Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2002/03:100 2003 års ekonomiska vårproposition

Motion 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2002/03:100
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
2003-05-05
Bordläggning
2003-05-06
Hänvisning
2003-05-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att göra åtaganden utöver tidigare gjorda under anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag.

  2. Riksdagen beslutar att inte godkänna vad regeringen förordar i frågan om förändrad kapitalstruktur i statliga bolag.

Inledning

Mer eller mindre i panik tvingas nu regeringen att i tilläggsbudgeten föreslå besparingar enbart av skälet att utgiftstaken håller på att överskridas. Detta är naturligtvis anmärkningsvärt i sig men framstår än mer anmärkningsvärt när man påminner sig om att när dessa tak fastställdes ingick det en budgeteringsmarginal på 20,1 miljarder kronor. Att kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensionering skulle stiga till dagens nivåer om inga åtgärder vidtogs var väl känt vid den tidpunkt när taken bestämdes. Det har inte blivit lättare att hålla utgifterna under taken när regeringen låtit andra utgifter stiga för att köpa en riksdagsmajoritet. Än värre är att den allra övervägande delen av utgiftsökningarna har använts till annat än att förbättra den ekonomiska strukturen och öka tillväxten.

Därtill har regeringen dålig kontroll på utgiftsutvecklingen i ett kortare och medelfristigt perspektiv. Som exempel kan påpekas att regeringens egen prognos visar på en obalans på 3,5 miljarder kronor gällande utgiftsområde 13 Arbetsmarknad under innevarande år. Detta i ett läge när den öppna arbetslösheten ökar vecka för vecka, månad för månad. Vad gäller arbetsskadeförsäkringen har regeringen redan i budgetpropositionen anfört att de ändrade bevisreglerna kommer att medföra kraftigt ökade utgifter. Trots detta föreslås inga åtgärder för att dämpa denna befarade kostnadsökning.

Tilläggsbudgeten 2003 är därför ett dokument som utgör kvittensen på regeringens senfärdighet, försumlighet och lättsinne.

Då riksdagen beslutat om innevarande års budget finner vi varken möjlighet enligt de regler som gäller för budgetprocessen att arbeta om denna eller att åter redovisa hela vårt budgetförslag trots att om detta blivit riksdagens beslut det inte medfört nuvarande problem med skenande utgifter.

På vissa områden i tilläggsbudgeten har vi en annan syn på vad som skall göras och ger därför förslag på andra åtgärder. Det gäller till exempel utformningen av förslagen för att minska kostnaderna för sjukförsäkringen.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall ökas med 700 000 kronor för ökade utgifter i samband med arbete med sändningstillstånd i det femte digitala marknätet. Vi motsätter oss en fortsatt utbyggnad av marksänd digital-TV.

Mot bakgrund av detta anser vi att anslaget till Radio- och TV-verket inte skall ökas.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Försvarsmakten har i dag för lite pengar för att klara uppställda mål. Förbanden utbildas inte i erforderlig omfattning. Chefer och officerare får inte tillräcklig övning i praktisk förbandsledning. Inte heller uppnås den insatsberedskapsnivå som ligger till grund för beslutad förnyelse. Den ekonomiska ramen är för liten för att tillåta såväl insatsberedda förband och förband i internationella insatser som en rimlig långsiktig utveckling av försvaret. Därmed finns det små eller inga möjligheter att skapa den handlingsfrihet, oberoende av vägval, som nästa försvarsbeslut är i starkt behov av. Utan denna handlingsfrihet är risken uppenbar att en fortsatt rasering av Försvarsmakten framtvingas.

Mot denna bakgrund anser vi att förbandsverksamheten, inklusive materielunderhåll, skall tillföras 800 miljoner kronor redan under 2003.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Regeringen vill tillföra anslaget 10:2 Integrationsåtgärder 30 miljoner kronor. Viktigast för att motverka diskriminering är att föra en sådan politik som medför att också invandrare får arbete och kan leva på sin lön. Ändrade arbetsmarknadslagar och sänkta skatter är viktiga ingredienser.

Vi anser inte att de delar av anslagsökningen som avser informations- och utbildningsinsatser mot diskriminering och de som avses fördelas av Integrationsverket till verksamheter som skall motverka diskriminering skall göras.

Av samma karaktär är regeringens anslag för särskilda utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, vilket vi hela tiden motsatt oss. Erfarenheten av storstadssatsningen är milt uttryckt blandad. Någon permanentning bör inte ske.

Vi anser därför inte att 40 miljoner kronor skall tillföras anslag 11:1 för att permanenta nya metoder och hitta former i ordinarie strukturer för storstadssatsningen.

Migrationsverket har äskat 38 miljoner kronor i tilläggsbudget i syfte att förkorta handläggningstiderna och nå målet att beslut om uppehållstillstånd eller avvisning skall fattas inom sex månader från det att ansökan har kommit in till verket. Det är av flera skäl mycket angeläget att förkorta handläggningstiderna. Förutom att det är oanständigt ur mänsklig synpunkt medför också tidsutdräkten ökade kostnader för mottagning av de asylsökande.

Vi anser mot denna bakgrund att 12:1 Migrationsverket bör tillföras 38 miljoner kronor utöver de 5,8 miljoner kronor regeringen föreslår för investeringar i IT-stödet.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

En stor utgiftsökning i regeringens tilläggsbudget är den, märkligt nog, oförutsett stora kostnaden för högkostnadsskyddet i tandvården för individer som är äldre än 65 år. Vårt förslag till tandvårdsförsäkring, med ett högkostnadsskydd för alla, hade gjort den anslagsökningen överflödig.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att minska de ökande kostnaderna under anslag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Regeringen föreslår bland annat en förlängning av arbetsgivarnas sjuklöneperiod från två till tre veckor. Företagen skall enligt regeringen inte få någon kompensation för åtgärden och förslaget är därmed att betrakta som en skattehöjning. En förlängning av sjuklöneperioden kan leda till att många arbetsgivare blir överdrivet försiktiga och mer selektiva i anställningssammanhang och rent av till att man helt avstår från att nyanställa.

Vi anser inte att förlängningen av sjuklöneperioden skall genomföras.

Förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten skall multipliceras med faktorn 97 är samma sak som att ersättningsnivån sänks från 80 till 77,6 procent. Då vore det ”rakare” att också i semantiken sänka ersättningsnivån direkt. Om ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänks till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten den 1 juli 2003 skulle detta mer än väl motsvara besparingen som görs när sjuklöneperioden förlängs.

Vi anser att en ytterligare sänkt ersättningsnivå med 2,6 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten i sjukförsäkringen skall genomföras från den 1 juli.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Regeringens förslag att på tilläggsbudget inrätta en ny myndighet – Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen – finns det anledning att rikta skarp kritik mot. Regeringens sätt att behandla denna fråga är ytterligare tecken på bristande respekt för riksdagen. Vi tillstyrker dock i sak förslaget. Fakta i en statlig utredning talar entydigt för att myndigheten skall placeras i Stockholm eller Stockholmsområdet.

Vi anser att den nya myndigheten bör placeras i Stockholm. Med detta följer att inga nya resurser utöver tidigare anslag behövs.

Regeringen föreslår gällande såväl anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader samt anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade att utgifterna skall minskas samtidigt som kostnaderna överförs som krediteringar av arbetsgivarnas skattekonton.

Denna utformning av de särskilda anställningsstöden och stödet till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare gör att regeringens avsikt att öka subventionsgraden och kraftigt vidga vilka som kan ta del av de särskilda anställningsstöden kan genomföras utan att utgifterna synes öka och hota utgiftstaken, men alldeles uppenbart handlar det dels om ökade kostnader, dels om att budgeten för utgiftsområde 13 spruckit. Metoden att ersätta direkta bidrag med indirekta genom skattekrediteringar är därtill tvivelaktig då den på inget sätt påverkar budgetsaldot. Utgiftstaken borde justeras ner när sådana åtgärder vidtas. Då skulle motivet till dem försvinna och förhoppningsvis skulle de inte genomföras. Transparensen av de statliga utgifterna skulle därmed öka i enlighet med vad som föreskrivs i budgetlagen.

Vi anser inte att något av regeringens förslag till överföringar från budgetens utgiftssida till inkomstsidan via skattekrediteringar bör genomföras. Vi förordar att förändringarna finansieras genom att ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen sänks till 75 procent av inkomsten upp till taket redan från 1 juli.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Vi anser inte att anslaget 23:8 Medlingsinstitutet skall utökas med 1,25 miljoner kronor. Kostnaden för statistiken bör även fortsättningsvis bäras av Statistiska centralbyrån.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Regeringen föreslår att anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter också skall få användas för kompetensutveckling och utvärderingsarbete avseende insatser för att stimulera bostadsbyggande.

Som bland annat Boverket och Statskontoret konstaterat är effekterna av stöd osäkra och att ett kostnadseffektivt byggande inte förutsätter något stöd. Vi kan se att decennier av regleringar och subventioner har resulterat i en icke fungerande bostadsmarknad för hyresrätter.

Vi anser att investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter bör upphöra och således inte skall användas till andra ändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att på anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag under år 2003 ingå åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 miljoner kronor efter år 2003.

Stöd till kommuner som har dragit på sig ekonomiska problem på grund av sin hantering av det kommunägda bostadsbeståndet får inte utformas så att det snedvrider konkurrensen på bostads- och lokalmarknaderna. Utgångspunkten måste vara att stödet går till kommuner som uttömt sina resurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget, men ändå har kvarvarande problem. Omstruktureringar av kommunala bostadsbolag skall ske på marknadsmässiga grunder. Olika intressenter skall kunna förvärva delar av eller hela kommunala bostadsföretag i kris. Vi avser liksom i tidigare budgetförslag anvisa ett avsevärt lägre belopp för omstrukturering av kommunala bostadsföretag under utgiftsområde 25 i höst.

Något bemyndigande att ingå nya förpliktelser avseende kostnader för omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör inte medges regeringen.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regeringen föreslår en minskning av anslagen till Vägverket och Banverket med 1,5 miljarder kronor för åren 2003 och 2004. En stor del av den tidigareläggning av satsningar som framhölls i infrastrukturpropositionen senareläggs i bästa fall. I värsta fall dras de bara in. Förslaget innebär att ett antal planerade och välbehövliga projekt kommer att skjutas ytterligare på framtiden. Enligt Vägverket ökar gapet mellan behoven och deras möjligheter att tillgodose dem alltmer.

Enligt vår mening underskattar regeringen infrastrukturens betydelse för landets framtida tillväxt. Förslaget till neddragning av anslagen 2003 slår särskilt hårt mot vägnätet. Redan idag är tillståndet allvarligt på många av våra vägar. Vi har tidigare understrukit behovet av större satsningar på vägnätet och vi står fast vid denna bedömning.

Vi anser att anslagen för väghållning och statsbidrag samt banhållning och sektorsuppgifter bör ligga kvar på den tidigare beslutade nivån.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utan annan motivering än att statens utgifter behöver minskas tar regeringen bort två tredjedelar av anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

Medlen används bland annat till stöd för jordbrukets rationalisering. Då omarronderingsverksamheten är mycket angelägen är det inte acceptabelt att den minskas från en redan låg nivå. Regeringens förslag innebär dessvärre till och med att pågående projekt avbryts. Här visar sig åter den ringa förståelsen för betydelsen av ekonomisk tillväxt. En rationellare egendomsstruktur bidrar även det till ökad ekonomisk tillväxt.

Vi anser att anslaget till jordbrukets rationalisering skall behållas oförändrat.

Vad gäller anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. vill regeringen minska detta med 184 miljoner kronor. Motivet är minskat utgiftstryck.

Detta är en utmärkt illustration av hur rundgången mellan skatter och bidrag fungerar. Först betalas växtnäringsskatten in av jordbrukarna för att sedan delas ut till desamma genom olika bidrag. Förfarandet är i sig ett misstroende mot yrkeskåren. Nu visar också tillämpningen att det är lättare att förändra, minska eller ta bort utgifter än att ändra skatter. De som anser nuvarande lösning med skatteinbetalning och bidragsgivning vara tillfyllest uppmärksammas här på vem som beslutar om användning av inbetalda skattemedel oavsett vilka deklarationer som tidigare gjorts.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Regeringen föreslår att de statligt ägda bolagen skall ge en extra utdelning om 3 000 000 000 kronor som tillförs ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Detta konto skall kunna användas för insatser i statligt hel- och delägda aktiebolag. Som huvudregel föreslås att riksdagens godkännande skall krävas för ett sådant kapitaltillskott men i undantagsfall ”där beslut inte kan vänta” och där det rör sig om ”mindre belopp” skall regeringen bemyndigas att tillföra kapital utan riksdagens hörande, och endast inhämta ett godkännande i efterhand.

Vi motsätter oss detta förslag av flera skäl. För det första är förslaget demokratiskt tvivelaktigt. Regeringen menar att den nuvarande ordningen, dvs. att riksdagen inom ramen för den ordinarie budgetprocessen beslutar om i vilken utsträckning skattebetalarnas pengar skall användas för kapitaltillskott i statligt hel- och delägda aktiebolag, ”begränsar ägarens handlingsmöjligheter på ett olämpligt sätt”. Det är inte sant. Ägarens, dvs. medborgarnas, företrädare, dvs. riksdagen, har fullständig handlingsfrihet. Däremot begränsas regeringens handlingsfrihet, vilket är avsikten med den gällande ordningen. Vi anser att det ur demokratisk synvinkel är angeläget att denna ordning består.

För det andra riskerar förslaget att skada de företag som skall tvingas till en extra utdelning av kapital. Det framgår inte på vilken grund regeringens ”uppskattning” att en engångsutdelning om 3 miljarder kronor kan genomföras vilar. Beloppet verkar godtyckligt valt, inte av omsorg om de företag som dräneras på kapital utan för att räcka till behoven i förlustbolagen.

För det tredje kan den ordning regeringen föreslår leda till att konkurrensen snedvrids på de marknader där statligt ägda företag verkar i konkurrens med privata företag. Regeringens jämförelse med en privat företagsägare är irrelevant, dels av det uppenbara skälet att regeringen inte är en privat företagsägare, dels eftersom ett flertal statliga företag är mycket speciella bl.a. genom att ha lagreglerade monopol. Att använda avkastningen från sådana företag för att ge kapitaltillskott till företag som är konkurrensutsatta kan i praktiken innebära att en smygbeskattning av monopolföretagen används för att subventionera de konkurrensutsatta företagen. Av detta skäl är det oklart om regeringens förslag står i överensstämmelse med EU:s regelverk. Regeringen hävdar att så är fallet, men återigen saknas en redovisning av grunden för denna bedömning

Förslaget om förändrad kapitalstruktur i statliga bolag bör inte genomföras.

Stockholm den 3 maj 2003

Fredrik Reinfeldt (m)

Gunnar Axén (m)

Tomas Högström (m)

Cecilia Widegren (m)

Ulf Sjösten (m)

Lennart Hedquist (m)

Anne-Marie Pålsson (m)


Yrkanden (2)

  1. Riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen göra åtaganden utöver tidigare gjorda under anslaget 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen beslutar att inte godkänna vad regeringen förordar i frågan om förändrad kapitalstruktur i statliga bolag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.