med anledning av prop. 2004/05:38 Räntebeläggning av periodiseringsfonderna

Motion 2004/05:Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens förslag att räntebelägga juridiska personers avsättningar i periodiseringsfonder och att beskatta denna avsättning.

Regeringens proposition

I proposition 2004/05:25 Räntebeläggning av periodiseringsfonderna föreslår regeringen att juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder ska beläggas med en beskattad schablonintäkt. Denna ska utgöras av 72 procent av summan av de gjorda avsättningarna multiplicerat med statslåneräntan. Enligt propositionen förväntas förslaget leda till att statens skatteintäkter ökar med 1,52 miljarder 2005 periodiserat. Förslaget beskrivs som en finansiering av andra föreslagna skattelättnader såsom avskaffandet av arvsskatt och gåvoskatt samt lättnader i förmögenhetsskatten.

Kristdemokraternas ställningstagande

Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ för 2005 finansierat ett avslag på regeringens förslag att räntebelägga periodiseringsfonderna. Kopplingen mellan att å ena sidan slopa arvsskatten och gåvoskatten och å den andra att räntebelägga periodiseringsfonderna avvisas. Arvsskatten och gåvoskatten ska också avskaffas enligt den ekonomiska politik som Kristdemokraterna tidigare presenterat för 2005.

Ologisk koppling mellan olika skattebaser

I propositionen uppger regeringen att införandet av beskattning av periodiseringsfonder är en följd av att arvsskatten och gåvoskatten avskaffas samtidigt som man inför lättnader i förmögenhetsskatten. Kristdemokraterna anser att dessa skattelättnader är bra förslag. Men samtidigt måste varje skatt prövas på sina egna meriter. Kristdemokraterna anser att både t.ex. arvsskatten och räntebeläggningen av periodiseringsfonderna strider mot hävdvunna skatterättsliga principer.

Det ursprungliga syftet med periodiseringsfonderna var att göra det möjligt för företag att kraftsamla under fler räkenskapsår för att sedan göra större investeringar. Det syftet motverkas av regeringens förslag och det underlättar knappast i motsvarande utsträckning att arvsskatten och gåvoskatten avskaffas.

Ökad komplexitet i skatteystemet och assymetri mellan bolagsformerna

Kristdemokraterna ansluter sig till de remissinstanser som anser att räntebeläggningen av periodiseringsfonderna bidrar till att det svenska skattesystemet blir mer komplicerat. En starkt bidragande orsak till denna ökade komplexitet är att påtagliga skillnader uppstår i beskattningen av de olika bolagsformerna. Handelsbolag undantas från de nya reglerna medan alla juridiska personer omfattas av dem. Detta skapar dessutom snedvridna incitament bland de personer som står inför ett beslut om huruvida man ska starta ett handelsbolag eller ett aktiebolag.

Analysen av småföretagens situation djupt bristfällig

I propositionen nöjer sig regeringen med att konstatera att det är betydligt vanligare att storföretag avsätter vinstmedel i periodiseringsfonder än att småföretag gör det.

Vi Kristdemokrater anser att denna analys är helt ovidkommande. Inte mindre än 36 procent av alla småföretag avsatte mellan 1995 och 2001 vinstmedel i periodiseringsfond. Det är visserligen färre än storföretagens 77 procent men ingalunda ett argument för att räntebelägga alla företags periodiseringsfonder.

Vi Kristdemokrater anser till skillnad från regeringen att det är just småföretag som måste ha möjligheten att spara vinstmedel för att kunna kraftsamla för nya investeringar.

Ett kontraktsbrott

Slutligen anser Kristdemokraterna att det plötsliga införandet av en skatt på en tidigare obeskattad skattebas är ett slags kontraktsbrott och därmed etiskt illegitimt. De företag, en majoritet av alla aktiebolag, som valt att spara i periodiseringsfonder har gjort det i tron att beskattning skjuts upp till dess att vinstmedlen faktiskt plockas ut. Nu har Socialdemokraterna kommit på att detta är en orörd och fullt lovlig skattebas som kan och bör beskattas. Detta får säkert företagarnas förtroende för statsmakten att minska än mer.

En annan viktig effekt blir att incitamenten att spara vinstmedel i företagen minskar. Det kommer att minska företagens möjligheter att kraftsamla för större investeringar.

Regeringens förslag att införa beskattning på juridiska personers avsatta vinstmedel avslås.

Stockholm den 11 november 2004
Per Landgren (kd)
Mats Odell (kd)	Lars Lindén (kd)
Stefan Attefall (kd)	Maria Larsson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Annelie Enochson (kd)
Lars Gustafsson (kd)