Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2001/02:76 Teracom AB - garanti och omstrukturering

Motion 2001/02:Kr4 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2001/02:76
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
2002-01-18
Numrering
2002-01-22
Hänvisningsförslag
2002-01-22
Utskottsförslag
2002-01-22
Granskning
2002-01-22
Registrering
2002-01-22
Bordläggning
2002-01-22
Hänvisning
2002-01-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:76.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ägardirektiv till Teracom AB.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ägaransvaret bör flyttas från Kulturdepartementet till Näringsdepartementet.

  4. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera Teracom AB.

2 Motivering

Regeringens förslag är undermåligt. Det saknar redovisning av skäl till en omfattande kreditgaranti. Det saknar redovisning av garantins förenlighet med såväl EUs regler för statsstöd som budgetlagens regler om kreditgarantier. Förslaget står vidare i strid med tidigare riksdagsbeslut utan att regeringen redovisar skäl för detta. Förslaget bör därför avslås. I stället bör Teracom AB ges nya ägardirektiv vad gäller omfattningen av bolagets verksamhet. Regeringen bör vidare bemyndigas att privatisera Teracom AB.

3 Behovet av garanti

I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas utfärda en kreditgaranti om 2 miljarder kronor till Teracom AB. Regeringen redovisar att Teracom har ett behov av kapitaltillskott för att soliditeten skall hållas över 30 procent, vilket sägs vara den nivå som krävs av kreditgivarna. En kreditgaranti som möjliggör ökad upplåning leder inte, i varje fall enligt någon känd ekonomisk teori, till ökad soliditet. Möjligen skall uttalandet tolkas så att bankerna vägrar att låna ut ytterligare medel till Teracom AB. Detta skulle emellertid enbart kräva en statlig kreditgaranti för belopp utöver dagens upplåning, dvs en garanti om ca 200 miljoner kronor. Regeringens förslag saknar varje antydan till argument eller skäl till varför kreditgarantin behöver omfatta bolagets totala upplåning.

4 EUs statsstödsregler

Enligt material från Riksgäldskontoret publicerade Europeiska kommissionen i mars 2000 riktlinjer avseende statlig garantigivning där man tydliggör tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget om statligt stöd i form av garantier (kommissionens skrivelse till medlemsstaterna SG (2000) D/102008). Kommissionen anger följande förutsättningar som skall gälla för att en garanti skall vara förenlig med reglerna för den gemensamma marknaden:

  1. låntagaren får inte vara i finansiella svårigheter,

  1. låntagaren skall i princip kunna låna på marknaden utan statlig intervention,

  2. garantin skall vara knuten till en specifik finansiell transaktion, vara på ett bestämt belopp, ej täcka mer än 80 procent av utestående lånebelopp eller annan förpliktelse och inte vara obegränsad i tid och

  1. marknadspris betalas för garantin.

Det är uppenbart att regeringens förslag i vart fall strider mot punkterna a, b och c och därmed inte skulle vara förenligt med EUs regler för statsstöd. Teracom AB är i finansiella svårigheter och kan enligt tidningsuppgifter inte låna på marknaden utan statlig intervention. Garantin är inte knutet till en specifik transaktion, täcker mer än dagens lånebelopp och är avsedd att täcka 100 procent av upplåningen. Det är anmärkningsvärt att propositionen saknar varje tillstymmelse till analys av förslagets förenlighet med EUs statsstödsregler. Det finns skäl att ifrågasätta om propositionen är beredd i enlighet med regeringsformens krav.

5 Budgetlagen

I garantiförordningen (1997:1006) regleras statliga garantier utfärdade av myndigheter under regeringen. Den föreslagna kreditgarantin faller under denna förordning. 10 § lyder: ”Endast om det finns särskild anledning får en garanti omfatta hela kostnaden för den verksamhet som den utgör stöd för.” Den av regeringen föreslagna garantin för Teracom omfattar mer än dagens totala upplåning och ger möjlighet för bolaget att låna ytterligare belopp. I propositionen redovisas inte några skäl, vare sig särskilda eller andra, till varför staten skall garantera mer än Teracoms totala upplåning i dag. Förslaget strider därmed sannolikt mot budgetlagen. Vi anser mot denna bakgrund att finansutskottet bör beredas tillfälle att yttra sig över propositionen.

6 Tidigare riksdagsbeslut

I regeringens proposition om digitala TV-sändningar, 1996/97:67, anförde statsrådet Ulvskog att det ekonomiska risktagandet skulle tas av medverkande bolag: ”Den föreslagna sändningsverksamheten skall i sin helhet bekostas av medverkande företag.” ”Såväl staten som de företag som skall svara för det ekonomiska risktagandet (vår kursivering) får härigenom möjlighet att bilda sig en uppfattning om vilka marknadsmässiga förutsättningar och vilken ekonomisk bärkraft sändningarna har.” Regeringen föreslår nu att staten skall garantera Teracoms samtliga krediter med en kreditgaranti om två miljarder kronor. Staten föreslås därmed överta hela det ekonomiska risktagandet utan att vare sig motivering eller förklaring lämnas till riksdagen varför riksdagens tidigare beslut ska frångås.

I samma proposition, 1996/97:67, anförde regeringen vidare att en grundläggande förutsättning för en utbyggnad givetvis är att de digitala marksändningarna bedöms ha en ekonomisk bärkraft. Om utvärderingen visar att sändningarna inte har ekonomisk bärkraft skall programföretagens tillstånd att bedriva marksändningar inte förlängas efter den första tillståndsperiodens slut. Beträffande finansieringsformerna anförde utskottet, i betänkande 1996/97:KU17: ”Utskottet utgår ifrån att ett sådant eventuellt samarbete inte kommer att innebära att statliga medel används för att subventionera hushållens anskaffning av avkodare.” I underlaget till punkt 7 vid bolagsstämman för Teracom AB redovisas tre områden med investeringsbehov. Ett av dessa är ”Marknadssatsningen i Boxer”. Det är i klartext ytterligare reklamsatsningar och subventioner av hushållens avkodare, vilket är i strid med tidigare riksdagsbeslut.

7 Underlaget hemligstämplat

Enligt den lilla del av underlaget som inte är hemligstämplat har Teracom AB sedan våren 2000 fört diskussioner med Kulturdepartementet om behovet av kapitaltillskott. Kapitalbehovet löstes kortsiktigt 2000 genom att bolagets andel i NSAB avyttrades. Under våren 2001 inleddes förnyade diskussioner. Teracom har till departementet presenterat ett antal olika vägar att erhålla kapitaltillskott, alltifrån nyemissioner, aktieägartillskott, garantier, riktade emissioner etc. Även Finansdepartementet har tillställts en omfattande dokumentation. Allt detta är hemligstämplat. I stort sett samtliga skrivelser från bolaget till departementet som berör kapitalbehovet är hemligstämplade. Ett nytt bottenrekord i hemlighetsnoja sattes av Kulturdepartementet som hemligstämplade delar av kallelsen till bolagsstämman. Hade ett privat börsbolag gjort motsvarande hade det inneburit ett grovt brott mot börsreglerna.

8 Ägardirektiv till Teracom AB

Vi anser att det inte finns någon anledning för statliga bolag att med kraftiga subventioner sälja och hyra ut TV-mottagare eller dekodrar. Teracom AB bör därför åläggas att avyttra denna del av sin verksamhet som företrädesvis drivs i dotterbolaget Boxer. Detta bör ske genom ägardirektiv på nästa bolagsstämma.

9 Privatisera Teracom AB

Turerna runt Teracom AB de senaste åren visar att Kulturdepartementet utövat det statliga ägandet på ett sätt som skadat såväl bolaget som statens intressen. Vi har tidigare fört fram krav på att det statliga ägandet i Teracom i stället bör utövas av Näringsdepartementet. De senaste turerna visar med all önskvärd tydlighet att det är nödvändigt att flytta ägaransvaret från Kultur- till Näringsdepartementen till dess en privatisering av bolaget kan ske. Detta bör ges regeringen tillkänna. Vidare bör regeringen bemyndigas att privatisera Teracom AB. Bolaget behöver ägare som kan tillföra såväl kapital som kunnande för att de värden som finns i bolaget ska kunna utvecklas och tas till vara. En privatisering bör ske snarast.

Stockholm den 16 januari 2002

Elisabeth Fleetwood (m)

Lennart Fridén (m)

Jan Backman (m)

Roy Hansson (m)

Anne-Katrine Dunker (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Hjertén (m)

Birgitta Wistrand (m)

Kent Olsson (m)


Yrkanden (4)

  1. Riksdagen avslår proposition 2001/02:76.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ägardirektiv till Teracom AB.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ägaransvaret bör flyttas från Kulturdepartementet till Näringsdepartementet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera Teracom AB.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.