Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram ett lagförslag som innehåller de närmare villkoren för när regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker från 3 kap. 5 § första stycket studiestödslagen (1999:1395).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram övergångsbestämmelser till studiestödslagen (1999:1395) i syfte att avveckla systemet med utbildningar som avviker från kvoten 1,5 högskolepoäng per vecka studietid.

Motivering

Det är förvisso lämpligt att systemet med studiestödet som sådant modifieras för att hantera den situation som uppstått med återbetalningskrav. Sverigedemokraterna menar dock att detta endast ska gälla under en övergångsperiod. Vi ställer oss frågande till den form som regeringen valt i det föreslagna 3 kap. 5 § fjärde stycket studiestödslagen (1999:1395). Som förslaget är skrivet ger det regeringen och, i praktiken, dess myndigheter en blanckocheck för att lämna studiestöd för tid som studenter inte studerar. Det innebär även en delegerad makt att helt åsidosätta 3 kap. 5 § första stycket utan att några andra villkor ställs upp än de som regeringen rekommenderar i sin proposition.

Det är olyckligt att regeringen genom denna skrivelse, även om det finns effektivitetsskäl som talar för det, dels vill komma i åtnjutande av normgivningsmakt som rätteligen tillkommer riksdagen, dels vill fortsätta lagstifta genom förarbeten.

Regeringen har i propositionen på ett tydligt sätt lagt fram för riksdagen de topp- och bottenspärrar (36 veckor och 60 poäng) under vilka studiemedel ska få ges i andra fall än vad som framgår i 3 kap. 5 § första stycket. Dessa torde därmed, med lätthet, kunna arbetas in även i lagtexten 3 kap. 5 § fjärde stycket. Den eventuella koppling som man därigenom får mellan studerad tid och antalet poäng framgår redan av motsvarande förordning och är inget argument för en otydlig lagstiftning. Vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett lagförslag som närmare anger ramarna för den normgivningsmakt som delegerats till regeringen

Detsamma gäller för begränsningen för ”studier som bedrivits före den 1 juli 2011”. Begränsningen här borde kopplas till en tydlig utfasning av systemet med ”forcerade” utbildningar. Regeringen noterar själv i den ekonomiska konsekvensanalysen att de aktuella lärosätena troligen skulle lägga om sin utbildning om inte övergångsbestämmelserna infördes. Således torde det vara i allas intresse att lärosätena får en period under vilken de kan slutföra utbildningar som omfattas av de nya övergångsbestämmelserna samt ges lämplig tid att ta fram nya upplägg för de aktuella utbildningarna. Vi föreslår därför att det även i övergångsbestämmelserna skrivs in en avvecklingsperiod för att inte permanenta situationen.