med anledning av prop. 2000/01:70 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet

Motion 2000/01:Sf28 av Gunnar Axén (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillgångarna i Sjätte AP-fonden - efter utbyte av
börsnoterade aktier mot obligationer - skall överföras till staten, varefter
de onoterade aktierna placeras i ett riskkapitalbolag under
Finansdepartementet samt att detta riskkapitalbolag sedan privatiseras i
enlighet med vad som anförs i motionen.
Bakgrund

Sjätte fondstyrelsen tillkom 1996 i samband med att den s.k.
avvecklingsstyrelsen efter löntagarfonderna, som då hade kvar värden för
några hundra miljoner kronor, tillfördes ytterligare 10 miljarder kronor
från AP-fonden. Det uppgivna syftet var att öka tillgången på riskkapital
för mindre, nystartade och onoterade företag.

Redan denna uppläggning visar att Sjätte fondstyrelsen aldrig haft något i
ATP-systemet att göra. Placeringar i små, onoterade bolag är förenade med
stor risk och låg likviditet och är inte en uppgift att använda skattebetalarnas
pengar till.

Till en början placerades de drygt 10 miljarder kronorna huvudsakligen i
räntepapper med förhållandevis låg förräntning.

Med början andra halvåret 1998 omplacerades likviditeten i börsnoterade
aktier. Vid det senaste årsskiftet (2000-12-31) uppgick fondens förvaltade
tillgångar till 18,4 miljarder kronor, varav knappt fyra miljarder kronor
placerats på det vis som Sjätte AP-fondens verksamhet motiverats med.

Regeringens förslag

I propositionen (2000/01:70) föreslår regeringen att vid beräkning av
fördelningssystemets ekonomiska ställning skall till avgiftstillgången
läggas det redovisade marknadsvärdet av tillgångarna hos Första-Fjärde
och Sjätte AP-fonderna vid utgången av det andra året före det år
balanstalet avser (s. 33).

För över tillgångarna i sjätte AP-fonden till
staten

Det finns inget motiv till Sjätte AP-fondens existens. Fonden hör inte
hemma i pensionssystemet, och staten skall i en öppen marknadsekonomi
överhuvudtaget inte äga företag. Erfarenheterna av statligt företagande
och inte minst statlig riskkapitalverksamhet är inte goda.

Verksamheten kan heller inte motiveras av att man tillför något unikt
kunnande. Privata riskkapitalbolag är mycket aktiva på detta
marknadssegment, och det kan vara svårt för vad som närmast är en offentlig
myndighet i mångmiljardklassen att utveckla den flexibilitet och snabbhet
som krävs i branschen. Möjligheten för en sådan bjässe att med framgång
placera i små, nystartade företag i enlighet med den ursprungligen givna
uppgiften är i stort sett obefintlig.

Fondens tillgångar bör därför föras över till staten på samma sätt som
tidigare gjorts i år, då totalt 155 miljarder kronor från AP-fondssystemet
fördes över till staten via Riksgäldskontoret.

För att undvika marknadsstörningar kan innehavet av börsnoterade aktier
dessförinnan bytas ut mot obligationer. De onoterade aktierna förs till ett
riskkapitalbolag under Finansdepartementet och privatiseras sedan snarast
möjligt på samma sätt som en gång skedde med Atle och Bure.

Stockholm den 20 mars 2001

Gunnar Axén (m)