med anledning av skr. 1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999

Motion 1999/2000:U16 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd)

Det nordiska samarbetet har varit lyckosamt på en lång rad områden.
Den fria rörligheten av människor samt gemensamma satsningar inom
viktiga politikområden som miljö och utbildning är några tydliga
exempel. För Kristdemokraterna är det en självklarhet att främja
samarbetet med våra grannländer, såväl för grannsämjan som för att
tillsammans lösa gemensamma gränsöverskridande problem. Det
nordiska samarbetet vilar på en grundval av ett gemensamt kulturarv och
en gemensam historia. Det finns en, i viss mån, värdegemenskap kring
människosynen, och framför allt kring demokratin och den folkliga
förankringen i politiken. Kristdemokraterna vill därför även
fortsättningsvis utveckla och fördjupa samarbetet i en tid med nya
förutsättningar och nya möjligheter.

Regeringen har i sin skrivelse 1999/2000:90 skrivit om nordiskt samarbete
under året 1999. Trots ett ambitiöst innehåll så saknas det flera viktiga frågor
som regeringen inte driver med tillräcklig kraft. Kristdemokraterna vill med
denna motion lyfta fram några av dessa angelägna frågor; såsom koordine-
ring av biståndsinsatser i Nordens närområden, samverkan med frivillig-
organisationerna, gemensamma regler för godkända examina, samernas ställ-
ning samt miljöfrågorna.

Nordens närområden

Nordiska rådets kontrollkommitté utövar den parlamentariska kontrollen
över den gemensamt finansierade verksamheten och kan också granska
hur nordiskt samarbete i övrigt bedrivs. Kommittén brukar varje år utse
en särskild kontrolluppgift, och 1998 koncentrerade man sig på att ta
fram förslag för att förbättra de nordiska regeringarnas samordning av
biståndet i Nordens närområden, dvs de baltiska länderna och nordvästra
Ryssland. Dess rapport till Nordiska rådets sessionen 1998 utmynnade i
en rekommendation som rådet antog (nr 24/1998) och som skulle
återrapporteras till sessionen i november 1999. Någon sådan rapport har
dock ej presenterats ännu. Kontrollkommittén erinrade om ett beslut av
Nordiska ministerrådet 1994 att ministerrådet och de enskilda nordiska
regeringarna skulle eftersträva största möjliga koordinering och
informationsutbyte mellan samnordiska och bilaterala insatser i Nordens
närområden. För att få indikationer på situationen mer allmänt vad gällde
koordineringen av de nordiska ländernas insatser i närområdet och
eventuella brister hade kommittén låtit genomföra en konsultrapport om
koordineringen av de multilaterala och bilaterala nordiska insatserna
inom sektorerna hälsa och miljö i Lettland. Kommittén drog slutsatsen att
inom miljösektorn tycktes ett informationsutbyte av avgörande betydelse
ske genom det omfattande internationella samarbetet, medan man t ex
inom hälsosektorn, där det internationella intresset inte var lika brett,
borde överväga om det fanns möjlighet att till rimliga kostnader etablera
ett mer systematiserat informationsutbyte mellan ansvariga nationella
myndigheter. De nordiska finansieringsorganen (Nordiska
investeringsbanken, Miljöfinansieringsbolaget NEFCO och Nordiska
projektexportfonden) spelade en viktig roll för samordningen, särskilt på
miljöområdet, och regeringarna borde överväga hur finansieringsorganen
kunde utvecklas, dels för att stärka det gemensamma nordiska
uppträdandet i närområdet, dels för att förstärka insatserna och
samordningen även inom andra sektorer än miljön.

Kommittén förordade också en förstärkt dialog på nordiskt plan i
policyfrågor liksom med de baltiska länderna i takt med att reformprocessen
fortgick och de integreras i det europeiska samarbetet, något som medförde
att den politiska dialogen kunde föras på mer jämställd basis.

Vad däremot gällde Ryssland måste biståndsfinansiering av olika insatser
bedömas vara aktuell under lång tid framöver. Landets storlek och de
komplicerade utmaningarna gjorde samordning av insatser svårare och
samtidigt mer angelägen än i de baltiska länderna. I perspektivet av ökade
biståndsinsatser i Ryssland borde de nordiska länderna snarast möjligt
överväga lämpliga former för koordinering, för informations- och
erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna och mellan dem och ryska
myndigheter.

Med tanke på de avsevärda biståndsresurser som satsas på länderna i
närområdet och de i alla händelser begränsade medel som finns att tillgå
anser vi att alla möjligheter till samordning av de nordiska ländernas insatser
i det av alla nordiska regeringar högt prioriterade närområdet måste tas till
vara.

Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör ge hög prioritet åt upp-
följningen av Nordiska rådets rekommendation på grundval av Kontroll-
kommitténs rapport.

Samverkan med frivilligorganisationerna

I skrivelsen har regeringen bland annat betonat vikten av samverkan med
frivilligorganisationerna i det nordiska samarbetet och Föreningen
Nordens särställning i detta sammanhang. Det är inte svårt att instämma i
ordalagen men när det gäller handling kan vi inte underlåta att påminna
om regeringens hantering av anslagen till verksamheten vid Föreningen
Nordens informationsbutik Arena Norden. Hanteringen har minst sagt
varit märklig. Trots tydliga beslut i Sveriges riksdag har regeringen varit
märkbart irriterad och först efter upprepade påstötningar motsträvigt tagit
fram de pengar till fortsatt verksamhet som tidigare beslutats. Ett enigt
utrikesutskott har tydligt sagt att verksamheten skulle pågå tills en
samfinansierad nordisk lösning tagits fram.

Vi kristdemokrater förutsätter att den lösning som nu tagits fram, om att
etablera ett s k informationsfönster även i Stockholm, kommer att fungera
bra och fylla sin viktiga funktion när det gäller nordisk information.

Nordiska examina

Ett viktigt område i det nordiska samarbetet är utbildning och forskning,
vilket hör till ett av de prioriterade områdena. Rätten att studera i andra
nordiska länder finns idag och fungerar ganska väl. Däremot behöver det
göras en översyn av lagar, överenskommelser och rekommendationer när
det gäller att få examina godkända i andra nordiska länder. Denna fråga
behöver skyndsamt ses över.

Samernas ställning

I det nordiska samarbetet har samernas ställning diskuterats en följd av
år. Kristdemokraterna anser att det nu är dags att ta steget fullt ut från
den observatörsrätt som finns sedan 1994. Sverige intar, enligt vår
mening, en alltför försiktig hållning i de samiska frågorna. Nu måste
Sverige visa på hemmaplan, i det nordiska samarbetet och i EU-
sammanhang att ett aktivt arbete görs för att undanröja olika typer av
demokratiskt underskott för våra etniska minoriteter.

Det är möjligt att frågan kan få en acceptabel lösning genom samverkan i
det nordisk-samiska parlamentariska råd som man från norskt och finsk sida i
vintras beslutade sig för att delta i, medan det svenska sametinget ännu inte
fattat beslut i frågan. Det är enligt Kristdemokraternas mening angeläget att
denna fråga snarast löses på ett sätt som också kan accepteras av de svenska
samerna.

Miljösamarbete

Det finns inom det nordiska samarbetet ett omfattande miljösamarbete.
För Kristdemokraterna är detta ett av de viktigaste områdena.
Miljöfrågorna bör vara av absolut prioritet och utgöra grunden för allt
övrigt samarbete. Utan strävan och konkreta åtgärder för ett hållbart
ekologiskt samhälle ter sig den framtida utvecklingen i viss mån utan
hopp. Miljöstrategier måste utarbetas, och framför allt implementeras,
såväl generellt inom miljöpolitiken som specifikt inom ett antal
tvärsektoriella områden. Miljöpolitiken måste implementeras i hela
politiken.

Miljösamarbetet inom Norden måste även i högre utsträckning omfatta
Ryssland och de baltiska länderna. Här finns det oerhörda utmaningar inför
framtiden, och det är av allra största vikt att miljöfrågorna kan lösas
gemensamt av nordiska länder och länder kring Östersjön, Barents hav och
Arktis. Av alla de miljöproblem som idag finns är kärnsäkerheten i bl a
Murmansk-området av prioriterat intresse.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om koordinering och informationsutbyte av
biståndsinsatser i Nordens närområden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samverkan med frivilligorganisationerna och
vikten av att information sprids om det nordiska samarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av lagar, överenskommelser och
rekommendationer när det gäller att få examina godkända i andra
nordiska länder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samernas ställning i det nordiska samarbetet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att prioritera miljöfrågorna i det nordiska
samarbetet.

Stockholm den 3 april 2000

Jan Erik Ågren (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Åke Carnerö (kd)

Margareta Viklund (kd)

Amanda Agestav (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Mats Odell (kd)

Dan Ericsson (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Fanny Rizell (kd)

Inger Strömbom (kd)