med anledning av prop. 1994/95:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

Skattepolitik för fler jobb

Medlemskapet i EU ökar Sveriges chanser att få en god
ekonomisk utveckling. Osäkerheten om Sveriges medverkan
i det ekonomiska och politiska samarbetet i Europa minskar.
Sverige blir mer attraktivt som investeringsland, vilket ökar
våra möjligheter att få ner arbetslösheten. Stabiliteten i den
ekonomiska politiken ökar liksom tilltron till kampen mot
hög inflation och hög arbetslöshet. Allt detta är till fördel för
svensk ekonomi och därmed Sveriges medborgare.

Medlemskapet är således förenat med betydande fördelar
men också vissa utgifter. Vi delar uppfattningen att statens
lånebehov inte får öka som följd av medlemskapet. Däremot
är vi kritiska till principen om specialdestinering av
finansiering för medlemsavgiften. Principen strider mot
vedertagna regler i svenskt budgetarbete.

Regeringen har tidigare presenterat vissa principer för
medlemsavgiftens finansiering. De innebär i korthet att de
som enligt regeringen drar mest nytta av medlemskapet skall
betala avgiften. Folkpartiet liberalerna avvisar en sådan
princip. I vår motion med anledning av denna proposition
(prop 40) anförde vi bl a följande:

Inte heller delar vi regeringens uppfattning att vissa
medborgare, som enligt propositionen drar större fördel av
medlemskapet än andra, skall betala en större del av avgiften.
Medlemskapet är till för och till fördel för hela landet. Det
vore enligt vår mening både egendomligt och stötande att ha
en speciell finansiering av just denna utgift. Regeringens
tankegångar om höjda arbetsgivaravgifter och andra
skattehöjningar kan riskera legitimera det felaktiga
påståendet att EU bara är till fördel för näringslivet och
snarast förstärka en negativ känsla hos dem som röstade nej
i folkomröstningen. Finansieringen av denna utgiftspost för
medlemsavgiften bör således på samma sätt som andra
utgifter avgöras i det allmänna budgetarbetet.

Medlemskap i EU förbättrar Sveriges förutsättningar att nå
hög och uthållig tillväxt, särskilt vad gäller investeringarnas
och sysselsättningens utveckling. Medlemskapet är
emellertid inte tillräckligt utan det krävs också en
tillväxtfrämjande ekonomisk politik som kan möjliggöra en
stark expansion av sysselsättningen i näringslivet samt en
fortsatt sanering av de offentliga finanserna. Regeringen har
enligt folkpartiets uppfattning hittills lagt fram en mängd
förslag som i stället försämrar förutsättningarna för
tillkomsten av nya jobb. Det gäller t ex skattepolitiken,
arbetsrätten och återregleringar på en rad områden.

Det strategiska misstag regeringen gjort gäller just
förutsättningarna för expansion i näringslivet och nya jobb.
Genom omfattande skattehöjningar, återregleringar och
andra öåterställareö har villkoren för företagare och
företagande försämrats. Därmed riskerar också Sverige att
fastna i massarbetslöshet.

Folkpartiet kan inte acceptera en sådan politik.

Vi föreslår därför att den ekonomiska politiken inriktas på
att skapa en helt ny företagskultur med bättre villkor för nya
jobb, inte minst genom sänkta skatter. Riksdagen bör ställa
sig bakom en sådan inriktning av skattepolitiken. Vår strategi
i övrigt beskrivs närmare i vår ekonomisk-politiska motion.

Regeringen har hittills genomfört sin budgetsanering
genom att i mycket hög grad höja ett stort antal skatter. Vi
anser detta vara ett felgrepp. De omfattande
skattehöjningarna för företagande, sparande och jobb får
negativa konsekvenser för den svenska ekonomins förmåga
att utvecklas och växa och därigenom skapa fler
arbetstillfällen. Vi avvisar därför ett antal föreslagna
skattehöjningar och föreslår därtill att några redan
genomförda skattehöjningar återställs. Dessutom föreslår vi
omfattande skattelättnader inom tjänstesektorn. Allt detta
ökar ekonomins utvecklingskraft. Både utgiftskvoten och
skattekvoten, som enligt regeringens kalkyler stiger till ca 53
procent av BNP, dämpas vilket innebär att ekonomin och
statsbudgeten blir mer robust inför kommande
konjunkturavmattningar.

Matmomsen

Regeringen föreslår att mervärdesskatten på livsmedel
sänks från 21 procent till 12 procent. Detta belastar budgeten
med nära 8 miljarder kr. Motivet anges vara
fördelningspolitiskt och intresset att för 1996 reducera den
uppmätta ökningen av konsumentprisindex.

Vi avvisar denna skattesänkning. Mervärdesskatten på mat
tillhör de minst skadliga skatterna från samhällsekonomisk
utgångspunkt. Med dagens stora obalanser i de offentliga
finanserna och på arbetsmarknaden anser vi att de skatter
främst måste sänkas som medverkar till en bättre fungerande
ekonomi och bättre villkor för företagande och jobb. Om en
ändring av matmomsen aktualiseras bör i stället en höjning
till den generella momssatsen övervägas. Det skulle i så fall
ge utrymme för ytterligare sänkta skatter för företagande och
jobb.

Skatteväxling -- lägre arbetsgivaravgifter och högre
miljöskatter

Vi har redan tidigare förespråkat en skatteväxling genom
ökad skattebelastning på miljöfarlig verksamhet och
minskad skattebelastning på arbetskraft och/eller
tjänsteproduktion. I denna motion föreslår vi en viss
skärpning av vissa miljöskatter -- koldioxid och tobak -- som
en delfinansiering av en omfattande sänkning av
arbetsgivaravgifterna för den privata tjänstesektorn.

Vi skulle föredra att sänka mervärdeskatten på tjänster
men detta är för närvarande inte möjligt av hänsyn till EU-
bestämmelser. Vi anser det emellertid nödvändigt och
angeläget att Sverige driver på för att göra en sådan
differentiering av mervärdesskatten möjlig inom ramen för
EU-samarbetet.

Sverige har emellertid inte råd att vänta med hänsyn till
det allvarliga läget på arbetsmarknaden. Därför föreslår vi
att arbetsgivaravgifterna sänks för den privata tjänstesektorn.
Det första steget bör omfatta drygt 6 miljarder kr och därefter
bör ett lika stort steg tas 1997 med ytterligare drygt 6
miljarder kr. Eftersom den privata tjänstesektorn svarar för
ca 40 procent av arbetstillfällena i Sverige skulle detta
innebära att arbetsgivaravgifterna sänks med ca 3,5
procentenheter vid respektive tillfälle, eller sammantaget
med ca 7 procentenheter.

Som en delfinansiering av denna stora skattesänkning
föreslår vi att skatten på koldioxid höjs med ca 1 miljard kr
utöver regeringens förslag. I steg två bör koldioxidskatten
höjas med ytterligare 1 miljard kr. Av hänsyn till
företagandets internationella rörlighet bedömer vi att större
skattebelastning för närvarande inte är möjlig. Det är
emellertid angeläget att Sverige verkar för ökad
miljörelatering i skattesystemet i olika internationella fora,
inte minst inom EU. Detta bör ges regeringen till känna.

Vi föreslår också att tobaksskatten höjs med ca 10 öre per
cigarett. Därigenom ökar statens inkomster med ca 800
miljoner kr.

Sparande och riskkapital

Regeringen aviserar nu att det förslag om riskkapitalavdrag
som nämndes redan i finansplanen skall komma. Vi
välkomnar detta. Regeringen säger emellertid att avdraget
skall vara tillfälligt, vilket vi finner omotiverat. Avdraget bör
således vara permanent.

Regeringen föreslår också att avdraget för premier till
pensionsförsäkring skall halveras. Förslaget aviserades i en
skrivelse och skall gälla från detta datum trots att något
beslut inte finns i riksdagen. Vi avvisar detta förslag. Vi
finner det mycket oroande att regeringen och centerpartiet på
detta sätt anammar förslag från vänsterpartiet. Förslaget
torde främst leda till att sparande försvinner ur landet.

Den hast i vilken förslaget fördes fram illustrerar
regeringens oförmåga att förstå vikten av stabila spelregler
för sparande. Vi befarar att en effekt blir ökad osäkerhet om
framtida villkor för sparande. Många människor har blivit
oroade över de snabba kasten i sparandets villkor. Även de
som inte pensionssparar kräver respekt för fasta regler och
långsiktiga civilrättsliga avtal. Förslaget har inte
lagrådsgranskats. De enda som tjänar på förslaget är
spekulanter som frodas ju större osäkerheten är. Förslaget är
direkt kontraproduktivt från önskemålet att öka förtroendet
för en långsiktigt klok inriktning av den ekonomiska
politiken i Sverige.

Regeringen ser uppenbarligen privat sparande som
oönskat och negativt. Vi konstaterar att de ekonomiska
prognoserna bygger på en betydande minskning av
hushållens finansiella sparande. Därtill kommer att
regeringen -- i den mån den är inriktad på att försöka öka
tillväxten i ekonomin -- enbart bygger detta på att hushållen
minskar sitt sparande ännu mer. I de s k flerårskalkylerna
innebär således ''högalternativet'' att hushållens sparkvot
sjunker från 8,3 procent under 1994 till 2,3 vid sekelskiftet.
Vi finner detta både osannolikt och oönskat. Privat sparande
är i hög grad nödvändigt och positivt för näringslivets
expansion. Regeringens negativa inställning skapar
emellertid osäkerhet hos många hushåll -- kanske är
ytterligare skatteskärpning på sparandet att vänta? Många
minns med oro den s k engångsskatten på pensionssparande.

Vi anser förslaget om försämrade villkor för
pensionssparande minst sagt märkligt även av skäl som
hänger ihop med den stora pensionsreformen.

Denna reform innebär bl a att den s k livsinkomstprincipen
införs som den väsentligaste grunden för intjänande av
pensionsrätt. Pensionsrätten kommer, med vissa undantag,
att utgöra en andel av den genomsnittliga årsinkomsten.

För personer som haft en löneutveckling i takt med den
genomsnittliga innebär detta att deras pension kommer att
utgöra samma andel av slutlönen som av deras
genomsnittliga årsinkomst. För personer med en brantare
löneutveckling leder däremot de nya intjänandereglerna till
att pensionen uttryckt som andel av lönen åren närmast före
pensionsåldern kan bli relativt låg.

Givet att många människor önskar en pension i viss
relation till lönen åren närmast före pensioneringen kommer
behovet av frivilligt pensionssparande att öka. Det var något
som stod klart för de partier som arbetade med
pensionsreformen. Det är därför gravt vilseledande när
regeringen nu hävdar att förändringarna i de allmänna
pensionssystemen och i tjänstepensionerna skulle ha lett till
ett minskat behov av frivilliga pensionsförsäkringar.

Sanningen är att behovet har ökat med den beslutade
pensionsreformen. Det är därför mycket märkligt att två av
de fem partier som står bakom pensionsreformen nu är
beredda att försämra möjligheterna att teckna frivilliga
försäkringar.

Det är enligt vår mening nödvändigt för expansionen inom
näringslivet att avskaffa den dubbla beskattning som
regeringen återinfört för riskkapital. Flertalet jämförbara
länder har gjort detta av skäl som vi finner högst relevanta.
Det handlar om att underlätta försörjningen med riskkapital,
framför allt för de små och medelstora företagen som
knappast har tillgång till den internationella marknaden för
riskkapital.

Inkomstskatten

Den höjning av marginalskatten med 5 extra
procentenheter som genomförts måste återställas. Vi håller
fast vid grundbulten i skattereformen om ''hälften kvar'', dvs
en högsta marginalskatt på ca 50 procent. Det måste löna sig
att arbeta.

Vi finner det djupt oroande att regeringen och centerpartiet
genom sitt ställningstagande för höjd marginalskatt åter ger
näring åt den felaktiga tron att fördelningspolitik kan föras
genom höjning av inkomstskatten. Detta är ett stort bakslag
för dem inom socialdemokratin som medverkade till den
stora skattereformen 1990/91.

I samband med att riksdagen avvisade förslag i
budgetpropositionen om bl a höjd skatt för pensionärers
sparande tog skatteutskottet initiativ till att i stället sänka
grundavdraget i inkomstbeskattningen för alla. Vi avvisade
detta förslag och hänvisade till att detta skulle finansieras i
vår motion med anledning av kompletteringspropositionen.
Vi redovisar därför nu en budgetbelastning på 800 miljoner
kr och föreslår således att grundavdraget återgår till 0,25
basbelopp.

Momsuppbörden

Regeringen föreslår också en förändring i uppbörden av
mervärdesskatt som innebär att företagen skall betala in
moms snabbare än nu. Förslaget väntas ge engångsintäkter
till staten på ca 8 miljarder kr och årliga räntevinster på ca
450 miljoner kr.

Representanter för näringslivet och många enskilda
företagare har med rätta reagerat mycket starkt emot detta
förslag. Många av dem skulle bli tvungna att betala in moms
till staten innan de ens fått betalt av sina kunder, än mindre
hunnit med bokföring och redovisning. Förslaget är också
synnerligen skadligt för företagens vilja att expandera och
investera eftersom det innebär en så kraftig
likviditetsindragning. Det är närmast att likna vid indragning
av vad som måste förmodas regeringen anser vara
öövervinsterö och illustrerar än en gång att regeringen
struntar i näringslivets behov av stabila spelregler och en
uthålligt god lönsamhetsnivå. Vi avvisar förslaget.

Övriga skatteförslag

I propositionen aviseras att kvittningsrätten för
nyföretagande återinförs. Vi välkomnar detta. Det är
angeläget att förslaget kan få den utformning som riksdagen
på förslag av den borgerliga regeringen tidigare beslutat om
och inte kringgärdas av regler och administrativa
bestämmelser som krånglar till tillämpningen.

Vi bedömer att kvittningsrätten och riskkapitalavdraget tar
i anspråk ca 1 miljard kr av den av regeringen i budgeten
avsatta ''företagsskattereserven'' på 2 miljarder kr och har
alltså i vårt budgetalternativ tillgodoräknat oss återstående 1
miljard kr.

Regeringen föreslår också att en fastighetsskatt införs för
industrifastigheter. Detta är ett förslag som vänsterpartiet har
aktualiserat vid flera tillfällen. Tidigare har
socialdemokraterna lyckats hålla emot med argumenten att
särskilt mindre och medelstora industriföretag skulle
drabbas negativt. En dylik skatt är närmast att betraktas som
en skatt på arbetande kapital. Vi beklagar att regeringen nu
har fallit till föga och avvisar för vår del förslaget.

Regeringen har tidigare aviserat att den avser återinföra
sociala avgifter på andel-i-vinst. Vi avvisar detta förslag.

Vi föreslår också några ytterligare mindre förbättringar för
företagare och företagande. Beskattningen av fåmansföretag
bör reformeras. Man bör därvid utgå från att det som inte kan
betecknas som arbetsinkomst skall skattemässigt behandlas
som kapitalinkomst. Det är förvisso nödvändigt med vissa
spärregler, men fåmansföretagens beskattning är idag alltför
hård från utgångspunkten att alla krafter måste inriktas på att
främja expansion och fler arbetstillfällen.

Dessutom anser vi att nystartade företag bör undantas från
kravet att betala bolagsskatt så länge de inte ger någon
utdelning till ägarna. Vi finner det rimligt att så länge ägarna
gör uppoffringen att avstå från sin avkastning på kapitalet
bör staten kunna göra detsamma. Därigenom ökar
möjligheten att nya företag överlever och konsolideras
genom en god soliditet. Vi har avsatt ca 400 miljoner kr för
dessa båda skattelättnader.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för
skattepolitiken som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår förslaget att sänka mervärdesskatten
på livsmedel m.m.,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter för tjänstesektorn i två steg enligt vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad
koldioxidbeskattning enligt vad som anförts i motionen,1

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd
tobaksskatt enligt vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen förordats om ett permanent
riskkapitalavdrag,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
dubbelbeskattning på riskkapital enligt vad som anförts i
motionen,

8. att riksdagen beslutar om sänkt marginalskatt så att
högsta skattesats för statlig inkomstskatt åter blir 20 %,

9. att riksdagen beslutar höja grundavdraget i
inkomstbeskattningen till 0,25 basbelopp,

10. att riksdagen avslår förslaget om ändrad uppbörd av
mervärdesskatt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av den aviserade
kvittningsrätten,

12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt
på industrifastigheter,1

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
reformering av skatten för fåmansbolag enligt vad som
anförts i motionen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om undantag
från bolagsskatt enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 10 maj 1995

Isa Halvarsson (fp)

Karin Pilsäter (fp)

1 Yrkandena 4 och 12 hänvisade till SkU.