bolagen skulle så afse att förskaffa
delegarne vinst eller att städerna derigenom skulle tillskyndas förökade
inkomster, utan endast att sätta städerna i tillfälle att i sedlighetens intresse
ordna bränvinsförsäljningen».

Visserligen måste det också erkännas, att ifrågavarande institution
på flera håll verksamt bidragit till nykterhetens befrämjande och att åtskilliga
bolag på ett förtjenstfullt sätt uppfattat sin vigtiga bestämmelse, men
likväl är det äfven tyvärr sant, att man flerstädes tyckes sväfva i okunnighet
om bolagens rätta uppgift och att på grund häraf åtskilliga missbruk
förekomma, som det visat sig svårt att öfvervinna med den alltför knapphändiga
kontrollen öfver bolagens verksamhet, samt den genom författningens
otydlighet ofta uppkomna svårigheten att vinna de rättelser, som af revisorerna
påpekas och af vederbörande landsting och hushållningssällskap framhållas.
Chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå har äfven
uti sin den 21 juli 1893 afgifna embetsberättelse för åren 1890—1891 och
1891—1892 på grund af de afgifna revisionsberättelserna och redogörelserna
för bolagens verksamhet underkastat denna en särdeles beaktansvärd
granskning och dervid bland annat uttalat sig sålunda:

»Beträffande bolagens förvaltning förekomma i några revisionsberättelser
rätt allvarsamma anmärkningar såsom mot sättet för bolagens uppköp åt
varor, nemligen att dessa inköp göras utan infordrande af anbud; mot de
arfvoden, som bolagsmännen tillerkänna sig sjelfva, och i synnerhet mot det
sätt, hvarpå liyresaftalen angående bolagens lokaler afslutas. I detta afseende
förekomma missbruk i två olika rigtningar; i ena fallet förhyr ett bolag de
för dess rörelse behöfliga lokalerna af de enskilde bolagsmännen till pris, som
ofta med fog kunna kallas oskäliga; i andra fallet är det kommunen, hvilken

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

såsom hyresvärd begagnar tillfället att förskaffa sig en extra inkomst på bolagets
bekostnad. Sålunda hyr ett bolag af staden rådhuskällaren för 5,500
kronors årlig hyra, men hyr sjelf ut samma källare för endast 2,000 kronor.
Hyresaftalen uppgöras vanligen för hela den tid, för hvilken bolaget erhållit
rättighet till bränvinsförsäljning, således i de flesta fall tre år, hvaraf följden
blir, att en af revisorerna framstäf anmärkning, om än aldrig så befogad,
ej kan föranleda rättelse förr än efter ett par år.

Redan ofvanstående korta referat af revisionsberättelsernas innehåll
visar, att icke alla bolag utöfva sin verksamhet i öfverensstämmelse med den
princip, som ligger till grund för hela bolag sinstitutionen och utgör det enda,
som kan berättiga deras tillkomst och fortfarande bestånd, nemligen att bolagen
skola afse icke att bereda delegarne vinst utan allenast att i sedlighetens intresse
ordna och öfvervaka bränvinsförsäljning en, och äfven andra omständigheter
bestyrka detsamma»*).

Dessutom framhålles uti ifrågavarande berättelse, hurusom flera bolag
synas genom utskickade agenter bedrifva försäljning af bränvin i stor skala
på andra orter, samt att detta särskildt är omnämndt i två revisionsberättelser
»i den ena med erkännande, i den andra med starkt ogillande».

En hvar, som haft tillfälle att taga kännedom om det sätt, hvarpå dessa
s. k. bolag på flera håll skötas, skall säkerligen finna det betydelsefulla uti
här ofvan angifna yttrande. Man finner ju nemligen att det finnes bolag,
som endast äro fingerade och allenast utgöras af en enda person, som till sin
medbolagsman mot visst arfvode upptagit något sitt biträde eller annan person
och som i form af lön, räntor, hyror, transportkostnader m. m. bereder sig
oskälig vinst tvärt emot den princip, som skulle ligga till grund för hela bolagsinstitutionen.
Man finner till och med exempel på, att räkenskaperna så skickligt
föras, att nästan hela den uppkomna vinsten, den må vara större eller
mindre, åtgår till dylika s. k. omkostnader, hvilkas belopp derför årligen
variera och antagligen först efter årets slut godtyckligt bestämmas.

Granskar man de af bolagen till finansdepartementets kontrollbyrå ingifna
tablåer öfver sin verksamhet, finner man till sin förvåning, huru omkostnaderna
äro olika äfven för bolag med ungefär samma omsättning. Så
finner man t. ex., att ett bolag med en omsättning af 153,865 liter årligen
betalt 11,070 kronor uti aflöningar, då ett annat med 149,005 liters omsättning
för samma ändamål endast betalt 4,700 kronor, likaså att ett bolag
med en årlig omsättning af 238,421 liter uti hyror betalt kronor 11,317: 62,
då ett annat med 190,832 liters omsättning härför endast utgifvit 750 kronor.
För närmare jemförelses skull uti dessa afseenden bifogas en tabell öfver

*) Kurs. af motionären.

Bill. till Biksd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 29 Höft.

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

tjugufem stycken medelstora bolag med ungefär liknande årlig omsättning, af
hvilken man äfven kan finna, huru olika de till laga fördelning aflemnade
afgifterna och vinstmedlen förhålla sig till hela brutto vinsten.

Tyvärr måste man derför medgifva, att ej så få utaf städernas utskänkningsbolag
onekligen utöfvat sin verksamhet i uppenbar strid emot den princip,
som ligger till grund för bolagsinstitutionens tillkomst, och att fara således
verkligen föreligger för hela denna institutions och dermed det mycket
omtalade göteborgssystemets bestånd, om ej med det första från lagstiftningens
och myndigheternas sida kraftiga åtgärder vidtagas gent emot ofvan omnämnde
missbruk.

På grund häraf vågar jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta i underdånig skrifvelse hos
Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes så fort ske
kan för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring
uti kongl. förordningen den 31 december 1891 angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker, så att det med inrättande
af särskilda utskänkningsbolag afsedda ändamålet
bättre än hittills må kunna uppnås, och nu förekommande
missbruk vid förvaltningen af sådana bolag så mycket
som möjligt må kunna undvikas, hvarvid särskildt torde
böra framhållas:

l:o att ändamålet med utskänkningsbolagens inrättande,
som nu ej någonstädes uti den kongl. förordningen finnes
omförmäldt, deri må angifvas i öfverensstämmelse med
lagstiftningens anda och mening samt Riksdagens skrifvelse
till Kongl. Maj:t år 1873;

2:o att det må bestämmas, att bolagsmännens antal
aldrig må understiga fyra;

3:o att tillfälle må beredas vederbörande myndigheter i
staden eller köpingen att deltaga uti bolagens förvaltning
genom särskilda ombud, valda, ett af magistraten eller
motsvarande styrelse samt ett af stadsfullmägtige eller
vederbörande kommun;

4:o att, vid afgörande af antagande af anbud från bolag,
afseende endast må fästas vid bolagens lämplighet och ej
vid de erbjudna försäljningsafgifternas belopp, hvilka numera,
sedan efter 1885 hela vinsten på lika sätt som försälj
ningsafgiften fördelas, sakna all betydelse, och det

Motioner i Andra Kammaren, N;o 123. 11

visat sig att ofta en åtagen alltför hög försäljningsafgift
eggat bolag att tvärt emot sin bestämmelse söka utvidga
och uppdrifva sin rörelse för att undvika förlust; samt
att derför försäljningsafgiften bestämmes att alltid blifva
densamma eller den för öfriga rättigheter i stad fastställa
minimiafgiften 450 kronor för hvarje upplåten rättighet;

5:o att det må bestämmas, att bolagens varuuppköp
städse må göras genom infordrande af skriftliga anbud;

6:o att bolagen må vara förhindrade att genom kringresande
agenter på andra håll än det har försäljningsrätt
utbjuda eller till köpare utlemna varor;

7:o att bolagen förbjudas förhyra andra lägenheter än
de för bedrifvande af deras egen rörelse nödiga;

8:o att bolagens hyresaftal endast må afse ett år och
uppgöras före hvarje försäljningsårs början, samt sålunda
såsom en under nästföregående år vidtagen förvaltningsåtgärd
underställas de revisorer) som hafva att granska
sistnämnda års förvaltning, och att, derest sådant aftal
föranleder vägran af décharge, bolagets styrelse personligen
må derför ansvara;

9:o att tydligare än hittills må framhållas Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes skyldighet att hafva tillsyn, att städernas
utskänkningsbolag utöfva sin verksamhet i öfverensstämmelse
med kongl. förordningens bestämmelser om det med
dem afsedda ändamålet.

Stockholm den 27 januari 1894.

Carl Carlson Bonde.

A. G. Ericsson C. G. Andersson.

i Väsby.

I. v. Knorling.

C. A. Kumlin.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 123.

Utdrag

ur ut stånkning sbolagens i nedananförda städer och köpingar till kontroll- och justeringsbgrån
afgifna tablåer öfver varuomsättning, omkostnader och vinst under
försåljningsåret 1891—1892.

		Försälj- ning		Omkostnader		Försälj-ningsafgift och vinst till laga fördelning	S-i t* o a> .ti ro ■— “2 g''g	C-i .2 ■MT3 CO e-; C oe^	å-52 ®l.s rf s p
		antal liter	Aflöningar kr.	Hyror kr.	Öfriga om-kostnader kr.	Summa kr.	s£ ^ <D Q, öre	*4-4 t-4 o Q, öre	•s aS c > e <U U rf G O < ä?
1	Sköfde............	233,936	7,442	53	2,000	_	5,901	62	15,344	15	58,768	70	6,6	24,2	79,2
2	Lidköping......	211,878	8,600	_	2,775		4,916	33	16,291	33	60,000	_	7,7	26,8	78,6
3	Uddevalla......	186,942	9,180	—	6,300	__	9,215	30	24,695	30	76,768	91	13,2	38,4	75,6
4	Borås ............	202,287	12,142	13	1,400		8,815	11	22,357	24	68,400	93	11,1	33,8	75,3
5	Ven ers borg ...	144,982	9,350	08	2,750	—	5,512	13	17,612	21	52,245	76	12,1	34,5	74,7
6	Mariestad ......	211,668	6,600	12	1,325	—	9,519	07	17,444	19	47,931	04	8,2	22,6	73,3
7	Skara ............	149,005	4,700	—	5,800	—	3,481	79	13,981	79	33,816	45	9,4	22,7	70,7
8	Kristinehamn	170,463	9,767	93	5,650	—	7,407	74	22,825	67	51,646	42	13,4	30,3	69,3
9	Varberg.........	190,832	7,990	—	725	—	9,182	69	17,897	69	38,732	73	9,4	20,3	68,3
10	Landskrona ...	149,186	10,546	—	2,500	—	7,962 7,132	67	21,008	67	44,936	Öl	14,1	30,i	68,i
11	Halmstad ......	210,759	19,604	Öl	2,500	—	93	29,236	94	59,146	84	13,9	27,i	66,9
12	Visby ............	151,494	6,171	66	2,070	85	12,068	12	20,810	63	40,407	21	13,4	25,6	66,5
13	Falköping......	159,632	8,400	—	1,200	—	8,013	55	17,613	55	34,812	36	11,0	17,7	66,4
14	Köping............	159,588	6,572	23	8,560	—	5,268149	20,400	72	37,968	10	12,9	25,4	66,2
15	Jönköping......	229,531	18,982	20	9,269	—	18,366 96	46,618	16	88,031	84	20,3	38,4	65^.3
16	Lysekil .........	156,756	5,200	—	2,600	—	5,460 17	30,216	17	54,413	77	8,5	34,7	64,2
17	Östersund ......	236,531	20,010	38	8,000	—	18,96568	46,976	06	74,274	97	19,9	31,4	61,2
18	Umeå ............	153,865	11,070	—	7,000	—	17,157	84	35,227	84	55,723	29	22,9	36,2	61,2
19	Eksjö ............	152,323	6,200	—	4,400	—	11,126	67	21,726	67	34,163	66	14,3	22,4	61,i
20	Ystad ............	173,401	6,881	94	1,500	—	5,830	68	14,212	62	21,414	40	8,2	12,3	60,i
21	Enköping .....	177,717 238,421	7,500	—	3,000	—	7,781	31	18,481	31	26,235	22	10,4	13,4	58,6
22j	Nyköping ......	14,687	25	11,317	62	12,766	45	38,771	32	54,707	32	16,3	22,9	58,5
231	Söderhamn ...	197,012 188,808	10,340	—	6,205	75	15,971	83	32,517	58	43,941	91	15,6	20,8	57,4
24	Södertelje......	12,530	76	5,800	—	9,928	57	28,25949	37,141	48	15,0	19,7	b6,i
251	Motala......	146,9301	7,955	32	4,798	52	10,226:20	22,980\|04\|	12,311	87	15,6	8,4	34,8

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1894.