med anledning av prop. 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten

Motion 2013/14:U10 av Julia Kronlid m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten.

Motivering

För närvarande existerar ett antal olika internationellt erkända kännetecken för sjukvårdspersonal. I Sverige har hitintills det röda korset använts som en igenkänningssymbol för den här funktionen, vilket brukar anses ha sin historiska grund i en invertering av färgerna i den schweiziska flaggan när man skapade organisationen Röda Korset 1863 (grundaren Henri Dunant var schweizare, och symbolvalet har ibland setts som en hedersbetygelse till honom).

Att det i dag finns olika symboler som erkända kännetecken har sin grund i att olika länder hänvisat till skilda kulturella, religiösa eller politiska traditioner. När nu röster har höjts för att införa ett neutralt kännetecken – den röda kristallen – så är det i realiteten så att det handlar om att muslimska länders företrädare har kritiserat de röda kors som sjukvårdspersonal från historiskt kristna länder har burit. Det är inte första gången som en sådan diskussion uppstår. Osmanska riket och dess efterföljare Turkiet kritiserade vid 1900-talets början det röda korset just för att vara en kristen symbol, vilket utgjorde en del av bakgrunden till att man accepterade den röda halvmånen som en alternativ symbol för muslimska länder 1929. Någon motsvarande kritik från de länder som traditionellt burit det röda korset (eller från kristna kyrkor) gentemot den röda halvmånen existerar veterligen inte. Det röda korset är i dagsläget i Sverige och många andra länder ett synnerligen väl etablerat varumärke – inte bara vid väpnade konflikter utan över lag – som symbol för sjukvård. I Sverige är det röda korset sedan lång tid tillbaka en okontroversiell symbol för sjukvård, och vi kan inte se att det skulle kunna finnas en politisk och religiös provokation i symbolen. Introduceringen av ytterligare en symbol skulle undergräva detta väletablerade varumärkes ställning och i onödan kunna orsaka förvirring. Det finns ingen anledning till detta.

Diskussionerna kring detta måste också ses mot bakgrund av den konflikt som länge har funnits rörande den israeliska motsvarigheten till Röda Korset, Magen David Adom, som länge har använt en röd davidsstjärna som sin symbol. För att den israeliska organisationen skulle kunna tas upp i Röda Korset så tog man fram den röda kristallen som en kompromissymbol som Magen David Adom skulle kunna bruka tillsammans med davidsstjärnan inom Israels gränser.

Mot ovanstående bakgrund så innebär ett antagande av denna röda kristall som ett nytt möjligt kännetecken för svensk militär personals sjukvårdsfunktion i realiteten en eftergivenhet mot de krav som muslimska företrädare ställer på kristna. Det finns ingen rimlig anledning till en sådan eftergivenhet i och med att någon motsvarande sådan åtgärd inte är aktuell för länder vars personal bär den röda halvmånen. Det är vidare anmärkningsvärt att den formulering som återfinns i propositionens lagtext faktiskt också skulle göra den röda halvmånen till en möjlig symbol för svenska sjukvårdare. Det ser vi inte som rimligt. Argumentet att detta skulle innebära en förhöjd säkerhet för svensk sjukvårdspersonal är knappast hållbart, med tanke på att den som har beslutat sig för att angripa sjukvårdspersonal sannolikt kommer att göra det oavsett vilken uniform de bär.

Det är dags att ta ställning nu och faktiskt hålla fast vid det för oss traditionella symbolbruket som är väl förankrat, och med anledning av detta så är vårt förslag att den aktuella propositionen avslås i sin helhet.

Stockholm den 27 mars 2014
Julia Kronlid (SD)
Johnny Skalin (SD)	Kent Ekeroth (SD)
Björn Söder (SD)