med anledning av skr. 1990/91:77 Invandrar- och flyktingpolitiken

Motion 1990/91:Sf23 av Maria Leissner m.fl. (fp)

Eftersom det är en skrivelse med redogörelse för den
förda politiken som regeringen nu framlägger kan
folkpartiet liberalerna inte här ta upp den kritik vi har på
skilda punkter mot invandrar- och flyktingpolitiken. Den
har vi istället framfört i vår partimotion. Vi tar i denna
motion enbart upp synpunkter på skrivelsens utformning.

Vi vill först framhålla att regeringens skrivelse om
invandrar- och flyktingpolitiken är ambitiös och
faktaspäckad, och ger en god bild av såväl
flyktingsituationen globalt som den svenska flykting- och
invandrarpolitiken.

Dock har vi några kompletterande synpunkter på dess
utformning.

Det hade varit av värde att ta del av statistiken för de
nationaliteter som sökte asyl under budgetåret 89/90, och
inte enbart vilka nationaliteter som beviljats asyl under den
tiden. Dels är det i sig intressant att få veta vilka
nationaliteter som ansöker om asyl under ett visst år. Dels
skulle en sådan redovisning också bidra till en mer korrekt
verklighetsuppfattning. De som beviljats uppehållstillstånd
har ju i regel kommit ett eller flera år tidigare. För att kunna
göra korrekta analyser av vad det är som driver människor
att fly krävs en god redovisning av samtliga som ansökt om
asyl.

Dessutom är redovisningen av vad som skett med de
asylsökande litet mager. Avslagen på asylansökningarna
redovisas visserligen i ungefärliga procentsiffror men inte i
absoluta tal. Antalet som avvisas bör redovisas, både de
som avvisas med stöd av första asyllandsprincipen och
övriga. Om möjligt bör också antalet som frivilligt drar
tillbaka sin asylansökan vid gränsen redovisas.

Ytterligare ett område som är föga redovisat trots den i
övrigt omfattande skrivelsen är statistiken över barn som
tagits i förvar under budgetåret. Eftersom regeringen anfört
att den nya flyktinglagstiftningen skulle medföra en
ytterligare restriktivitet i förvarstagandet av barn, hade det
varit av stort värde att kunna få se detta redovisat i form av
statistik.

Beslutet från december 1989 om att formuleringarna om
''särskilda skäl'' i lagen skulle vara tillämpliga tills vidare har
naturligtvis haft en stark inverkan på flyktingpolitikens
utformning, vilket också till en del redovisas. Vi noterar att
det i skrivelsen sägs att undantagsmöjligheten ''särskilt
starkt skyddsbehov'' saknar legal definition. Det saknas
dessutom siffror på antalet flyktingar som fått
uppehållstillstånd genom denna undantagsmöjlighet.

Det hade också varit intressant, men möjligen svårare
att genomföra, att särskilja redovisningen av beslut om
uppehållstillstånd före och efter decemberbeslutet. Särskilt
intressant hade det varit att kunna ta del av vilka paragrafer
som efter det beslutet har utnyttjats, och i vilken
omfattning, t.ex. paragrafen om uppehållstillstånd av
humanitära skäl.

Folkpartiet liberalerna vill även notera vad som skrivs
under rubriken ''dokumentlösheten'' om missbruk av
asylrätten. Med det uttrycket torde regeringen mena de
asylsökande som genom att ta hjälp av s.k.
flyktingsmugglare kommit till Sverige. Då det i verkligheten
numera, mot bakgrund av viseringsbestämmelser och
sanktioner mot flygbolagen, är utomordentligt svårt att resa
legalt till Sverige i syfte att ansöka om asyl är det ofta
nödvändigt framförallt för de flyktingar som inte har andra
alternativ att kontakta en s.k. flyktingsmugglare. Dessa
organisationer utnyttjar ibland illegala vägar för att föra
flyktingarna till ett demokratiskt lands gräns. Även om vi
inte försvarar dessa organisationers existens så har vi
förståelse för att de uppstår. Problemet skall i första hand
lösas genom att göra det möjligt för människor att söka asyl
på legala vägar. Något annat torde inte stå i
överensstämmelse med bestämmelsen i FN:s deklaration
om människans rättigheter om att envar har rätt att söka
asyl. Att tala om missbruk av asylrätten i dessa
sammanhang är ett utomordentligt missvisande språkbruk,
och vi ser därför gärna att regeringen undviker detta i
fortsättningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrad statistik beträffande
asylsökande, avvisningar samt om barn i förvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om redovisning av effekterna av
decemberbeslutet 1989,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begreppet ''missbruk av
asylrätten''.

Stockholm den 1 februari 1991

Maria Leissner (fp)

Sigge Godin (fp)

Barbro Sandberg (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)