med anledning av skr. 1997/98:176 Lärandets verktyg - nationellt program för IT i skolan

Motion 1998/99:Ub3 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

Inledning

Samhällets intresse för IT och dess användning är mycket
stort sedan ett antal år. Den nya tekniken fascinerar och den
psykologiska sidan hos datorn genererar frågor om
inlärningens och kunskapens villkor som oundvikligen riktar
intresset mot skolan. Den pågående strukturomvandlingen
kommer också att omdana produktionsföhållandena på ett
sätt som också gör det nödvändigt för skolan att förändra
både arbetssätt och kunskapernas innehåll.

Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett klass
och kön. Därför har skolan en mycket viktig uppgift att kompensera eleverna
för deras skilda förutsättningar. Alla elever måste få goda kunskaper om hur
informationstekniken kan användas. Satsningen på IT i skolan är därför
nödvändig ur såväl ett jämlikhets- som ett jämställdhetsperspektiv.

"Var är den visdom vi förlorade i kunskap, den kunskap vi förlorade i
information?" TS Eliot.

Information är aldrig helt fri från sitt omgivande sammanhang, sitt
ursprung och sin bakgrund. Den är därför aldrig fri från värderingar. Om
man i skolan fokuserar på att förmedla mer information utan att fundera över
innehållet leder det till att det som är mycket betydelsefullare glöms bort.
Nämligen att förädla informationen till verklig kunskap. Det är därför viktigt
att eleverna har referensramar som gör det möjligt att hantera informationen
och att göra något av den. Eleverna måste både lära sig att välja information
med förstånd och att presentera informationen så att den blir användbar.

Teknisk slagsida?

Enligt professor Ulla Riis utvärdering av KK-stiftelsens
skolutvecklingsprojekt har de utvecklingsprocesser som har
kommit igång i berörda kommuner än så länge en teknisk
slagsida. Vi menar att det är viktigt att det finns en bättre
balans mellan teknik och pedagogik och att det finns
bestämda mål även i pedagogiska termer för kommunernas
satsningar på IT i skolan.

Det har visat sig att teknikoptimismen är större ju högre upp i den
kommunala skolhierarkin man kommer. Enligt Ulla Riis är det praktiskt taget
endast på den kommunövergripande nivån som det finns okritiska
föreställningar om IT som en revolutionerande teknik som skall ge skolan en
ny gestalt. Vi vill därför betona vikten av det fortsatta utvecklingsarbetet är
väl förankrat bland personalen. Vi vill också markera vår bestämda
uppfattning att datorer aldrig kan ersätta den personliga kontakten mellan
elever och lärare. Fler datorer i skolan motiverar inte på något sätt att färre
lärare anställs. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Lär sig eleverna mer på
kortare tid med hjälp av IT?

I skrivelsen hänvisar regeringen dels till Ulla Riis
utvärdering av KK-stiftelsens satsningar på IT i
utbildningen, dels till Jens Pedersens översikt över forskning
om informationstekniken i skolan. Enligt de båda
rapporterna kan forskningen inte ge något entydigt besked
om positiva effekter av datorstödd undervisning. Orsaken till
detta är att vi egentligen vet mycket lite om hur vi tänker och
hur vi lär. Om vi hade en bättre bild av hur vi lär oss, skulle
vi lättare kunna förstå hur pedagogiken idealt borde vara
utformad. Vi vet inte heller i vilken grad IT omskapar
villkoren för undervisning och inlärning och på vilket sätt
elev- och lärarrollen förändras. Förändringar i och av skolan
bedömer vi som både intressanta och viktiga ur vetenskaplig
synvinkel. Vi vill därför förespråka att en del av de medel
som avsätts för den av regeringen föreslagna satsningen på
ett nationellt program för IT i skolan avsätts till forskning
och utvecklingsarbete inom området informationsteknik i
skolan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Lärarna är nyckeln - men
gäller det lärarstuderande?

Vi delar regeringens uppfattning om vikten av
kompetensutveckling av skolans lärare och skolledare. Vi
tycker att det är bra lärarna efter avslutad IT-utbildning som
ett nödvändigt arbetsredskap får disponera en dator i
hemmet. Först då kan lärarna nå den förtrogenhet som
behövs för att kunna använda datorn som ett pedagogiskt
verktyg i den egna professionen.

I skrivelsen framhålls att kommittén om lärarutbildningen (dir. 1997:07)
fått i uppdrag att överväga behovet av ytterligare IT-insatser i lärarut-
bildningarna. Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör regeringen, inför
kommande förslag om det nationella programmet för IT i skolan, överväga
om inte en andel av de anslagna 1 490 miljonerna bör vikas för lärarut-
bildningen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fler datorer i skolan aldrig kan motivera att färre lärare
anställs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avsätta medel för forskning och utvecklingsarbete inom
området informationsteknik i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avsätta IT-medel för lärarutbildningen.

Stockholm den 12 oktober 1998

Britt-Marie Danestig (v)

Lennart Gustavsson (v)

Kalle Larsson (v)

Camilla Sköld (v)