Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1997/98:114 Nya högskolor m.m.

Motion 1997/98:Ub38 av Beatrice Ask m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1997/98:114
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1998-03-27
Bordläggning
1998-04-14
Hänvisning
1998-04-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Inledning 6

1.1 Sammanfattning 6

2 Nya högskolor 6

2.1 Malmö högskola 6

2.2 Högskola på Gotland 6

3 Samarbete i Öresundsregionen 7

3.1 Öresundsuniversitet 7

4 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg 8

4.1 Prioritera Chalmers tekniska högskola 8

5 Insatser för att sprida kunskap om förintelsen 9

5.1 Stärk forskningen om förintelsen och andra folkmord 9

6 Högre utbildning inom vård och omsorg 9

6.1 Statliga vårdhögskolor 9

7 Universitetens och högskolornas lokalförsörjning 9

7.1 Skapa ökad frihet för universiteten och högskolorna 9

8 Hemställan 10

Inledning

1.1 Sammanfattning

Regeringen föreslår att det inrättas en svensk-dansk kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen. Regeringen föreslår vidare bildandet av ett statligt aktiebolag i vilket det tekniska forskningsinstitutets verksamhet i Göteborg skall bedrivas. Vi moderater kan bara konstatera och beklaga att den pågående mandatperioden har varit förlorade år för den högre utbildningen. Regeringen saknar förmåga att driva en utbildnings- och forskningspolitik som sätter fokus på kvalitetsfrågorna och som frigör alternativ och driver det internationella samarbetet med full kraft.

Nya högskolor

2.1 Malmö högskola

Den nya högskolan i Malmö är vid sin tillkomst helt beroende av att tillföras delar av Lunds universitet som sedan länge varit lokaliserade till Malmö stad. Det är sålunda förklaringen till att lärarutbildningen och den tekniska utbildningen överförts till Malmö.

Regeringens förslag innebär att den odontologiska fakulteten vid Lunds universitet skall överföras till Malmö högskola den 1 januari 1999. Avgörande för denna uppfattning är att fakulteten själv uttryckt en önskan om en förändrad organisation. Av samma anledning tillstyrker vi denna överföring, trots att det finns delade meningar om värdet av en överflyttning. Det har visat sig vara mycket olyckligt att det inte från början kom till stånd en administrativ samordning mellan Lunds universitet och den nya högskolan i Malmö i enlighet med vad Moderata samlingspartiet bl.a. före­slog i samband med utredningen om Malmö högskola och senare i motioner till riksdagen.

Hur regeringen tänker göra med den medicinska fakulteten är ännu inte klart. Även här är utbildningen splittrad på en preklinisk del i Lund och den kliniska dels vid Universitetssjukhuset i Lund, dels vid Malmö Allmänna Sjukhus (MAS). Vi moderater motsätter oss att den medicinska fakulteten överföres till högskolan i Malmö.

2.2 Högskola på Gotland

Gotland föreslås nu få en egen högskola från den 1 juli 1998. På Gotland har redan tidigare bedrivits kombinationsutbildningar med informationsteknik och ekonomi. Gotlands begränsade folkmängd gör det naturligtvis svårbedömt vilken utvecklings-potential denna högskola kommer att ha. Helt avgörande blir verksamhetens kvalitet och profilering och därmed högskolans förmåga att attrahera studenter. Det är viktigt att betona det humanistiska och kulturella arv som finns på Gotland, liksom de natur- och kulturgeografiska förhållandena som skapar särskilda förutsättningar för en självständig högskola.

De specifika förutsättningarna och risken för att Högskolan på Gotland blir för liten gör att utvecklingen skall följas noga. Slutliga resurser och omfattningen av verksamheten kommer enligt regeringens förslag i pro­po­sition 1997/98:114 inte att bestämmas förrän i samband med budget­pro­positionen 1999. Det hade varit klokt och välgörande om ett genom­arbetat regeringsförslag med kostnadskalkyler hade förelagts riksdagen. Detta är nu inte fallet. Bristen på långsiktig analys av hur många studenter som kan tänkas vilja söka sig till utbildningarna på Gotland och utvecklingen avseende kvalitet och effektivitet är beklaglig och kan skapa problem för den nya högskolan.

Samarbete i Öresundsregionen

3.1 Öresundsuniversitet

Moderata samlingspartiet har länge förespråkat ett ökat samarbete över Öresund. Regeringen föreslår att en kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen inrättas genom att överenskommelse träffas mellan Sveriges och Danmarks regeringar. Kommittén skall ha en nära koppling till regionens universitet och högskolor på båda sidor Öresund.

Under 1997 gick 11 universitet och högskolor i Öresundsregionen samman i Öresundsuniversitet. Detta nätverk omfattar alla universitet och högskolor i regionen utom några danska konstnärliga akademier. Samarbetet sker på parternas initiativ och villkor.

Öresundsuniversitetets mål är att genom samarbete göra regionens univer­si­tet ännu bättre och på alla sätt vara en pådrivande faktor i regionens utveckling. Öresundsuniversitetet har också enligt avtal en ”konstitution” med beslutande organ och sekretariat. Vidare har det några gemensamma och övergripande projekt samt ett antal andra fakultets- eller ämnesanknutna sam­arbeten.

Det mest kända av dessa projekt är kanske Medicon Valley Academy. Ett annat viktigt projekt försöker att öppna samtliga utbildningar för alla studen­ter inom Öresundsuniversitetets ram. Ett tredje projekt är när företrädare för industri och forskning möts över sundet. Ett fjärde och mycket uppmärk­sammat projekt är forskningsprogrammet ”Själland och Skåne före, under och efter bron”, som har till syfte att följa utvecklingen i regionen ur olika perspektiv.

Regeringens förslag borde ha utformats på grundval av forskningens och den högre utbildningens behov i regionen i stället för att som nu tagit formen av en politisk markering. Vi vänder oss med skärpa mot den formalisering som riskerar att splittra resurserna och leda till otydlighet i det redan pågående samarbetet i Öresundsregionen.

Vi ställer oss frågande till sammansättningen av kommittén för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen. Är verkligen kommunala repre­sen­tanter och arbetsmarknadens parter de bästa att bedöma lämpliga forsk­ningsprojekt? Vi tillåter oss att tvivla och föreslår en annan och effektivare lösning.

De medel som föreslås gå till en kommitté borde i stället gå direkt till Öresundsuniversitetet med förslag om hur de skall disponeras. Öresunds­universitet kunde exempelvis få i uppdrag att upprätta en regional forsk­nings­kommitté med representanter från näringslivet och politiken. Öresunds­universitetets befintliga sekretariat i Lund och Köpenhamn kunde lämpligen sköta de administrativa uppgifterna.

Direktiven kunde fortfarande gälla regional utveckling och bygga på de riktlinjer som forskningsprogrammet ”Själland och Skåne före, under och efter bron” tidigare har presenterat för regeringen. Detta projekt kunde ansvara för den större delen av de föreslagna medlen. Härigenom ökas kvaliteten i verksamheten och forskningspengarna kommer att användas där den högsta kompetensen finns. Ett konsortium av de fem största universiteten inom Öresundsuniversitet står bakom det forskningsprogrammet. Ordförande i styrgruppen är rektorn för Lunds universitet och vice ordförande är rektorn för handelshögskolan i Köpenhamn. Den 13 maj i år hålles det andra sym­posiet i forskningsprogrammet. Dessutom har regeringen nyligen anslagit 4,5 miljoner kronor till programmet.

Den i propositionen föreslagna forskningskommittén med sekretariat som skall knytas till Malmö högskola borde i stället integreras med de aktiviteter som redan har påbörjats, speciellt vad gäller det ovan nämnda forsknings­programmet, och med den organisation som universiteten och högskolorna vid Öresund själva beslutat om.

Moderata samlingspartiet föreslår därför att de i propositionen föreslagna medlen överföres till Öresundsuniversitet i enlighet med vad som har anförts ovan.

Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

4.1 Prioritera Chalmers tekniska högskola

Universitet och högskolor kommer att få allt större betydelse för framtida ekonomisk tillväxt. Många företag kommer att etableras genom s.k. spinn-off-företag direkt från högskolor. Det behövs mer och bättre samverkan och samarbete mellan akademisk forskning och utbildning å den ena sidan och näringslivet å den andra sidan. Det är viktigt med klara vinstmål och betydande privata inslag i ett sådant samarbete mellan universitet/högskolor och privata företag.

I och med budgetpropositionen 1997 togs ett beslut i riksdagen om inrättande av tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med inriktning mot mikroelektronikbaserade system. Regeringen föreslår nu att detta skall ske med hjälp av ett av staten helägt aktiebolag. Det naturliga hade varit att Chalmers tekniska högskola som redan har verksamhet i enlighet med dessa linjer givits vidgat utrymme till utveckling. Chalmers tekniska högskola har som fristående högskola en mycket fördelaktig struktur som passar ypperligt när det gäller samverkan med näringslivet. Moderata samlingspartiet har inte ändrat uppfattning om behovet av tekniskt institut i Göteborg.

Insatser för att sprida kunskap om förintelsen

5.1 Stärk forskningen om förintelsen och andra folkmord

Regeringen föreslår insatser för att sprida kunskap om förintelsen. Som ett led i denna satsning avser regeringen senare i år besluta om ett permanent resurstillskott om tre miljoner kronor till Uppsala universitet för att inrätta ett nytt kunskapscentrum om förintelsen. Moderata samlingspartiet tillstyrker att medel för ändamålet anslås. Emellertid anser vi att medlen bör föras till historiska institutionen vid Uppsala universitet. Moderata samlingspartiet anser att kunskaper om förintelsen kan bidra till bättre insikter om andra totalitära regimers förföljelse av människor och folkmord. Exempel på detta är kommunismens utrotningar under Stalintiden omfattande minst 80 miljoner människor, Pol Pot-regimens skräckregemente och folkmorden i Bosnien och Rwanda. Vi anser att kunskaper och analyser av dessa händelser är en integrerad uppgift också inom ramen för flera olika fakulteters ordinarie arbete.

Högre utbildning inom vård och omsorg

6.1 Statliga vårdhögskolor

Moderata samlingspartiet har länge förespråkat att den högre utbildningen inom vård- och omsorgsområdet skall överföras i statligt huvudmannaskap. Vi delar därför regeringens uppfattning att all utbildning inom detta område skall överföras till staten så att det blir en klar boskillnad mellan dem som har ansvaret för utbildningen och dem som har ansvar för vården. Det är lämpligt att i ett senare skede även på detta utbildningsområde bereda goda möjligheter för intresserade vårdhögskolor att övergå i fristående regi.

Universitetens och högskolornas lokalförsörjning

7.1 Skapa ökad frihet för universiteten och högskolorna

En översikt och prognos vad avser universitetens lokaler skulle 1997 utföras av Statens lokalförsörjningsverk och Högskoleverket. Dessa har nu fått förlängt uppdrag.Vi beklagar att uppdraget inte är utfört i tid och att följdbeslut därmed fördröjs ytterligare. Den snabba förändringen av undervisningsmetodiken kommer att ställa stora krav på flexibilitet vid användningen av lokaler i framtiden. Det finns all anledning att förmoda att studenter i framtiden kommer att arbeta mycket mer självständigt. Den framväxande informationstekniken ger ökade möjligheter till snabb information och kunskap. Forskningen ställs inför nya krav, inte minst på arbetsmiljösidan. Apparat- och maskinparkerna ökar på institutionerna. Dessa förhållanden ställer krav på snabba anpassningar av lokalbeståndet. Det är därför angeläget att besluten ligger så nära pedagoger och forskare som möjligt.

Vi anser därför att planeringen av lokalförsörjningsansvaret måste vila på den enskilda högskolan. Förhållandena kan vara något olika för de mindre högskolorna jämfört med de större universiteten. Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund har större svårigheter med flexibiliteten. Å andra sidan utgör universiteten och de större högskolorna tillräckligt stora enheter för att möjliggöra en rationell fastighetshantering.

Vi vill också peka på att s.k. marknadshyror tillämpas trots att någon marknad knappast kan anses råda för de stora universiteten. Därmed driver staten också med sina höga avkastningskrav på fastighetsbolagen upp lokalhyrorna, vilket är ett problem. Erfarenheterna av bolagiseringen är för övrigt i stort sett god.

Moderata samlingspartiet föreslår att universiteten och de större hög­skolor­na skall ges ett större inflytande över sitt fastighetsbestånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen,

  2. att riksdagen avslår regeringens förslag om bildandet av ett statligt aktiebolag inom vilket ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skall bedrivas,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan i Malmö,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskola på Gotland,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete i Öresundsregionen,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att sprida kunskap om förintelsen och andra folkmord,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt huvudmannaskap för vårdhögskolor,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokalförsörjning.

Stockholm den 25 mars 1998

Beatrice Ask (m)

Rune Rydén (m)

Ulf Melin (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Tomas Högström (m)

Ulf Kristersson (m)

Chris Heister (m)

Per Unckel (m)

Yrkanden (16)

  1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. att riksdagen avslår regeringens förslag om en kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen
    Behandlas i
  3. att riksdagen avslår regeringens förslag om bildandet av ett statligt aktiebolag inom vilket ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skall bedrivas
    Behandlas i
  4. att riksdagen avslår regeringens förslag om bildandet av ett statligt aktiebolag inom vilket ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skall bedrivas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan i Malmö
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolan i Malmö
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskola på Gotland
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskola på Gotland
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete i Öresundsregionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete i Öresundsregionen
    Behandlas i
  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att sprida kunskap om förintelsen och andra folkmord
    Behandlas i
  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att sprida kunskap om förintelsen och andra folkmord
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt huvudmannaskap för vårdhögskolor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt huvudmannaskap för vårdhögskolor.
    Behandlas i
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokalförsörjning.
    Behandlas i
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetens och högskolornas lokalförsörjning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.