med anledning av prop. 1995/96:19 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av mervärdesskatt

Motion 1995/96:Sk7 av Sten Svensson m.fl. (m, fp)

I propositionen föreslår regeringen att redovisningsperioden
för mervärdesskatt förkortas till en månad för skattskyldiga
som idag redovisar mervärdesskatt varannan månad.

När det gäller tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdes-
skatten föreslås att två redovisningstidpunkter införs. Redovisning och
betalning av mervärdesskatt skall i framtiden ske redan senast den 20:e i
månaden efter den redovisningsperiod som redovisningen avser om beskatt-
ningsunderlaget för beskattningsåret beräknas överstiga 10 miljoner kronor. I
övriga fall skall, liksom nu, redovisning och betalning ske senast den 5:e i
andra månaden efter periodens utgång. Redovisningen för juni månad skall
för samtliga skattskyldiga ske senast den 20:e augusti.

Särskilda regler föreslås för s.k. små företag. Dessa innebär att gränsen för
vilka som skall redovisa mervärdesskatten i särskild självdeklaration höjs
från ett beskattningsunderlag på 200 000 kr till ett beskattningsavdrag på
1 miljon kronor. Det innebär att skattskyldiga som väljer att redovisa skatten i
egen självdeklaration skall betala in preliminär moms som inräknas i den
preliminära F-skatten. Inbetalningen skall då ske redan den 10:e i månaden
efter redovisningsperiodens utgång. Skattskyldiga som i stället föredrar att
lämna mervärdesskattedeklarationer månadsvis skall få göra detta.

Skälet för regeringens förslag är i huvudsak statsfinansiella. En minskning
av såväl löpande budgetunderskott som upplåningsbehov är givetvis av
största betydelse. Argumentet bör trots det synas något närmare.

De förkortade redovisnings- och betalningsperioderna under omläggnings-
året medför i sig en positiv engångseffekt på statsbudgeten på cirka 7-8
miljarder kronor. Effekten uppkommer dels genom att de skattskyldiga som
går över från en till två månaders redovisningsperiod, dels genom att de för
vilka betalningsperioden förkortas kommer att redovisa skatt för ytterligare
en redovisningsperiod detta år. Hur engångseffekten fördelar sig på de två
föreslagna ändringarna anges inte. Denna engångseffekt innebär dock ingen
reell förstärkning av statsbudgeten i sig utan uppkommer endast genom det
sätt på vilket inkomsterna i statsbudgeten periodiseras. I och med att några
fordringar inte tas upp på tillgångssidan innebär det att det framstår som om
det finansiella läget är bättre om pengar betalats in tidigare i stället för att
de
utgör en fordran för vilken intäkten redovisas följande år. Statens finanser
blir
inte bättre för att pengar betalas in den 20:e december i stället för den 20:e
januari.

När det gäller de löpande ökade ränteintäkterna för staten har dessa
beräknats bli cirka 730 miljoner kronor per år. Beloppet motsvaras av en
motsvarande förlust för företagen. Kostnaderna för de skattskyldiga på grund
av omläggningen beräknas i sin tur leda till ett minskat skatteunderlag och
lägre inkomstskatter. Därtill kommer ökade administrativa kostnader för
företag och skattemyndigheter. Den långsiktiga årliga budgetförstärkningen
för den offentliga sektorn, d.v.s. nettoeffekten av regeringens förslag
beräknas mot denna bakgrund bli cirka 450 miljoner kronor per år. Det
innebär i klartext att regeringen föreslår att staten för att den skall få in
450 miljoner är beredd att åsamka skattskyldiga och sig själv 280 miljoner
kronor i ökade kostnader och lägre inkomstskatter.

Sammantaget innebär detta alltså att det är periodiseringsskäl som talar för
engångsförstärkningen av budgeten och att regeringen är beredd att öka
företagens och skatteförvaltningens kostnader med tillsammans 280 miljoner
för att förstärka budgeten med 450 miljoner, om effekten av lägre
inkomstskatter räknas med.

Propositionen presenteras vid samma tidpunkt som regeringen har för
avsikt att i riksdagen lägga en proposition med inriktning på att skapa ökad
tillväxt. Tyngdpunkten i den propositionen har sagts skall ligga på förslag
som avser att stimulera tillväxten i framförallt mindre och medelstora företag.
Den s.k. tillväxtpropositionen läggs alltså samtidigt som regeringen
engångsvis drar in 7-8 miljarder kronor i kapital från företagen och löpande
ökar deras kostnader med cirka 450 miljoner kronor.

Stabila regler är av största vikt för tillväxten i näringslivet. Om detta synes
enighet råda. Det bör därför noteras att regeringen i propositionen på sidan 17
skriver att "skattebetalningsutredningen arbetar som tidigare nämnts för
närvarande på ett förslag om ett skattekontosystem. Införandet av ett sådant
system kan komma att medföra ändrade förutsättningar också vad gäller
redovisnings- och betaltiderna för mervärdesskatten." Av detta drar
regeringen slutsatsen att detta nu inte bör utgöra hinder för att de nu
föreslagna ändringarna genomförs.

Detta innebar således att den socialdemokratiska regeringen är beredd att
inom en tidsrymd på ett till två år vid två tillfällen ändra uppbördsreglerna
för
mervärdesskatt för företagen.

Ett alternativ som hade givit betydligt större stabilitet och trovärdighet vore
att avvakta skattebetalningsutredningens slutliga förslag om ett skatte-
kontosystem.

I propositionen saknas också en konsekvensanalys av vilka effekter såväl
engångsindragningen på 7-8 miljarder kronor som den löpande kostnads-
ökningen på 450 miljoner kronor har på företagens kapitalförsörjning.
Rimligt vore att effekterna av vad som i praktiken är en skattehöjning på
450 miljoner kronor och en engångsindragning på ovan nämnda belopp
noggrant analyserades.

Däremot påpekas i konsekvensavsnittet att varje deklaration genom
månadsredovisningen kommer att bygga på ett mindre omfattande underlag
och därmed bli något enklare att upprätta. Det förhållandet att företagen
samtidigt måste upprätta tolv i stället för som nu sex momsdeklarationer per
år berörs däremot inte ur förenklingshänseende.

Sammantaget anser vi att förslagen i denna motion hämmar tillväxten i
näringslivet. Trots de hänsyn som tagits sedan ursprungsförslaget lades leder
förslagen till såväl påfrestningar på likviditet som soliditet förutom att de
ökar administrationen för både skattskyldiga och skattemyndigheter. För-
slaget bör därför avslås.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag om nya tidpunkter för
redovisning och betalning av mervärdesskatt i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 19 oktober 1995

Sten Svensson (m)

Bengt Harding Olson (fp)

Inga Berggren (m)

Kenth Skårvik (fp)

Michael Stjernström (kds)