med anledning av skr. 1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999

Motion 1999/2000:U18 av Lennart Daléus m.fl. (c)

Inledning

I regeringens skrivelse redogör regeringen för det nordiska samarbetet
under 1999. I föreliggande motion föreslår vi att Sverige bör initiera ett
samarbete för att nå digital allemansrätt på nordisk basis.

En nordisk digital allemansrätt

Det övergripande målet för det nordiska samarbetet på det
näringspolitiska området är att bidra till att främja näringslivets
konkurrenskraft och på detta sätt skapa goda villkor för tillväxt och
sysselsättning. Samarbetet koncentreras främst på områden där ett
samarbete kan ge nordisk nytta utöver vad enskilda nationella insatser
kan ge.

Regeringen slår i skrivelsen (s 19) fast att 1999 års aktiviteter fokuserats
kring bl a områdena:

- fortsatta insatser för att förbättra den nordiska konkurrenskraften i
syfte att skapa goda villkor för tillväxt, sysselsättning och välfärd,

- att säkra och vidareutveckla det nordiska samarbetet avseende
elektronisk handel och andra näringspolitiskt relaterade IT-frågor.

Därför vore det naturligt att med utgångspunkt i de aktiviteterna följa upp
och vidareutveckla det nordiska samarbetet på IT-området.

Europeiska unionen konstaterade på Europeiska rådets möte i Lissabon i
mars i år att EU, som en region bland andra, nu står inför ett paradigmskifte
som drivs på av globaliseringen och den nya kunskapsekonomin. De goda
ekonomiska förutsättningarna ger möjligheter för EU att lägga om sin politik
för att tillvarata kunskapssamhällets fördelar. EU vill nu skapa en mer
dynamisk och kunskapsbaserad ekonomi för att stärka tillväxten och syssel-
sättningen.

För att de sociala och ekonomiska klyftorna i Europa inte ska tillåtas öka,
är ett viktigt led i detta satsningen på ny teknik, särskilt Internet. Den
främsta
faktorn bakom en hög ekonomisk tillväxt i EU under det kommande
årtiondet kommer sannolikt att vara anammandet av digitaltekniken. EU:s s k
e-Europa-initiativ syftar just till att föra in EU i den nya kunskapsekonomin
genom att öka människors förmåga att använda den nya informations-
tekniken och för att koppla upp alla skolor i Europa till Internet.

Den nordliga dimensionen

Stora delar av Norden står utanför EU, och för att inte Norden som en
sammanhållen region ska hamna på efterkälken eller splittras när det
gäller ny teknik, har Sverige ett stort intresse av att mobilisera de
nordiska länderna på IT-området. Vid Nordiska rådets 51:a session i
Stockholm under året uttalades vikten av att Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet aktivt bör vara med i processen att utveckla EU:s nordliga
dimension.

Man valde då att peka på några områden som särskilt centrala i arbetet
med den nordliga dimensionen. Ett sådant område är just en utbyggd
infrastruktur och man slår fast att en utveckling av modern infrastruktur för
transporter, energiförsörjning och telekommunikationer är helt nödvändig för
att skapa en social och ekonomisk framgång i de nordliga områdena och för
att utveckla handelsförbindelserna mellan närområdena och resten av
Europa. Transportvägar som främjar handel, ekonomisk tillväxt och
mellanmänskliga kontakter, bör utvecklas och kopplas till alleuropeiska
nätverk, men det förutsätter ett bättre samarbete mellan berörda aktörer.

När Nordiska rådet för år 2000 ska öka sina insatser på bl a IT-frågor är
det angeläget att lyfta frågan om en digital allemansrätt. Med en digital
allemansrätt görs tekniken tillgänglig för alla. Gemensamma nordiska
ansträngningar för att åstadkomma en mycket snabb infrastruktur skapar
förutsättningar för att olika lösningar för anslutningar och tjänsteutveckling
ska komma i fråga. Statens roll bör i huvudsak vara att tillhandahålla
infrastrukturen samtidigt som operatörer och tjänsteproducenter ska arbeta på
en fri marknad.

I den ambitionen är det rätt att avreglera telemarknaden och verka för så
stor mångfald av medier som möjligt. Men det är också rätt att, genom
statliga ingripanden, förhindra privat maktkoncentration som minskar
människors handlingsutrymme och valfrihet.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser som underlättar informationens fria
rörlighet skulle starkt kunna bidra till att skapa en stor och dynamisk
tjänstemarknad som omfattar hela Norden. Genom att konsekvent
underlätta för introduktionen av ny teknik, genom att se över
gammaldags lagar, ge människor utbildning och bygga en modern
infrastruktur kan vi skapa en hel region som skulle vara ett mycket
dynamiskt och spännande centrum att etablera kunskapsföretag i. Därför
bör de avtal och konventioner som finns i det nordiska samarbetet ses
över för att underlätta IT-lösningar. Detta bör ges regeringen till känna.

IT-samarbetet i Nordiska ministerrådet bör utvecklas som ett led i en
regionalpolitisk satsning. Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet bör
även bidra till att knyta nätverk mellan de regionala nordiska kompetens-
miljöer som utnyttjar och utvecklar IT-baserade tjänster som distansarbete,
telemedicin och distansutbildning. Detta bör ges regeringen till känna.

Det finns också andra sammanhang där ett fördjupat nordiskt samarbete
vore välkommet. Ett sådant är lagstiftningsfrågor och öppenhet på Internet.
Med den tradition vi förvaltar om offentlighet och yttrandefrihet öppnar
Internet för nya demokratiska möjligheter och fler möjligheter att uttrycka
sig. Ett fördjupat nordiskt samarbete skulle ha ett stort värde för att göra
rösten gentemot de internationella regelverk som verkar i fel riktning
starkare. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige skall initiera en digital allemansrätt i
det nordiska samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avtal och konventioner som finns i det
nordiska samarbetet bör ses över för att underlätta IT-lösningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nordiskt samarbete när det gäller regionala
nordiska kompetensmiljöer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett fördjupat nordiskt samarbete för offentlighet
och yttrandefrihet på Internet.

Stockholm den 3 april 2000

Lennart Daléus (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Rolf Kenneryd (c)

Kenneth Johansson (c)

Lena Ek (c)

Marianne Andersson (c)