Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade

Motion 1992/93:So20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1992/93:159
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1993-03-10
Bordläggning
1993-03-11
Hänvisning
1993-03-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll
Med förslagen i denna proposition skapas en
rättighetslag som ger svårt funktionshindrade människor
ökade rättigheter, lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Med lagens hjälp får dessa
möjligheter att välja vilken personlig assistans de vill ha och
vem som ska utföra den. De blir inte knutna till en särskild
assistansorganisation utan kan fritt välja en lämplig sådan.
Lagen ersätter omsorgs- och elevhemslagen.
Den nya rättighetslagen omfattar följande grupper:
Personer med utvecklingsstörning och personer med autism
eller liknande tillstånd.Personer med betydande och
bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter
hjärnskada i vuxen ålder som orsakats av våld eller
kroppslig sjukdom.Personer med andra varaktiga fysiska
eller psykiska funktionshinder som inte uppenbart beror på
normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar
betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och
därmed ett omfattande stöd- och servicebehov.
Lagen ska gälla för personer upp till 65 års ålder.
Assistansbehovet ska vara minst 20 timmar per vecka.
Taket för ersättning är i propositionen satt till 170 kronor
per timme. De beräkningar som handikapputredningen
kommit till är att 7 000 personer initialt kommer att behöva
assistans och att nettokostnaden blir 600 000 000 kronor.
Stat och kommun avlastas kostnader för hemtjänst,
vårdbidrag, vårdartjänst etc.
Förutom den personliga assistansen ger även lagen rätt
till ledsagarservice, korttillsyn för skolungdom över 12 år,
korttidsvistelse utanför hemmet, boende i familjehem, rätt
till bostad med särskild service för barn och ungdom som
behöver bo utanför föräldrahemmet samt bostad med
särskild service för vuxna.
Personer med utvecklingsstörning och autism kommer
att få rätt till daglig sysselsättning.
Huvudmannaskapet för verksamheten läggs på
kommunerna som successivt ska överta ansvaret från
landstingen. Överföringen ska vara klar i december 1995.
Landstingen behåller rådgivningsdelen och annat personligt
stöd medan försäkringskassan beslutar om
assistansersättningen.
I propositionen finns även förslag om uppbyggnad av
kunskapscentra för att öka kännedomen om de mindre
handikappgrupperna. En satsning under fyra år ska även
ske på habilitering och rehabilitering av funktionshindrade.
För detta ändamål avsätts 1,7 miljarder kronor. Under
samma tid avsätts 100 miljoner kronor för att utveckla
hjälpmedel och Socialstyrelsen ska ta fram förslag om en
hjälpmedelsgaranti.
I hälso- och sjukvårdslagen införs en tvingande regel för
landstingen att organisera, finansiera och tillhandahålla
tolktjänst för vardagstolkning. Ett begrepp som utvidgas till
att även gälla fritidsaktiviteter.
Även det ekonomiska stödet till föräldrarna förbättras.
Föräldrar till barn under 16 år får rätt till 10 kontaktdagar,
även om barnet inte är närvarande. Föräldrapenning ska
kunna utgå till 21 år och i vissa fall till vårterminen när
''barnet'' är 23 år.
Totalt kommer reformen att kosta 1,6 miljarder kronor.
* * *
Vänsterpartiet anser att den nya rättighetslagen för
funktionshindrade kommer att öppna möjligheten för
många att själva bestämma över sin livssituation och ge
goda förutsättningar till ett aktivt liv. Vi är därför positiva
till samtliga förslag men vi föreslår också ytterligare
förbättringar.
Lag om rätt till hjälpmedel
Den första gäller möjligheterna till att erhålla
hjälpmedel. Redan när delbetänkandet Handikapp,
välfärd, rättvisa (SOU 1991:46) skrevs hade vi förslag på
hur rätten till hjälpmedel skulle kunna ges alla personer
med funktionshinder vilket vi också framförde i en
reservation.
Hjälpmedel är en av de avgörande stödinsatserna för att
personer med funktionshinder skall kunna leva ett
oberoende liv. Där finns allt från särskilda burköppnare till
optisk läsning som ger möjlighet att klara sig i vardagen och
ta emot viktig information. Vi anser att den enskilde måste
garanteras den rätten till hjälpmedel som han anser sig
behöva. Genom en paragraf i den föreslagna rättighetslagen
eller genom en särskild hjälpmedelslag skulle detta bli
möjligt.
Lagen skulle bli tvingande för hjälpmedelsordinatörerna
att på ett bättre sätt än i dag skaffa sig kunskap om nya
hjälpmedel. Det skulle flytta fram positionerna för den
enskilde då han inte behövde uppleva att den egna
ekonomin och de egna kunskaperna skulle avgöra om man
fick tillgång till hjälpmedel eller inte.
Vänsterpartiet är därför skeptiskt till det i framtiden
tänkta förslaget om en hjälpmedelsgaranti och vi förordar
en lagstiftning.
Mjukare lagrum
En annan punkt gäller begränsningarna i lagen om
assistansersättning. Ersättning skall inte utgå när någon
som är berättigad till personlig assistans vistas på statlig
eller kommunal institution eller bor i gruppboende.
Vänsterpartiet vill på denna punkt ha en uppmjukning som
ger möjligheter till undantag så att ersättning kan utgå
om särskilda skäl föreligger.
En sådan passus kan föras in i 4 § lag om
assistansersättning. I anvisningarna kan sedan en
precisering av de särskilda skälen göras där det framhålls att
assistentens medverkan är av vikt för den sjukvårdande
behandling som ska sättas in. De särskilda skälen bör
införas främst för de funktionshindrade som har olika
kommunikationsproblem.
Flexiblare regler för ersättning
Vänsterpartiet vill också att assistansersättningen ska ha
ett stort mått av flexibilitet. Det bör finnas möjlighet att
spara timmar utöver den månad som finns i förslaget. Vi
föreslår att assistansersättningen ges en sådan flexibilitet att
den kan varieras även mellan månader och inte enbart inom
en månad.
Vi vill också att ersättningen utbetalas i förskott på
grundval av de timmar som beviljats vilket sedan kan följas
upp med kvartalsvisa slutavräkningar. På så sätt behöver
inte den enskilde ligga ute med pengar. Det ges på så sätt
större möjligheter att planera för det personliga behovet
och att få tid för löneberäkningar och utbetalning av löner i
enlighet med de avtal som gjorts upp för assistansen.
Ingen stupstock vid 65
När det gäller personkretsen så ställer vi oss frågande till
den fixerade tiden till 65 år. Hur blir det om en
assistanskontakt har etablerats som då måste upphöra när
den med funktionshinder faller för åldersgränsen? Oss
påminner detta om en modernisering av ättestupan och vi
har svårt att acceptera denna gränssättning.
Vi anser inte att LSS-insatser ska upphöra enbart av
åldersskäl utan dessa skall styras av de behov som den
enskilde har. Vi vill därför att personlig assistans som
beslutats före pensionsåldern även fortsättningsvis ska utgå.
Sysselsättning och färdtjänst
I propositionen finns nu endast i bilagornas
sammanfattningar upptaget resonemang om
funktionshindrades möjlighet till sysselsättning och
färdtjänstfrågor. Vi förutsätter att regeringen snarast
kommer med förslag om hur dessa frågor skall hanteras.
Vänsterpartiet förväntar sig att det kommer förslag om
en sysselsättningsgaranti. Mindre än sju procent av svårt
funktionshindrade har i dag någon form av sysselsättning
och det är därför ytterst angeläget att åtgärder vidtas för att
öka antalet sysselsatta i handikappgrupperna.
Vi vill att riksdagen i samband med de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ger stimulansbidrag till
kommunerna för sådana åtgärder. Vi upprepar därför vårt
krav från budgetbehandlingen och kräver 250 000 000
kronor för arbetsskapande åtgärder till handikappade.
När det gäller färdtjänsten så är den hårt trängd i många
kommuner. Mot handikapputredningens intentioner införs
både inkomstrelaterade färdtjänsttaxor och avgifter som
överstiger kollektivtrafikens avgifter.
Vi föreslår därför att riksdagen beslutar om att
socialtjänstlagen kompletteras med en reglering av
färdtjänsten så att den blir oberoende av inkomst och får
kollektivtrafikens avgifter som norm vid taxesättningen.
Fritt val av bostadsort
I rättighetslagstiftning bör det även finns en friregel som
gör det möjligt för människor med svåra funktionshinder att
flytta. I propositionen föreslås nu att kommuner ska
meddela förhandsbesked om de kommer att ge rätt till
insatser efter flyttningen vilket vi anser är helt otillräckligt.
Det är den enskilde som skall avgöra om han vill flytta till
en annan kommun och att han där garanteras rätt till
bistånd. Vi anser att detta ska finnas inskrivet i lagen.
Sanktioner och rättshjälp
Kommuner som inte följer lagen kan med regeringens
förslag inte bestraffas. Vänsterpartiet har motionerat om
sanktioner för huvudmän som inte fullgör sina åtaganden.
Det har då gällt omsorgslagen.
Vi är medvetna om att kommunernas och landstingens
möjligheter att uppfylla lagen allvarligt har försvårats pga.
försämrade statsbidrag. Därför har vänsterpartiet i den
ekonomiska politiken krävt inrättande av
kommunakut.
Vi vidhåller att sanktioner ska påföras
rättighetslagstiftningen så att det blir ekonomiskt kännbart
för kommuner som inte sköter sig. Vi vill därför att
riksdagen tillför en paragraf som ger sådana
sanktionsmöjligheter.
Vi har också motionerat om ändringar i rättshjälpslagen
så att personer med funktionshinder lättare ska kunna
erhålla rättshjälp. Problemet är att rättshjälp i mycket liten
utsträckning beviljas när det gäller
socialförsäkringsärenden. Många avstår från att driva
ärenden på grund av de höga ombudskostnaderna.
Rättshjälpslagen bör därför kompletteras så att
funktionshindrade som driver process om
socialförsäkringsersättning/bistånd förs in som en ny grupp
i bestämmelserna.
Bort med de gamla institutionerna
Slutligen vill vi ta upp frågan om avvecklingen av de
gamla vårdhemmen. Trots den nya lagen så kommer det
fortfarande att finnas möjlighet till tvångsinskrivningar på
särskilda sjukhus och vårdhem. Det är nödvändigt att dessa
nu avvecklas omgående.
Vänsterpartiet föreslår att denna avveckling slutförs i
samband med att den nya lagen träder i kraft den 1 januari
1994.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
hjälpmedelslag enligt vad i motionen anförts om hjälpmedel
efter funktionshindrades behov,
2. att riksdagen till 4 § lagen om assistansersättning gör
ett tillägg så att ersättning även kan utgå om särskilda skäl
föreligger enligt vad i motionen anförts om uppmjukning av
förbudet mot att ersättning ej skall utgå vid intagning på
statlig och kommunal institution och vid gruppboende,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad flexibilitet vid
bestämmande av perioder för assistansersättning,
4. att riksdagen beslutar att 65-årsgränsen för LSS skall
slopas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sysselsättningsgaranti och
medel till arbetsbefrämjande insatser för
funktionshindrade,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en lagregel i
socialtjänstlagen för att säkerställa färdtjänsten för
personer med funktionshinder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i LSS införa en regel som ger
rätt till bistånd vid flyttning till annan kommun,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
sanktionsparagraf i LSS enligt vad i motionen sägs om
ekonomiska sanktioner mot kommuner som inte fullgör de
åtaganden de har enligt denna lag,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändringar i rättshjälpslagen så att
personer med funktionshinder lättare kan få rättshjälp vid
processer i socialförsäkringsmål,
10. att riksdagen beslutar att avvecklingen av de gamla
vårdhemmen skall vara slutförd när LSS skall träda i kraft
den 1 januari 1994.

Stockholm den 10 mars 1993

Gudrun Schyman (v)

Bertil Måbrink (v)

Berith Eriksson (v)

Rolf L Nilson (v)

Björn Samuelson (v)

Lars Werner (v)

Eva Zetterberg (v)


Yrkanden (20)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till en hjälpmedelslag enligt vad i motionen anförts om hjälpmedel efter funktionshindrades behov
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till en hjälpmedelslag enligt vad i motionen anförts om hjälpmedel efter funktionshindrades behov
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen till lag om assistansersättning 4 § gör ett tillägg så att ersättning även kan utgå om särskilda skäl föreligger enligt vad i motionen sägs om uppmjukning av förbudet mot att ersättning ej skall utgå vid intagning på statlig och kommunal institution och vid gruppboende
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen till lag om assistansersättning 4 § gör ett tillägg så att ersättning även kan utgå om särskilda skäl föreligger enligt vad i motionen sägs om uppmjukning av förbudet mot att ersättning ej skall utgå vid intagning på statlig och kommunal institution och vid gruppboende
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad flexibilitet vid bestämmande av perioder för assistansersättning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad flexibilitet vid bestämmande av perioder för assistansersättning
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen beslutar att 65-årsgränsen för LSS skall slopas
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen beslutar att 65-årsgränsen för LSS skall slopas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sysselsättningsgaranti och medel till arbetsbefrämjande insatser för funktionshindrade
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sysselsättningsgaranti och medel till arbetsbefrämjande insatser för funktionshindrade
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en lagregel i socialtjänstlagen för att säkerställa färdtjänsten för personer med funktionshinder
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en lagregel i socialtjänstlagen för att säkerställa färdtjänsten för personer med funktionshinder
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i LSS införa en regel som ger rätt till bistånd vid flyttning till annan kommun
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 7
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i LSS införa en regel som ger rätt till bistånd vid flyttning till annan kommun
    Behandlas i
  • 8
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sanktionsparagraf i LSS enligt vad i motionen sägs om ekonomiska sanktioner mot kommuner som inte fullgör de åtaganden de har enligt denna lag
    Behandlas i
  • 8
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sanktionsparagraf i LSS enligt vad i motionen sägs om ekonomiska sanktioner mot kommuner som inte fullgör de åtaganden de har enligt denna lag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 9
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i rättshjälpslagen så att personer med funktionshinder lättare kan få rättshjälp vid processer i socialförsäkringsmål
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 9
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i rättshjälpslagen så att personer med funktionshinder lättare kan få rättshjälp vid processer i socialförsäkringsmål
    Behandlas i
  • 10
    att riksdagen beslutar att avvecklingen av de gamla vårdhemmen skall vara slutförd när LSS skall träda i kraft den 1 januari 1994.
    Behandlas i
  • 10
    att riksdagen beslutar att avvecklingen av de gamla vårdhemmen skall vara slutförd när LSS skall träda i kraft den 1 januari 1994.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.