med anledning av prop. 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred

Motion 1996/97:Fö58 av Ann-Kristine Johansson och Jarl Lander (s)

Riskhänsyn längs de större
vattendragen

I dagens samhälle finns många hot och risker mot
människors hälsa, miljön, investeringar i anläggningar,
tekniska försörjningssystem m.m. Genom eftertanke,
planering och samarbete kan risken för att oönskade
händelser inträffar reduceras. För sådan planering krävs
tillgång till relevanta data samt modeller och verktyg som
underlättar arbetet. Det s.k. Sundsvallsprojektet "Riskhänsyn
i samhällsplaneringen" har visat att det är möjligt att samla
GIS-data från en rad skilda producenter och smidigt kunna
hantera dessa på en arbetsplats i pc-miljö.

Förra årets vårflod, som kan betecknas som extrem i några Norrlandsälvar
och mycket hög i Klarälven och Västerdalälven, medförde stora
arbetsinsatser för kommunala och statliga organ. Exempel på dessa är:

- Räddningstjänsterna i berörda kommuner och länsstyrelser
-
- Militära förband
-
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
-
- Sveriges geologiska undersökning, SGU
-
- Statens gentekniska institut, SGI
-
- Statens räddningsverk, SRV
-
- Banverket
-
- Vägverket
-
Även olika departement har varit inkopplade.

Vissa av dessa har varit engagerade i det akuta räddningsarbetet medan
andra har tagit del av utvecklingen för att dra lärdomar för framtida
verksamhet. Flera av de exemplifierade statliga myndigheterna har bl.a. till
uppgift att arbeta med frågor som rör naturolyckor - att sprida kunskap om
ökad förståelse för risker, förbättrad prognostjänst, utveckla metoder i
olycksförebyggande åtgärder. Var och en driver sina frågor för att optimera
de egna målen. Ofta sker det därför dubbelarbete, vissa frågor hamnar
"mellan stolarna". När det är så många som är inkopplade och alla jobbar mot
sina egna mål, så blir det lätt att saker och ting hamnar fel.

Högvattensituationer medför många fler problem än översvämmade mark-
områden med bebyggelse och kommunikationsleder. De höga vattenflödena
genererar också problem med erosion och skred, förorenade grundvatten-
täkter, utspolning av miljöfarliga ämnen, försämrade möjligheter att avbörda
dag- och dräneringsvatten m.m..

Efter det att vårfloden 1995 var över har det från olika håll framförts idéer
om att den olycksförebyggande verksamheten som bedrivs inom olika
myndigheter skulle kunna inriktas mot ett antal gemensamma mål för att ge
samhället information om utsatta områden längs vattendragen, riskzoner, och
förslag till förebyggande åtgärder.

T.ex. pågående erosion längs ett vattendrag visar var större skadeverk-
ningar kan förväntas vid ökande vattenströmning. Den naturliga erosionspro-
cessen anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Små förändringar av
denna jämvikt - orsakade av naturen eller människan - kan utlösa ras eller
skred. Erosion vid normalt vattenstånd kan accelerera vid höga vattenflöden.
Erosionen längs några älvar har för olika ändamål undersökts tidigare, men
en jämförande regional studie saknas.

Det finns en hel del som bör göras för att förebygga och lindra
naturkatastrofer, typ översvämningar, ras och skred. För närvarande görs och
har gjorts undersökningar inom detaljplanlagda områden.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om samordning av
den kunskap som finns samlad hos olika departement och myndigheter,
vidare med förslag om vem som kartlägger riskområden och områden som
kräver speciell uppmärksamhet för att förhindra person- och egendomsskada.
Allt för att förhindra en upprepning av det som hände i Spanien. Där varnades
myndigheter av experter när man anlade campingplatsen, men detta bortsåg
man från. Och katastrofen var ett faktum.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av resurser för att förhindra ras och erosioner.

Stockholm den 4 oktober 1996

Ann-Kristine Johansson (s)

Jarl Lander (s)