med anledning av prop. 2001/02:63 De nya läkemedelsförmånerna

Motion 2001/02:So17 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Läkemedelsförmånsnämnden bör utarbeta former för dialog mellan sjukvårdshuvudmän, patient- och intresseorganisationer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontinuerlig vidareutbildning för förskrivare, hälso- och sjukvårdspersonal och konsumenter.

3. Riksdagen begär hos regeringen förslag om ett åtgärdspaket för att motverka felanvändning av läkemedel.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade systematiska studier kring läkemedelseffekter på olika grupper i samhället.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam fond för fortbildning.

6. Riksdagen begär hos regeringen en utredning i syfte att se över konsekvenserna av införandet av ett samlat högkostnadsskydd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnadsfria läkemedel inom den avancerade hemsjukvården.

8. Riksdagen begär hos regeringen förslag om ett åtgärdsprogram för kontroll av läkemedel ur miljösynpunkt.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att läkare som inte har en fast arbetsplats eller står utanför hälso- och sjukvården bör förses med en särskild kod i syfte att kunna förskriva subventionerade läkemedel.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avmonopolisering av Apoteket AB.

Inledning

Läkemedlen är en viktig del av vård och behandling. Det är nödvändigt att de används på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. Läkemedelskostnaderna har stigit kraftigt under senare år, den årliga läkemedelskostnaden i Sverige är drygt 25 miljarder. Samtidigt kommer larmrapporter om äldre som övermedicinerar för att de fått för mycket och för många mediciner utskrivna. Det är av yttersta vikt att vi tar fram långsiktiga lösningar för förskrivning av läkemedel och att utgångspunkten är den enskilda patientens bästa. Trots ökade läkemedelskostnader kan ett rätt använt läkemedel vara samhällsekonomiskt försvarbart. Det är nödvändigt med en jämvikt mellan förskrivning av läkemedel och övrig behandling/omvårdnad, allt efter den enskilde individens behov. Genom att landstingen tar över ansvaret för kostnaderna av läkemedel ökar incitamenten att effektivisera läkemedelshanteringen. Sjukvårdshuvudmännen bör ges ökat handlingsutrymme samt ökade möjligheter till bättre uppföljning.

Centerpartiet tillstyrker att kostnadsansvaret läggs ut på landstingen. Vi förutsätter att landsting och regioner fortsätter arbeta för att decentralisera budgetansvaret ytterligare till enskilda vårdenheter och vårdcentraler. För att detta skall bli möjligt krävs att regeringen utvecklar formerna för lokal uppföljning.

Propositionen saknar förslag som skulle förbättra läkemedelsanvändningen för bland annat kvinnor och de äldre. Det är viktigt att se läkemedel som ett inslag i behandlingen, men det är inte endast medicinska landvinningar som gör att en människa blir frisk.

Läkemedelsförmånsnämnd

I propositionen föreslås en ny nämnd, Läkemedelsförmånsnämnden, bli inrättad. Läkemedelsförmånsnämnden skall ha ansvaret för beslut rörande subventionering och prisreglering av läkemedel, detta välkomnas av Centerpartiet. Sammansättningen i den nya nämnden tillstyrkes. För att den nya nämnden skall lyckas är det nödvändigt att öppna upp för en dialog mellan sjukvårdshuvudmän, patient- och intresseorganisationer. Nämnden bör därför utarbeta former för dialog mellan sjukvårdshuvudmän, patient- och intresseorganisationer. Detta bör ges regeringen tillkänna.

I regeringens proposition framgår inte vilka möjligheter som föreligger för ett läkemedel att på nytt bli omprövat för subvention, om man tidigare erhållit ett avslag. Centerpartiet utgår från att det finns möjligheter till omprövning av ett läkemedel som tidigare erhållit ett avslag för subventionering.

Utbildning av personal och konsumenter

En förutsättning för effektiv och kvalitetssäker läkemedelsanvändning är fortbildning av förskrivarna, annan hälso- och sjukvårdspersonal men även till konsumenterna. Hälso- och sjukvårdspersonal som skriver ut läkemedel måste kritiskt kunna granska förskrivningen av läkemedel och på så sätt se till så att patientperspektivet alltid blir utgångspunkten.

Genom att öka förskrivarnas, övrig vårdpersonals och inte minst konsumenternas kunskaper om läkemedel och deras biverkningar minskar riskerna för feldosering med skadlig utgång. Centerpartiet anser att förskrivare, hälso- och sjukvårdspersonal och konsumenter bör ha möjlighet till kontinuerlig vidareutbildning.

Vad som ovan anförts om kontinuerlig vidareutbildning för förskrivare, hälso- och sjukvårdspersonal och konsumenter bör ges regeringen tillkänna.

Felanvändning

Felanvändning leder till onödiga kostnader för såväl patienten, hälso- och sjukvården som samhället. Enligt uppgifter har en studie i Norge visat att 18 % av dem som avlider på sjukhus, avlider på grund av läkemedel. Denna utveckling kan förebyggas genom att kontinuerligt vidareutbilda och informera förskrivare, hälso- och sjukvårdspersonal och konsumenter om läkemedelsförskrivning och eventuella biverkningar av läkemedel. Flödet av läkemedel är omfattande, mer än 1 000 ton förbrukas i Sverige varje år. Vi behöver veta mer om varför läkemedel förskrivs, hur de används och hur det kommer sig att patienter avstår från läkemedelsbehandling och vilka eventuella hälsoekonomiska vinster som en läkemedelsbehandling kan medföra. Det finns uppgifter som visar att 10 % av de intagna på medicinkliniker ligger där på grund av felmedicinering eller övermedicinering. Regeringen bör återkomma med ett åtgärdspaket för hur man tillsammans med landstingen kan motverka felanvändning av läkemedel och istället uppnå en effektiv säker läkemedelsanvändning för konsumenterna.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ett åtgärdspaket för hur man tillsammans med landstingen kan motverka felanvändning av läkemedel.

Systematiska studier på olika grupper

Kvinnoperspektivet är starkt eftersatt inom hälso- och sjukvården. Trots vetskapen om skillnader i ämnesomsättningen mellan kvinnor och män behandlas de lika i bland annat kliniska studier. Då männen inte har några störande hormonscykler har resultaten ansetts lättare att tolka. Detta innebär att de som faller utanför normen riskerar feldosering med biverkningar.

Då de äldre utgör den största användargruppen, och är överrepresenterade i statistiken över skador på grund av läkemedel, är även de en grupp som måste prioriteras vid utökad forskning på läkemedel. Även barnperspektivet saknas inom den kliniska läkemedelsforskningen. Centerpartiet ställer sig därför bakom EU:s senaste förslag om att ytterligare stimulera läkemedelsforskningen för barn, områden där det är särskilt angeläget att utveckla fler barnläkemedel mot bland annat övervikt, lever- och tarmsjukdomar och smärta. Barn är inte miniatyrupplagor av vuxna. Då de är i ständig utveckling blir det extra viktigt att de kliniska studierna av läkemedel även sker på olika åldersgrupper.

Centerpartiet anser att de systematiska studierna kring läkemedelseffekter på olika människor skall utökas, så att läkemedelsbehandlingarna på sikt blir säkrare och risken för onödiga skadeverkningar minskar.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Fortbildningsansvaret

Centerpartiet vill pröva möjligheterna till en mer producentoberoende fortbildning, än vad fallet tycks vara idag. För att säkra regelbunden fortbildning av förskrivare och hälso- och sjukvårdspersonal har man i USA infört en modell som innebär att samtliga läkemedelsföretag avsätter finansiella medel till en särskild fond för fortbildning. Genom en sådan typ av gemensam fond, där alla läkemedelsföretag tar ett samlat ansvar för fortbildning, läggs en grund för långsiktig hållbarhet inom läkemedelsindustrin, där patientperspektivet blir den självklara utgångspunkten. Ett sådant system bör även prövas i Sverige.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Goda exempel

I Helsingborg har Helsingborgs lasarett AB och Apoteket AB i ett pilotprojekt utvecklat metoder för att förbättra situationen och lösa problemet med ökad läkemedelsanvändning. Projektet har rört samverkan mellan läkar- och farmacikompetens i läkemedelsbehandling av patienter. Målet har varit att förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändningen för patienten, att frigöra tid för vårdpersonal och att bättre utnyttja resurser. Efter en kartläggning i nära samarbete med patienten i kompetenssamverkan mellan olika yrkesgrupper visade studien att 28 % av patienterna hade läkemedelsrelaterade problem. Den genomsnittliga sjukhuskostnaden för dessa patienter var 20 900 kronor per patient. Om kostnaden antas gälla generellt för en sådan patientpopulation skulle det bli 45 miljoner kronor per år för en stad av Helsingborgs storlek.

I studien framkom fakta som gjorde att läkare eller annan sjukvårdspersonal ingrep för att förbättra situationen. Det handlade om att sjukhusbesök inte behövdes, att behandling inte behövdes, att besök i primärvård inte behövdes eller att medicinering togs bort eller drogs ner. I en grupp ökades medicineringen för att nå bättre resultat. Generellt visade studien att av 100 patienter hade 6 läkemedelsrelaterade problem varav 5 kunde förhindras!

Det viktigaste är att kompetenssamverkan som beskrivits ovan kan förhindra lidande och förbättra kvaliteten i vården för patienten. Resultatet i Helsingborg visar att uppskattade siffror ger att man skulle kunna minska akuta sjukhusbesök med 1 700 stycken per år motsvarande en kostnad av 36 miljoner kronor per år. Dessutom skulle 1 600 primärvårdsbesök inte behövas till en kostnad av 2 miljoner kronor. Detta är bara ett exempel, Centerpartiet är övertygade om att det finns fler. Vi förutsätter att erfarenheterna sprids bland ansvariga runt om i vårt land.

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddets grundprincip är att den enskilde ska få behandling även om ohälsa medför ökade kostnader. Alltfler olika behandlingar och läkemedel införs som medicinskt motiverade behandlingmetoder för den enskildes hälsa, de ingår dock inte i högkostnadsskyddet. Reglerna för högkostnadsskyddet behöver ses över. Genom ett samlat högkostnadsskydd blir det mer överblickbart för patienten, en genomgripande översyn av systemet är därför nödvändig.

En utredning skulle kunna se över de regionala skillnaderna, vilka grupper av patienter som hamnar utanför skyddet, vilka nya behandlingar och åtgärder som är kopplade till ohälsa och vilka konsekvenserna blir av ett samlat högkostnadsskydd för den enskilde och för samhället.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en utredning kring konsekvenserna av ett samlat högkostnadsskydd.

Kostnadsfria läkemedel i hemsjukvården

Idag skrivs många sjuka människor ut till hemsjukvården. Denna utveckling förespråkar Centerpartiet då det finns stora hälsomässiga mervärden i att få vård i närheten av vänner och familj och på en plats där man känner sig trygg. Då hemsjukvården tar över patienter som vid sjukhusvistelse skulle ha fått sin medicin kostnadsfritt, borde så även gälla inom hemsjukvården.

Vad som ovan anförts om kostnadsfria läkemedel inom den avancerade hemsjukvården bör ges regeringen tillkänna.

Läkemedelsavfall

Varje år kasseras även 800 000 ton läkemedel. I Socialstyrelsens rapport Läkemedel i miljön diskuteras hälsohotet från läkemedelsrester. Antibiotika kan vara svårt att bryta ner, detta kan i vissa fall leda till att rester av antibiotika finns i dricksvatten och livsmedel som i sin tur påverkar överkänsliga personer. Senaste tiden har det skett en ökning av användandet av hormonella läkemedel som alltmer ses som ett miljöproblem. Östrogena ämnen som kommer ut i våra sjöar och hav påverkar fiskens reproduktionsmöjlighet. Vissa narkosgaser har visat sig medverka till nedbrytning av ozonskiktet. Enligt Centerpartiet är det angeläget att öka kunskapen och kontrollen av läkemedel ur miljösynpunkt, regeringen bör därför snarast återkomma med ett åtgärdsprogram om läkemedel ur miljösynpunkt.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ett åtgärdsprogram för läkemedel ur miljösynpunkt.

Arbetsplatskod och förskrivarkod

Ett system med arbetsplatskod och förskrivarkod ger ökade möjligheter till uppföljning av förskrivning av läkemedel. Men de läkare som har en arbetsplats utanför hälso- och sjukvården eller saknar en fast arbetsplats utesluts ur detta system. Detta är inte acceptabelt då dessa läkare gör en viktig kompletterande insats och avlastar akutsjukvården. Centerpartiet kan inte se någon poäng i att utesluta dessa läkare från att skriva ut läkemedel med subvention. Ett alternativ är att förse dessa läkare med en egen kod, vilket gör att man kan följa deras förskrivningar och genomföra kvalitetsuppföljningar. Detta anser Centerpartiet vara nödvändigt. Läkare som inte har en fast arbetsplats eller som arbetar utanför hälso- och sjukvården bör därför förses med en egen kod, i syfte att kunna förskriva subventionerade läkemedel.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Avmonopolisering av Apoteket AB

Sverige är det enda land i hela OECD som har monopol på apoteksverksamhet. Runt om i vårt land är apotektätheten låg, och bor man på landsbygden kan det vara långt till närmaste apotek. Statliga utredningar visar att det finns stora välfärdsvinster med att avskaffa Apotek ABs monopol och istället ge licensierade butiker och apotek möjlighet att kunna sälja såväl receptbelagda som receptfria läkemedel. En avmonopolisering av Apoteket kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet samt lägre läkemedelskostnader för den enskilde.

Centerpartiet anser att Apoteksbolagets monopol bör avvecklas.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 29 januari 2002
Kenneth Johansson (c)
Birgitta Carlsson (c)	Agne Hansson (c)
Rolf Kenneryd (c)	Gunnel Wallin (c)