med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005

Motion 2000/01:Kr7 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att den aviserade utredningen om public service bör
tillsättas snarast och att Folkpartiets programskrift Public service i
internetåldern bör utgöra en utgångspunkt för utredningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tillståndsperioden för public service bör kortas
till tre år.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en tydligare kvalitetsinriktning på public service-
produktion.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att TV-avgifter avskaffas och ett nytt
finansieringssystem för public service introduceras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att statens engagemang i innehållsproduktion och
distribution på radio- och TV-området upphör.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjda TV-avgifter och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om regeländringar som medger för SVT att ta betalt av fler
programdistributörer.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att riktlinjerna om att programmen skall produceras
utanför Stockholm görs mer allmänt formulerade och att noggranna
utvärderingar görs av hur de efterlevs.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att försök skall göras med syntolkning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om hörselskadades möjligheter att ta del av
programutbudet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att SVT skall ges i uppdrag att fördubbla sitt
teckenspråkiga programutbud.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att UR:s förlagsverksamhet skall upphöra och att
produktion av läromedel i stället skall läggas ut på andra förlag efter
upphandling.

Gamla modellen vid vägs ände

Det framgår med all önskvärd tydlighet i propositionen att den nya
tillståndsperioden för public service, som regeringens proposition handlar
om, blir den sista i den gamla mediemodellen. Tänkandet kring en ny
mediepolitik borde ha kommit längre. Det är bra att regeringen signalerar
att ett brett utredningsarbete kommer att dras igång i syfte att finna former
för en fungerande public service-verksamhet också i en helt ny
mediemiljö. Public service-företagen har redan djupa problem med sin
roll och legitimitet. Folkpartiet befarar att det successivt kommer att bli
alltmer problematiskt för public service att leva vidare med ett otidsenligt
regelverk. Av det skälet förordar Folkpartiet en kortare tillståndsperiod,
nämligen en period på tre år. Under den tiden måste en helt ny
mediepolitik utarbetas, varför den nya utredningen bör tillsättas snarast.

Folkpartiet har i sin programskrift Public service i internetåldern dragit
upp konturerna för en helt ny medie- och informationspolitik. Vår
förhoppning är att principerna och tankarna i den skriften ska prägla också det
statliga utredningsarbetet. I de två följande avsnitten i motionen redogör vi
helt kort för dessa nya principer för att sedan gå in på de mer kortsiktiga
frågor som regeringens proposition väcker.

Folkpartiets syn på public service

Kvalitet är ett svårdefinierat begrepp. Det är ofta lättare att identifiera låg
kvalitet än hög. Men trots svårigheterna är det nödvändigt att
kvalitetsdiskussionen hålls levande. Vi vill att samhället ska utvecklas
mot mer av humanism och då spelar kulturen och bildningen en
avgörande roll. Elektroniska medier har en mycket stor genomslagskraft
som förmedlare av kultur- och samhällsliv, inte minst för unga
människor.

Det är därför en viktig kulturpolitisk uppgift att säkra att utbudet i dessa
medier präglas av kvalitet och bildning. Förströelse behöver vi naturligtvis
men om den går ut över fördjupning, så uppstår problem. Med tanke på det
enorma utbudet av lättare underhållning i de kommersiella kanalerna anser vi
att public service bör bli mer fokuserad på kvalitetsproduktion än vad som är
fallet idag. Breda underhållningsprogram och viss sportbevakning kräver inte
offentlig finansiering för att produceras och distribueras. Det behövs fler
kvalificerade kommenterande program, svenska filmer och pjäser,
barnprogram av hög kvalitet och ytterligare en rikstäckande, fullbemannad
nyhetsredaktion.

Det svenska språket är litet och i globaliseringens tid är program på
engelska så billiga att de lätt tränger ut de svenskspråkiga programmen. I
förlängningen riskerar en marginalisering av svenskan att skingra ett svenskt
kulturarv. Därför krävs större satsningar av public service på ett
kvalitetsutbud på svenska i både gamla och nya medier.

Public service bör präglas av bredd och mångfald i kultur- och
samhällsfrågor och ska ha ett ansvar för minoritetsfrågor. Medieinnehållet ska
uppfylla krav på opartiskhet, saklighet och publicistiskt oberoende av såväl
staten som andra intressen.

En mer tidsenlig finansiering

Folkpartiet har på lång sikt ett förslag till nytt finansieringssystem, som
har presenterats i ovannämnda programskrift. Finansiering genom TV-
avgifter kommer inte i längden att kunna fungera som intäktskälla för
public service. Ett skäl till detta är att systemet med TV-avgifter inte är
teknikneutralt. Att betala för innehav av mottagare (en TV-apparat) är inte
tidsenligt eftersom mottagare är ett mycket vidare begrepp numera. Det
går t.ex. att se på TV genom datorn. Det är dags att söka sig till ett nytt
system, vilket alltså bör ingå i den nya mediepolitik som nu bör utformas.

Folkpartiet vill introducera ett alternativ till såväl avgifts-, skatte- som
reklamfinansiering. Fem fonder ska bildas för att stödja public service-
produktion inom radio, TV och nya medier. Fonderna får dels ett stort eget
kapital genom att staten gör en engångsöverföring, dels årliga tillskott.
Engångsöverföringen föreslås komma från en försäljning av bl.a. statens
återstående aktier i Telia. Det årliga tillskottet ska komma från intäkter från
nätavgifter. Att ersätta systemet med TV-avgifter innebär också att man
slipper den största delen av dess kostnad för administration och kontroller,
vilken för närvarande uppgår till 140 miljoner kr.

Public service-fonderna ska ge stöd till programproduktion och säkra
sådana distributionskanaler att public service-utbudet kan nå publiken. Även
kommersiella radio- och TV-stationer, liksom webbplatser, ska kunna få stöd
från fonderna. Resursnivån till public service ska ligga 20-25 % över dagens
för att möjliggöra högre kvalitet.

Folkpartiet föreslår att statens engagemang i innehållsproduktion på radio-
och TV-området upphör. Det offentliga bör också avveckla ägandet och
driften av teknik för distribution av medietjänster. Detta gäller Telias kabel-
tv-verksamhet, Teracoms distributionsteknik för marksändningar och statens
ägande av bredbandsföretag. Hela det nuvarande systemet med en statlig
ägarstiftelse, statligt utsedda bolagsstyrelser i public service-bolagen och
särskilda avtal mellan staten och public service-bolagen föreslås slopas. De
tillgångar som SVT, SR och UR har bör komma den fortsatta public service-
verksamheten till del. Deras arkiv kan exempelvis överföras till Arkivet för
ljud och bild. Bolagen bör övertas av personalen eller säljas som folkaktier på
börsen. I båda fallen kommer naturligtvis den befintliga personalen att få ett
betydande inflytande på hur verksamheten drivs vidare.

Nej till höjd TV-avgift

Mot bakgrund av att Folkpartiet, som anförts ovan, vill avskaffa
licensavgifterna, tycker vi att det är fel att ytterligare höja dem. Det är fel
att sätta sig ännu hårdare fast i ett system som snart måste överges. Vi har
en helt annan syn än regeringen på kostnads- och ansvarsfördelningen
mellan staten/public service å ena sidan och marknaden å den andra när
det gäller utbyggnaden av ett digitalt distributionsnät. Vi har från
begynnelsen kraftigt motsatt oss statliga subventioner för utbyggnaden av
det digitala marknätet. Trots en överenskommelse om detta med
regeringen förekommer nu omfattande sådana subventioner.

Distributionen diskuteras i propositionen som en tung utgiftspost, särskilt
som både ett digitalt och analogt nät ska användas parallellt. Vi underkänner
den utgångspunkten. Public service-programmen är genom sitt innehåll och
attraktionskraft en tillgång för alla distributörer. Det har gjorts tydligt i
och
med att Sveriges Television har gjort upp med Canal Digital om att få betalt
för att satellitkanalen får distribuera SVT-program. Avtalet möjliggjordes
genom en regeländring helt nyligen och visar hur medielandskapet förändrats
och hur public service kan agera med ett modernt synsätt. SVT vägrar att
lämna ut uppgifter om hur stora inkomster avtalet med Canal Digital
genererar men inkomsterna är beroende av antalet abonnenter.

Vi tycker att en provisorisk lösning på SVT:s finansieringsproblem skulle
vara att de så kallade must carry-reglerna görs om så att bolaget får rätt att
ta
betalt för sina program av alla distributörer. Därmed kan den föreslagna
höjningen av TV-avgiften undvikas. Vi yrkar alltså avslag på förslaget om
höjd TV-avgift och att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad vi anfört om regeländringar som medger för SVT att ta betalt av fler
programdistributörer.

Ingen detaljstyrning

Regeringen håller i sin proposition fast vid att minst 55 % av SR:s och
SVT:s allmänproduktion ska produceras utanför Stockholm. Folkpartiet
håller med om att programproduktion till stor del ska ske även utanför
huvudstaden och att hela landet ska speglas. Vi ser dock ingen anledning
att binda upp SR och SVT så hårt vid en procentsiffra. Vi tror att de själva
bättre kan avgöra både hur programtiden och budgeten ska fördelas
mellan sina enheter. SR, SVT och SIF-klubbarna har i sina remissvar
angett att riktlinjerna bör hållas mer allmänt formulerade. Folkpartiet
instämmer i detta och föreslår samtidigt att noggranna utvärderingar görs
av hur sådana riktlinjer efterlevs.

Bättre tillgång för funktionshindrade

Att gemensamt se på TV ingår i de flesta människors familjeliv. Eftersom
TV spelar en så stor social roll, är det mycket viktigt att de audiovisuella
medierna är tillgängliga för människor med funktionshinder. Det bör
ställas särskilda krav vad gäller tillgänglighet på de produktioner som får
public service-stöd.

Idag ger tekniken nya möjligheter på detta område. Folkpartiet stödjer
regeringens förslag att en uppläst textremsa ska kunna erbjudas under
tillståndsperioden. Folkpartiet anser också att försök ska göras med
syntolkning, dvs. att det som sker i TV-rutan beskrivs på en särskild
ljudkanal.

Det är dock inte bara fråga om att pröva nya tekniker utan att använda sig
av dem som redan finns. Det är t.ex. mycket svårt, och ibland omöjligt, för
hörselskadade att uppfatta tal i radio eller TV om det samtidigt förekommer
bakgrundsljud eller bakgrundsmusik. Det innebär att Folkpartiet utgår från att
framför allt SR, men också SVT, i möjligaste mån undviker att försvåra för
hörselskadade att ta del av programutbudet.

Samtliga riksdagspartier ställde sig nyligen bakom beslutet att uppdra åt
regeringen att se över dövas och hörselskadades rätt till teckenspråkig
information. SVT är idag den enda TV-kanal som sänder program på
teckenspråk. Det är fråga om ett försvinnande litet programutbud - en timme
och 25 minuter i veckan - jämfört med det utbud som de flesta andra
språkgrupper kan tillgodogöra sig. SVT har därför ett särskilt stort ansvar för
att döva och hörselskadade får ett ökat utbud av information och kultur via
teckenspråkiga program.

I regeringens proposition finns dock inga förslag om utveckling av det
teckenspråkiga programutbudet, trots att regeringen anser att anpassning av
programverksamheten till funktionshindrade skall vara särskilt prioriterat i
public service-uppdraget. SVT måste därför ges ett tydligt uppdrag att utöka
sitt teckenspråkiga programutbud till minst dubbla antalet programminuter
under den kommande avtalsperioden.

Renodling av Utbildningsradion

Folkpartiet anser att Utbildningsradions uppdrag ska renodlas till
produktion av program med tydligt utbildningssyfte. Det finns ingen
anledning att ett public service-företag ska bedriva förlagsverksamhet.
Folkpartiet föreslår därför att UR:s förlagsverksamhet upphör och att
produktion av läromedel läggs ut på andra förlag efter upphandling.

Stockholm den 6 april 2001

Lennart Kollmats (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Ana Maria Narti (fp)