Motionär i Första Kammaren, N:o 5 (Motion 1897:5 Första kammaren)

Motionär i Första Kammaren, N:o 5.

åstadkomma ordning ock reda i dessa förhållanden, der det allmänna har
så stora intressen att bevaka. Men då beslut om de mått och steg, som
i detta hänseende kunna vara att vidtaga, böra vara grundade på en föregående
utredning, som endast genom Kongl. Maj:ts försorg lär kunna företagas,
så tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga
de åtgärder, som kunna finnas nödiga för åstadkommande
af kontroll öfver vården och förvaltningen
af fromma stiftelser inom landet.

Stockholm den 25 januari 1897.

Gottfrid Billing.

N:o 5.

Af friherre R. M. Klinckowström, med åtskilliga förslag beträffande
vissa delar af Kongl. Mafts vid innevarande riksdag afgifna
proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Hvarje fosterlandsvän, som med uppmärksamhet genomgår vår senaste
riksstat och många dylika från föregående år, märker med förvåning och
bekymmer, huru såväl statsutskott och Riksdagar litet eller intet sysselsätta
sig att enligt grundlagens föreskrift iakttaga nödiga indragningar
och besparingar *), utan låter hela den ordinarie staten qvarstå utan all

‘) Se riksdagsordningen § 39.

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

granskning till vinnande af besparing, så vida ej Kongl. Maj:t deri föreslår
någon förändring eller, i högst sällsynta fall, enskild motionär vinner
gehör inför förstnämnda Riksdagens myndigheter. Och likväl utgör den
ordinarie staten 3 gånger så stor summa att reglera som den extra ordinarie
staten, hvilken senare stat numera utgör det enda föremålet för
statsutskotts och Riksdagars finansiella arbete.

Att detta ej kan vara rätt, torde hvar och en finna, som medelst rikshufvudbokens
kapitalkonto jemför de ordinarie anslagens belopp med hvad
deraf årligen utgått, och svårt är ej att deraf inse, att många dylika anslag
kunna utan afsaknad betydligt minskas, då de utan allt ändamål äro
större än behöfligt är för att uppfylla sina bestämmelser.

Jag skall här nedan framlägga bevisen för denna min åsigt för endast
några få dylika anslag i den ordinarie staten. Ännu många dylika
anslag finnas att med samma rätt granskas och i sparsamhetsväg å nyo
regleras.

Ordinarie anslag.

Fjerde hufyudtiteln.

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar.
Reservationsanslag.

Detta anslag, som i 1897 års riksstat är uppfördt med 1,099,440,
kronor, har lemnat de tio åren, från och med år 1895, följande reservationer: -

år 1895 ......................................................... 391,965 kronor

» 1894 ......................................................... 161,657

» 1893 ......................................................... 79,791

» 1892 ......................................................... 15,294

» 1891 ........................................................ 37,095

* 1890 ............................. 100,827

» 1889 ......................................................... 169,097

» 1888 ......................................................... 422,964

» 1887 ......................................................... 508,915

» 1886 ......................................................... 302,290

» 1885 ......................................................... 316,605 >

Summa 2,506,500 kronor

eller i medeltal årligen en reservation af 250,650 kronor, med hvilken
summa jag härmed får yrka,

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

att detta anslag minskas och således i 1898 års
riksstat endast uppföres med 840,790 kronor.

Femte hufvudtiteln.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna. Reservationsanslag.

Enligt 1897 års riksstat utgår detta anslag med 1,400,000 kronor.
Undersöker man hvilka reservationer enligt rikshufvudböckernas kapitalkonton
under de senare 10 åren erhållits, så befinnas dessa reservationer
utgjort:

år 1895 ......................................................... 697,436 kronor

> 1894 ......................................................... 762,779 >

> 1893 ......................................................... 725,739 »

» 1892 .................. 630,541

» 1891 .................. 606,988 »

» 1890 ......................................................... 444,569

» 1889 ......................................''•.................. 387,145 »

> 1888 ......................................................... 245,951 »

» 1887 ........................................................ 206,356

» 1886 ......................................................... 207,617 »

* 1885 .................................................... 227,939

Summa 5,143,060 kronor

eller i medeltal ett öfverskott under de 10 ofvan uppgifna åren af
514,306 kronor årligen. Jag yrkar derför,

att det ifrågavarande anslaget måtte i 1898 års
riksstat nedsättas till 885,694 kronor.

Sjette hufvudtiteln.

Väg- och vattenby ggnadsstaten (Väg under sökningar. Reservationsanslag).
Detta anslag utgår, enligt 1897 års riksstat, med 30,000 kronor.
Efterser man i kapitalkontot till rikshufvudböckerna för de senaste åren,
så utgöra besparingarna (reservationerna) årligen:

år 1895 ......................................................... 25,433 kronor

» 1894 ......................................................... 31,566

> 1893 ......................................................... 26,407 >

Transport 83,406 kronor

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

Transport 83,406 kronor

år 1892 ......................................................... 20,421

» 1891 ......................................................... 20,995

» 1890 ......................................................... 33,833

* 1889 ......................................................... 33,492

» 1888 ......................................................... 32,669

* 1887 ......................................................... 27,961

» 1886 ................................ 26,524

Summa 279,301 kronor
eller i medeltal 27,930 kronor årligen, hvilket tillräckligt utvisar obehöfligheten
af detta anslag på ordinarie stat, hvarför jag får yrka,

att detta anslag måtte såsom ordinarie anslag upphöra
och i stället uppföras såsom extra anslag i 1898
års riksstat.

Skiften och afvittring ar. Beservationsanslag. År i 1897 års riksstat
uppfördt med 63,000 kronor. Detta anslag uppvisar, enligt rikshufvudböckernas
kapitalkonton, följande* reservationer, under de senare tio åren:

Jr 1895 ......................................................... 116,069 kronor

» 1894 ......................................................... 108,229

* 1893 ......................................................... 126,371

* 1892 ......................................................... 140,880

» 1891 ......................................................... 153,033

» 1890 ......................................................... 169,172

* 1889 ......................................................... 144,880

» l888 ......................................................... 132,695

» 1887 ........................................... 149,767

* 1886 ......................................................... 154,958

* 1885 ........................................... 151,027 »

Summa 1,547,081 kronor
eller i medeltal under hvartdera af de 10 åren 154,708 kronor, som, efter
hvad jag kan förstå, visar att anslaget blifvit så högt tilltaget, att de årliga
besparingarna blifvit troligen redan före de här anförda 10 åren betydliga
och år efter år upptagits såsom reservationer utan att behöfva
användas. Jag yrkar,

att Riksdagen ville besluta, att detta anslag måtte
i 1898 års riksstat upphöra att vara reservationsanslag.

Hästafvelns förbättrande. Beservationsanslag.

I 1897 års riksstat är detta anslag uppfördt med 108,550 kronor.

Motionet i Första Kammaren, N;o 5.

Efterser man i kapitalkontot till rikshufvudboken för de senare 10 åren,
så befinnas reservationerna årligen hafva utgjort:

år 1895 ......................................................... 159,779 kronor

» 1894 ......................................................... 168,099

» 1893 ......................................................... 157,417

» 1892 ........................................................ 165,570 »

» 1891 ......................................................... 116,879

» 1890 ......................................................... 81,322 »

» 1889 ......................................................... 80,382

» 1888 ......................................................... 83,386

» 1887 ........................ 98,092

» 1886 ......................................................... 80,858

» 1885 ...... 79,792

Summa 1,271,576 kronor

eller i medeltal årligen en summa af 127,157 kronor.

På grund häraf får jag yrka,

att Riksdagen ville besluta att i 1898 års riksstat
uppföra detta anslag med ett belopp af endast 50,000
kronor och låta det upphöra att vara reservationsanslag.

Sjunde hufvudtiteln.

Telegrafverket. Har i 1897 års riksstat ett anslag af 1,410,000
kronor såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen direkt utgå. Efterser
man i de senare 10 årens kapitalkonton till riksbufvudböckerna de
reservationer, som årligen insparats å detta anslag, så befinnas dessa
hafva varit:

år 1895
» 1894
* 1893
» 1892
» 1891
» 1890
» 1889
» 1888
» 1887
» 1886
» 1885

234,131 kronor

217.429
288,174
358,869
300,493
266,381

260.429
238,183 »

67,445
84,512
133,034 »

Summa 2,449,080 kronor

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

eller i medeltal årligen 244,908 kronor. Häraf synes mig onödigt att i
1898 års riksstat uppföra detta anslag till högre belopp än till 1,165,100
kronor, som jag härmed får yrka det Riksdagen måtte besluta. Jag finner
derjemte Riksdagens medgifvande att låta detta anslag utgå direkte
af telegrafmedlen vara otjenligt och minska Riksdagens dispositionsrätt
öfver statens utgifter, hvarför jag får yrka,

att detta medgifvande måtte af Riksdagen i 1898
års riksstat uteslutas.

Skogsväsendet. Anslaget i 1897 års riksstat till detta ändamål är
under olika titlar, deraf 563,892 kronor såsom reservationsanslag, uppfördt
med en slutsumma af 1,143,200 kronor.

Enligt rikshufvudböckernas kapitalkonton för de 10 senare åren, utgjorde
reservationerna å detta anslag för

år 1895 ..... 224,547 kronor

* 1894 ......................................................... 136,150 »

» 1893 ............................. 129,825

* 1892 ........................................................ 128,988

» 1891 ......................................................... 113,701

» 1890 ......................................................... 86,488 »

» 1889 ......................................................... 53,864

» 1888 ........................................................ 42,378 »

» 1887 ......................................................... 38,101

* 1886 .................. 110,603 »

» 1885 ......................................................... 205,748

Summa 1,270,393 kronor

eller i medeltal årligen en summa af 127,039 kronor.

Till följd af förestående utredning får jag härmed yrka,

att detta anslags slutsumma upptages till endast
1,016,161 kronor.

Åttonde hufvudtiteln.

Allmänna läroverken. Reservationsanslag. Detta anslag är i 1897
års riksstat uppfördt med 2,910,380 kronor. Genomgår man rikshufvudbokens
kapitalkonton rörande detta anslag för de senare 10 åren, så befinnas
de årliga reservationerna hafva utgjort:

Motioner i Första Kammaren, N:o 5. 9

år 1895 ..................................................................... 175,909 kronor

» 1894 ..................................................................... 220,242 »

> 1893 ..................................................................... 274,470 »

» 1892 ..................................................................... 308,057 »

» 1891 ..................................................................... 290,489

» 1890 ..................................................................... 660,422

» 1889 .................................................................... 578,426

» 1888 ..................................................................... 483,518 »

» 1887 ..................................................................... 367,143

» 1886 ........................................................... 444,716

» 1885 ....................................... 403,353 »

Summa 4,206,745 kronor

eller i medeltal årligen 420,674 kronor.

På grund af denna utredning får jag yrka,

att Riksdagen måtte nedsätta detta anslag i 1898 års
riksstat till 2,489,635 kronor.

Nionde hufyudtiteln.

Anslaget för blesserade officerare och underofficerare. Reservationsanslag
är i 1897 års riksstat uppfördt med 4,000 kronor. Undersöker
man hvilka reservationer på nämnda anslag under de senare 10 åren uppstått,
så finnas dessa utgjort:

år 1895 .............................................................. 31,592 kronor

» 1894 ..................................................................... 29,992 »

» 1893 ..................................................................... 28,392

» 1892 ..................................................................... 26,792 »

> 1891 ..................................................................... 25,226

» 1890 ..................................................................... 24,026

> 1889 ..................................................................... 22,826

» 1888 ..................................................................... 22,292

» 1887 ..................................................................... 21,092

» 1886 ..................................................................... 19,292 »

» 1885 ..................................................................... 19,292

Summa 270,814 kronor

eller i medeltal 27,081 kronor årligen.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft.

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

Då numera blesserade officerare och underofficerare i allmänhet ej ofta
förekomma;

Då Kongl. Maj:t för hvarje sådant fall kan äska lämpligt understöd
af Riksdagen;

Då dessa onödigt hopade reservationer synes mig olämpliga

får jag härmed yrka,

att Riksdagen ville besluta, att hela detta anslag
måtte uteslutas i 1898 års riksstat.

Hvad beträffar statsregleringens extra utgifter, så tror jag det noga
öfverensstämmer med grundlagens föreskrifter att dervid iakttages så stor
sparsamhet som möjligt är, och att alla onödiga anslag afslås.

Hvad nu denna första synpunkten eller den allmänna sparsamheten
beträffar, får jag påminna Riksdagen derom, att Kongl. Maj:t bär intet
ansvar för det förslag till afgifter, som Kongl. Maj:t pröfvar vara nödiga.
Hela ansvaret för statens utgifter och för bevillningen ligger, enligt grundlagen,
ensamt på Riksdagen. Och denna grundlagens föreskrift finner jag
både ganska nödig och nyttig. Hvad nu de statsutgifter beträffar, som
här af Kongl. Maj:t föreslagits, synes det mig, att deri ganska stora besparingar
kunna åstadkommas; och att sådana äro nödvändiga, derom skall
mitt anförande, hoppas jag, lemna många talande bevis. Jag har endast
fäst mig vid besparingar i de stora anslagen och lem nar å sido de mindre
besparingarna, hvilka dock, tagna tillsammans, i hela sin summa säkerligen
komma att utgöra åtskilliga millioner. Jag har endast ifrågasatt de
större besparingarna för att ej besvära Riksdagen och kammaren med att
ingå i flere små detaljer.

Först och främst måste jag nämna, att de tillgångar, som enligt Kongl.
Maj:ts proposition visat sig finnas för utgifternas bestridande, äro högst
betydliga. Om vi jemföra de statsutgifter, som under 20 år med 10 års
mellanrum af Riksdagen beslutits, finna vi, att år 1876 utgingo dessa utgifter
med 82,514,600 kronor, och 10 år derefter — hvilket är högst
märkligt — med nära nog samma summa, nemligen 82,354,500 kronor.
Och nu för år 1896 beviljades enligt Riksdagens beslut 100,534,000
kronor. Således under de 10 åren mellan 1876 och 1886 hade ingen förändring
egt rum, men under de senaste 10 åren mellan 1886 och 1896
hade riksstaten ökats med nära 18 millioner. Detta är en ofantlig skilnad,
mine herrar! Jag vet väl, att mina motståndare komma att invända,
att många regleringar af statsförhållandena i finansielt och statsekonomiskt
hänseende under dessa senaste 10 åren egt rum. Ja, det är sant. Men
der finnas ändock många utgifter, som icke kunna så väl försvaras som

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

dessa reorganisationer. Och nu till 1897 har Kongl. Maj:t tagit ut steget
— ett ofantligt steg! — för att öka riksstaten blott på ett år från 100,534,000
kronor till 114,711,000 kronor.

Se vi på Kongl. Maj:ts nu föreliggande statsverksproposition, finna vi
den föreslagna utgiftsstaten upptagen till 119,276,000 kronor!! Jag kan
ej anse det förenligt med mitt samvete att icke försöka, så vidt på mig
ankommer, bjuda till att nedbringa denna för blott ett år så ofantliga ökning
i statsutgifterna. Besparingen å föregående årens reglering bar, såsom
berrarne veta, blifvit af Kongl. Maj:t uppgifven till 14,229,000 kronor,
som nu skulle för nu ifrågavarande statsreglering anvisas. Kongl. Maj:t
har gjort anspråk på större delen af bankovinsten för 1896, som äfven är
en tillgång utgörande 2,790,000 kronor. Dessutom ba vi för statens behof
till förskott den så kallade kassaförlagsfonden, utgörande^ för närvarande
omkring 15 millioner kronor, som Kongl. Maj.t i sin nådiga proposition
föreslagit att öka med 105,700 kronor. Och detta tyckes verkligen
vara en sådan tillgång, att vi borde kunna med rättvisa och billighet
göra anspråk på att undgå att äfven tillsläppa Riksbankens vinst.

Extra ordinarie anslag.

Fjerde liufvudtiteln:

Utöfver det till fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen åt armén
beviljade, men ännu ej anvisade belopp 3,618,750 kronor äskar nu Kongl.
Maj:t i punkt 15, på extra stat 7,482,250 kronor, samt. att af sålunda
beviljade medel till utgående under år 1898 måtte utgå.1,466,750 kronor.

Då Riksdagen ej torde vilja undandraga den enskilda och statsindustrien
inom landet tillverkningen af arméns beväpning med eldhandvapen
och vid förra Riksdagen ådagalades att inom riket mer än 15,000 dylika
vapen ej kunde årligen tillverkas;

Då ingen brådska måtte vara med de ifrågavarande eldhandvapnen,
emedan Kongl. Maj:t tyckes försmå att så hastigt ske kan fullborda flottans
nybyggnad, hvilket genom upptagande af ett ouppsägbart inhemskt
lån på 66 millioner kunde åstadkommas och derjemte nödiga medel för
eldvapen och fästningsbyggnader skulle erhållas, hvarom mera här nedan,
vid frågan om flottans nybyggnad; får jag här yrka,

att med afslag å Kongl. Maj:ts här ofvan begärda
anslag måtte för nu ifrågavarande statsreglering af Riks -

12 Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

dagen beviljas till nya eldhandvapen åt armén 860,250
kronor, och till anskaffning af mobiliseringsammunition
till eldvapen åt armén 600,000 kronor.

I punkten 23 har Kongl. Maj:t äskat till påbörjande af fästningsarbeten
vid inloppet till Göteborg 500,000 kronor och i punkten 24 till
påböljande af befästningsanläggningar vid Boden 500,000 kronor.

Då ett ouppsägbart inhemskt lån på 66 millioner kronor mycket
hastigare och fullständigare kommer att bidraga till fullbordande af dessa
befästningar och utan beskattning af svenska folket, så yrkar jag,

att dessa båda här ofvan omnämnda anslag hvardera
å 500,000 kronor, måtte af Riksdagen afslås.

Femte liufvudtiteln.

Med afseende på min anmärkning mot att småningom bestrida flottans
åbyggnad med statsverkets årliga besparingar eller måhända ökad beskattning,
så kan jag icke undgå att äfven deremot lifligt opponera mig.
Jag har tre gånger motionerat om sättet att anskaffa medel till flottans
byggnad utan att betunga Sveriges skattdragande invånare med direkta
skatter, hvilket ock skulle medföra den i militäriskt afseende så utomordentligt
stora fördelen, att, då enligt Kongl. Maj:ts förslag flottans nybyggnad
skulle kräfva en tid af omkring 10 till 15 år, denna nybyggnad
enligt det af mig föreslagna sättet skulle kunna vara fullbordad efter
5 ä 6 år. Detta synes mig vara en i militäriskt afseende så solklar fördel,
. att^ det är mig en gåta, att Kongl. Maj:t nu ryggar tillbaka för detta
militärlån, så mycket mera som man utaf det den kongl. propositionen
vid 1896 års riksdag åtföljande statsrådsprotokollet inhemtat, hurusom
så väl hans exellens herr statsministern som chefen för sjöförsvarsdepartementet
i princip gillat ett lån till åstadkommande af flottans komplettering
genom nybyggnad. Detta är så mycket bedröfligare, som en dylik utväg,
enligt min åsigt, är den enda, hvarpå denna vigtiga fråga kan finna sin
lösning. Hvar och en, som med uppmärksamhet läst vår senaste krigshistoria,
bör kunna vitsorda, att krig ofta uppstå, då man minst anar det,
och att krig icke lägger fingrarna emellan, då det gäller att på det grundligaste
sätt sköfla det fiendtliga landets områden och kuster. Derpå hafva
vi många bevis allt sedan Carl den XII:s dagar ända till vårt sista olyckliga
krig med Ryssland. Och här rör det sig, mina herrar, om högst be -

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

tydliga summor, ty fiendens öfverlägsna lätta kryssareflottor kunna utan någon
förlust för dem sjelfva sköfla hela vårt kustland från Haparanda ända till
Ystad; de kunna brandskatta våra öppna städer och bränna dem; de kunna
förstöra våra verk och inrättningar, ruinera vår industri, med ett ord begå
alla tänkbara ohyggligheter mot folk och egendom, och vi hafva för närvarande
ingen möjlighet att skydda oss deremot. Derför har jag ansett

och helt visst på goda skäl, ty jag tror mig något förstå dessa frågor, att
det vigtigaste för oss i militäriskt afseende är att utan uppskof försätta vår
flotta i det skick, att den, enligt sakkunniges mening, förmår skydda oss
mot dessa ohyggligheter längs hela vår Östersjökust.

Jag inlemnade vid 1895 och 1896 årens riksdagar, i sammanhang
med den kritik jag gjorde mot Kongl. Maj:ts då föreliggande proposition,
mitt förslag rörande denna fråga, och det lydde på följande sätt: »Att

Riksdagen ville afslå Kongl. Maj:ts här ofvan omnämnda förslag till an skaffande

af medel på extra stat för nybyggnad af flottans sjögående fartygsmateriel,
och att deremot Riksdagen ville besluta att för anskaffning
af medel härtill anbefalla riksgäldskontoret upptagande af ett från de enskilda
lånegifvarnes — allmänhetens — sida ouppsägbart statslån på 50
millioner kronor, med samma bestämmelser i öfrigt, som blifvit faststälda
beträffande 1887 års endast från statens sida uppsägbara lån löpande med
3 6/10 procent ränta, att halfårsvis af riksgäldskontoret utbetalas. Obligationerna
böra, till vinnande af nödig skyndsam realisation, kunna säljas
till högst 10 procent under pari och endast i den mån den nya krigsmaterielen
på svenska verkstäder och skeppsvarf hinner tillverkas, dock
icke till högre nominelt belopp än 10 millioner kronor årligen. Genom
realisation af det ofvan föreslagna obligationsbeloppet till 90 procent skulle
erhållas 45 millioner kronor, som, löpande med omkring 4 procent, skulle
fordra för räntans betalande omkring 1,800,000 kronor årligen».

Jag har hos sakkunnige män i hufvudstaden förfrågat mig rörande
framgången af ett dylikt lån på penningmarknaden, och de hafva försäkrat
mig, att någon reduktion af obligationernas nominella belopp icke behöfves,
ty det skulle blifva första klassens papper och sannolikt gå upp
till 100 procent och derutöfver. Sjelf har jag nyligen inköpt några obligationer
af precis samma riksgäldskontorets -ouppsägbara lån, och för några
dagar sedan stodo de uti 101 procent. De äro så begärliga papper, att
det ej är tvifvel underkastadt, att de kunna försäljas till nominella beloppet.

Jag har förut nämnt, att såväl statsministern som sjöministern i princip
uttalat sig för ett dylikt lån, och det bevisar deras klokhet i finan -sielt hänseende.

Med anledning af den motion i denna fråga, som jag vill minnas

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

väcktes inom båda kamrarna vid 1895 års riksdag och afsåg att, jemte
flottans nybyggnad, äfven användas till nödiga fästningsbyggnader och anskaffning
af eldvapen för armén, och hvilken motion derför föreslog det
ifrågavarande lånets belopp något högre än hvad jag vid 1895 och 1896
års riksdagar yrkade, får jag nu yrka:

att beloppet af detta nu ifrågasatta lån bestämmes
till sextiosex millioner kronor, att utgå med högst
tio millioner kronor hvarje år och att de besparingar
å statsregleringen årligen, som ej af Riksdagen beslutes
användas till statsregleringen, användes först till
nu ifrågasatta tio millioner kronor och fyllnaden till
tio millioner kronor derefter sker genom -af riksgäldskontoret
upptaget inhemskt lån mot af nämnda kontor
ouppsägbara obligationer, löpande med 3 6/io procent
årlig ränta. I öfrigt vidhåller jag i alla afseenden
de vid 1896 års af mig uttalade nu ofvan angifna
grunder i denna fråga.

På grund af detta ofvan nämnda förslag får jag deijemte yrka:

att nedan upptagna, af Kongl. Maj:t äskade anslag:

I punkten 11, angående anvisning under år 1898
till anskaffning af fartygsmateriel 6,340,000 kronor
måtte nedsättas till 3,000,000 kronor samt att följande
af Kongl. Maj:t äskade anslag:

I punkten 12, till anskaffning af kanoner till flot -

tans fartyg .................................... 115,000 kr.

I punkten 13, artilleriammunition för

fartygen ....................................... 86,000 »

I punkten 14, bomullskrut för torpeder
.......................................... 5,000 »

I punkten 17, ny docka i Karlskrona

475,000 kronor, deraf för år 1898 ...... 150,000 »

måtte af Riksdagen samtligen afslås.

Sjunde hufyudtiteln.

Punkt 2. Den nya Posthusbyggnaden har, på sätt generalpoststyrelsen
behandlat denna fråga, blifvit en stor fråga, synnerligen beträffande

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

kostnad och beqvämlighet för allmänheten. Meningen vore att öfvergifva
det nuvarande så kallade nya posthuset vid Röda bodarne och, utan hänsyn
till allmänhetens beqvämlighet, uppföra ett palatslikt nytt posthus
långt upp vid Vasagatan, mellan Mästersamuels- och Bryggaregatan. Det
kan väl icke vara obekant för generalpoststyrelsen, att de flesta större tidningar
hafva med betydliga kostnader förskaffat sig lokaler för sin verksamhet
i närheten af nuvarande posthuset vid Röda bodarna. Vi äro ett
fattigt folk och böra inrätta oss hushållsaktigt efter våra tillgångar; men
att föreslå ett nytt posthus för en kostnad af 2,739,000 kronor, när vi
redan hafva två posthus af rätt ansenliga dimensioner och dessutom åtskilliga
lokaler för postverkets räkning förhyrda, synes mig vara oklokt
och föga välbetänkt.

Det synes mig varit rigtigare, om generalpoststyrelsen velat efterforska,
om ej en tomt i den största närhet af det nuvarande nya posthuset
kunnat förvärfvas. En sådan tomt finnes, utgörande ett helt qvarter,
hegränsadt af Karduansmakaregatan, Klara Södra- och V estra Kyrkogatorna
samt lilla Vattugatan. Detta qvarter är endast bebygdt af 3
hus, hvaraf de 2:ne största kunna med all säkerhet bekommas, och den
återstående mindre lägenheten kanske äfven godvilligt men annars genom
expropriation. Hela denna besittning skulle kanske endast kosta 8 ä

900.000 kronor. Om sedan de tvenne stora husen midt emot det nuvarande
posthusets norra fasad förbundes med detta senare hus medelst
täckta murade broar öfver Karduansmakaregatan, så skulle derigenom allt
nödigt utrymme erhållas.

På grund af hvad jag nu anfört får jag härmed yrka,

att Riksdagen ville afslå Kongl. Maj:ts förslag
till inköp af en tomt till ny posthusbyggnad och anslag
till samma byggnads uppförande.

I punkten 9 äskar Kongl. Maj:t till anordnande af en telegraförbindelse
mellan Gotland och Dalarö, öfver Gottska Sandö och Hufvudskär,

176.000 kronor. Då, enligt det sjunde hufvudtiteln bifogade statsrådsprotokoll
erfares, att en telegrafförbindelse mellan Gotland till fastlandet
öfver Öland redan finnes, måste jag anse denna stora utgift onödig, och
yrkar derför,

att detta af Kongl. Maj:t ofvan äskade anslag
måtte af Riksdagen afslilN.

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

I punkten 10 har Pongl. Maj:t äskat till anläggning af telefonledningar
från Svinesund till Malmö; från Stockholm till Göteborg; från
Stockholm till Malmö; från Hernösand till Piteå och från Haparanda till
Pajala — ett anslag af 1,091,000 kronor att under 3 år utgå, och att
för 1898 deraf måtte anvisas 395,000 kronor.

Genomläser man med uppmärksamhet statsrådsprotokollet i denna
fråga, kan ej nekas att mellan flera af här uppräknade orter telefonledningar
redan finnas och de orter der sådan ledning icke finnes är i de
flesta fall telegrafförbindelse upprättad. Jag yrkar derför,

att det för samtliga ofvan uppräknade orter af
Kongl. Maj:t äskade anslag af 1,091,000 kronor måtte
af Piksdagen afslås.

På grund af hvad jag här ofvan yrkar, skulle, om Riksdagen bifaller
mina yrkanden, besparas:

På den ordinarie staten

å fjerde hufvudtiteln: å det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningar 212,648 kronor;

å femte hufvudtiteln: Lots- och fyrinrättningar med lifräddningsanstalterna
514,306 kronor;

å sjette hufvudtiteln: å Väg- och vattenbyggnadsstaten (Yägundersökningar)
30,000 kronor;

Skiften och afvittringar: 63,000 kronor, yrkar jag måtte upphöra att
vara reservationsanslag;

Hästafvelns förbättrande: 58,550 kronor och derjemte upphöra att
vara reservationsanslag;

å sjunde hufvudtiteln: Telegrafverket, hvilkets utgifter direkte utgå

af telegrafmedlen, har jag ofvan på angifna skäl yrkat en besparing af
244,900 kronor;

Skogsväsendet: har jag yrkat en besparing af 127,039 kronor;

å åttonde hufvudtiteln: Allmänna läroverken: yrkas en besparing af
420,745 kronor;

å nionde hufvudtiteln: anslaget för blesserade öfver- och underofficerare

4,000 kronor, yrkar jag, på ofvan angifna skäl, måtte upphöra att utgå
på den ordinarie staten;

eller sammanlagdt på ordinarie utgiftsstaten
1,612,188 kronor nu yrkade besparingar.

Motioner i Första Kammaren, N:o ö. - 17

Extra ordinarie utgiftsstaten:

De besparingar, jag yrkat måtte af Riksdagen beslutas i de anslag
Kongl. Maj:t äskat å denna stat, äro:

A fjerde hufvudtiteln:

Eldhandvapen för armén...................................

Eästningsarbeten vid Göteborg ........................... ’

Fästningsarbeten vid Boden.................... ’

Mobiliseringsammunition till eldhandvapen åt armén..

Å femte hufvudtiteln:

Till flottans nybyggnad ......•••••■••...... ■ • ■;........... n,nnn

» anskaffning af kanoner till flottans fartyg......... ’

> artilleriammunition för fartygen ..................... ,000

» bomullskrut för torpeder.............................. ’

» docka i Karlskrona .................................... ’

i sjunde hufvudtiteln:

Nybyggnad för postverket ..............................

Telegrafförbindelser .......................................... qqlw

Telefonledningar .......................VA''" V "

eller sammanlagdt på den extra ordinarie utgiftsstaten

yrkade besparingar ....................................

Hvad statsverkets inkomster beträffa har jag yrkat:

Höjning af tullinkomsterna med ......................■■■■■ 2>000>000 kroDor>

Afslag å Kongl. Maj:ts förslag att taga i anspråk åt

bankens vinstmedel för 1898 års statsreglering... 2,790,000
Af postmedlen, till följd af afslag yrkadt å ny byggnad
för postverket, en tillökning af postmedlens in komst

af ................................................ ’

Om remiss af denna motion till statsutskottet får jag vördsamt
anhålla.

Stockholm den 25 januari 1897.

R. M. Khnckoivström.

Ledamot af lliksdageus I:a Kammare
för Elfsborgs län.

606,500	kronor;
500,000	>
500,000	»
150,000
3,340,000	»
115,000	»
86,000	»
5,000	V
150,000
200,000	»
176,000	»
395,000	»
7,023,500	»

Bih. till Riksd. Blot. 18!)''/.

1 Sam 2 Afl. 1 Band. 4 Haft.