med anledning av prop. 2000/01:70 Automatisk balansering av ålderspensionssystemet

Motion 2000/01:Sf27 av Claes Stockhaus m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till
automatisk balansering som innehåller gränser för vilket över- eller
underskott som den automatiska balanseringen skall hantera.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till
automatisk balansering som innehåller ett färdigt förslag om hur
överskott i fördelningssystemet skall fördelas.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med nytt förslag till
automatisk balansering av finansiellt underskott i pensionssystemet som
baseras på tillfällig avgiftshöjning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet klart skall
belysa konsekvenserna av den automatiska balanseringen för
statsbudgeten samt för individer med olika inkomster, kön och ålder.

Inledning

Propositionen innehåller förslag till automatisk balansering inom det nya
pensionssystemet. De föreslagna reglerna anger hur systemets tillgångar
och skulder årligen skall beräknas med utgångspunkt från historiska
transaktioner. Förhållandet mellan tillgångar och skulder skall årligen
redovisas i form av ett balanstal. Överstiger balanstalet 1,00 har systemet
ett överskott i den mening att det beräknas klara sitt åtagande med
marginal, pensionsskulden är mindre än systemets tillgångar. Understiger
balanstalet 1,00 är systemet i finansiell obalans, pensionsskulden
överstiger de tillgångar som skall finansiera skulden. Om balanstalet är
mindre än 1,00 skall enligt förslaget balansen mellan tillgångar och
skulder återställas genom att inkomstindex multipliceras med balanstalet,
varvid en ny indexserie, ett balansindex, skapas. Förräntningen av
pensionsbehållningarna kommer då inte att fullt ut spegla tillväxten i de
genomsnittliga inkomsterna. Utgående pensioner kommer att sänkas.

På detta sätt byggs en automatisk reaktion på vissa samhällsekonomiska
utvecklingsförlopp in i systemet. Dessa utvecklingsförlopp kan bero på hur
många barn som föds, in- och utvandring, när och hur mycket invånarna
arbetar och ersättningen för arbete, när individerna pensioneras samt hur
länge de lever efter denna tidpunkt.

Det finns ekonomiska och demografiska förlopp som innebär att ålders-
pensionssystemets ekonomiska styrka växer systematiskt. I första hand skall
en växande ekonomisk styrka i fördelningssystemet behållas inom
pensionssystemet för att där utgöra en buffert mot en negativ ekonomisk
utveckling. Visar det sig att den ekonomiska ställningen i fördelningssystemet
blir så stark att det med försiktiga beräkningsantaganden är omotiverat att
behålla ytterligare överskott i systemet skall ett sådant överskott fördelas på
de försäkrade. Ett tillägg till indexeringen skall i detta fall göras som
motsvarar det utdelningsbara överskottet. Enligt regeringen skall
möjligheterna att i lag reglera eventuella överskott i fördelningssystemet
utredas och förslag i denna fråga skall presenteras senast under år 2004.

Vänsterpartiets synpunkter

Vänsterpartiet står inte bakom det nya pensionssystemet. Vi har tidigare
framfört omfattande kritik mot systemet. Kritiken framgår bland annat av
Vänsterpartiets reservation i SOU 1994:20 samt av motion
1997/1998:Sf36. Idag är dock det nya pensionssystemet en realitet som vi
har att förhålla oss till. Vänsterpartiet föreslår i denna motion att
riksdagen avslår regeringens nuvarande förslag till automatisk
balansering. Vänsterpartiet föreslår istället att regeringen arbetar fram ett
nytt förslag till balansering, och vi presenterar i denna motion vilka
principer som skall vara vägledande för detta arbete.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att propositionen inte innehåller ett
färdigt förslag angående hur överskott i fördelningssystemet skall fördelas.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag till
automatisk balansering som innehåller ett färdigt förslag angående hur
överskott i fördelningssystemet skall fördelas.

Vidare går det inte att utläsa vilken konsekvens den automatiska
balanseringen får för statsbudgeten vid ett negativt samhällsekonomiskt
utvecklingsförlopp. Vänsterpartiet har efterfrågat sådana beräkningar
alltsedan Pensionsarbetsgruppens tid. Vid en situation där den
inkomstrelaterade ålderspension-en sänks till följd av följsamhetsindexet
och/eller den automatiska balanseringen ökar behovet av garantipension.
Denna pension finansieras via statsbudgeten. Det är även anmärkningsvärt att
det inte finns någon konsekvensbeskrivning angående hur förslaget slår för
individer med olika inkomstnivåer, kön och ålder. Vänsterpartiet anser att
regeringen i det fortsatta beredningsarbetet klart skall belysa konsekvenserna
av den automatiska balanseringen för statsbudgeten samt för individer med
olika inkomster, kön och ålder.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Enligt propositionen ger förslaget till automatisk balansering en balans
mellan två viktiga principer inom pensionssystemet. Den ena principen är
ambitionen om förräntning av varje generations pension. Den andra principen
handlar om "rättvisa mellan generationer". Enligt Vänsterpartiets mening
innebär förslaget en uppluckring av den solidaritet mellan generationer som
funnits inbyggd i Sveriges socialförsäkringssystem. Eftersom Vänsterpartiet
fortsatt försvarar vikten av solidaritet inom systemet ifrågasätter vi
nödvändigheten av en definitiv avgiftsnivå. Snittindexet och det för varje
årskull beräknade delningstalet innebär redan att nivån på utbetalade
pensioner varierar i takt med väsentliga delar av de ekonomiska och
demografiska variationerna. Istället borde systemet vara utformat så att
avgiften höjs tillfälligt då systemet är underfinansierat. Denna tillfälliga
avgiftshöjning skall avskiljas från den fastlagda avgiftsnivån och därmed inte
ge pensionsrätt. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med ett
förslag till automatisk balansering enligt denna princip.

I den fortsatta beredningen kommer regeringen att överväga möjligheten
att i lämplig lag införa beräkningsregler för när utdelningsbara överskott kan
anses föreligga. Vänsterpartiet anser att det, på motsvarande sätt, borde
fastläggas en gräns för vilket underskott som kan hanteras med
avgiftsökningar inom systemet för automatisk balansering. Passeras gränserna
för accepterat över- eller underskott är det en fråga för de då ansvariga
politikerna att ta ställning till hur utdelningen, alternativt finansieringen,
skall
gå till. Denna gränssättning är speciellt viktig utifrån konjunkturaspekten på
tillfällig avgiftshöjning. Om en alltför hög tillfällig avgiftshöjning tillåts
vid
en konjunkturnedgång riskeras att samhällsekonomin försämras ytterligare.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med ett förslag till
automatisk balansering som innehåller gränser för vilket över- eller
underskott som den automatiska balanseringen skall hantera.

Slutligen anser Vänsterpartiet att det är viktigt att värna om att
buffertfonden är stor nog för att undvika behovet av automatisk balansering
till följd av underskott i pensionssytemet. Följande överföringar från AP-
fonderna till statsbudgeten är gjorda/skall göras:

1999 45 miljarder kronor

2000 45 miljarder kronor

2001 155 miljarder kronor

Enligt pensionsöverenskommelsen skall det slutliga överföringsbeloppet
fastställas vid en kontrollstation år 2004. De överföringar som hittills gjorts
från AP-fonderna till statsbudgeten kan Vänsterpartiet förstå utifrån
argumentet att kostnader för t.ex. förtidspension förts samma väg. Förslaget
till automatisk balansering aktualiserar dock behovet av en stark buffertfond.
Vänsterpartiet vill därför redan nu framföra att partiet är skeptiskt inför
ytterligare överföring av medel från AP-fonderna, och menar att
buffertfondernas storlek bör vara föremål för ytterligare övervägningar.

Stockholm den 20 mars 2001

Claes Stockhaus (v)

Lars Bäckström (v)

Marie Engström (v)

Ulla Hoffmann (v)

Siv Holma (v)

Kalle Larsson (v)

Johan Lönnroth (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v)