med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.

Motion 1998/99:N1 av Christer Skoog och Jan Björkman (s)

Produktionsresurser för
höglastsituationer påverkas
negativt av elmarknadens
avreglering

Efter avregleringen av elmarknaden har
reservkraftanläggningar med en sammanlagd effekt på
omkring 2 000 MW stängts. Denna effekt finns inte
tillgänglig vid en eventuell höglastsituation kommande
vinter. Nu hotas också Karlshamnsverket, Sveriges största
och modernaste topp- och reservkraftverk, av stängning. Det
är vår uppfattning att effektbalansen i södra Sverige inte kan
klaras med rimlig leveranssäkerhet utan tillgång till hela
Karlshamnsverket. Energimyndigheten gör för närvarande en
bedömning av situationen baserad på Svenska Kraftnäts
analys av effektbalansen.

Danska skatte- och miljöregler innebär mycket låga miljökostnader för de
danska reservkraftverk som exporterar till Sverige. Karlshamnsverket har fått
en mycket låg utnyttjandegrad på grund av snedvriden konkurrens, och
ägarna kan i denna situation inte svara för en oproportionerligt stor del av
landets effektreserv. För närvarande planeras därför en stängning av
Karlshamnsverket block 1 och 2. Det innebär att ytterligare nära 700 MW
effektreserv förloras senast 1999-01-01. Stängningen möjliggör kostnads-
besparande åtgärder, som minskad personalstyrka och utnyttjande av vissa
komponenter för det tredje blocket.

Behovet av den aktuella reservkraftkapaciteten uppstår under perioder av
ihållande stark kyla. En höglastsituation med sådana förhållanden inträffar i
genomsnitt vart tredje till sjätte år. På grund av begränsningar i kraftsyste-
mets förmåga att överföra el norrifrån är situationen mest kritisk i södra
Sverige. Svenska Kraftnät har nyligen analyserat effektbalansen och därvid
funnit att underskottet av kapacitet i Sverige är nära 1 900 MW redan
kommande vinter. Detta underskott inkluderar en marginal för bortfall av
största enhet (1 200 MW), men förutsätter att hela Karlshamnsverket på
1 000 MW är tillgängligt. Kapacitetsunderskottet kan tänkas kompenseras av
import från Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Det är dock
erfarenhetsmässigt så att vid extrem kyla i Sydsverige så råder motsvarande
väderleksförhållanden i dessa länder och tillgängliga reservkraftresurser
behövs för den egna försörjningen.

Svenska Kraftnät har ett systemansvar som innefattar att säkerställa att
störningsreserv finns tillgänglig för systemets behov. Svenska Kraftnät anser
att en höglastsituation inte är att betrakta som en sådan störning som avses i
lagen. Sydkraft har framfört att man anser att motsvarande avtal bör tecknas
för den höglastkapacitet (långsam reserv) som erfordras under en kall vinter,
men som ändå har mycket begränsad utnyttjningstid.

Kostnaderna för att upprätthålla höglastkapacitet bör hänföras till samtliga
elkunder i landet på motsvarande sätt som störningsreserven i form av
gasturbineffekt. Kostnaden för att hålla 1 000 MW i Karlshamnsverket
tillgängligt motsvarar cirka 0,1 öre per kWh.

Karlshamnsverket uppfyller mycket högt ställda miljökrav, i form av
koncessionsvillkor som gäller från 1 januari 1997. Dessa avser främst utsläpp
av försurande ämnen som svavel- och kväveoxider. De äldre danska kol-
eldade kraftverk som i första hand kan sägas svara för export till Sverige har
försurande utsläpp som ligger fem till tio gånger högre. Om den importerade
kraften skulle finnas tillgänglig i en höglastsituation skulle miljöpåverkan bli
mycket större än om Karlshamnsverket utnyttjas. Samtidigt gäller att om
Karlshamnsverket kan bibehållas som höglastreserv så kan kraftverket också
utnyttjas under torrår och då får kraftverkets höga miljöprestanda mycket
stor betydelse för de totala utsläppen av försurande ämnen i regionen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att säkra tillgången till störningsreserv och höglastkapacitet på
längre sikt.

Stockholm den 1 oktober 1998

Karin Olsson (s)

Christer Skoog (s)

Jan Björkman (s)