med anledning av prop. 1995/96:229 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Motion 1995/96:Sk58 av Mats Odell m.fl. (kds)

Regeringens proposition

I proposition 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på
skatteområdet aviserade regeringen införandet av en
skattereduktion för utgifter för arbetskostnader i samband
med byggnadsarbeten på bostadshus. I den föreliggande
propositionen lägger regeringen formellt fram sina förslag.
Regeringen föreslår att fastighetsägare och
bostadsrättsinnehavare skall medges skattereduktion för
arbeten som utförs under tiden den 15 april 1996 till den 31
december 1997. Åtgärden är tillfällig och motiveringen är
konjunkturskäl och angelägenheten att stimulera
byggnadsverksamheten under en period där man annars kan
förutse en "inte obetydlig avmattning". Regeringens förslag
avser att motverka arbetslösheten inom byggsektorn.

Skattereduktion skall medges för om- och tillbyggnader, reparationer och
underhåll. Reduktionen gäller endast för arbeten på/i byggnader som används
för bostadsändamål. Nybyggnationer medger inte reduktion, inte heller
arbeten som utförs av ägaren eller bostadsrättsinnehavaren själv.
Skattereduktion medges endast för arbetskostnader och inte för material.
Reduktion medges med 30 procent. Regeringen sätter dock upp maximi-
gränser. För småhus kan reduktionen max uppgå till 10 500 kronor. För
hyreshus gäller det högsta av beloppen 20 000 kronor eller tre gånger den
fastighetskatt som påläggs fastigheten för år 1996. För bostadsrätter slutligen
får skattereduktionen högst uppgå till 5 000 kronor. Ansökan om
skattereduktion skall ha inkommit till skattemyndighet senast den 1 mars
1998. Regeringen beräknar de primära budgeteffekterna för staten till ett
inkomstbortfall på 1,5 miljarder kronor vid 1997 års taxering och till 2
miljarder vid 1998 års taxering. Man anger dock att dessa effekter kommer att
motverkas av indirekta budgeteffekter, vilka regeringen dock väljer att inte
redovisa.

Regeringens förslag grundar sig på tidigare lagstiftning om motsvarande
subventioner. Nytt i detta förslag är reglerna om skattereduktion även för
bostadsrättsinnehavare. En annan skillnad mot tidigare regler är att
skattereduktion inte medges för utgifter för vilka försäkringsersättning
lämnats.

Kristdemokraternas syn på
regeringens förslag

Kristdemokraterna är i grunden positiva till regeringens
förslag. Under åren 1993 och 1994 fanns ett motsvarande
system för skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus. Enligt beräkningar gav denna åtgärd en god
nettointäkt för staten, och mellan 25 000 och 30 000 nya
arbetstillfällen skapades. Genom proposition 1994/95:25
föreslog den nyvalda regeringen en annan modell för
stimulans av byggsektorn. Ett extra statligt stöd för
förbättring av bostäder inrättades. Stödet lämnas som ett
engångsbidrag för projekt som påbörjats under tiden 1
januari till 30 september 1995 och som slutförs senast under
1996. Bidraget lämnas med 15 procent av arbetskostnaden
och administreras av Boverket och länsstyrelserna.
Kristdemokraterna motsatte sig detta förslag och menade att
en förlängning av det tidigare systemet med skattereduktion
vore att föredra. Det är olyckligt om olika politiska beslut
skapar förvirring bland målgruppen för åtgärden samt att
olika myndigheter vid olika tillfällen blir ansvariga för
åtgärder som kan tyckas ha samma syfte. En 15-procentig
subvention torde också vara alldeles för låg för att med effekt
öka sysselsättningen och minska svartjobben i byggsektorn.
Vi är mot denna bakgrund positiva till att regeringen nu
återgår till ett system som bevisats ha god effekt.

Kristdemokraterna har i många sammanhang lyft fram behovet av att
stimulera hushållens köp av renoverings-, underhålls- och reparationsarbeten.
I jämförelse med regeringen vill vi dock se en bredare bas för
stimulansåtgärder. Vi vill även ha en högre subventionsgrad än den
regeringen föreslår i den föreliggande propositionen. Vår målsättning är att
reducera de skattekilar som gör det näst intill omöjligt för privatpersoner att
köpa tjänster.

En ytterligare skillnad med vårt förslag jämfört med regeringens är den
tidsmässiga omfattningen och motivet för stimulansåtgärden. Regeringen är
tydlig i att betona att detta är en konjunkturåtgärd i syfte att tillfälligt
sänka
arbetslösheten i en viss bransch. Vi kristdemokrater vill undvika den
ryckighet som följer av ett sådant arrangemang. Vi menar att hushållssektorn
har en stor potential som en framtida stor och arbetskraftintensiv bransch.
Förutsättningen för att denna näring skall växa sig stor och bli bestående är
att stimulanser ges permanent. Kristdemokraterna har i vår budget för åren
1997 till och med 1999 finansierat ett minskat skattebortfall med 3 000
miljoner kronor utöver regeringen 1997, 3 750 miljoner kronor utöver
regeringen 1998 och 5 000 miljoner kronor mer än regeringen 1999. Vi vill
alltså stimulera hushållssektorn med en betydligt större kraft än regeringen.

Stimulera tjänstesektorn

Tjänstesektorn bedöms vara den stora framtida
tillväxtsektorn. Försäljningen av tjänster kommer i framtiden
få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och
försäljning. För att detta skall ske måste den diskriminering
som idag finns av tjänsteföretag minska. Diskrimineringen
består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital.
Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än
industriföretagen under senare år. Stimulanser för att
påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få
påtagliga effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för
tjänstesektorn är angeläget också ur
resurshushållningssynpunkt.

Att generellt sänka tjänsteföretagens kostnader skulle, för att ge någon
betydande effekt, vara en alltför dyr åtgärd med hänvisning till dagens
statsfinansiella läge. Regeringens förslag är av selektiv art, något vi
kristdemokrater också förespråkar. Grundläggande när en viss verksamhet
särskilt stimuleras är att inte osund konkurrens mellan olika branscher och
företag uppstår.

Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn
har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de så kallade höga
skattekilarna är den vita marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i
egen regi i stort sett utplånad. Den svarta marknaden är dock mycket
omfattande vad gäller arbeten som riktar sig mot hushållen.

Kristdemokraternas förslag

Som tidigare nämnts vill vi kristdemokrater sänka
kostnaderna för hushållen att köpa tjänster. Vi menar att
skattekilarna, som gör att svart arbete eller arbete i egen regi
slår ut professionell vit arbetskraft, måste sänkas. Vi menar
också att denna sektor har en så stor potential och möjlighet
att erbjuda nya arbetstillfällen att en bredare bas för
subvention än den regeringen föreslår bör ges.

Vi vill, som en första åtgärd, genom direkta statliga bidrag stimulera vissa
tjänster till hushållen enligt den modell som prövats i Danmark. En sådan
modell innebär att det aktuella hushållet aldrig behöver lägga ut mer pengar
än den del man i praktiken ska betala. Syftet är att alla hushåll skall ha råd
till
hjälp med de mest centrala hushållssysslorna, exempelvis städning, tvätt och
trädgårdsarbete. Dessa sysslor kan betecknas vara av karaktären att man i
annat fall utför dem själv. I denna modell med direkt statligt bidrag skulle vi
också vilja inbegripa privat barnomsorg och hälsovård. En sådan inriktning
skulle medföra ökad konkurrens inom ett område som idag domineras av
kommunal verksamhet.

Vad gäller tjänster av den art regeringen adresserar med förslagen i den
föreliggande propositionen vill vi öka subventionsgraden, men också föreslå
en bredare bas för åtgärden än den regeringen föreslår. Stimulansåtgärden
skulle, liksom i regeringens förslag, gälla olika former av underhåll,
reparationer och renoveringar. Vi vill, förutom husrenoveringar av olika slag,
i detta också inbegripa bilreparationer, större trädgårdsarbeten av
anläggningskaraktär och olika installationsarbeten av till exempel vitvaror
och datorer.

Staten bör inte stödja alla former av tjänster riktade till hushållen genom
direkta bidrag. Som en grundhållning menar vi att modeller uppbyggda kring
former för avdrag är att föredra. Målsättningen att alla ska ha råd till
utomstående hjälp för de enklare hushållsgöromålen motiverar valet av ett
direkt bidrag till dessa tjänster. För renoverings- och reparationstjänster är
skattereduktion en bra modell. Dessa arbeten är av avgränsande art och kan
planeras.

För att ett hushåll skall välja att anlita någon med möjligheten till
skattereduktion måste denna reduktion vara så stor att det lönar sig bättre att
köpa tjänsten än att utföra arbetet själv eller köpa tjänsten svart. Vi föreslår
av detta skäl att skattereduktionen för ROT-åtgärder skall vara 60 procent av
arbetskostnaden. Därmed kan skattekilen för de flesta personer elimineras.
Priset blir därmed kraftigt reducerat och kan framstå som attraktivt även för
personer med hög skattekil.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en bredare bas för skattereduktion,
2. att riksdagen beslutar att skattereduktion skall medges med ett
belopp motsvarande 60 % av underlaget,
3. att riksdagen beslutar att skattereduktion skall medges även år
1998 och år 1999.

Stockholm den 22 maj 1996

Mats Odell (kds)

Ulf Björklund (kds)

Dan Ericsson (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)

Holger Gustafsson (kds)

Göran Hägglund (kds)

Michael Stjernström (kds)