med anledning av prop. 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m.

Motion 2002/03:T12 av Johnny Gylling m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt ger utredningen om elektronisk kommunikation (N2001:07) tilläggsdirektiv att utreda en långsiktig myndighetsorganisation för bevakningen av konkurrensrelaterade frågor inom marknaden för elektronisk kommunikation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Post- och telestyrelsen bör ges i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra konkurrensförhållandena inom området fast telefoni.

En tillfällig särlagstiftning

En bred enighet råder om att den relativt unga marknaden för elektronisk kommunikation ännu inte utvecklats tillräckligt för att den generella konkurrensrätten ska kunna vara ett tillräckligt instrument för att värna en effektiv konkurrens. Det behövs en sektorsspecifik reglering. Därför utfärdades år 2002 en rad EG-direktiv på området, och inte minst därför har regeringen föreslagit en ny lag om elektronisk kommunikation som ska ersätta telelagen (1993:597). Den föreslagna lagens syfte är att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av tjänster samt deras pris och kvalitet. Detta ska enligt lagens 1 kap. 1 § uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas.

Kristdemokraterna välkomnar utvecklingen av lagstiftningen på detta område, men vill betona att den så småningom, så snabbt konkurrenssituationen tillåter, ska ge vika för den generella konkurrenslagstiftningen. Detta är syftet med, och bakgrunden till, det nya EG-regelverk som genom den föreslagna lagen genomförs i Sverige.

Långsiktig konkurrensbevakning

Den fråga i de föregående utredningarna som väckt mest synpunkter bland remissinstanserna gäller myndighetsorganisationen. I propositionen slås fast att Post- och telestyrelsen (PTS) ska ha myndighetsansvaret enligt lagen om elektronisk kommunikation. Bland den mycket stora mängd uppgifter som det därmed kommer vila på PTS att utföra, ingår att meddela tillstånd för användning av sändare, genomföra urvalsförfaranden för eftertraktade frekvenser, övervaka kvalitetsnivån för vissa tjänster, utföra marknadsanalyser och besluta om särskilda skyldigheter för företag med betydande marknadsinflytande. Kristdemokraterna vill särskilt betona vikten av att det inte uppstår en sammanblandning av de normerande, verkställande och i viss mån dömande myndighetsrollerna.

Konkurrensverket är otvivelaktigt den myndighet som besitter störst kompetens i konkurrensrättsliga frågor, varför många remissinstanser förordat att ansvaret för marknadsanalyser och åtgärder mot alltför dominerande företag bör ligga hos denna myndighet. Konkurrensverket har dock själv yttrat att förutsättningar för att utföra de marknadsanalyser som krävs för närvarande saknas inom myndigheten. Istället förordas det nu föreslagna samrådsförfarandet med PTS. Däremot förordar Konkurrensverket på sikt en modell där sektorsmyndigheter, såsom PTS, organisatoriskt inordnas som myndigheter under konkurrensmyndigheten vad avser konkurrensrelaterade frågor.

Kristdemokraterna har därför inget att invända mot den myndighetsstruktur som föreslås i propositionen, med förbehållet att den mer uttryckligen borde karakteriseras som tillfällig.

Det är således väsentligt att också för elektroniska kommunikationer på sikt åstadkomma en mer generell konkurrensrättslig lösning. Särregleringar medför snedvridningar och ineffektivitet på marknaden. Frågan om en långsiktigt ändamålsenlig och effektiv myndighetsorganisation bör så snart som möjligt prövas mer grundligt. Regeringen avvisar detta, på ett för Kristdemokraterna otillfredsställande sätt, när det i propositionen bara konstateras att mer långsiktig myndighetsorganisation senare kan komma under övervägande.

Det utförda utredningsarbetet av myndighetsfrågorna präglades av stor tidspress till följd av bristande framförhållning från regeringens sida. Utredningen om elektronisk kommunikation förväntas senast den 30 juni 2003 överlämna sitt slutbetänkande. Möjlighet finns alltså att förlänga dess förordnande och utöka uppdraget. Ambitionen bör vara att myndighetsfrågan ska vara väl utredd senast vid tidpunkten när särlagstiftningen ska ge vika för konkurrenslagstiftningen.

Kristdemokraterna föreslår därför att regeringen skyndsamt ska ge utredningen om elektronisk kommunikation (N2001:07) tilläggsdirektiv att utreda en långsiktig myndighetsorganisation för bevakningen av konkurrensrelaterade frågor inom marknaden för elektronisk kommunikation.

Konkurrensen inom området fast telefoni

Trots de högstämda ambitioner regeringen uttrycker om hur förbättrad konkurrens ska ge säkra och effektiva kommunikationer, är vissa delar av telemarknaden fortfarande inte utsatta för konkurrens. Det gäller bland annat privatabonnemang för fast telefoni. Som konstateras i propositionen uppvisar konkurrensutvecklingen för den fasta telefonin en fragmenterad bild där utvecklingen gått stegvis och där resultatet efter tio år är blandat.

TeliaSonera har i princip monopol på att tillhandahålla abonnemang, vilket skapar betydande beroendeförhållanden och konkurrensnackdelar för övriga operatörer. Detta tar sig bland annat uttryck i att abonnenter som väljer en annan operatör åsamkas praktiska nackdelar, till exempel i form av dubbla uppsättningar fakturor. Motsvarande problem har kunnat lösas i andra EU-länder. Det borde kunna ske även i Sverige.

Kristdemokraterna anser att Post- och telestyrelsen av regeringen bör ges i uppdrag att, med utgångspunkt i de utökade möjligheter som den föreslagna lagstiftningen innebär, ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra konkurrensförhållandena inom området fast telefoni.

Stockholm den 11 april 2003
Johnny Gylling (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Göran Hägglund (kd)
Sven Gunnar Persson (kd)	Dan Kihlström (kd)
Björn von der Esch (kd)	Lars Gustafsson (kd)