med anledning av prop. 1994/95:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1994/95:Fi43 av Isa Halvarsson och Sigge Godin (fp)

Regeringen har föreslagit att besparingen på rubricerade
anslag skall uppgå till totalt ytterligare 24,6 miljoner kronor.
Huvuddelen av besparingen, 15 miljoner kronor, föreslås tas
ut som en riktad besparing och då inom utbildningsområdet
(''statistikarbete''). Resten tas ut som en generell besparing.

Vi vill rikta allvarliga invändningar mot att huvuddelen av
besparingarna riktar sig mot länsstyrelsens ansvar inom
utbildningsområdet.

I samband med länsstyrelsereformen den 1 juli 1991
inrättades en länsexpert för utbildningsfrågor vid samtliga
länsstyrelser. Ansvarsområdet har i det senaste
regeringsbrevet för länsstyrelserna definierats på följande
sätt:

Länsstyrelserna skall ha ett väl fungerande samarbete med
de olika aktörerna för att främja utvecklingen av näringsliv
och infrastrukturen.

-- -- --

Med utgångspunkt i sin kunskap om utbildningsväsendet
i länet samt utbildningens effekter skall länsstyrelsen göra en
väl förankrad analys av om utbudet är ändamålsenligt samt
verka för att ändringarna som behövs genomförs så att
behoven tillgodoses.

Som skäl för att detta område pekas ut anges i
kompletteringspropositionen att det förekommer
dubbelarbete när det gäller statistikproduktion. Inom
länsstyrelserna i Värmland och Västernorrland utgör dock
denna del en mycket liten omfattning av länsstyrelsens
verksamhet inom utbildningsområdet. Den riktade
besparingen är däremot av stor omfattning, ca 600 000
kronor för en normallänsstyrelse. Om besparingen skulle få
genomslag innebär detta att länsstyrelsen inte längre förfogar
över en länsexpert för utbildningsfrågor.

Utbildningsfrågorna är en integrerad och självklar del i
länsstyrelsens arbete med länets utveckling och framtid och
det har bedrivits framgångsrik och uppskattad verksamhet
vid länsstyrelserna i Värmland och Västernorrland. Det är
uppenbart att denna specialistkompetens är nödvändig för ett
framgångsrikt utvecklingsarbete.

Sakförhållandet illustreras med all önskvärd tydlighet i
samband med att länsstyrelserna tillsammans med andra
aktörer nu utarbetar program kopplade till EU:s
strukturfonder. Inom samtliga program ingår utbildning och
kompetensutveckling som viktiga delprogram. När det gäller
målområde 4 är detta särskilt tydligt eftersom insatser inom
detta område närmast förutsätter en långtgående samverkan
med alla berörda parter inom utbildningsområdet.

Det vore olyckligt om förslaget skulle leda till att den
särskilda befattningen som länsexpert för utbildningsfrågor
skulle upphöra vid länsstyrelserna. Detta skulle kunna
medföra att länsstyrelsens uppdrag inom området inte skulle
uppfattas ha tillräcklig tyngd bland övriga aktörer och leda
till oklarheter i det praktiska arbetet.

Vi vill erinra om de förslag till inrättande av
yrkeshögskolor som nyligen har framlagts (SOU 1995:38). I
utredningen föreslås att länsstyrelserna och deras
utbildningsexperter skall få ansvaret för den kanslifunktion
som skall leda arbetet på länsplanet. Som skäl för sitt förslag
anger utredningen bl.a. att utbildningsexperten redan
förfogar över det kontaktnät som är behövligt samtidigt som
beredningsarbete och medelshantering kan ske inom en
fungerande statlig struktur.

Länsstyrelsernas förvaltningsanslag måste beröras av de
aktuella besparingarna men inriktningen mot
utbildningsområdet är olycklig. Vi föreslår därför att
besparingarna inom länsstyrelseområdet anges som en
generell besparing.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det även i fortsättningen skall
finnas en länsexpert för utbildning vid länsstyrelserna,

2. att riksdagen beslutar att den föreslagna besparingen på
trettonde huvudtiteln (Civildepartementet) A 1
Länsstyrelserna m.m. får formen av en generell besparing.

Stockholm den 10 maj 1995

Isa Halvarsson (fp)

Sigge Godin (fp)