med anledning av prop. 2000/01:127 Sjöfartsstöd

Motion 2000/01:T16 av Sven Bergström m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att systemet med nedsättning av sociala avgifter och
löneskatter för svensk färje- och handelssjöfart bör införas med retroaktiv
verkan från den 1/1 2001.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör se över möjligheten att i likhet med Finland,
Norge, Tyskland och andra länder införa en tonnageskatt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktningen på gemensamma regler för sjöfarten inom EU.

Inledning

Centerpartiets enträgna arbete för att ge svensk sjöfart goda
och likvärdiga konkurrensvillkor har gett resultat. I
proposition 2000/01:127 Sjöfartsstöd föreslår regeringen
nämligen det Centerpartiet var första parti att kräva, därtill
med finansiering: införandet av ett "nettostöd" (som är en
nedsättning av sjöfartens sociala avgifter och löneskatter)
gällande både färje- och handelssjöfarten. Att riksdag och
regering nu kan bidra till svensk sjöfarts fortlevnad och
utvecklingsmöjligheter är glädjande. Särskilt glädjande för
oss i Centerpartiet som drivit på för att förbättra villkoren.
Dock finns möjligheten fortfarande att ytterligare förbättra
regeringens förslag.

Svensk sjöfart konkurrerar på en marknad med tuffa villkor. Samtidigt går
cirka 90 procent av den svenska exporten via sjöfart. Det är betydande
summor för ett land som är beroende av exporten för ett fortsatt välstånd. I ett
sådant läge är det absolut nödvändigt att näringen ges likvärdiga villkor som
sina konkurrenter.

Riksdagshistorik

I och med att danska Folketinget den 26/5 2000 fattade
beslut om att utvidga Danskt Internationellt Skeppsregister
(DIS) så hamnade svensk sjöfart i en svår situation. Det
finns all anledning att påpeka att svensk sjöfart, främst
färjenäringen, var akut hotad. Centerpartiet, som inser att
sjöfarten är en nödvändig och vital del av det svenska
transportsystemet, fann att Sverige måste agera med
skyndsamhet för att säkerställa fortlevnaden av näringen. I
den budgetmotion Centerpartiet lade fram hösten 2000 fanns
därför ekonomiskt utrymme för införande av en modell för
"nettostöd" redan från den 1/1 2001. Regeringen hade i den
budget som arbetats fram tillsammans med Vänsterpartiet
och Miljöpartiet inget ekonomiskt utrymme avsatt för
införandet av ett "nettostöd" från denna tidpunkt. Istället
aviserades bara att åtgärder för att motverka utflaggning från
den 1/1 2002.

Mot bakgrund av sjöfartens utsatta läge och regeringens handfallenhet
valde Centerpartiet att den 28/9 2000 begära ett utskottsinitiativ innebärande
att trafikutskottet skulle ta initiativet och redan då påbörja arbetet med ett
förslag till riksdagen för att kunna införa ett "nettostöd" redan från den 1/1
2001. I sin tur fick detta centerinitiativ till följd att företrädare för
riksdagens
vänstermajoritet motionerade om förbättringar för sjöfarten redan under 2001.
Till slut enades trafikutskottet (med undantag av moderaterna) om att
tillkännage för regeringen att 1/1 2002 kan vara en för sen tidpunkt att införa
ett stöd till färjesjöfarten. Att regeringen nu lägger fram ett förslag om ett
förändrat sjöfartsstöd från och med den 1/10 2001 istället för efter den 1/1
2002 kan ses som ett direkt resultat av Centerpartiets påtryckningar i
Trafikutskottet.

Retroaktivt införande

Centerpartiet välkomnar att regeringen lyssnat på näringen,
fackföreningarna och på oss när vi krävt att svensk
sjöfartsnärings konkurrenskraft ska förbättras. Vi tycker
däremot att det är ledsamt att regeringen med sin långsamma
hantering inte lyckats få fram ett förslag till riksdagen
avseende ett nytt och förbättrat sjöfartsstöd förrän nu.
Centerpartiet avsatte redan hösten 2000
skattesänkningsutrymme för ett "nettostöd" gällande både
färje- och handelsflottan från och med den 1/1 2001. Vi
menar att regeringen kunnat genomföra denna viktiga reform
redan när vi föreslog det, om den rätta viljan hade funnits.
Särskilt som riksdagens trafikutskott i betänkande TU
2000/01:01 påtalade att den 1/1 2002 kan vara en för sen
tidpunkt att införa ett stöd till färjesjöfarten.

Centerpartiets uppfattning är att det dock ännu inte är för sent att förbättra
tiden för stödets införande. Vi anser därför att systemet med nedsättning av
sociala avgifter och löneskatter för svensk färje- och handelssjöfart kan och
bör införas med retroaktiv verkan från den 1/1 2001. Detta bör ges regeringen
till känna.

Tonnageskatt

I och med införandet av ett "nettostöd" kommer svensk
sjöfart ett steg närmare sina konkurrenter i EU vad gäller
villkoren för att bedriva sjöfart. En del av paketet för att
förbättra den svenska sjöfartens villkor visavi omvärlden
saknas dock i regeringens proposition.

Centerpartiet anser att det hade varit värdefullt om regeringen tagit upp
frågan om tonnageskatt i propositionen. Införandet av en tonnageskatt kan ses
som det sista steget i att ge den svenska sjöfartsnäringen likvärdiga villkor
som sina konkurrenter. För främst de mindre och medelstora rederierna skulle
ett tonnageskattesystem vara värdefullt. Flera länder i Europa har infört eller
är på väg att införa tonnageskattesystem vilket gör det angeläget att Sverige
ser över möjligheterna att införa ett liknande system. Grekland har denna
skatteform sedan 1957 och Holland, Norge, Tyskland, Storbritannien samt
Finland har under senare tid infört tonnagebeskattning som ett alternativ till
ordinarie företagsskatt.

Tonnageskatten tas ut som en fast skatt relaterad till fartygets storlek. En
modell med tonnageskatt ger en väsentligt lägre skatt om rederiet går med
vinst än vad företagsskatten innebär. Tonnageskatten kan vara konstruerad
antingen som en punktskatt eller som ett system där vinsten beräknas enligt
schablon och sedan beskattas med vanlig bolagsskatt. Vanligast är det senare
angreppssättet. Den beskattningsbara inkomsten beräknas med utgångspunkt
från nettotonnaget på de fartyg rederiet driver. Tonnageskatten ersätter både
den taxerade vinsten/förlusten på rederirörelse och realisationsvinst/-förlust
på tonnagebeskattade tillgångar.

Fördelen för rederierna med en tonnageskatt är att det blir avsevärt lättare
för dem att planera sin verksamhet utan alltför stora skattehänsyn. Något som
är viktigt för en näring som är utsatt för kraftiga marknadssvängningar. För
att ge svensk sjöfartsnäring även den sista delen av paketet gällande
likvärdiga konkurrensvillkor bör Sverige se över möjligheten att i likhet med
Finland, Norge, Tyskland och andra länder införa en tonnageskatt. Detta bör
ges regeringen till känna.

Gemensamma regler på
EU-nivå

På EU-nivå finns gemensamma regler på sjöfartens område,
de så kallade statsstödsreglerna, som EU-kommissionen
förnyat 1997. Det är inom ramen för dessa riktlinjer som
flera länder stärkt sina näringspolitiska insatser för
sjöfartsnäringen. Just detta sätter fokus på de problem som
finns med dagens gemensamma regler. De tillåter att olika
länder inom EU konkurrerar med varandra genom vad som
kan kallas "statssubventionerad dumpning". Samtidigt ska
man veta att EU:s regler syftar till att ge europeiska rederier
rimliga konkurrensvillkor i förhållande till tredjelandsflottor
och bekvämlighetsflaggade fartyg som opererar med
betydligt lägre kostnader. Dessa lägre kostnader härrör från
lägre bemanningskostnader genom låga löner, inga eller små
löneskatter och sociala avgifter. Ytterligare
konkurrensmedel är bland annat lägre säkerhets- och
miljökrav i många flaggländer. Att EU vill motverka
utflaggning till mindre nogräknade register är därför inte
konstigt.

Så länge dessa EU-regler finns i sin nuvarande utformning kommer
Centerpartiet att kämpa för att svensk sjöfartsnäring inte sätts i en sämre sits
än sina konkurrenter i andra länder. Just mot bakgrund av detta har
Centerpartiet varit pådrivande för att Sverige inför ett "nettostöd" och just
mot bakgrund av detta vill vi att Sverige ser över möjligheterna att införa en
tonnageskatt som beskrivits på annan plats i denna motion.

Regeringen berör i korta ordalag att man "avser att ta upp långsiktiga
diskussioner med i första hand de nordiska länderna och Tyskland för att
undersöka möjligheterna att nå fram till en gemensam syn på behovet av
näringspolitiskt stöd till den intraeuropeiska färjesjöfarten". Att få
beständiga
gemensamma och enhetliga regler för sjöfarten inom EU är en mycket viktig
fråga där Sverige bör vara drivande. Inriktningen på dessa gemensamma
regler bör vara att länderna inom EU inte ska konkurrera med varandra
genom att länderna vidtar olika åtgärder för att skydda sin egen flotta.
Samtidigt är det viktigt att reglerna utformas på ett sådant sätt att den
svenska
och europeiska sjöfartsnäringen har möjlighet att leva vidare med bland annat
de högre säkerhets- och miljökrav som ställs här jämfört med mindre
nogräknade register. Vad som ovan anförts om inriktningen på gemensamma
regler för sjöfarten inom EU bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 17 maj 2001

Sven Bergström (c)

Eskil Erlandsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Viviann Gerdin (c)

Åke Sandström (c)