med anledning av prop. 2012/13:100 2013 års ekonomiska vårproposition
Motion 2012/13:Fi12 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)
1 Sammanfattning
1.1Landsbygdslyftet!
Sverigedemokraterna lanserar i detta budgetdokument en gedigen satsning på den svenska landsbygden, där 1,4 miljoner svenskar bor och verkar. Tyvärr är många landsbygdskommuner också avfolkningskommuner. Visserligen har urbaniseringstrenden naturliga förklaringar men vi avser att föra en politik för hela Sverige.
Nuvarande regering har slagit in på fel linje i flertalet frågor som rör landsbygdens villkor. Sverigedemokraterna ser att det finns näringar som kan blomstra på landsbygden och att avfolkningstrenden kan motverkas genom att skapa optimala förutsättningar för tillväxt och sysselsättning i landsbygdsmiljöer. Många företag kan antas må bättre i landsbygden än i tätort. Exempel på detta är företag som inte har samma nytta av de skalfördelar som uppstår i urban miljö liksom företag som inte har nytta av att befinna sig i närheten av sin marknad förutsatt att goda kommunikationer finns. Det rör sig också om företag som arbetar med vidareförädling av råvaror. Utmaningen ligger i att skapa förutsättningar för näringar som drar nytta av de fördelar som landsbygden erbjuder inom exempelvis skog, jordbruk, vattenbruk, besöksnäring, gruvor och mineraler samt natur- och kulturmiljöer.
Sverigedemokraterna presenterar i detta budgetdokument kraftfulla satsningar för att landsbygden ska kunna leva, växa och frodas. Tillsammans skapar vi förutsättningar för 25 000 nya jobb på landsbygden.
1.1.1 Skogsnäring
I Sverige har skogen brukats i industriell skala sedan 500–600 år före Kristus. I dag sysselsätter skogsindustrin direkt och indirekt 200 000 människor. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Utgångspunkten för Sverigedemokraternas skogspolitik är två övergripande och jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet.
Enligt Skogsstyrelsen har miljöhänsynen inte alltid levt upp till en acceptabel nivå. Sverigedemokraterna vill skjuta till ytterligare resurser till Skogsstyrelsen för att enklare och oftare kunna bistå med rådgivning till markägarna.
Skogsnäringen är beroende av bra transporter. Sverigedemokraterna vill ge Inlandsbanan och tvärbanorna ett rejält lyft. Inlandsbanan behöver bl.a. klara av högre axeltryck, få ett modernt trafikledningssystem och elektrifieras i samtliga delar, samtidigt som avsevärda förbättringar i underhållet behövs. Tvärbanorna behöver även de elektrifieras. Därutöver behövs bättre terminaler anpassade för skogsråvara samt fler tågtider.
En upprustning och modernisering av Inlandsbanan är inte enbart en skogspolitisk åtgärd; banan fungerar som redundans för hela järnvägsnätet. Skulle stambanan bli oframkomlig kan Inlandsbanan alltså fungera som reserv. Sverigedemokraterna avser att skjuta till avsevärda resurser till banhållningen samt ge Trafikverket i uppdrag att modernisera Inlandsbanan och tvärbanorna. Därutöver vill vi göra en inventering av Ostkustbanan och Södra stambanan för att kostnadskalkylera en upprustning och modernisering.
Sverigedemokraterna vill också öka anslagen till både Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet, som agerar huvudman för skogs- och träprogrammet. Tillika ska Skogsinstitutet, som utbildar jägmästare och ansvarar för examina av skogsmästare, få ökade anslag. Intresset för en framtid inom näringen ökar i takt med att politiken väljer att prioritera en näringslivsvänlig inriktning för skogen, och Sverige är i dag en av de ledande nationerna inom skogsforskning. Textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel utvecklas och produceras redan på laboratorier och i fabriker. Sverigedemokraterna avser att skjuta till medel till forskning inom skogsnäringen.
Sverigedemokraterna vill göra en grundlig undersökning av att klassa torv som biodrivmedel utifrån ett miljö- och sysselsättningsperspektiv. Torvland utgör 25 procent av Sveriges landyta men utvinning bedrivs i dag på enbart 1 procent av den ytan. Om miljöaspekterna är negligerbara i förhållande till de sysselsättningsskapande effekterna bör sedan SGU (Sveriges geologiska undersökning) uppdras att inventera torvmarkerna för att utröna var samt i vilken utsträckning brytning är lämplig.
Vattenbruk och fiskodling
Sverige har nästan 100 000 sjöar och över 200 mil kust. Trots det är utnyttjandet av dessa resurser väldigt blygsamt. Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk med ökad sysselsättning som följd. Under 2011 odlades det i vårt land ca 12 000 ton fisk. I vårt grannland Norge är motsvarande siffra närmare en miljon ton. Sverigedemokraterna vill utöka antalet fiskodlingar och skjuter till resurser för att öka odlingen av matfisk till ca 300 000 ton.
Jordbruk
Vi sverigedemokrater är starkt kritiska till flera av de direktiv som EU beslutat om och som får långtgående återverkningar på det svenska jordbruket. Vi vill i grunden omförhandla flera av avtalen för det svenska EU- medlemskapet. Bland annat avser vi att omförhandla handelsavtalen och förbjuda import av chark- och mejeriprodukter som tillverkats på ett sätt som inte är förenligt med den svenska djurskyddslagstiftningen. Detta medför att våra bönder slipper utsättas för en konkurrens som inte bygger på lika villkor utan ger konkurrenter en fördel enkom för att de inte sätter samma värde och fokus på djurens väl. Tillika ämnar vi reformera lagen om offentlig upphandling, som är reglerad i EU-rätt, för att förtydliga att livsmedel kan och bör upphandlas lokalt, något som i princip inte är förenligt med EU:s
konkurrensregler. En dylik reform kan antas medföra långtgående fördelar för mindre jordbruk där lejonparten av den lokala eller regionala marknaden utgörs av det offentliga.
Sverigedemokraterna vill också kompensera svenska bönder för merkostnader som uppkommer till följd av att de lever upp till intentionerna i den svenska djurskyddslagstiftningen genom att införa ett särskilt djurvälfärdsbidrag. Vi vill dessutom kraftigt öka återbetalningen av dieselskatt till bönderna.
Kulturmiljövård
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Vi vill också höja anslagen till kyrkoantikvarisk ersättning samt införa en helt ny kulturarvsfond för att bevara och stimulera den svenska kulturmiljön.
Turism och besöksnäring
Under 2011 omsatte den svenska besöksnäringen 264 miljarder kronor och hade ca 165 000 anställda. En av Sveriges största turistorganisationer har satt upp som mål till 2020 att öka omsättningen till 500 miljarder kronor.
Sverigedemokraterna vill öka anslagen bl.a. till mindre flygplatser med lönsamhetsproblem samt till viss trafik av samhällsintresse.
Sverigedemokraterna vill tillika underlätta regelverken för uppförande av nya anläggningar, såsom hotell eller skidliftar i fjällmiljö. Vid flera tillfällen har entreprenörer nekats tillstånd på alltför vaga och omotiverade grunder.
Tillgången till kompetent personal är viktig. Sverigedemokraterna vill tillsammans med Turismakademin och Myndigheten för yrkeshögskolan utbilda för näringens behov och anslår medel för detta.
Gruvor
Den svenska gruvnäringen är allmänt oomtvistad och upplever nu något av en renässans där efterfrågan från Kina tillsammans med EU:s ambitioner om att bli mer självförsörjande driver upp priserna. Den svenska gruvnäringen har därtill långa anor; exempelvis började Falu koppargruva brytas redan i förkristen tid och under medeltiden stod den för två tredjedelar av Europas samlade kopparproduktion.
Sverigedemokraterna avser att budgetera för en kraftig upprustning av Malmbanan med fler mötesstationer för 750 meter långa tåg. Den omfattande gruvverksamheten i Ludvika och Grängesberg kommer att skapa kapacitetsproblem då malmtransporterna där i princip inte har några alternativ till järnvägstransporter. Tågen behöver gå mot Gävle eller Oxelösund hamn varför kapacitetsförbättringar måste till på dessa sträckor. Utöver detta behövs
kapacitetsförbättringar på sträckorna Falun–Borlänge, Avesta–Fagersta samt Ställdalen–Frövi, vilka samtliga är viktiga sträckor för gruvnäringen.
Det behövs också satsningar på utbildningar kopplade till näringen – såväl längre civilingenjörsutbildningar som KY-utbildningar till exempelvis maskinoperatörer. Vi avsätter därmed resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan, till Luleå tekniska universitet samt till Högskolan Dalarna, vilken är huvudman för högskoleutbildningarna i Bergsskolan, Filipstad. Syftet är att öka antalet utbildningsplatser med inriktning mot gruv- och mineralverksamhet.
Allmän värnplikt
Sverigedemokraterna förespråkar ett återinförande av den allmänna värnplikten. På kortare sikt, redan nästa år, budgeteras för att 6 000 ungdomar tas ut för genomförande av grundläggande militär utbildning (GMU). Målsättningen är att hälften av dessa vid godkänd utbildning ska kontrakteras för krigsplacering vid brigaderna. På lång sikt är målsättningen att huvuddelen av de unga männen i varje årskull ska genomföra värnplikt. Den sysselsättningsskapande effekten bör inte negligeras i sammanhanget.
Satsningar och sysselsättning
Under kommande budgetperiod 2014–2017 avser Sverigedemokraterna att satsa över 10 miljarder kronor på att förbättra landsbygdens villkor och stimulera tillväxt och sysselsättning. Finansieringen av detta uppstår genom en påtaglig reformering av mineralersättningen som dels höjs avsevärt, dels allokeras till en fond för utveckling och sysselsättning på landsbygden. På så vis får landsbygden större del av det värde den skapar. Fördelningen av medel sker preliminärt enligt följande:
Tabell 1 - Satsningar 2014–2017 (mnkr)
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
| Utgiftsområde 6 | ||||
| 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap | 250 | 500 | 750 | 1 000 |
| Utgiftsområde 9 | ||||
| 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård | 20 | 20 | 20 | 20 |
| Utgiftsområde 16 | ||||
| 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan | 100 | 100 | 100 | 100 |
| 2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning | 50 | 60 | 70 | 80 |
| 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och | ||||
| forskarutbildning | 10 | 20 | 30 | 40 |
| 2:43 Högskolan Dalarna: Grundutbildning | 20 | 30 | 40 | 50 |
| 2:44 Högskolan Dalarna: Forskning och | ||||
| forskarutbildning | 5 | 5 | 5 | 5 |
| Utgiftsområde 17 | ||||
| 7:2 Bidrag till kulturmiljövård (ROT-avdrag) | 75 | 75 | 75 | 75 |
| 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning | 25 | 25 | 25 | 25 |
| Nya anslag | ||||
| 16:2 Kulturarvsfond | 75 | 75 | 75 | 75 |
| Utgiftsområde 20 | ||||
| 1:1 Naturvårdsverket | 20 | 20 | 20 | 20 |
| Utgiftsområde 22 | ||||
| 1:2 Banhållning | 500 | 1 000 | 1 500 | 2 000 |
| 1:6 Driftsbidrag till icke statliga flygplatser m.m. | 10 | 10 | 10 | 10 |
| 1:7 Trafikavtal | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Utgiftsområde 23 | ||||
| 1:1 Skogsstyrelsen | 25 | 50 | 75 | 100 |
| 1:2 Insatser för skogsbruket | 25 | 50 | 75 | 100 |
| 1:8 Statens jordbruksverk | 25 | 50 | 75 | 100 |
| 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet | 75 | 100 | 125 | 150 |
| 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och | ||||
| samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad | ||||
| forskning | 25 | 50 | 75 | 100 |
| Nya anslag | ||||
| 2:1 Djurvälfärdsersättning | 100 | 125 | 150 | 175 |
| 2:2 Höjd återbetalning av koldioxidskatt | 100 | 150 | 200 | 250 |
| 2:3 Vattenbruk och fiskodlingar | 75 | 125 | 175 | 225 |
| 2:4 Fiskevård och fiskebestånd | 25 | 25 | 25 | 25 |
| Utgiftsområde 24 | ||||
| 1:7 Turistfrämjande | 20 | 30 | 40 | 50 |
| 1:5 Näringslivsutveckling m.m. | 50 | 60 | 70 | 80 |
| 1:8 Sveriges geologiska undersökning | 40 | 50 | 60 | 70 |
| Totalt | 1 795 | 2 855 | 3 915 | 4 975 | 13 540 |
Sverigedemokraternas offensiva åtgärdspaket inom områdena skog, fiskodling och vattenbruk, jordbruk, turism och besöksnäring, gruvor samt återinförd värnplikt skapar förutsättningar för 25 000 nya arbeten netto mätt i helårsarbetskrafter. Den absoluta merparten kommer att tillfalla landsbygdskommuner.
Tabell 2 – Sysselsättningseffekter
| Gruvnäring | 2 000 |
| Skogsindustri | 4 000 |
| Jordbruk | 2 000 |
| Fiskodling och vattenbruk | 6 000 |
| Turism och besöksnäring | 3 000 |
| Värnplikt | 8 000 |
| Totalt | 25 000 |
1.2Övriga nyheter
1.2.1 Offentligt anställda
Sverigedemokraternas ambition är att inför kommande höstbudget föreslå flera konkreta åtgärder för att förbättra arbetssituationen för offentligt anställda med fokus på vårdyrkena. Bland annat kommer detta beröra arbetsmiljövillkor, den orättvisa löneskillnaden mellan män och kvinnor samt offentliganställdas möjligheter till heltidsarbete.
1.2.2 Livet i Sverige
Sverigedemokraterna presenterar här satsningar som syftar till att främja invandrares anpassning till och delaktighet i det svenska samhället. Vi lägger också fram ambitionen att med krafttag en gång för alla göra upp med det hedersrelaterade förtrycket och våld som i dag har fått en fast grogrund i vårt land.
2 Innehållsförteckning
| 1 | Sammanfattning ...................................................................................... | 1 | |
| 1.1 | Landsbygdslyftet! .............................................................................. | 1 | |
| 1.1.1 | Skogsnäring ............................................................................. | 1 | |
| 1.2 | Övriga nyheter ................................................................................... | 6 | |
| 1.2.1 | Offentligt anställda .................................................................. | 6 | |
| 1.2.2 | Livet i Sverige.......................................................................... | 6 | |
| 2 | Innehållsförteckning ............................................................................... | 7 | |
| 3 | Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................... | 9 | |
| 4 | Det ekonomiska läget.............................................................................. | 9 | |
| 5 | Sverigedemokraternas väg framåt – full sysselsättning! ...................... | 11 | |
| 5.1 | Arbetsmarknad................................................................................. | 11 | |
| 5.1.1 | Jobbskatteavdrag.................................................................... | 11 | |
| 5.1.2 | Sociala avgifter ...................................................................... | 11 | |
| 5.1.3 | Sjuklöneansvar....................................................................... | 12 | |
| 5.1.4 | Lärlingsjobb........................................................................... | 12 | |
| 5.1.5 | Storföretag ............................................................................. | 13 | |
| 5.1.6 | Offentlig sektor...................................................................... | 13 | |
| 5.2 | Invandring........................................................................................ | 14 | |
| 5.2.1 | Ansvar för samhälle och individ............................................ | 14 | |
| 5.2.2 | Moderniserad arbetskraftsinvandring .................................... | 14 | |
| 5.2.3 | Anhöriginvandring................................................................. | 16 | |
| 5.2.4 | Livet i Sverige........................................................................ | 16 | |
| 5.3 | Utbildning ........................................................................................ | 18 | |
| 5.3.1 | Skolan .................................................................................... | 18 | |
| 5.3.2 | Komvux ................................................................................. | 18 | |
| 5.3.3 | Myndigheten för yrkeshögskolan .......................................... | 19 | |
| 5.3.4 | Högre utbildning.................................................................... | 19 | |
| 5.4 | Forskning och innovation ................................................................ | 20 | |
| 5.5 | Järnväg ............................................................................................. | 21 | |
| 5.5.1 | Återreglering.......................................................................... | 21 | |
| 5.5.2 | Upprustning ........................................................................... | 21 | |
| 5.5.3 | Utbyggnad.............................................................................. | 21 | |
| 6 | Landsbygdslyftet! ................................................................................. | 22 | |
| 6.1 | Inledning .......................................................................................... | 22 | |
| 6.2 | Skogsindustrin ................................................................................. | 24 | |
| 6.2.1 | Tillväxt och sysselsättning..................................................... | 24 | |
| 6.2.2 | Miljö och hållbarhet............................................................... | 26 | |
| 6.2.3 | Infrastruktur ........................................................................... | 26 | |
| 6.2.4 | Utbildning .............................................................................. | 27 | |
| 6.2.5 | Forskning ............................................................................... | 27 | |
| 6.2.6 | Torv som biodrivmedel.......................................................... | 27 | |
| 6.2.7 | Övriga insatser ....................................................................... | 28 | |
| 6.3 | Fiskodling och vattenbruk ............................................................... | 28 | |
| 6.3.1 | Ökade fiskodlingar................................................................. | 28 | |
| 6.3.2 | Fiskevård för miljö och turism .............................................. | 29 | |
| 6.4 | Jordbruk ........................................................................................... | 30 | |
| 6.4.1 | EU .......................................................................................... | 30 | |
| 6.4.2 | Brottsbeivran.......................................................................... | 31 | |
| 6.4.3 | Lönsamhet.............................................................................. | 31 | |
| 6.4.4 | Djurskydd .............................................................................. | 32 | |
| 6.4.5 | Småjordbruk .......................................................................... | 34 | |
| 6.4.6 | Grön omsorg .......................................................................... | 34 | |
| 6.5 | Kultur ............................................................................................... | 34 | |
| 6.5.1 | Kulturarvs-ROT..................................................................... | 34 | |
| 6.5.2 | Kulturmiljövård ..................................................................... | 35 | |
| 6.6 | Turism och besöksnäring ................................................................. | 35 | |
| 6.6.1 | Infrastruktur ........................................................................... | 36 | |
| 6.6.2 | Regelverk............................................................................... | 36 | |
| 6.6.3 | Investeringar .......................................................................... | 37 | |
| 6.6.4 | Utbildning och kompetens ..................................................... | 38 | |
| 6.6.5 | Attraktionskraft...................................................................... | 38 | |
| 6.6.6 | Sysselsättning ........................................................................ | 39 | |
| 6.7 | Gruvnäringen ................................................................................... | 39 | |
| 6.7.1 | Järnväg................................................................................... | 39 | |
| 6.7.2 | Utbildning .............................................................................. | 39 | |
| 6.7.3 | SGU och Bergsstaten............................................................. | 40 | |
| 6.7.4 | Mineralersättningen ............................................................... | 41 | |
| 6.8 | Allmän värnplikt .............................................................................. | 41 | |
| 6.9 | Vård på landsbygden ....................................................................... | 42 | |
| 6.9.1 | Apotek.................................................................................... | 42 | |
| 6.9.2 | Utveckling av telemedicin ..................................................... | 42 | |
| 6.9.3 | Prehospital vård ..................................................................... | 42 | |
| 6.9.4 | Rörlig vård ............................................................................. | 43 | |
| 6.9.5 | 6.9.5 Förbättrade villkor för läkare........................................ | 43 | |
| 6.10 | Satsningar och sysselsättningstillväxt......................................... | 43 | |
| 3 | Förslag till riksdagsbeslut |
| 1. | Riksdagen beslutar att godkänna motionens förslag till riktlinjer för den |
| ekonomiska politiken och budgetpolitiken. | |
| 2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i |
| motionen om att förbättra villkoren för den svenska landsbygden. | |
| 4 | Det ekonomiska läget |
Ekonomin i Sverige såväl som i övriga Europa präglas fortsatt av mycket stor osäkerhet. Den svenska BNP-tillväxten under det sista kvartalet 2012 var obefintlig. Samtidigt ligger arbetslösheten kvar på över 8 procent och väntas så göra under hela 2014. En viss nedgång väntas 2015 men det dröjer ända fram till 2017 innan arbetslösheten når ner till jämviktsnivå. Faktum är att vi under så gott som hela den tid Alliansen regerat både har haft en mycket hög jämviktsarbetslöshet och en faktisk arbetslöshet som legat över jämvikt.
Detta kan förklaras av två huvudsakliga faktorer; dels har vi haft en missanpassad invandringspolitik i den meningen att den inte varit behovsprövad, dels en missanpassad utbildnings- och arbetsmarknadspolitik i den meningen att den haft obefintligt fokus på matchning av arbetskraften. Den höga arbetslösheten hos invandrare – och i synnerhet nyanlända invandrare – samt den höga ungdomsarbetslösheten svarar var för sig för ungefär en tredjedel av den höga arbetslösheten. Sverigedemokraternas konkreta förslag på dessa två områden har mycket goda möjligheter att stävja problematiken och regeringens bristande handlingskraft härvidlag är minst sagt oroväckande.
I euroområdet har BNP-tillväxten varit negativ och väntas sluta falla först under det andra kvartalet 2013. Ökningen därefter uppskattas endast vara marginell. Samtidigt antas den redan rekordhöga arbetslösheten fortsätta att stiga under året. Tillsammans med en svag euro medför detta för svensk del en svag export, vilket i sin tur leder till att industrins investeringar faller. Den långsamma återhämtningen i resten av världen i allmänhet men i euroområdet i synnerhet gör att vi blir allt mer beroende av inhemsk konsumtion och efterfrågan.
Det framstår även som tydligt att missnöjet med hela valutaprojektet ökat; i de sydliga delarna och runt Medelhavet ökar missnöjet med ovanifrån påtvingade besparingar och i norr, kring Östersjön, med en ovanifrån påtvingad ”solidaritet”. Spänningen består inte bara av folkens missnöje med sina folkvalda och med överstatliga institutioner som EU, ECB och IMF utan klyver rätt igenom den europeiska kontinenten längs en nord-sydlig axel. Det är utifrån det perspektivet djupt beklämmande att regeringen, trots flertalet propåer från inte minst Sverigedemokraterna, konsekvent vägrar att förhandla fram ett formellt undantag för Sverige från att delta i valutaunionens tredje steg. Precis som Sverigedemokraterna tidigare påpekat framstår det som
uppenbart att euron och den politiska fanatism som ger den näring är det enskilt största hotet mot freden på vår kontinent.
Situationen i vår omvärld gör oss mer beroende av vår egen marknad, och det förefaller som om fortsatta skattesänkningar i form av ytterligare steg i jobbskatteavdraget samt sänkningar av pensionärsskatten är de mest effektiva åtgärderna vad gäller att stimulera ekonomin. Tillsammans med en stark krona som ger låga importpriser och hjälper till att hålla inflationen i schack kan vi på så sätt få en större disponibel inkomst. Den ökade konsumtionen är den enskilt viktigaste faktorn till att BNP över huvud taget växer i år. Sänkt skatt på arbete skapar också en varaktigt högre sysselsättning tack vare en något dämpad löneökningstakt. Det vore således beklämmande om regeringen ännu en gång väljer att skjuta upp en satsning på det femte steget i jobbskatteavdraget.
Det är samtidigt olyckligt, men förståeligt, att Riksbanken inte vågar föra en mer expansiv penningpolitik. Trots att inflationen legat under målet under en längre tid framstår det som tydligt att en majoritet av Riksbankens direktion inte vill sänka räntan ytterligare och att det starkaste skälet till detta är att hushållens skuldsättning har ökat på ett oroväckande sätt. En klok politik bör syfta till att söka lindra denna skuldsättning, och det smartaste sättet att åstadkomma detta på förefaller vara att införa ett amorteringskrav på åtminstone 75 procent.
Att minska eller helt avskaffa ränteavdragen kommer att minska hushållens disponibla inkomst och därmed också deras amorteringsvilja. Ett amorteringskrav med bibehållet ränteavdrag skulle däremot lindra Riksbankens oro och kunna leda till en räntesänkning, vilket i sin tur skulle öka de skuldbelagda hushållens disponibla inkomst liksom deras amorteringsvilja. Vi får därmed en positiv spiral i stället för en negativ. Det är beklagligt att regeringen ställt sig kallsinniga till Sverigedemokraternas initiativ om införandet av ett amorteringskrav.
Det framstår slutligen som tydligt att regeringen för okänd gång i ordningen baserar sin ekonomiska politik på överdrivet optimistiska prognoser. Regeringens prognos rörande såväl arbetslöshet som BNP avviker kraftigt från exempelvis Konjunkturinstitutets, och skillnaderna i skatteintäkter, ceteris paribus, skulle under en 4-årsperiod motsvara 50 miljarder kronor. Alltså, om regeringen har fel i sin optimistiska prognos och Konjunkturinstitutet har rätt i sin mer moderata prognos så är regeringens budget underfinansierad med åtminstone 50 miljarder kronor. Det är oroväckande ur ett förtroendeperspektiv och riskerar att skada ett i övrigt gediget finanspolitiskt ramverk.
5 Sverigedemokraternas väg framåt – full sysselsättning!
5.1Arbetsmarknad
Sverigedemokraterna vill på ett flertal olika sätt föra Sverige tillbaka in på rätt spår, tillbaka till den avancerade kunskapsekonomin där konkurrens sker på basis av hög kvalitet snarare än lågt pris till följd av sänkta löner. Vi presenterar ett genomtänkt, verklighetsförankrat, pragmatiskt och rationellt åtgärdspaket inom områdena arbetsmarknad, invandring, utbildning, forskning och innovation samt infrastruktur.
Utrikes födda och ungdomar (med en kraftig överrepresentation av utrikes födda ungdomar) utgör ungefär två tredjedelar av den totala arbetslösheten i Sverige.1 Resterande tredjedel kan förklaras antingen som konjunkturell arbetslöshet eller kort och gott som normal friktionsarbetslöshet. En mindre andel av arbetskraften kommer nämligen även i ett idealiskt läge att vara arbetslös – företag omstruktureras, vissa går helt omkull medan nya startas. Detta leder till en permanent arbetslöshet som har en optimal nivå på ett par procent. En rationell sysselsättningspolitik bör därmed ta fasta på utmaningen med att få utrikes födda och ungdomar i arbete.
5.1.1 Jobbskatteavdrag
Sverigedemokraterna vill fortsätta arbetet med att sänka skatterna på arbete för låg- och medelinkomsttagarna. Detta sker enklast och effektivast genom införandet av ett femte steg i jobbskatteavdraget. Sverigedemokraterna kommer återigen att föreslå ett femte jobbskatteavdrag i kommande höstbudget.
5.1.2 Sociala avgifter
Generella sänkningar av de sociala avgifterna bedöms inte vara någon effektiv åtgärd för att stimulera sysselsättningen.2 3 Sverigedemokraternas ambition är i stället att rikta satsningar specifikt till småföretagen. För att åstadkomma detta på smartaste sätt och undvika att skapa onödiga tröskeleffekter för växande företag vill vi införa ett socialavgiftsavdrag, inte helt olikt jobbskatteavdraget, som delges alla företag oaktat antal anställda. De mindre företagen kommer dock att erhålla den största vinsten av reformen i och med ett avdragstak.
1Regeringens prop. 2011/12:100, 2012 års ekonomiska vårproposition, s. 31 + s. 48.
2Regeringskansliet (2011), Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? Rapport från ekonomiska avdelningen 2011:1, s. 65–66.
3Långtidsutredningens huvudbetänkande (SOU 2011:11) s. 146–147.
5.1.3 Sjuklöneansvar
Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd upp till ett maxtak på 10 anställda. Vid fler än 10 anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre motsvarar ersättningen antalet anställda. Ett mikroföretag med en genomsnittligt frisk personal slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt.
Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. En rapport från Företagarna visar att för en av fyra företagare som avstått från att anställa personer utanför familjen har sjuklöneansvaret haft en stor betydelse i detta beslut.4
5.1.4 Lärlingsjobb
Den massiva ungdomsarbetslösheten beror delvis på den överteoretisering som skett av gymnasieskolans olika program. Idén om att varje studentexamen ska ge högskolebehörighet och att hälften av alla gymnasieelever ska bli akademiker har inverkat menligt på såväl arbetsmarknad som enskilda ungdomar.
Resultaten ser vi i dag, där våra yrkeskunniga ungdomar har fått en undermålig utbildning med ett alltför litet inslag av praktik och alltför mycket teori i sina yrkesinriktade program.
Sverigedemokraterna inser att det finns de som varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas i allt större utsträckning. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av just yrkeskunniga. Svenska ungdomar tappar konkurrenskraft mot låglöneländer från Östeuropa eller tredje världen då de inte ges tillräcklig möjlighet till praktik eller annan anknytning till arbetsmarknaden under sin studietid. Vår viktigaste satsning för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb.
Den nya anställningsformen möjliggör för en arbetsgivare att anställa en ung lärling med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex. Under denna tid avskaffas arbetsgivaravgiften helt. Satsningen bedöms kunna skapa 50 000 nya lärlingsjobb brutto. Eftersom ungdomsarbetslösheten i dag utgör cirka en tredjedel av den totala arbetslösheten är varje åtgärd som syftar till att minska denna andel till gagn för hela ekonomin.
4 Företagarna (2009), Arbetsgivarnas sjuklöneansvar – en dyr affär för jobben, s. 5.
5.1.5 Storföretag
Mycket av företagarpolitiken i Sverige baseras på småföretagarnas perspektiv och intressen, vilket givetvis är bra då dessa redan i dag utgör en oumbärlig kugge i den svenska ekonomin. Tyvärr leder detta småföretagarfokus till att storföretagens villkor ofta negligeras i den politiska debatten. Självfallet bör även betydelsen av storföretag betonas.
Ett exempel på detta är att de 20 största företagen med bas i Sverige står för ungefär hälften av näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU).5 Denna verksamhet sprider sig också till övriga delar av samhället, och den totala samhälleliga avkastningen på FoU-investeringar beräknas uppgå till nästan 100 procent. Större företag skapar också nya företag genom avknoppningar, exempelvis om ett antal anställda som förvärvat djup kunskap inom ett område inom det större företaget väljer att starta eget. Dessa nya entreprenörer har en betydligt högre överlevnadsgrad än övriga kategorier.6
De stora multinationella företagen står för en stor del av den kunskaps- och innovationsbaserade verksamhet som bör utgöra grunden för svensk konkurrenskraft. Det är därför oroväckande att stora svenska företag flyttar mycket av denna verksamhet utomlands, och det är sannolikt ett tecken på att Sverige har förlorat sina komparativa fördelar inom mer avancerad produktion.7
Sverigedemokraterna vill ha kvar de större företagen i landet vi vill att de ska bli fler och växa samt att de investerar på hemmaplan i stället för att som i dag förlägga avancerade aktiviteter i andra delar av västvärlden. Vi ställer oss därför bakom den sänkta bolagsskatten och menar att utgångspunkten och målsättningen för Sveriges bolagsskatt bör vara att den ligger under eller i paritet med EU-snittet. Samtidigt presenterar vi ett mycket kraftfullt åtgärdspaket avseende högre utbildning och forskning. Sverigedemokraterna är övertygade om att tillgången till högkvalificerad arbetskraft är en mycket viktig faktor när de stora multinationella företagen beslutar om lokaliseringsort.
5.1.6 Offentlig sektor
Arbetsmarknaden och arbetsplatserna i Sverige är för många en trygghet i vardagen och en harmonisk plats där vi vid en heltidsanställning spenderar åtminstone en tredjedel av vår dag. Tyvärr ser inte läget ut så för alla. Några av de största utmaningarna vi har i dag återfinns i den offentliga sektorn. Denna sektor omfattar ca 1,3 miljoner anställda. En majoritet av dessa är kvinnor, speciellt inom landstingets vård- och omsorgssektor.
Medlingsinstitutet presenterade nyligen en undersökning av löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Även om siffrorna förbättras
5Entreprenörskapsforum (2012), Sverige som kunskapsnation – klarar sig näringslivet utan storföretagen?, Globaliseringsforum rapport #3, s. 3.
6Ibid.
7Blomström, U (2000), Internationalisation and growth: evidence from Sweden, Swedish Economic Policy Review 7, s. 185.
avsevärt efter att faktorer som utbildning, ålder och liknande vägts in kvarstår en skillnad där kvinnor tjänar mindre än män.8
Vad gäller arbetsmiljön presenterar fackförbundet Kommunal oroväckande siffror:
1.Mer än hälften av Kommunals medlemmar har besvär i nacke, skuldror eller axlar. Det är 61 000 personer fler än för tio år sedan.
2.De som känner oro, ängslan eller ångest har ökat med 55 000, vilket nästan är en fördubbling på tio år. Var femte medlem lever med oro.
3.Kvinnorna i medlemskåren är sjukare än sina manliga kolleger. De är också sjukare än andra kvinnor.9
Ovanstående problematik visar på en illa ställd arbetssituation som leder till både fysiska och psykiska besvär. De visar också att kvinnor drabbas oftare och hårdare än män. Sverigedemokraterna avser att till höstbudgeten presentera ett helhetspaket för att komma till rätta med offentliganställdas arbetssituation och motarbeta orättvisor.
5.2Invandring
5.2.1 Ansvar för samhälle och individ
Sverigedemokraternas utgångspunkt i utformandet av invandringspolitiken är att den ska vara gynnsam för Sverige. Vår ambition är att återgå till en behovsprövad arbetskraftsinvandring samt en väl reglerad asyl- och anhöriginvandring. Givetvis ska gällande avtal och konventioner hedras och asylinstitutet respekteras.
Ungefär en tredjedel av den totala arbetslösheten kan direkt förklaras av dagens ansvarslösa invandringspolitik som varken förmår säkerställa att lagar och regler följs eller motverka utanförskap och ett segregerat, splittrat Sverige. Detta skapar förödande konsekvenser för såväl samhället i stort som den enskilda invandraren. Vi avser att i grunden reformera invandringspolitiken med välfungerande regelverk samt en nykter syn på invandringens syfte och konsekvenser. Vårt kraftfulla åtgärdspaket beräknas minska asyl- och anhöriginvandringen med totalt 90 procent – främst till följd av ett minskat söktryck men också tack vare rättssäkra prövningar och verkställda avvisningsbeslut.
5.2.2 Moderniserad arbetskraftsinvandring
Sverigedemokraterna har alltid varit öppna för arbetskraftsinvandring. Det finns flera exempel i vår historia på en i stora drag framgångsrik och lönsam arbetskraftsinvandring. En förutsättning för lönsamhet är dock att
8 Medlingsinstitutet (2011), Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?
9 http://www.kommunal.se/Kommunal/Kommunal-tycker/Om-arbetsmiljo/
arbetskraftsinvandringen består antingen av specialistkompetens alternativt att den generella arbetskraftsefterfrågan är väldigt hög samtidigt som arbetslösheten närmar sig noll.
Den fria arbetskraftsinvandring som infördes 2008 har inneburit kraftiga påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningseffekter av svensk arbetskraft och samtidigt möjliggjort obehindrad lönedumpning. I praktiken innehar arbetsgivarna i dag allt ansvar gällande arbetskraftsinvandring, även av tredjelandsmedborgare. Tidigare ansvarade Arbetsförmedlingen för att genom behovsprövning reglera den utomeuropeiska arbetskraftsinvandringen på så sätt att den i princip uteslutande gick till sektorer där det fanns utbudsbrist på den svenska arbetsmarknaden. Risken för låglönekonkurrens var alltså liten.
Sverigedemokraterna vill modernisera nuvarande regler för arbetskraftsinvandring genom att införa ett s.k. blåkortssystem. De uppehållstillstånd som beviljas arbetskraftsinvandrare i enlighet med blåkortssystemet ska alltid vara temporära.
Blåkortssystemet
Blåkortssystemet är Sverigedemokraternas förslag till implementering av det europeiska blåkortsdirektivet. Direktivet ställer krav på införande av ett system som ger en tredjelandsmedborgare rätt att ansöka om ett s.k. blåkort, givet att den sökande kan:
1.uppvisa en bruttoårslön jämte anställningskontraktet som är minst en och en halv gång större än den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige samtidigt som alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis är uppfyllda
2.visa upp en handling som styrker att de villkor som enligt nationell lag gäller för utövande av det reglerade yrke som anställningskontraktet åsyftar är uppfyllda samt visa upp handlingar som styrker relevanta högre yrkeskvalifikationer för det yrke eller bransch som specificeras i anställningskontraktet, när det gäller oreglerade arbeten
3.visa upp bevis som styrker innehav av en sjukförsäkring täckandes alla risker som normalt täcks för medborgare i Sverige.
Ovanstående är dock endast minimikrav. Direktivet ger varje medlemsstat rätt att ytterligare reglera arbetskraftsinvandringen genom att dels införa kvoter, dels undersöka situationen på den befintliga arbetsmarknaden och pröva om inte den lediga platsen kan tillsättas med nationell arbetskraft.
Rätt att avslå en ansökan finns givetvis då villkoren inte uppfylls. Det finns också om arbetsgivaren tidigare har påförts någon form av sanktioner eller om handlingarna som ligger till grund för ansökan har förvärvats på bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Slutligen finns rätt att avslå ansökan även i de fall ett avslag kan motiveras med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och folkhälsa. Därutöver finns en möjlighet att återkalla ett blåkort om villkoren inte längre uppfylls, om innehavaren inte har tillräckliga medel för att försörja sig själv och eventuella
familjemedlemmar utan att nyttja det sociala trygghetssystemet, om innehavaren ansöker om socialbidrag eller med hänsyn tagen till rikets säkerhet, allmän ordning och folkhälsa.
Sverigedemokraternas blåkortssystem nyttjar de möjligheter direktivet ger till striktare regleringar. Det resulterande regelverket möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad personal och kan sannolikt vara en fördel främst för de större multinationella företagen.
5.2.3 Anhöriginvandring
Det finns tillfällen då familjer splittras eller kärlek uppstår över nationsgränser. Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Samtidigt inser vi att dagens kravlösa och svagt reglerade anhöriginvandring belastar det svenska samhället bortom rimliga gränser. Vi är således öppna för anhöriginvandring och familjeåterförening, men anser att detta bör följa ett väluppbyggt regelverk samt att ansvaret för den invandrades försörjning och omsorg bör ligga på anknytningspersonen, inte den svenska staten, fram till dess att svenskt medborgarskap eventuellt erhålles.
Sverigedemokraterna ställer sig i grunden positivt till Europeiska rådets direktiv om rätt till familjeåterförening som formulerat rimliga förslag till välformulerade regelverk. Vi vill reformera de svenska reglerna i enlighet med direktivet, vilket innebär att:
1.anknytningspersonen har en gällande sjukförsäkring som täcker alla de risker som svenska medborgare täcks av i egenskap av medborgare och som omfattar såväl anknytningspersonen själv som dennes familjemedlemmar
2.anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv samt för dennes familjemedlemmar för att undvika att en anhöriginvandrare behöver nyttja försörjningsstöd
3.anknytningspersonen kan uppvisa en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek och som uppfyller gällande bestämmelser om säkerhet och sanitära förhållanden
4.Sverige har rätt att kräva att en tredjelandsmedborgare följer olika integrations- eller introduktionsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning.
Sverige ska dock ha möjlighet att även under dessa premisser neka anhöriginvandring, med hänsyn taget till ansträngningen på den generella mottagningen eller av hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.
5.2.4 Livet i Sverige
Sverigedemokraternas politik i stort syftar till att skapa ett harmoniskt och välmående samhälle vars invånare sammanbinds i känslor av gemenskap, tillit och trygghet. Ett sådant samhälle vilar på en bas av grundläggande, gemensamma värden och en möjlighet för enskilda att identifiera sig som svenskar och se Sverige som sitt hemland. För infödda medborgare, eller
personer som invandrat i mycket unga år, kommer detta i hög grad naturligt under uppväxten. Den som invandrar till Sverige i vuxen ålder genomgår i regel en, mer eller mindre lång, anpassningsprocess för att bli en del av det svenska samhället.
För att underlätta denna process samt för att undvika missförstånd, agera förebyggande mot kulturkrockar och säkerställa att alla som invandrar till vårt land får kunskap om såväl rättigheter som skyldigheter gentemot staten vill Sverigedemokraterna bygga ut och förstärka den samhällsorientering som i dag erbjuds inom ramen för etableringsreformen. Dels vill vi utveckla innehållet och införa som ett tydligt kunskapsmål att deltagaren ska känna till inte bara de formella delarna av ett liv i Sverige utan även ha kunskap om normer, värderingar, traditioner och sedvänjor. Dels vill vi utöka målgruppen till att omfatta alla som invandrar och som beräknas stanna i landet under minst ett halvår, undantaget barn och ungdomar som kan tillgodogöra sig samma kunskaper genom sin skolgång. Slutligen vill vi också att samhällsorienteringen ska vara obligatorisk för alla som faller inom målgruppen.
Till följd av en under lång tid misskött invandringspolitik, drömmen om ett mångkulturellt samhälle och en ovilja att verka trångsynt kan vi i dag konstatera att vissa oönskade kulturella drag har tillåtits slå rot inom vårt lands gränser. Ett mycket allvarligt exempel på detta är hedersrelaterat förtryck och våld. Det är Sverigedemokraternas åsikt att, givet dagens situation, betydligt större resurser behöver läggas på insatser som verkar såväl förebyggande som stödjande för offer och på ett kraftigt fördömande av gärningsmän.
Grundläggande för att stoppa och motverka hedersrelaterat förtryck och våld är att samhället tydligt markerar mot de värderingar som ligger bakom. Det får inte finnas någon acceptans för ageranden som baserat på resonemang om heder eller skilda rättigheter och skyldigheter för kvinnor respektive män inskränker individers rätt att själva forma sina liv och bestämma över sina kroppar. Vad gäller exempelvis barn- och tvångsäktenskap föreslår Sverigedemokraterna ett antal åtgärder. Utöver totalförbud mot arrangerande och verkställande av sådana äktenskap förespråkar vi införandet av en så kallad 24-årsregel. Erfarenheter från Danmark har visat att då anhöriginvandring av make eller maka endast beviljas i de fall anknytningspersonen är minst 24 år gammal ger detta stärkta möjligheter för unga individer att bryta sig loss från hedersrelaterat förtryck.
Tyvärr kategoriseras ofta det hedersrelaterade våldet som ett generellt uttryck för kvinnoförtryck och mäns våld mot kvinnor. Denna bristande förståelse för hedersförtryckets struktur och grunder har i sin tur lett till brister i åtgärdsprogram och stödinsatser. Sverigedemokraterna vill därför från statligt håll ge resurser till inrättande av hedersjourer dit utsatta kan vända sig för skydd och stöd speciellt anpassat för deras situation. Vi vill också säkerställa att det i varje kommun upprättas handlingsplaner och åtgärdsprogram speciellt framtagna för arbete mot hedersförtryck genom att från statligt håll bidra med samordning och hjälp från sakkunniga. Totalt
avsätter vi minst 100 miljoner kronor per år från 2014 på insatser och stöd kopplat till kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck.
5.3Utbildning
5.3.1 Skolan
Trots massiv kritik från bl.a. lärarkåren och Lärarnas Riksförbund förflyttades i början av 1990-talet ansvaret för driften av svensk skola från staten till kommunerna. Sverigedemokraternas analys är att kommunaliseringen har skapat en segregerad och ojämlik skola där kvaliteten varierar mellan olika orter. För att öka likvärdigheten är det Sverigedemokraternas mening att huvudmannaskapet för skolan åter måste tillfalla staten.
Sverigedemokraterna är i grunden positiva till den möjlighet att skapa fler pedagogiska inriktningar och profiler som friskolereformen har medfört. Samtidigt har den lett till ytterligare brister i likvärdighet. I stället för särskilt inriktade skolor som drivs av exempelvis en stiftelse eller en ekonomisk förening har aktiebolagen och riskkapitalisterna, vilka inte nödvändigtvis har utbildning som huvudsaklig inriktning, kommit att spela en allt större roll på marknaden. Sverigedemokraterna vill komma till rätta med problemen genom att, i likhet med Finland, skapa ett friskolesystem där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge. Exempel kan vara en pedagogisk profil eller en språkinriktning. På så sätt skapas en bra balans inom friskolesystemet. Därutöver motsätter vi oss, i likhet med våra nordiska grannländer, att ägare ska kunna ta ut vinst ur en friskola. I samma anda vill vi förbjuda fenomenet med s.k. ”avknoppningar”, dvs. att en skola säljs ut utan ett öppet och transparent förfarande och utan att det sker på kommersiella grunder.
Sverigedemokraterna vill förlänga grundskolan med ett år till totalt tio. De flesta sexåringar går redan i dag i förskoleklass och det finns indikationer på att de som gör det får ett försprång gentemot övriga elever. Gällande gymnasieskolan motsätter vi oss de besparingar som regeringen genomförde förra året och som planeras fortsätta och öka framöver under budgetperioden. Dessa besparingar kommer obönhörligen att inverka menligt på undervisningens kvalitet.
Avslutningsvis vill vi initiera en ordentlig kunskapssatsning med fokus på det svenska språket, ge ekonomiska förutsättningar för att förbättra skolmaten, öka fokuset på studievägledning, bekämpa den otrygga miljön som skolan har utvecklats till på sina håll samt stärka det svenska kulturarvet. Vi vill också avskaffa lagen om hemspråksundervisning som tvingar kommunerna att finansiera och erbjuda modersmålsundervisning.
5.3.2 Komvux
Ett led i Sverigedemokraternas strävan att öka matchningen på arbetsmarknaden är förslaget om en utökning av antalet platser på komvux. Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i vårt samhälle
genom att erbjuda individer en andra chans att skaffa sig en stabil grundutbildning och därmed stärka sitt utgångsläge på arbetsmarknaden. Vi har för avsikt att skapa upp till 5 000 nya platser på komvux samt ge CSN tillräckliga resurser för att täcka ökade kostnader för studiemedel.
5.3.3 Myndigheten för yrkeshögskolan
Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov och avsätter därefter medel till lärosäten som anordnar de av marknaden efterfrågade utbildningarna. Detta matchningsarbete har visat sig vara mycket effektivt, och av de elever som genomgått en utvald utbildning har nästan nio av tio haft ett arbete året efter examen. 10
I dag efterfrågar många arbetsgivare anställda med någon form av eftergymnasial utbildning, men inte nödvändigtvis en femårig universitetsutbildning. Många ungdomar vill också vidareutbilda sig men ser inte nödvändigtvis universitetsstudier som sitt förstaval. Där är de ett- och tvååriga utbildningarna som erbjuds via yrkeshögskolor bra alternativ. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är därmed utökat stöd till Myndigheten för yrkeshögskolan att betrakta som positivt. Det är en satsning för bättre matchning på arbetsmarknaden och lägre ungdomsarbetslöshet.
Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten, men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser till detta. Det är därför Sverigedemokraternas avsikt att höja dessa anslag likaväl som anslagen till CSN för att även här möta upp behovet av ökade studiemedel.
5.3.4 Högre utbildning
Sverigedemokraterna ser med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urholkats de senaste 20 åren. Vi avser satsa stora resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma till rätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den s.k. Grundbultens utredning. 11 Vår målsättning är att med fokus på områdena naturvetenskap och teknik åtgärda de av Grundbulten identifierade bristerna under kommande budgetperiod 2014–2017.
För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med utbildning är att den ska förbereda för livet och leda till arbete. Vi efterfrågar därför en allmän effektivisering bland högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha arbetsmarknadens behov av kompetens med sitt utbildningsutbud. Vårt förslag tar fäste vid resursallokeringen och baseras i huvudsak på ett förslag från Svenskt Näringsliv. 12 I stället för att resurstilldelningssystemet baseras enbart på parametrarna helårsstudenter
10Myndigheten för yrkeshögskolan (2012), Studerandes sysselsättning 2012, YH- och KY- studerande som examinerades 2011, s. 9.
11Fritzell, A (2012), Sveriges universitetslärarförbund, Fortsatt utbyggnad – Fortsatt urholkning.
12Svenskt Näringsliv (2013), Ett nytt finansieringssystem för högskolan – för höjd kvalitet och fler jobb.
(HÅS) och helårsprestationer (HÅP) i form av fullgjorda studieresultat bör följande fyra parametrar vara avgörande:
1.en studentpeng, likt den nuvarande, där lärosätena erhåller resurser baserat på antal helårsstudenter
2.en examenspeng, där lärosätet får en större peng om studentens studier leder fram till examen, vilket innebär att den sista poängen i en utbildning ger högre anslag än den första
3.en etableringspeng, där resurstilldelningen i högre utsträckning kopplas till resultatmått i form av arbetslivsetablering
4.en kvalitetspeng, där extra resurser tilldelas de lärosäten som bedöms ha högst kvalitet i kvalitetsutvärderingarna.
Syftet med reformen är att tydliggöra utbildningsväsendets huvudsyfte att utbilda åt arbetsmarknadens behov samt att lägga större fokus på att komma till rätta med matchningsproblematiken.
5.4Forskning och innovation
Historiskt har det svenska välståndet i hög grad byggt på vår goda innovationsförmåga, inte minst inom industrisektorn. Vi är fortfarande ett av de stora innovationsländerna men utvecklingen har under en längre tid gått åt fel håll. Sverigedemokraternas vision för Sverige är en framträdande kunskapsnation som ligger i framkant i områden som kärnfysik, genteknik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi, geovetenskap och skogsnäring.
Den forskningsverksamhet som bedrivs på svenska universitet och högskolor är oerhört viktig för att landet ska kunna underhålla och återskapa den spetskompetens som är nödvändig för att skapa nya innovationer och ny kunskap. Vi avser därför att utöka forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten under den kommande budgetperioden.
Minst lika viktig är forskningen utanför utbildningsväsendet. Om Sverige åter ska bli ett land med världsledande konkurrenskraft i högteknologiska och avancerade sektorer kan vi inte förlita oss på att marknaden tillskjuter det efterfrågade kapitalet. Staten finansierar och driver redan i dag grundforskning och privat forskning på olika plan. Vi ser det som en självklarhet att öka anslagen till statlig forskning för att bredda och vitalisera redan befintlig forskning i landet.
En stor del av den tekniska utvecklingen är inte direkt kopplad till forskningsprogram utan följer av nyskapande företagande. Samtidigt som det ofta är hos mindre svenska företag eller enskilda individer som grunden till morgondagens stora innovationer finns saknar dessa ofta möjligheter att till rimliga motkrav söka riskkapital på den fria kapitalmarknaden. I bästa fall leder detta till att deras idéer köps upp av redan stora och väletablerade företag, vilket endast orsakar en snedvriden konkurrenskraft. I värsta fall förverkligas aldrig idéerna över huvud taget. Sverigedemokraterna avser
därför att inrätta en marknadskompletterande riskkapitalfond med fokus på kunskapsintensiva branscher och nyskapande småföretag.
5.5Järnväg
Sverigedemokraternas ambition är att genom utökade anslag till drift, underhåll, reinvesteringar och nyinvesteringar såväl minska funktionsstörningarna i vårt järnvägsnät som öka kapaciteten där bristerna är som störst. Trafikverket har identifierat fyra olika ambitionsnivåer varav den lägsta siktar på att bibehålla den nuvarande kapaciteten och punktligheten medan den högsta siktar på att förstärka samt utöka kapaciteten där bristerna är som störst genom såväl trimningsåtgärder som nyinvesteringar. Vår avsikt är att anslå tillräckliga medel för att nå upp till den högsta ambitionsnivån. Samtliga förbättringar i järnvägsnätet bör ske enligt Trafikverkets s.k. fyrstegsprincip.
5.5.1 Återreglering
Det är Sverigedemokraternas bedömning att målsättningarna nås bäst genom att samtliga delar av järnvägen återregleras till statlig kontroll. Den svenska avregleringen har legat före den av EU-direktiv tvingande avregleringen. Endast tre länder i världen har tidigare genomfört en fullskalig avreglering av järnvägen: Storbritannien, Nya Zeeland och Estland. Samtliga har senare återreglerats. Det finns således ingen positiv utvärdering av projektet.
En fortsatt statlig styrning av den svenska järnvägen kan tillåtas ha ett fåtal mindre ekonomiskt försvarbara nät om de ändå i kombination med lönsamma nät genererar en viss vinst. Detta bidrar till att hålla priset nere för konsumenten och även till att kunna bevara vissa mindre utnyttjade järnvägslinjer som är viktiga för landsbygden.
5.5.2 Upprustning
Underhållet av det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt, vilket har fått till följd att människor varje dag kommer för sent till sina arbeten och får svårt att planera sin vardag. Detta är kostsamt för staten på grund av förlorad arbetskraft och ersättningar för resegaranti. En ökning av anslagen till underhåll, drift och reinvesteringar ger möjligheter att proaktivt avhjälpa en större andel av de avvikelser i infrastrukturen och de tekniska system som annars riskerar att skapa störningar i trafiken. Om upprustningen fortsätter att negligeras kommer detta i praktiken innebära att ett antal sträckor nedprioriteras med antingen färre tåglägen eller med lägre hastigheter. Detta ligger i så fall under den av Trafikverket etablerade lägsta ambitionsnivån och kan inte anses godtagbart för ett land som Sverige.
5.5.3 Utbyggnad
Det svenska järnvägsnätet är hårt belastat och än mer belastat blir det när den senaste avregleringen träder i kraft och ytterligare operatörer ska in på samma redan hårt nyttjade järnvägsnät. Antalet sträckor som anses fullbelagda har ökat från 13 år 2005 till 30 år 2010. 13 Enligt Trafikverket är det viktigt att prioritera en kapacitetsökning på Södra och Västra stambanan, Ostkustbanan, Malmbanan samt runt storstäderna. Det beräknas ta sju till tio år innan dessa kapacitetsökningar ger effekt, varför det är viktigt att initiera arbetet omgående.14
6 Landsbygdslyftet!
6.1Inledning
Den urbanisering som inleddes omkring 1870 och pågick 100 år framåt var fullt naturlig utifrån ett ekonomiskt perspektiv och given utifrån hur industrialiseringen och tekniken förändrade samhället. Vid 1800-talets början levde en majoritet av svenska folket – 9 av 10 personer – på landsbygden och hade sin utkomst i jordbruk, skog och fiske. I dag bor omkring 15 procent av befolkningen på landsbygden, beroende på hur begreppet landsbygd definieras. Förklaringen till urbaniseringen brukar vara att en allt större andel av arbetstillfällena har blivit kunskapsintensiva – och i högre grad uppstått i tjänstesektorn – samtidigt som just dessa arbeten är mer beroende av närhet till kunder och leverantörer. Trenden med regionala centrum blir i sig ett självspelande piano; fler arbetstillfällen ger ökad inflyttning, vilket driver den ekonomiska tillväxten framåt.
Urbaniseringen är således en naturlig konsekvens av utvecklingen mot en avancerad kunskapsekonomi. Samtidigt framstår det som uppenbart att det finns starka fördelar för en del företag, och i förlängningen för människor, att verka på landsbygden. Att de flesta landsbygdskommuner, i synnerhet de allra mest glesbefolkade, också är utflyttningskommuner med minskande befolkningar är inte en på förhand given utveckling. Däremot måste det finnas en politisk vilja att bevara tillverkningsindustrin i Sverige som trots allt sysselsätter fler än 600 000 människor, exklusive den tjänstesektor som arbetar uteslutande åt industrin. Nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt menar att industrijobben ”praktiskt taget är borta” och anför vidare att vi behöver fler låglönejobb, i synnerhet inom servicebranschen. Om utgångspunkten är att tillverkningsindustrin inte är viktig (eller ens existerar) är det svårt att skapa en långsiktigt optimal politik för ökad sysselsättning inom industrin.
13Trafikverket (2011), Situationen i det svenska järnvägsnätet, TRV 2011/10161A.
14Ibid.
Det är Sverigedemokraternas mening att nuvarande regering slagit in på fel linje i flertalet frågor som berör framtiden för den svenska landsbygden. Det är vår mening att det finns industrier som kan frodas i landsbygdsmiljö, att det går att motverka avfolkningstrenden och att verktygen för att uppnå detta inte främst återfinns bland skatter, stöd och subventioner utan genom att skapa optimala förutsättningar för tillväxt och sysselsättning på landsbygden.
De företag som kan antas må bättre på landsbygden än i tätorterna är företag som inte har samma nytta av de skalfördelar som uppstår i urban miljö, företag som inte har nytta av att befinna sig i närheten av sin marknad och företag som arbetar med utvinning eller förädling av någon form av råvaror. Utmaningen torde således ligga i att skapa attraktiva förutsättningar för näringar som drar nytta av de fördelar som landsbygden har: skog, jordbruk, vattenbruk, mineraler samt natur- och kulturmiljöer.
I flera avseenden ser sysselsättningsutvecklingen tämligen likartad ut vid en jämförelse mellan landsbygd och tätort. Däremot har landsbygden en relativt sett starkare sysselsättningstillväxt vad gäller tillverkningsindustri inom maskiner, motorer, fordon, råvaruutvinning, framställning av stål och metall liksom verksamheter inom logistik, distribution och transport. Detta indikerar att det finns förutsättningar för sysselsättning på landsbygden givet ett större fokus på de områden där landsbygden har fördelar gentemot tätort. Det gäller i ovannämnda fall, men även för företag som är beroende av stora ytor med lägre lokalhyror men saknar uppenbara fördelar av att befinna sig i direkt anslutning till kund eller leverantör.
Det förefaller som om det finns en generell betalningsvilja för att bevara ett öppet och varierat landskap med den natur, de kulturelement och den biologiska mångfald som det medför.15 Detta påstående stärks av att det finns en högre betalningsvilja för fastigheter i rika natur- och kulturmiljöer.16 17 Ett levande jordbruk torde vara en nyckelparameter för att uppnå detta. Det tycks vidare vara så att fler och fler är av åsikten att det är viktigt att köpa närproducerat.18 Intresset för matens ursprung har renderat i en tillväxt för småskalig livsmedelsförädling under senare år.19 Allt detta borgar för positiva förutsättningar för en rik och levande landsbygd.
En studie av befolkningsutvecklingen på landsbygden under 2000-talet tyder på att det behövs ett lokalt tätortscentrum med minst 25 000 invånare för att en kommun ska ha en positiv, förväntad befolkningsutveckling.20 Med
15Campbell, D (2007), Willingness to pay for rural landscape improvements: Combining mixed logit and random-effects models, Journal of agricultural economics, vol 58, s. 467–
16Chesire, P. & Sheppard, S. (1995), On the price of land and the value of amenities, Economica, Vol 62, s. 247–267.
17Nilsson, P (2010), Ängs- och betesmarkers betydelse för fastighetsvärden, Jordbruksverkets rapportserie, Ra10:5.
18Wretling-Clarin, A (2010), Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – vad får du som konsument när du köper närproducerat? Jordbruksverkets rapportserie, 2010:19.
19Riksdagens miljö- och jordbruksutskott (2009), Uppföljning av statens insatser för småskalig livsmedelsproduktion.
20Jordbruksverket (2012), Arbete och liv på landsbygden – Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin, Rapport 2012:19, s. 13.
bra kommunikationer och en fullgod infrastruktur kan vi möjliggöra att en större del av landet hamnar inom rimligt pendlingsavstånd från en tätort.
Från Sverigedemokraternas perspektiv ser vi positivt på landsbygdens utmaningar och möjligheter. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom skog, gruvor och metallindustrin. Den växande turismen ökar både sysselsättningen och inflyttningen. Sysselsättningstillväxten inom turism uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen växte med bara 5 procent. God infrastruktur vad gäller fysiska transporter och internet är viktiga förutsättningar för landsbygden.
Sverigedemokraterna presenterar kraftfulla åtgärder för att landsbygden ska kunna leva, växa och frodas också under 2000-talet. Skogen, fisket, vattenbruket, jordbruket, turismen och besöksnäringen, gruvorna samt den återupprättade värnplikten – tillsammans skapar vi förutsättningar för 25 000 nya jobb på den svenska landsbygden!
6.2Skogsindustrin
I Sverige har skogen brukats i industriell skala sedan 500–600 år f.Kr. Gruvexpansionen på 1600-talet ledde till en renässans för skogsindustrin och vid samma tid påbörjades också export av olika träråvaror. I dag sysselsätter den svenska skogsindustrin direkt och indirekt 200 000 människor. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Exportvärdet uppgick 2011 till 128 miljarder kronor.21 Skogsindustrin utgör 10 procent av den totala tillverkningsindustrin i landet och är ett fundament i den svenska ekonomin. Det finns stora värden i näringen redan i nuläget och Sverigedemokraternas målsättning är att skapa ytterligare sysselsättning.
Utgångspunkten är två övergripande och jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Vi uppskattar ordningen med en spridd ägarbild av stora och små privata markägare samt statligt ägd mark. Samtidigt som friheten och ansvaret för markägarna bör betonas måste intressen mellan brukare, turister, allmännyttan och jägare ständigt vägas mot varandra.
De övergripande målsättningarna med det svenska skogsbruket bör vara att öka tillväxten med hänsyn tagen till biologisk mångfald, att öka resurserna till forskning och att öka värdeskapandet och förädlingen av befintlig träråvara.
6.2.1 Tillväxt och sysselsättning
Skogstillväxten i Sverige har fördubblats sedan 1920-talet. Mycket pekar på att tillväxten kan öka ytterligare genom ökad användning av förädlade frön och plantor, bättre markberedning, smartare röjning och gallring samt dikesrensning. Andra rapporter pekar på att det går att öka såväl tillväxt som avverkning. 22 23
21Skogsindustrierna (2012), Skogsindustrin – mot en hållbar bioekonomi.
22SOU 2006:81, Mervärdesskog, slutbetänkande om Skogsutredningen.
Landsbygd
Skogsnäringen är synnerligen stark i landsbygd och i Norrland. Exempelvis är personaltätheten inom näringen högst i Västernorrlands län, där tre av tio är sysselsatta inom skogen, direkt följt av Värmlands, Norrbottens, Dalarnas, Västerbottens och Jämtlands län.24
Industrin investerar omkring 10 miljarder kronor årligen, motsvarande 15 procent av de totala industriinvesteringarna. De statliga åtgärderna, såsom satsningar på bättre infrastruktur, utbildning, forskning, innovationer och snabbare handläggningar, lämnar dock en del övrigt att önska.25
En attraktiv skogspolitik är till gagn för hela riket i allmänhet liksom för landsbygden i synnerhet. En fokusering på tillväxt och sysselsättning inom skogsnäringen i enlighet med vad Sverigedemokraterna anför är dessutom ett led i att lindra ungdomsarbetslösheten, vilken är högre på landsbygden än i storstaden.
Småföretagande
Skogsindustrin består inte bara av de stora bolagen inom massa- och pappersindustrin utan även av mindre företag som producerar exempelvis möbler. 100 000 enmansföretag är involverade inom näringen. Dessa behöver få rådgivning och information kring skogens villkor, företagande och ekonomi på ett enklare sätt.26
Sverigedemokraterna vill skjuta till medel till Skogsstyrelsen för att hjälpa småföretagarna.
Trähus
Trenden att bygga även större hus i trä ökar inte bara i Sverige utan även i resten av Europa. Exempelvis har byggherren Folkhem upprättat fyra åttavåningshus med trästomme och spån i stället för putsad fasad i Sundbyberg. Denna trend har alla möjligheter att utvecklas. Från politiskt håll bör vi stödja den bl.a. genom att utbilda byggnadsarbetare, konstruktörer och arkitekter.
Sverigedemokraterna avser att öka anslagen till relevanta lärosäten liksom till Myndigheten för yrkeshögskolan. Enligt Skogsindustrierna finns ett behov av att utbilda 10 000 personer inom ovannämnda kategorier.
Stabila elpriser
Skogsnäringen är beroende av stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Sverigedemokraterna avser att agera offensivt för att möjliggöra modern kärnkraft i syfte att garantera en trygg elförsörjning till konkurrensmässiga elpriser under lång tid framöver.
23SLU & Skogsstyrelsen (2008), Skogliga konsekvensanalyser 2008.
24Skogsindustrierna (2012) Skogsindustrin – mot en hållbar bioekonomi, s. 13.
25Ibid.
26Landsbygdsdepartementet (2011), Skogsriket – med värden för världen, s. 8.
Enkla transporter
Sverigedemokraterna avvisar kilometerskatten som är en direkt straffskatt mot landsbygden och skogsnäringen. Vi föreslår kraftiga justeringar i det s.k. svaveldirektivet eftersom det fördyrar skogstransporter till sjöss.
Sverigedemokraterna vill även att större transporter (30 meter långa specialfordon) ska kunna användas där så är lämpligt.
Skogen och turismen
Skogen är inte bara en värdefull produktionsresurs utan ger också möjligheter till avkoppling och rekreation. Sverigedemokraterna vill utveckla möjligheterna att ta del av detta och stödja såväl friluftsorganisationer som turistnäringar med inriktning på dessa naturupplevelser. Turismen bör dessutom räknas in när skogens möjligheter analyseras utifrån ett sysselsättningsskapande perspektiv.
Sverigedemokraterna avser att skjuta till resurser till turistfrämjandet och till friluftsorganisationerna.
6.2.2 Miljö och hållbarhet
För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att miljömålet är jämställt med produktionsmålet. Skogen ger oss biologisk mångfald, binder kol, ger bättre klimat samt möjlighet till rekreation och i förlängningen bättre fysisk och psykisk hälsa. Enligt Skogsstyrelsen har miljöhänsynen långt ifrån alltid levt upp till en acceptabel nivå. Sverigedemokraterna vill åtgärda detta genom att bl.a. skjuta till ytterligare resurser till Skogsstyrelsen för att enklare och oftare kunna bistå med rådgivning till markägarna. Alla arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet.
6.2.3 Infrastruktur
Skogsindustrin är beroende av tunga och skrymmande transporter. Målsättningen för en förnuftig skogspolitik måste vara att så lite som möjligt av transporterna sker med lastbil. Skogsnäringens transporter med tåg har ökat med 75 procent mellan 2001 och 2008. Detta har minskat lastbilstransporterna med i genomsnitt 77 000 laster per år, motsvarande 20 000 ton i utsläpp av koldioxid. Fortfarande transporteras 5,8 miljoner ton biobränsle på lastbil varje år.
Inlandsbanan och tvärbanorna
För att stärka konkurrensen mellan lastbil och tåg ytterligare vill Sverigedemokraterna ge Inlandsbanan och tvärbanorna ett rejält lyft. Inlandsbanan behöver klara ett högre axeltryck, ha ett modernt trafikledningssystem och elektrifieras samtidigt som banan behöver avsevärda förbättringar i underhållet. Även tvärbanorna behöver elektrifieras. Det behövs också bättre terminaler anpassade för skogsråvara samt fler tågtider.
En upprustning och modernisering av Inlandsbanan är inte bara en skogspolitisk åtgärd. Banan fungerar som redundans för hela järnvägsnätet, och skulle stambanan bli oframkomlig kan Inlandsbanan verka som reserv.
En upprustning möjliggör dessutom att mer biobränsle kan skördas och transporteras till de södra delarna av riket, vilket borgar för fler jobb.
Sverigedemokraterna avser att skjuta till avsevärda resurser till banhållningen samt ge Trafikverket i uppdrag att modernisera Inlandsbanan och tvärbanorna.
Sverigedemokraterna vill därutöver uppdra åt Trafikverket att göra en inventering av Ostkustbanan och Södra stambanan för att kostnadskalkylera en upprustning och modernisering.
6.2.4 Utbildning
Den svenska skogsindustrin har generellt bra produktionsanläggningar och processer men konkurrenskraftiga anläggningar finns numera i Asien och Sydamerika. Sverige bör utveckla en nisch inom högkvalitativ arbetskraft för att stå emot den globala konkurrensen. Ny teknik inom produktion och logistik måste utnyttjas optimalt.
Sverigedemokraterna vill därför skjuta till resurser till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt till Linnéuniversitetet som är huvudman för skogs- och träprogrammet.
Fler unga män och kvinnor behövs i framtiden inom den svenska skogsnäringen. Intresset för en framtid inom skogsnäringen ökar i takt med att politiken väljer att prioritera en näringslivsvänlig inriktning för skogen.
6.2.5 Forskning
Sverige är en av de ledande nationerna inom skogsforskning. Textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel utvecklas och produceras redan på laboratorier och i fabriker. Forsknings- och utvecklingsarbetet måste intensifieras ytterligare för att förverkliga nästa genombrott och Sverige måste hela tiden ligga i framkant. Skogsnäringen är beredd att skjuta till ansenliga medel om staten gör detsamma. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att matcha näringens satsningar. Denna typ av initiativ mellan näring, universitet, högskolor, forskningsinstitut och stat är vad som fordras för att Sverige inte ska tappa sin världsledande roll i en för landet mycket viktig näring.
Sverigedemokraterna har för avsikt att öka anslagen till forskning inom skogsnäringen. Vi avser även att skjuta till mer resurser till Skogsinstitutet som utbildar jägmästare och ansvarar för examina av skogsmästare.
6.2.6 Torv som biodrivmedel
Ett komplement till trädbränslen är utvinningen och förädlingen av torv. Denna naturresurs kan ha en gynnsam inverkan på omgivningen. Genom eldning av torv kan vi hålla nere importen och användningen av olja och kol. Torven minskar även de askrelaterade problem som kan uppstå vid eldning av
trädbränslen.27 Enligt Svenska Torvproducentföreningen utgör torvland 25 procent av Sveriges totala landyta. Dock bedrivs det endast torvutvinning på 1 procent av den ytan.
Sverigedemokraterna vill låta utreda konsekvenserna av torvutvinning grundligt utifrån ett miljö- och sysselsättningsperspektiv och är, givet resultatet av detta, öppna för att torv ska klassas som biodrivmedel. Då efterfrågan på biobränsle ökar kan det vara av intresse att närmare se till denna resurs. Vi vill också, i enlighet med SOU 2002:100, ge Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att göra en inventering över vilka torvmarker som kan vara lämpliga att bedriva utvinning på.28
6.2.7 Övriga insatser
Sverigedemokraterna ser det som angeläget att öka kontrollen och tillsynen av skogen. Vi vill även satsa på utbildnings- och rådgivningsinsatser till markägarna. Förenklade myndighetskontakter och regelförenklingar tillsammans med snabbare handläggning av miljötillstånd borgar för en fortsatt ömsesidigt givande relation mellan markägaren, det offentliga och övriga intressenter inom skogens domäner.
Sverigedemokraterna vill också prioritera natur- och kulturmiljövårdsåtgärder, biotopskydd samt naturvårdsavtal kraftigare än vad som nu sker. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kommer att tilldelas resurser för att bidra i den riktningen.
6.3Fiskodling och vattenbruk
Sverige har nästan 100 000 sjöar och över 200 mil kust. Trots det är utnyttjandet av dessa resurser väldigt blygsamt i förhållande till den potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk som finns.
Sverigedemokraterna vill utöka antalet fiskodlingar genom att tillföra medel till utökad landbaserad fiskodling. Vi vill också stödja en utökad fiskeutsättning samt utökad fisketurism. Detta kan bidra till ökad sysselsättning, miljöbevarande effekter samt starkare lokal ekonomi.
6.3.1 Ökade fiskodlingar
Under 2011 odlades det vid våra svenska fiskodlingar ca 12 000 ton fisk. Det är en ökning på närmare 140 procent sedan 2007. I Norge odlas varje år närmare 1 miljon ton fisk, huvudsakligen lax.
Det finns skillnader mellan de svenska och norska förutsättningarna. Norges kust löper utmed Atlanten, ett hav som jämfört med Sveriges kust utmed Östersjön är betydligt friskare och långsiktigt mer stabilt tack vare dess överlägsna storlek. Östersjön är ett mindre och slutet hav som redan är
27http://www.svensktorv.se/?id_item=80
28http://www.regeringen.se/content/1/c4/20/51/3848bd5f.pdf
drabbat av övergödning, algblomning och bottendöd. Östersjön ter sig således inte som en optimal plats för fler nätbaserade fiskodlingar.
En lösning kan vara att satsa på ett mer miljövänligt alternativ till dagens fiskmjöl för att minska de utsläpp som redan sker i nätbaserade odlingar. Ett sådant alternativ är svampbiomassa som är en slags modifierad restprodukt från sågverk.
Fiskodling är dock inte bunden till befintliga nätodlingar och vattendrag. I outnyttjade magasin från Försvarsmakten och tidigare gruvor kan landbaserade odlingsstationer placeras. Även om fiskodlingen inte bör begränsas till Norrland, då vissa arter är beroende av ett varmare klimat, vittnar dock situationen i norr om möjligheten att bygga upp en omfattande och lönsam industri. Därigenom skapas arbetstillfällen och bättre kommunal ekonomi. Samtidigt vore detta ett bra och miljövänligt alternativ för Östersjön.
Sverigedemokraterna är beredda att avsätta resurser för att uppmuntra fler landbaserade odlingsstationer. Utöver detta vill vi utreda vilka insjöar som kan lämpa sig för fiskodlingar. Vi vill också utreda kostnaderna för näringsidkarna själva. Exempelvis måste en fiskodlare betala högre tillsynsavgifter än en urangruva, för närvarande 120 kronor per ton fisk. Lägre kostnader för näringsidkaren skulle öka lönsamheten och leda till en varaktig och ekonomiskt bärkraftig industri.
Den största utmaningen är de stora uppstartskostnader som nya fiskodlingar tampas med. Detta vill vi underlätta genom bättre möjligheter till uppstartslån via instanser som Almi, möjligheter till statligt riskkapital samt en översyn av de kostnader och avgifter som befintliga odlingsplatser är ålagda att betala.
Sverigedemokraternas målsättning är att öka odlingen av matfisk till ca 300 000 ton.
6.3.2 Fiskevård för miljö och turism
Miljön är för Sverigedemokraterna ett väldigt viktigt område. Vi måste värna vår planet och säkerställa en frisk omgivning för kommande generationer. Det är viktigt att vi är rädda om den artrikedom som finns i våra vatten. Som ett led i det vill Sverigedemokraterna uppmuntra den fiskutsättning som sker. De arter som främst sätts ut i dag är lax och öring. Detta trots att fler fiskarter är hotade i vår närmiljö. Vi vill därför undersöka möjligheterna till ett mer varierat utsläpp. Ett exempel är ålen, vilken enligt WWF är akut hotad i Sverige och Europa. Av beståndet som fanns för 30 år sedan finns idag bara 1 till 5 procent kvar.29
Sverigedemokraterna vill också utreda möjligheterna att få till stånd fler musselodlingar, vilka har en genuint bra effekt på miljön genom att binda fosfor och kväve.
29 http://www.wwf.se/vrt-arbete/hav-och-fiske/hav-i-vrlden/hotade-arter/1133376-hotade- marina-arter
Vidare anser organisationen Sportfiskarna att fisket av gädda och abborre längst ostkusten kraftigt har försämrats. Dessa två arter är viktigast för att upprätthålla det populära sportfisket. Utöver det rena nöjet bidrar denna aktivitet till motion, naturupplevelser och avkoppling.30
Fisketurismen har under senare tid växt och omfattar besök vid sjöar och älvar, stugbyar, båtuthyrningsfirmor, fiskekurser och mycket annat. Att uppmuntra till uppkomsten av nya sjöar med inplanterad fisk skulle bidra till fler arbetstillfällen, ökad turism och lokal tillväxt.
6.4Jordbruk
6.4.1 EU
Sedan EU-inträdet har svensk jordbruksnäring minskat drastiskt. Sverigedemokraterna är starkt kritiskt till flera av de direktiv som EU stipulerar och som får negativa återverkningar på de svenska böndernas villkor. Sverigedemokraterna vill i grunden omförhandla avtalen för det svenska EU-medlemskapet för att på olika sätt gynna Sveriges jordbruksnäring.
De svenska bönderna ska heller inte behöva skövla unik kulturmiljö, enkom för att landskapet ska passa in i EU:s standardiserade normer.
LOU
Lagen om offentlig upphandling är reglerad i såväl svensk rätt som EU-rätt. I princip omöjliggör lagen att en offentlig upphandlare kan ställa krav på att livsmedel ska vara närproducerade. Sverigedemokraterna avser att ändra lagen och klart tydliggöra att det inte bara är möjligt utan önskvärt att livsmedel upphandlas lokalt och närproducerat. En dylik reform kan antas medföra långtgående fördelar för mindre jordbruk där lejonparten av den lokala eller regionala marknaden utgörs av det offentliga. Även i detta avseende är det Sverigedemokraternas mening att EU-avtalen ska omförhandlas för att gynna det svenska jordbruket.
Gårdsstöd
I takt med att EU-medlemskapet i grunden omförhandlas försvinner också det av EU utbetalda gårdsstödet. För mottagarna kommer dock inte någon skillnad att märkas då staten övertar ansvaret och finansieringen. Ur ett fiskalt perspektiv är det i stället en direkt fördel. Av den svenska medlemsavgiften till EU på omkring 34 miljarder kronor 2014 är det nämligen endast omkring 12 miljarder kronor som på ett eller annat sätt hittar tillbaka till svenska intressen. Mellanskillnaden på över 20 miljarder kronor är således en direkt
30 http://www.sportfiskarna.se/Omsportfiskarna/OmSportfiskarna/tabid/300/Default.aspx
nettokostnad för de svenska skattebetalarna och Sverige har därmed allt att vinna på en omförhandling av EU-avtalen.
6.4.2 Brottsbeivran
Utförare av laglig näringsverksamhet utsätts återkommande för brott av individer och organisationer som ställer sig över lagen och utövar regelrätt terror mot utvalda företagare. Bland de som drabbas återfinns pälsuppfödare, försäljare av päls, jägare, tamdjurhållare, fiskodlare m.fl. Brotten kan t.ex. bestå av trakasserier, mordhot, anlagda bränder, materiell förstörelse och utsläppta djur. Hot och brott drabbar både företagare och deras familjer, ibland till och med deras barn. Målet är att företagaren till slut ska ge upp och lägga ned sin verksamhet, vilket tyvärr också sker alldeles för ofta. Förövarna ingår inte sällan i välorganiserade rörelser med förgreningar både inom och utanför landet. Ändå åläggs dessa brott lokala polismyndigheter.
Sverigedemokraterna vill ha en effektiv och sträng lagstiftning för att kunna eftersöka, gripa och lagföra dessa individer. Vi vill ålägga Rikspolisstyrelsen att ta ett nationellt helhetsansvar för att kartlägga, bekämpa och lagföra de individer och organisationer som ägnar sig åt ekoterrorism.
6.4.3 Lönsamhet
Mjölk- och köttbönder
Situationen för Sveriges mjölkbönder är på många sätt ansträngd. Till ganska stor del kan det förklaras av en ogynnsam inflationsökning. Medan den generella inflationen mellan 1990 och 2011 har legat på 50 procent så har inflationen på en liter mjölk legat på endast 25 procent. Under senare tid har mjölkpriset varit så lågt att det kan jämföras med priserna på 80-talet. Samtidigt har den inhemska efterfrågan på mjölk och mejeriprodukter minskat. Antalet mjölkbönder har minskat från 7 000 till 5 000 på bara några år. Samtidigt kan konstateras att för de större bönderna – med 100 kor eller fler –har trenden inte varit negativ.
Köttproducenterna kan skönja en liknande utveckling. Antalet svin har minskat från drygt 2,7 miljoner 1980 till 1,6 miljoner 2008 medan höns och kycklingar minskat från 8,6 miljoner till 7,2 miljoner under samma period. Vad gäller den internationella konkurrensen är situationen än mer ansträngd – varannan ”svensk” biff är importerad. 31 Detta sätter en oerhörd prispress på näringen. Problemet med dålig lönsamhet, höga kostnader och låga ersättningar tydliggörs av bl.a. Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) och Lantmännens Riksförbunds (LRF) projekt ”Tillväxt nötkött”.32
Sverigedemokraterna har förutom ovannämnda åtgärder som en reformering av lagen om offentlig upphandling och en omförhandling av EU-
31http://www.sverigesdjurbonder.se/sv/artikel/fortsatt-satsning-pa-tillvaext-noetkoett.php
32http://tillvaxtnotkott.slu.se/gem/
avtalen flera åtgärder som syftar till att förbättra lönsamheten för de svenska bönderna.
Återbetalning av dieselskatt
Utöver högre krav på djurskydd och djurvälfärd har de svenska bönderna även en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen. Sverigedemokraterna vill göra precis tvärtom och höja återbetalningen till bönderna.
Jordbruks-Almi
Mjölkbönder med 100 eller fler produktiva kor har inte blivit färre. Det är oftast de mindre gårdarna som har de största lönsamhetsproblemen. Sverigedemokraterna vill underlätta för småbönderna att expandera genom att förbättra lånevillkoren. Detta kan redan i dag ske inom ramen för Almi men Sverigedemokraterna är öppna för en lösning som riktas specifikt till jordbruket. Lånefaciliteten ska dessutom kunna underlätta för mjölkbönder som vill ställa om inriktningen på sin produktion.
6.4.4 Djurskydd
Sverige har sannolikt världens mest ambitiösa djurskydd. Detta är något vi ska vara stolta över och värna. Det är viktigt att skapa förutsättningar som möjliggör ett upprätthållande av vårt djurskydd och att vår livsmedelsproduktion inte straffas ut i konkurrens med de länder vi handlar med, där respekten för djurskyddet inte är lika påtaglig. Djurtransporter inom och utanför EU sker utan tillbörlig hänsyn till att det är levande varelser som transporteras. Därtill sker import av kött från djur som slaktats helt utan bedövning. Detta är givetvis oacceptabelt och inte värdigt en civiliserad demokrati.
Sverigedemokraterna vill förhindra import av kött som framställts på ett sätt som strider mot intentionerna i den svenska djurskyddslagstiftningen, även från andra EU-länder. Vi vill samtidigt ge landets jordbrukare en generell djurvälfärdsersättning för de merkostnader som uppstår som ett resultat av Sveriges ambitiösa djurskyddslagstiftning. Slutligen vill vi stärka Länsstyrelsernas djurskyddskontroller.
Import
Många av de regelverk som EU har beslutat om och som har bäring på mjölk- och köttbönderna är reglerade i direktiv där en miniminivå slås fast, exempelvis rörande storleken på kalvgömmor eller rekommendationer kring bete och utevistelse. Eftersom direktiven har karaktären av just minimidirektiv innebär det att medlemsländer som vill ha en högre nivå på djurens välfärd kan gå vidare med tuffare inhemska regler och förordningar.
Sverigedemokraterna är förespråkare av ett starkt djurskydd och menar att EU:s minimidirektiv inte är fullgoda. Sverige bör därför fortsatt ha en högre nivå på lagar och regelverk. De flesta bönder vet också att en ko producerar som bäst när den mår som bäst. För att hårdra det kan hävdas att graden av ett samhälles civilisering går att mäta i dess behandling av djur. Skillnaden i djurskydd mellan Sverige och omvärlden medför dock en konkurrenssnedvridning och nackdel för de svenska bönderna. Detta belyses också i en rapport från Jordbruksverket.33
För att värna de svenska djuren och de svenska bönderna är det Sverigedemokraternas mening att Sverige bör omförhandla handelsavtalen med EU på så vis att endast import av chark- och mejeriprodukter som har tillverkats på ett sätt som är förenligt med den svenska djurskyddslagstiftningen ska tillåtas. Detta medför att vi slipper bli utsatta för en konkurrens som inte bygger på lika villkor utan ger konkurrenter fördelar enkom för att de inte sätter samma värde och fokus på djurens väl.
Djurvälfärdsersättning
En svensk bonde måste lägga mycket tid och kraft på administration, myndighetskontakter och på att leva upp till gemensamma branschkrav. En rapport har pekat på att det finns 45 olika myndighetskrav som ger administrativa kostnader och att en genomsnittsbonde lägger 88 timmar per år på administration. 34 I stora delar är denna administration förknippad med hög standard på djurskydd såsom djurhälsa, seminering, läkemedelsanvändning, livsmedelshygien, foderhygien samt miljöfarlig verksamhet.
För att kompensera bönderna för de merkostnader som uppstår som ett resultat av viljan att upprätthålla höga krav i djurskyddet vill Sverigedemokraterna införa ett djurvälfärdsbidrag. De bönder som respekterar intentionerna i den svenska djurskyddslagstiftningen – vilket är den absoluta merparten – slipper därigenom drabbas av konkurrensnackdelar utan att riskera djurens väl.
33Jordbruksverket (2010), Kostnader och intäkter i svenskt jordbruk – en jämförelse med Danmark och Finland, Rapport 2010:18.
34Jordbruksverket (2012), Kraven kostar – Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav, Rapport 2012:31.
6.4.5 Småjordbruk
Svenska småjordbruk får allt svårare att hävda sig. Detta beror på krångliga regler, höga skatter och på att Sverige agerar på en allt större internationell marknad samtidigt som vi har många regler och lagar som gör det svårt för framför allt de små familjejordbruken att överleva. Mellan 1990 och 2010 minskade t.ex. antalet jordbruksföretag med 25 procent. Regeringen säger sig vilja göra något åt detta men kommer samtidigt med miljöskatter, pålagor och andra förbud.
Utöver att reformera lagen om offentlig upphandling – vilket drastiskt kommer att gynna småbrukarna – vill Sverigedemokraterna tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Vi vill även införa skattefri försäljning av vissa produkter, upp till ett prisbasbelopp per år.
6.4.6 Grön omsorg
Grön omsorg är en idé om vård, rehabilitering och daglig verksamhet ute på landet som Sverigedemokraterna vill utveckla. Detta är en åtgärd som provats med framgång i Norge och det finns skäl att i större utsträckning ge den uppmärksamhet även här. I Sverige har vi många gårdar och ett öppet och välkomnande landskap. Åtgärden finns till för personer med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar och utförs i samarbete med den enskilda lantbrukaren, olika brukargrupper och berörda myndigheter.
Utbudet ska anpassas efter den personliga brukaren. Detta kan vara daglig verksamhet, utbildning eller arbetsträning, beroende på brukarens behov och gårdens resurser. Gårdens alla möjligheter ska tas till vara vid utformningen av brukarens behov av verksamhet. Olika aktiviteter kan t.ex. vara vård av djur och växter, skogsdrift, vård av kulturlandskapet eller underhåll av utrustning och byggnader.
Det kan även finnas andra aktiviteter på gården som till exempel snickeri, hantverk, bakning osv. Grön omsorg kan vara allt ifrån enskilda besök till daglig vård året runt. Sverigedemokraternas målsättning är att det både ska finnas gårdar för timverksamhet och gårdar som erbjuder året-runt-boende.
6.5Kultur
Sverige har en rik historia och ett stort kulturarv att förvalta. Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid satsningar som stärker, bevarar och vårdar detta arv. Då många av våra kulturrikedomar ligger på landsbygden syftar våra åtgärder inte enbart till att bevara kulturmiljön för kommande generationer utan även till att stimulera sysselsättning inom kultursektorn, i synnerhet på landsbygden.
6.5.1 Kulturarvs-ROT
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedömts vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram
kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Till skillnad från det allmänna ROT-avdraget som endast kan sökas av privatpersoner ska detta riktade avdrag beviljas alla som ansvarar för k- märkta byggnader – även kommuner, organisationer och stiftelser. Dock ska statliga förvaltare även i fortsättningen äska stöd genom direkta anslag.
Det finns i dag bidrag att söka från länsstyrelser för att utföra nödvändigt renoveringsarbete på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Medlen fördelas dock från begränsade potter, vilket innebär att inte alla sökande kan beviljas stöd. Införandet av kulturarvs-ROT syftar till att komplettera dessa bidrag genom att bevilja skattelättnader för de renoveringsarbeten som inte får ta del av bidragen. Innan ROT-avdrag beviljas är det alltså tänkt att länsstyrelsen ska intyga dels att byggnaden i fråga bedöms ha kulturhistoriskt värde, dels att renoveringsarbetet inte redan fått stöd i form av bidrag.
6.5.2 Kulturmiljövård
Sverigedemokraterna vill bland satsningarna på kulturarvet särskilt lyfta fram ett ökat stöd till kulturarvsinstitutionerna, inrättandet av en statlig kulturarvsfond, ökade satsningar på bevarandet och levandegörandet av det maritima och det kyrkliga kulturarvet samt förstärkandet av Kulturarvslyftet.
6.6Turism och besöksnäring
På landsbygden finns många möjligheter att främja en växande turismnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet. Nya projekt och höjd omsättning leder snabbt till nya jobb. Några exempel på för landsbygden lämpliga upplevelser är hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med naturupplevelser samt jakt och fiske. Enligt World Economic Forum placerar Sveriges attraktionskraft utomlands oss i topp 10 av ca 150 jämförda länder. Intresset för Sverige är alltså relativt stort i omvärlden. 2011 omsatte näringen 264 miljarder kronor och hade ca 165 000 anställda. En av Sveriges största turistorganisationer har i projektet ”Nationell strategi för svensk besöksnäring” satt upp som mål att till 2020 ha en omsättning på 500 miljarder.35 Intresset utomlands finns, den egna tilltron till framtiden finns och från Sverigedemokraternas håll vill vi säkra att den politiska viljan finns.
Oavsett gren inom turismen har Jordbruksverket analyserat ett antal utmaningar som måste lösas för att skapa tillväxt. Viktigast från politiskt håll är att lösa frågor kring en ordentlig infrastruktur, förenklade regelverk, investeringar, utbildning och attraktionskraft utomlands.
35 Svensk Turism AB (2010), Nationell strategi för svensk besöksnäring – hållbar tillväxt för företag och destinationer.
6.6.1 Infrastruktur
Det räcker inte med att bara ha en spännande och intressant turistanläggning – människor måste också kunna besöka den. I dag centreras en stor del av turismen till storstäderna trots att landsbygden har mycket att erbjuda. En förklaring till detta kan vara att denna näringsgren är mer sammanlänkad med och beroende av offentliga strukturer än de flesta andra. Ett utvecklande samarbete mellan privat – och offentlig sektor är därför avgörande för dess utveckling.
I Sverige finns det ca 45 flygplatser i olika storlekar och skick.36 Dock är det inte många av dessa som dagligen används för persontransporter. Här finns en utmärkt möjlighet att i samarbete med turistanläggningarna etablera flyglinjer till landsbygden. Sverigedemokraterna är därför villiga att diskutera och utvärdera behoven av investeringar i ett sådant samarbete. Vi avser att öka driftbidraget till icke statliga flygplatser samt ge ökade medel till interregionala linjer med ett samhälleligt intresse.
Vägar och tågbanor är fortfarande viktiga komponenter i en god infrastruktur. Sverigedemokraterna vill öka anslagen till drift, underhåll och upprustning samt reinvesteringar och nyinvesteringar. En ansenlig del i detta lyft ska komma landsbygden till del.
Infrastruktur handlar dock inte endast om transportmöjligheter utan omfattar även teknisk infrastruktur såsom bredband. Regeringens ambition är att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband 2020. Risken är då överhängande att de kvarvarande 10 procenten bor på landsbygden. I vissa fall kan bredbandskabel vara omöjligt att dra, men att utelämna hela 10 procent av Sveriges hushåll är ett för lågt ställt mål. Sverigedemokraterna vill höja ambitionen till minst 95 procent av hushållen till 2020.
6.6.2 Regelverk
Den differentierade momssatsen inom olika turistnäringar är problematisk emedan den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur – och ekoturism, vilket främst återfinns på landsbygden. Exempelvis är momssatsen 6 procent vid ett besök på en djurpark, medan viltskådning i det fria är belagt med 25 procents moms. Guidning på ett museum beläggs med 6 procent medan en stadsvandring beläggs med 25 procent.
Ekoturismföreningen har genomfört en undersökning kring effekterna av detta förhållande. I denna framkom att ”dagens system är krångligt, byråkratiskt och missgynnar de mest arbetsintensiva delarna”. Vidare visades att naturupplevelser såsom att tillsammans med lokala guider paddla, cykla eller åka skidor missgynnades i jämförelse med båtar, bussar och skidliftar i tätare befolkningsområden. Aktiviteter av särskilt intresse för landsbygden är således extra utsatta. Sverigedemokraterna ser därför anledning att utreda den differentierade momssatsen.
36 http://www.lfv.se/sv/Om-oss/Sveriges-flygplatser/
Det kan också konstateras att vid nyetableringar är ofta många olika myndigheter inblandade. Detta gör att etableringen försenas eftersom företagaren måste ha många och invecklade kontakter. Det finns därutöver ett flertal exempel på när entreprenörer har velat bygga hotell eller skidliftar för att erbjuda möjligheter till rekreation men nekats tillstånd på vaga grunder. Ett förslag till effektiviserande åtgärd är en samordning mellan myndigheterna på lokal nivå. Sverigedemokraterna vill därför undersöka lämpliga ramar för ett sådant samarbete.
Sverigedemokraterna vill också omvandla de befintliga rennäringsdelegationerna till fjällnäringsdelegationer i syfte att ge företrädare från fler näringar såväl som representanter för byalag utrymme. Det är i grunden Sverigedemokraternas uppfattning att samtliga svenska medborgare har samma rättigheter och skyldigheter. I exempelvis Norrlands inland innefattar detta likställda rättigheter till mark, jakt, fiske, ved och virke samt samma typ av upplåtelse för boende och marknyttjande.
6.6.3 Investeringar
Kapital är i mångt och mycket avgörande för att kunna etablera nya anläggningar. I dag kan ett visst kapital samlas från entreprenörer, riskkapital och finansiering genom banker samt statliga medel. Detta räcker dock inte alltid. Organisationen Svensk Turism har i sitt pågående projekt Strategi 2020 pekat på betydelsen av alternativa kompletterande finansieringskällor. Som några exempel har den tagit upp möjligheten till en svensk statlig turismfond och till att etablera s.k. Private Public Partnership (PPP).37 De har också belyst betydelsen av effektivt resursanvändande bl.a. genom att samordna projekt – exempelvis vägbyggen med planerade anläggningar – för att på så vis minska onödigt dubbelarbete.
I dag erbjuder Tillväxtverket en stor del av möjligheterna inom nyetablering av turismaktiviteter. Hos myndigheten går det att söka regionalt investeringsstöd, främst inriktat mot landsbygden. Den erbjuder också kunskap, guidning och viktiga kontaktnät. Sverigedemokraterna vill öka anslaget till Tillväxtverket för att därigenom bidra till en högre regional tillväxt. Vi avser även att öka anslagen till turistfrämjandet med fokus på besöksnäringen i landsbygden.
6.6.4 Utbildning och kompetens
Tillväxtverket genomförde nyligen en undersökning över vilka hinder som finns för att små och medelstora företag ska kunna växa. Ett av de största hindren lokaliserades som tillgången till lämplig arbetskraft. Missmatchningen på arbetsmarknaden går således som en röd tråd genom det svenska näringslivet, och besöksnäringen utgör härvidlag inget undantag.
37 Svensk Turism AB (2010), Nationell strategi för svensk besöksnäring – hållbar tillväxt för företag och destinationer.
Tillväxtverkets undersökning styrks även av Turismakademin i Örnsköldsvik. Där genomförde de en enkätundersökning 2011 och kom fram till två viktiga slutsatser. Dels definierades att den typ av turism som efterfrågas mest och där mest utveckling behövs är företag som fokuserar på upplevelser och aktiviteter. Dels konstaterades att denna typ av företag kräver kunskap för att lyckas hålla en hög kvalitet som kan locka kunder. Många befintliga företag är benägna att växa givet att de finner relevanta tillskott av rätt kompetens som exempelvis kan utveckla fler attraktioner och aktiviteter samt nya besöksmål.
Turismakademin är ett bra exempel på hur turismnäringen kan utvecklas. Problemet är dock att alla i landsbygden inte har tillgång till de utbildningar som anordnas. Sverigedemokraterna vill att Myndigheten för yrkeshögskolan ska ge högre prioritet åt utbildningar som berör besöksnäringen på landsbygden och att utbildningsplatser ordnas på fler orter. Vi avser att stärka anslagen till myndigheten för att åstadkomma detta.
6.6.5 Attraktionskraft
Oavsett hur lyckad en satsning på turismnäringen må vara krävs en hög och kontinuerlig efterfrågan på det näringen kan erbjuda. Strategi 2020 har satt upp som mål att nå en årlig omsättning på 500 miljarder och 260 000 arbetstillfällen till 2020. Detta menar de kan uppnås bl.a. genom att basera marknadsföringen på marknadsanalys och att ta hänsyn till exempelvis resmönster, attityder, livsstil och kännedom om Sverige.
I Sverige utgörs endast en knapp fjärdedel av alla hotellövernattningar av utländska gäster.38 Detta förhållande har varit relativt intakt de senaste åren. Intressant nog har samtidigt en allt större andel av intäkterna från turismen kommit från utlandet. Samma mängd av utländska besökare spenderar alltså mer pengar. Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att för att en markant ökning av turismen i Sverige ska bli en realitet krävs satsningar på att marknadsföra Sverige utomlands. Dagens turister har pengar att spendera, men väljer kanske inte att göra det i just Sverige.
Sverigedemokraterna vill värna Sveriges goda attraktionskraft genom ökade tillskott till exempelvis Visit Sweden. Visit Sweden syftar till att stärka varumärket Sverige och har en viktig del i den efterfrågan som motiverar och underbygger vår satsning inom turismnäringen.
6.6.6 Sysselsättning
Sverigedemokraterna avser att förändra inriktningen på de politiska åtgärderna för turismnäringen och sätta ett betydligt större fokus på besöksnäringen i landsbygden. Näringen har den stora fördelen att vara tämligen arbetskraftsintensiv, och med rätt politisk vilja har den mycket goda förutsättningar att öka sysselsättningen på landsbygden.
38 http://partner.visitsweden.com/Startsida/Turism-i-Sverige/Fakta-om-turism/Fakta-om- turism/
6.7Gruvnäringen
Den svenska gruvnäringen är allmänt oomtvistad och upplever just nu en renässans. Högre efterfrågan från exempelvis Kina tillsammans med en önskan inom EU att bli mer självförsörjande vad gäller olika malmer och mineraler leder till högre priser. Den svenska gruvnäringen har därtill långa anor. Exempelvis började Falu koppargruva brytas redan i förkristen tid och under medeltiden stod den för två tredjedelar av Europas samlade kopparproduktion.
Sverigedemokraterna vill stimulera och bidra till gruvnäringens renässans på ett flertal sätt.
6.7.1 Järnväg
Den svenska järnvägen spelar en avgörande roll för gruvnäringens effektivitet och kapacitet. Sverigedemokraterna kommer att budgetera för en kraftig upprustning av Malmbanan med fler mötesstationer för 750 meter långa tåg. Den omfattande gruvverksamheten i Ludvika och Grängesberg kommer att skapa kapacitetsproblem då malmtransporterna där i princip inte har några alternativ till järnvägstransporter. Tågen behöver gå mot Gävle eller Oxelösund hamn och kapacitetsförbättringar måste till på dessa sträckor. Utöver detta behövs kapacitetsförbättringar på sträckorna Falun–Borlänge, Avesta–Fagersta samt Ställdalen–Frövi, vilka samtliga är viktiga sträckor för gruvnäringen.
6.7.2 Utbildning
Gruvsektorn kan i mångt och mycket tjäna som ett typexempel på den bristande matchningen på arbetsmarknaden. Samtidigt som gruvnäringen sysselsätter fler människor än någonsin och flera gruvor står inför antingen nystart eller expansion har arbetsmarknaden svårt att erbjuda den kompetens som näringen så väl behöver. Med nuvarande satsningar och utbildningstakt bedöms behovet inte tillfredsställas.39 Även här lämnar regeringens passivitet mycket övrigt att önska, och från politiskt håll behöver vi göra ett flertal saker för att åtgärda detta.
Sverigedemokraterna avser i första hand att satsa på de utbildningar som näringen behöver. Detta gäller allt från längre ingenjörsutbildningar till kortare KY-utbildningar, exempelvis till maskinoperatör. Vi avsätter därför stora resurser såväl till högre utbildning som till Myndigheten för yrkeshögskolan. Av satsningen till den högre utbildningen allokerar vi resurser till Luleå tekniska universitet samt till Högskolan Dalarna, vilken är huvudman för högskoleutbildningarna i Bergsskolan i Filipstad. Syftet är att öka antalet utbildningsplatser med inriktning mot gruv- och mineralverksamhet. Myndigheten för yrkeshögskolan ges i sin tur ett särskilt
39 Sveriges geologiska undersökning (2011), En kraftfull svensk mineralstrategi, s.12.
uppdrag i syfte att kartlägga gruvnäringens behov och att prioritera utbildningar till denna.
6.7.3 SGU och Bergsstaten
Sveriges geologiska undersökning (SGU) spelar en nyckelfunktion inom en aktiv gruvpolitik. Utöver att vara expertmyndighet för berg, jord och grundvatten vill Sverigedemokraterna ge SGU en mer proaktiv roll i själva prospekteringsarbetet i likhet med dess norska och finska motsvarigheter. Vår bedömning är att SGU med sin unika spetskompetens kan tillföra näringen väldigt mycket om myndigheten också får uppgiften att aktivt undersöka områden med troliga halter av värdefulla mineraler. Detta borde dessutom kunna ske tillsammans med våra grannar Finland och Norge i syfte att få fram bättre geologisk information inom hela den fennoskandiska skölden, något som SGU själva har föreslagit. 40
Såväl Finland som Norge anslår stora medel till geofysiska undersökningsprogram medan Sverige hamnar på efterkälken. Framtida gruvor kommer sannolikt att ligga djupare än i dag, varför hög kompetens inom prospektering och gedigna undersökningsprogram är av stor vikt. Sverigedemokraterna avser därmed att skjuta till ytterligare medel till SGU för att de ska kunna ta sig an de nya arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt.
En annan aktör som spelar en nyckelroll i vår aktiva gruvpolitik är Bergsstaten. Sverigedemokraternas ambition är att Bergsstaten ska bli snabbare och mer effektiv i sin roll som koncessionstilldelare. Våra miljömål ska vara högt satta, och för att kvaliteten i Bergsstatens verksamhet inte ska bli lidande väljer vi att skjuta till erforderliga resurser. Ett långsamt förfarande vad avser tilldelning av tillstånd riskerar i värsta fall att potentiella investerare helt avstår från vad som redan är riskfyllda projekt, vilket innebär en förlust för hela samhället.
6.7.4 Mineralersättningen
Den nuvarande mineralersättningen konstruerades i en tid då den utländska konkurrensen inte var lika stark som i dag. Den är heller inte kompatibel med synen på att politiken ska spela en aktiv roll inom gruvnäringen. Om staten inte har någon direkt ersättning för det värde som bryts ur en gruva går det heller inte att vänta sig att staten ska vara villig att ställa upp med finansiering av exempelvis järnvägar. Denna laissez-faire-inställning har alltför länge präglat svensk mineralpolitik och måste brytas.
Sverigedemokraterna menar att det finns ett ömsesidigt intresse mellan stat och gruvnäring vad gäller en reformering av mineralersättningen syftandes till att möjliggöra en mer aktiv gruvpolitik. Vår syn är att utmaningen inte ligger i att fördela värdet av det vi bryter utan att tillsammans få det att växa.
40 Sveriges geologiska undersökning (2008), Kartläggning av Sveriges malm- och mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas, s. 56.
Mineralersättningen ska spegla det ömsesidiga förhållande som finns mellan det offentliga och gruvnäringen.
Vi föreslår ett system där staten återfår ett slags brytningsvitsord. Innan en koncession tilldelas en privat aktör ska staten aktivt ha nedböjt koncessionen. Tillika ska LKAB få reformerade ägardirektiv med tydligare fokus på prospektering. Mineralersättningen ska reformeras och tas ut med totalt 5 procent, att jämföra med dagens 2 promille. Markägarens andel höjs från 1,5 till 2 promille medan övriga 4,8 procent tillfaller staten i sin helhet. Statens andel ska öronmärkas i en fond vars syfte ska vara att stimulera utveckling och sysselsättning på landsbygden. På så vis garanterar vi att det offentliga får en avkastning på sina investeringar i exempelvis infrastruktur samt att denna avkastning kommer landsbygden till del.
Sverigedemokraterna vill därutöver uppdatera och förtydliga regelverket avseende gruvbolagens ansvar för och finansiering av sanering av naturen när gruvprojektet kommit till sitt slut.
6.8Allmän värnplikt
Sverigedemokraterna förespråkar ett återinförande av den allmänna värnplikten. På kort sikt, redan nästa år, budgeteras för att 6 000 ungdomar tas ut för genomförande av grundläggande militär utbildning (GMU). Målsättningen är att hälften av dessa vid godkänd utbildning ska kontrakteras för krigsplacering vid brigaderna. På lång sikt är målsättningen att huvuddelen av de unga männen i varje årskull ska genomföra värnplikt.
Syftet med en återinförd värnplikt är givetvis i första hand att ge Försvarsmakten den personalförsörjning som behövs för att kunna lösa sin yttersta uppgift: att värna rikets territoriella integritet. Den sysselsättningsskapande effekten bör dock inte negligeras i sammanhanget, utan kan snarare ses som en slags bonus. Dels skapas sysselsättning för tusentals ungdomar varje år, vilket givetvis bidrar till att stävja den väldigt höga ungdomsarbetslösheten, dels har värnplikten även en fostrande aspekt där viktiga egenskaper som ansvar, mognad och social kompetens utvecklas, vilket ökar de ungas anställningsbarhet.
När över 8 000 företagsledare tillfrågades gällande varför yngre människor har svårare att få jobb än äldre lyftes negativ inställning, oförmåga att passa tider samt ren ovilja till arbete fram. 41 Kort och gott har det skett en attitydförändring sedan unga män slutade att göra militär tjänstgöring.
Värnplikten fungerar till yttermera visso som en ypperlig arena för att motverka segregation, då personer med olika bakgrund och socioekonomisk status får mötas och tvingas samarbeta för att lösa svåra uppgifter under tuffa förhållanden.
41 Svenskt Näringsliv (2012), Rekryteringsenkäten 2012.
6.9Vård på landsbygden
För Sverigedemokraterna är en god hälso- och sjukvård på lika villkor oavsett bostadsort en högt prioriterad fråga. En god hälso- och sjukvård omfattar flera aspekter, såsom tillgänglighet, kommunikation och ett bra bemötande. Det är viktigt att ge en trygg och säker vardag till de som har det svårare att ta sig till vården samt att utöka tillgängligheten för att möta de behov som finns.
6.9.1 Apotek
I ett utvecklat land som Sverige är effektivitet och tillgång till grundläggande verksamheter en självklarhet för de flesta. Apoteken har i dag långa öppettider, tillgången till läkemedel i livsmedelsbutiker har ökat och det finns möjlighet att inhandla receptbelagd medicin genom internet. Likväl kvarstår det ett behov av apotek på landsbygden, varför Sverigedemokraterna avser att fördubbla stödet till dessa.
6.9.2 Utveckling av telemedicin
Att bedriva prehospital vård kan ibland vara svårt, men genom att utveckla och understryka vikten av den nuvarande telemedicinen kan både personalen och patienten känna sig trygg. En direkt kontakt med läkare och specialister kan bidra till att livsviktiga beslut fattas utan att det finns risk för felaktiga diagnoser eller felmedicinering. Sverigedemokraterna vill på olika sätt utveckla nyttjandet av telemedicin.
6.9.3 Prehospital vård
Västerbottens läns landsting har utvecklat en modell med minisjukhus som skulle kunna utvecklas och spridas till andra landsting på landsbygden. Minisjukhusen erbjuder möjlighet att lägga in akut sjuka patienter. Där finns en bred kompetens med allmänläkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal, barnmorskor och paramedicinsk personal. Minisjukhusen har i allmänhet röntgen- och laboratorieutrustning, ambulans samt telemedicinsk teknik som möjliggör att i stort sett alla patientkategorier kan tas emot.
6.9.4 Rörlig vård
Alltför ofta uppstår situationer då äldre undviker att söka vård förutom i akuta fall eftersom de inte känner tryggheten eller direktkontakten med vårdinstanserna. De väljer ibland hellre att ringa en närstående vän än till närmaste vårdcentral. Förtroendet för vården måste förbättras genom att förbättra servicen, tillse att det finns personal som kan rycka ut samt ge ambulanspersonalen förutsättningar att snabbare kunna nå ut till hela befolkningen.
För att Sveriges invånare ska kunna bevara en god hälsa ser vi det som extra viktigt med förebyggande vårdinsatser. Att det ges information och vägledning till patienter är en förutsättning, samt att alla ges möjlighet att ta del av den. Trots en god och jämlik vård är det ett faktum att en del orter har
mindre patientunderlag. Detta försvårar upprätthållandet av en god tand- och sjukvård.
Sverigedemokraternas ambition är att satsa på mobila vårdenheter som kan säkerställa en god vård till hela befolkningen.
6.9.5 6.9.5 Förbättrade villkor för läkare
Landsting på landsbygden har ofta svårt att rekrytera läkare, vilket hotar såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare till landsbygd är inte bara en utmaning i Sverige utan även i andra delar av världen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare kan förbinda sig att arbeta ett antal år varefter de som bonus får sin studieskuld reducerad. Sverigedemokraterna anser att systemet är intressant och vill därför att det kostnadskalkyleras och utreds för svenska förhållanden.
6.10 Satsningar och sysselsättningstillväxt
Under kommande budgetperiod 2014 till 2017 avser Sverigedemokraterna satsa preliminärt över 13 miljarder kronor på att förbättra landsbygdens villkor och stimulera tillväxt och sysselsättning. Dessa fördelas preliminärt enligt följande:
Tabell 3 – Satsningar 2014–2017 (mnkr)
| 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | ||
| Utgiftsområde 6 | |||||
| 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap | 250 | 500 | 750 | 1 000 | |
| Utgiftsområde 9 | |||||
| 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård | 20 | 20 | 20 | 20 | |
| Utgiftsområde 16 | |||||
| 1:12 Myndigheten för yrkeshögskolan | 100 | 100 | 100 | 100 | |
| 2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning | 50 | 60 | 70 | 80 | |
| 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och | |||||
| forskarutbildning | 10 | 20 | 30 | 40 | |
| 2:43 Högskolan Dalarna: Grundutbildning | 20 | 30 | 40 | 50 | |
| 2:44 Högskolan Dalarna: Forskning och | |||||
| forskarutbildning | 5 | 5 | 5 | 5 | |
| Utgiftsområde 17 | |||||
| 7:2 Bidrag till kulturmiljövård (ROT-avdrag) | 75 | 75 | 75 | 75 | |
| 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning | 25 | 25 | 25 | 25 | |
| Nya anslag | |||||
| 16:2 Kulturarvsfond | 75 | 75 | 75 | 75 | |
| Utgiftsområde 20 | |||||
| 1:1 Naturvårdsverket | 20 | 20 | 20 | 20 | |
| Utgiftsområde 22 | |||||
| 1:2 Banhållning | 500 | 1 000 | 1 500 | 2 000 | |
| 1:6 Driftsbidrag till icke statliga flygplatser m.m. | 10 | 10 | 10 | 10 | |
| 1:7 Trafikavtal | 50 | 50 | 50 | 50 | |
| Utgiftsområde 23 | |||||
| 1:1 Skogsstyrelsen | 25 | 50 | 75 | 100 | |
| 1:2 Insatser för skogsbruket | 25 | 50 | 75 | 100 | |
| 1:8 Statens jordbruksverk | 25 | 50 | 75 | 100 | |
| 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet | 75 | 100 | 125 | 150 | |
| 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och | |||||
| samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad | |||||
| forskning | 25 | 50 | 75 | 100 | |
| Nya anslag | |||||
| 2:1 Djurvälfärdsersättning | 100 | 125 | 150 | 175 | |
| 2:2 Höjd återbetalning av koldioxidskatt | 100 | 150 | 200 | 250 | |
| 2:3 Vattenbruk och fiskodlingar | 75 | 125 | 175 | 225 | |
| 2:4 Fiskevård och fiskebestånd | 25 | 25 | 25 | 25 | |
| Utgiftsområde 24 | |||||
| 1:7 Turistfrämjande | 20 | 30 | 40 | 50 | |
| 1:5 Näringslivsutveckling m.m. | 50 | 60 | 70 | 80 | |
| 1:8 Sveriges geologiska undersökning | 40 | 50 | 60 | 70 | |
| Totalt | 1 795 | 2 855 | 3 915 | 4 975 | 13 540 |
Sverigedemokraternas offensiva åtgärdspaket inom områdena skog, fiskodling och vattenbruk, jordbruk, turism och besöksnäring, gruvor samt återinförd värnplikt skapar förutsättningar för 25 000 nya arbeten netto, mätt i helårsarbetskrafter, varav den absoluta merparten kommer att tillfalla landsbygdskommuner.
Tabell 4 – Sysselsättningseffekter
| Gruvnäring | 2 000 |
| Skogsindustri | 4 000 |
| Jordbruk | 2 000 |
| Fiskodling och vattenbruk | 6 000 |
| Turism och besöksnäring | 3 000 |
| Värnplikt | 8 000 |
| Totalt | 25 000 |
| Stockholm den 25 april 2013 | |
| Jimmie Åkesson (SD) | |
| Sven-Olof Sällström (SD) | Thoralf Alfsson (SD) |
| Stellan Bojerud (SD) | Kent Ekeroth (SD) |
| Josef Fransson (SD) | Anna Hagwall (SD) |
| Carina Herrstedt (SD) | Mikael Jansson (SD) |
| Richard Jomshof (SD) | Mattias Karlsson (SD) |
| Margareta Larsson (SD) | Olle Larsson (SD) |
| David Lång (SD) | Per Ramhorn (SD) |
| Johnny Skalin (SD) | Björn Söder (SD) |
| Markus Wiechel (SD) | Tony Wiklander (SD) |
| Jonas Åkerlund (SD) |