med anledning av prop. 1998/99:99 Sammanslagning av Telia AB och Telenor AS

Motion 1998/99:N17 av Sven Bergström m.fl. (c)

I propositionen föreslås att riksdagen skall ställa sig bakom
det framförhandlade avtalet mellan Sveriges och Norges
regeringar om ett samgående mellan Telia AB och Telenor
AS.

Centerpartiet har inget att invända mot detta samgående i sak. Det
förefaller rimligt att försöka stärka konkurrenskraften på en marknad som
kännetecknas av allt större internationalisering och där ett relativt fåtal men
starka bolag är aktörer.

Centerpartiet är dock tveksamt till att staterna skall förbinda sig att ha
aktieinnehav under 16 år. Denna långa tid är svår att finna några egentliga
skäl för. Då en förändring sannolikt kräver omförhandling av avtalet kommer
vi inte att yrka på annat än det nu föreliggande förslaget.

Centerpartiet har föreslagit att det bör tas initiativ till en digital
allemansrätt. En väsentlig del i utvecklandet av en digital allemansrätt är att
alla hushåll och företag snabbt ges access till en bredbandskommunikation.
Enligt Centerpartiet finns det starka skäl som talar för att det bör byggas ut
ett fibernät som ansluter alla hushåll och företag.

De allra flesta bedömare anser att det förr eller senare kommer att krävas
en utbyggnad av ett bredbandsnät med betydligt högre kapacitet än vad som
idag är möjlig via accessnätet. Även om det sker teknikutveckling och
möjligheterna att paketera information hela tiden förbättras kommer
sannolikt dagens accessnät, dvs koppartrådarna, att inom en snar framtid
behöva kompletteras eller ersättas med annan teknik. Idag finns ingen känd
teknik som slår den kapacitet som fiber erbjuder. Begrepp som "Tera-era"
visar att det framöver kommer att krävas överföringskapacitet som vida
överstiger dagens möjligheter.

Frågan om utbyggnad av nytt accessnät reser ett antal frågor i samband
med att riksdagen nu skall behandla avtalet om sammaslagningen mellan
Telia och Telenor. Exempel på sådana frågor är hur en sådan investering
påverkar substansvärdet på Telia, om det kan riktas skadeståndskrav eller
kompensationer från bolagets sida etc. Med andra ord, innebär avtalet att
svenska staten är förhindrad att ta initiativ till utbyggnad av ett nytt
fibernät
till alla svenska hushåll och företag?

Centerpartiet har, som framgår nedan, inte slutgiltigt tagit ställning till
vilken juridisk person, eller vilken konstruktion som skall användas för
byggande av detta nya accessnät. I detta sammanhang anser vi det därför
viktigt att riksdagen förtydligar att en sådan investering inte hindras av den
nu föreslagna affären.

Idag finns det flera aktörer som investerar i fiber, helt på kommersiella
grunder och utan samordning. Investeringar görs på de sträckor som
aktörerna bedömer kunna generera större mängder teletrafik. Dessa
investeringar leder i dag inte till att de enskilda hushållen och företagen
ansluts med bredbandsförbindelser. Även i ett längre perspektiv riskerar en
utbyggnad av bredbandsförbindelser direkt till hushållen och företagen att
leda till att hushåll och företag utanför de största tätorterna ställs utanför
utvecklingen. I ett läge där det redan finns flera aktörer på de kommersiellt
intressanta sträckorna är det angeläget att staten inte reglerar denna
utbyggnad men väl tillser att det görs investeringar utanför dessa orter och att
infrastrukturen når ut till alla hushåll och företag i hela landet.

Som industriprojekt betraktat är fibernätet av stort intresse. Centerpartiet
ser investeringen i ett nytt accessnät inte bara som en investering för ett
framtida konkurrenskraftigt kommunikationssystem. Det bör även framhållas
att genom en sådan investering kan Sverige ta ledningen när det gäller att
utveckla teknik och produkter för ett fibernät som de flesta bedömer kommer
att behövas förr eller senare. I detta sammanhang kan det inte vara till
nackdel att Telia som starkt bolag inom telekom är en viktig aktör
tillsammans med andra.

Finansiering av den digitala
infrastrukturen

Svenska abonnenter har bidragit till att bygga upp det värde
som Telia i dag har och som delvis kommer att realiseras vid
samgåendet med Telenor. Det är rimligt att abonnenterna nu
får en återbäring på detta genom en statlig satsning på
uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen.

Medel som frigörs vid en försäljning av delar av statens aktieinnehav i det
nya bolaget bör därför avsättas såsom ägarkapital i ett helägt statligt bolag,
syftande till att finansiera eller delfinansiera den digitala infrastrukturen, i
enlighet med vad Centerpartiet begärt i sin motion med anledning av
vårpropositionen (1998/99:100).

Avkastningskravet på det insatta kapitalet bör inledningsvis vara mycket
lågt satt. Även framgent, då utrymmet ökar för större avkastning, bör detta
krav vara modest, då ett av syftena med en statligt finansierad utbyggnad är
att anslutningsavgifterna ska kunna vara låga och likvärdiga i hela landet.

Vad som ovan anförts om utnyttjandet av medel från en försäljning av
statliga aktier i Telia-Telenor bör ges regeringen till känna.

Den insats som kan göras vid en försäljning av aktier i Telia-Telenor
kommer knappast att kunna täcka hela behovet av kapital för utbyggnaden av
den digitala infrastrukturen på det sätt Centerpartiet föreslagit. Regeringen
bör därför bemyndigas att å detta bolags vägnar uppta lån för en fortsatt
utbyggnad. Detta bör rimligen göras i höstens budgetproposition, då
regeringen också bör presentera de institutionella formerna och de
ekonomiska villkoren för en utbyggnad av den digitala infrastrukturen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser Centerpartiet att det finns starka
skäl som talar för att Sverige skall investera i ett nytt
accessnät byggt på fiberteknik till alla hushåll och företag.
Hur investeringen sker är i detta sammanhang mindre
intressant. Av intresse är hur den framtida ägarfrågan av
detta accessnät idag påverkar affären mellan svenska och
norska staten om sammanslagning av Telia AB och Telenor
AS.

Centerpartiet anser att ägarfrågan för fibernätet bör prövas utifrån flera
olika aspekter varav några har berörts i denna motion. Det är dock idag för
tidigt att klart uttala sig om den ena eller andra konstruktionen. Av denna
anledning anser Centerpartiet att riksdagen nu bör uttala att man ser sig
oförhindrad att besluta om framtida investering i och framtida ägande av ett
nytt parallellt eller kompletterande accessnät byggt på ett nationellt fibernät.
Om detta inte kan ske yrkar Centerpartiet avslag på propositionen och avtalet
och återförvisar ärendet till omförhandling med beaktande av det ovan
anförda.

I övrigt förutsätter Centerpartiet att sammanslagningen inte försämrar
tillgänglighet och service eller utbud av nya tjänster på mindre orter och
glesbygd. Bildandet av ett nytt internationellt telekombolag får inte gå ut
över regionalpolitiska ambitioner utan ska tvärtom bidra till att fler kan
nyttiggöra sig goda teleförbindelser. Detta regleras inte primärt av avtal utan
av lagstiftning i övrigt, men det är av vikt att även detta uttalas av
riksdagen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjandet av medel från en försäljning av statliga aktier i Telia-
Telenor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om synen på framtida teleinvesteringar,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 2, avslår propositionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att höga regionalpolitiska krav även fortsättningsvis måste kunna
ställas.

Stockholm den 5 maj 1999

Sven Bergström (c)

Eskil Erlandsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Åke Sandström (c)

Viviann Gerdin (c)